Erkki-Sven Tüür: Klarinettkonsert Peregrinus Ecstaticus, uruppförande (Yles beställning) Maurice Ravel: Dafnis och Chloe

Transkript

1 4.9 ONSDAGSSERIEN 1 Musikhuset kl CHEFSDIRIGENTENS ÖPPNINGSKONSERT Hannu Lintu, dirigent Christoffer Sundqvist, klarinett Musikhusets Kör, instud. Tapani Länsiö Erkki-Sven Tüür: Klarinettkonsert Peregrinus Ecstaticus, uruppförande (Yles beställning) 22 min PAUS 20 min Maurice Ravel: Dafnis och Chloe 55 min I Première partie Introduction et Danse religieuse Scène Danse générale Danse grotesque de Dorcon Scène Danse légère et gracieuse de Daphnis Scène Danse de Lycéion Scène (Les pirates) Scène Danse lente et mystérieuse II Deuxième partie Introduction Danse guerrière Scène Danse suppliante de Chloé III Troisième partie Lever du jour Scène Daphnis et Chloé miment l aventure de Pan et de Syrinx Danse générale Paus ca kl Konserten slutar ca kl Sänds direkt på Yle Radio 1, Yle Teema och webben (yle.fi/klassinen). 1

2 ÖPPNA FALLSKÄRMARNA! Uppdraget som chefsdirigent för Radions symfoniorkester är förknippat med stora utmaningar. Yles orkester är Finlands nationalorkester och har som uppgift att hålla hög standard inom landets utövande och skapande tonkonst. RSO har haft för vana att utbilda sina blivande chefsdirigenter på ett eller annat sätt. Många av dem, t.ex. Paavo Berglund, Jukka-Pekka Saraste och Sakari Oramo, utvecklades som musiker genom att spela i RSO:s led innan de framträdde som dirigenter inför orkestern. Även Hannu Lintus förhållande till RSO har utvecklats långsiktigt: han har varit dirigent för orkestern under snart två decennier, först med mindre inspelningsuppgifter, senare som orkesterns betrodde dirigent med större uppdrag och förste gästdirigent. Före denna öppningskonsert har vi 40 gemensamma konserter bakom oss och vilka jämförelser man än gör är detta en ovanligt stabil grund för ett samarbete som nu blir allt mer intensivt. En god utgångspunkt för den nya säsongen utgör även orkesterns allt mångsidigare synlighet på Yles kanaler. Försäljningen av konsertbiljetterna har också slagit alla tidigare rekord. Hannu Lintu skriver i sitt hälsningstal i spelårets programbroschyr: Det är omöjligt för såväl oss musiker som för lyssnarna att förstå sig på alla musikens nivåer. Framför allt är det onödigt: det viktigaste är att nalkas alla kompositioner med öppna sinnen och öron och äventyrsanda. Den amerikanske tonsättaren och musikern Frank Zappa sammanfattar på ett träffande sätt hur nödvändigt det är med en icke rationell attityd: sinnet är som en fallskärm: det är bäst att hålla den öppen. Jag hoppas att starka konsertupplevelser inspirerar RSO:s publik att ta del av orkesterns och Hannu Lintus första gemensamma konsertsäsong med öppna fallskärmar. Tuula Sarotie, intendent ERKKI-SVEN TÜÜR (f. 1959): KLARINETT- KONSERT PEREGRINUS ECSTATICUS Klarinettkonsertens rubrik Peregrinus Ecstaticus (på svenska Extatisk pilgrim) ger oss en antydan om hur solistens karaktär kan tolkas. Vi kan föreställa oss en pilgrims färd genom umbäranden och faror mot det efterlängtade målet, hans mod, energi och stundtals utmattning och trötthet, övervinnandet av fysiska ansträngningar som upplevs som verkliga och hans andlig kamp... Konserten börjar med en aktivt framåt strävande tematik i klarinettens låga register till ackompanjemang av slagverk och stråkarnas pizzicato. Då klarinetten klättrar upp i det högre registret, kommer blåsarna med i orkesterpaletten. Solisten drar så att säga i gång orkestern som långsamt vaknar till liv. En allt större växelverkan uppkommer i förhållandet mellan solisten och orkestern och ju längre framåt ver- 2

3 ket fortskrider är det inte längre så entydigt vem som påverkar vem. Klarinettkonserten består av tre satser som spelas attacca. Första satsen speglar helheten och är i sin tur indelad i tre avsnitt. I det mellersta avsnittet som påminner om en kadens är det som om tiden stod stilla och därigenom finner solisten en annan synvinkel och får ny kraft att fortsätta sin färd. Det tredje avsnittet som känns mycket mera intensivt slutar med ett stort ackord som så att säga zoomas in och visar upp ett sällsamt mikrokosmos. Detta blir den andra satsen som har med sig förnimmelser och illuminativa färglösningar. Tredje satsens material börjar så småningom tränga in i slutet av andra satsen och bildar därmed en successiv övergång till den sista satsen. Förhållandet mellan klarinett och orkester utvecklas kontinuerligt. Musiken strävar rastlöst framåt och efter snabba crescendon och diminuendon koncentreras musiken på en stund som i en annan tidsdimension kan ge upphov till en lång förklarande uppenbarelse. Därefter följer i sin tur en extatisk översvallande glädje, osv. Låt oss konstatera att detta verk inte försöker beskriva någon enskild dylik resa. Det gör verket bara på en mycket abstrakt nivå. Då jag kom på berättelsen och rubriken var partituret redan färdigt. I denna mening är det inte fråga om programmusik. Som jag tidigare sagt, skulle jag vara glad om varje enskild lyssnare under inflytande av musiken skapade sig en egen berättelse. Jag hoppas att det klingande materialet vädjar till lyssnarens skapande sida. Erkki-Sven Tüür MAURICE RAVEL ( ): DAFNIS OCH CHLOE Maurice Ravels balettmusik till Dafnis och Chloe (Daphnis et Chloé, 1912) grundar sig på en berättelse från antiken. Dafnis och Chloe var fosterbarn till några herdar. En vacker vårdag upptäcker de tillsammans kärlekens fröjder. Luften dallrar av kärlek och följderna är ofrånkomliga. Verket kulminerar i sinnliga musikaliska orgier som inte saknar vare sig tonal berusning eller rytmisk extas. Han var uppriktigt förtjust i berättelsen, Ravel, denne oscarwildeliknande dandy som i sin musik satsade på sinnlig extas och förfinad stilisering. Kompositionens musikaliska art nouveau klingar som ett parisiskt varuhus på 1900-talet med sina lyxprodukter, dofter och intryck från fjärran länder. Instrumenteringen är transparent, färgerna är som en målning av Gaugin. Symbolisterna ansåg att man bör utveckla sinnena och stimulera känslan av välbehag. Hos Ravel blandas sålunda den antika berättelsen upp med exotiska klanger som utvidgar medvetandet. Här klingar främmande skalor, mytiska nyanser, märkliga rytmer och växlande taktarter, orientaliska slagverk med kastanjetter och antika tallrikar, figurer för träblåsare, cirkus och hisnande stillbilder i stråkarna som tagit modell av magdanskaféerna i Paris. Till specialeffekterna i kompositionen hör en kör som sjunger utan ord. Den upprepar och ropar till slut ett punkterat gungande motiv: suckar, be- 3

4 gär, hypnos, hänförelse. Detta är erotisk musik från det föregående sekelskiftet. Under förra seklets första decennier var balettscenen ett viktigt forum för nya konstnärliga experiment. Baletten inspirerade kompositörer, koreografer, författare, bildkonstnärer och modeskapare såsom Ravel, Stravinski, Picasso, Matisse, Coco Chanel, Satie och Cocteau. Idrottsfantaster kan dra sig till minnes de olympiska vinterspelen i Salt Lake City 2002, där en amerikansk skridskoåkare använde sig av Ravels musik. Susanna Välimäki (förkortad) HANNU LINTU Hannu Lintu, du inleder din period som chefsdirigent för RSO med uruppförandet av Erkki-Sven Tüürs klarinettkonsert. Varför valde du just den? Det ligger i vårt intresse att stödja RSO:s musikers solistiska och internationella ambitioner och Toffe Sundqvist ville beställa en konsert uttryckligen av Tüür. Verket blev färdigt redan för en tid sedan men uruppförandet uppsköts då jag dök upp lite som deus ex machina och meddelade att jag tar upp verket vid min öppningskonsert. Det har ett symbolvärde, att konserten framförs av en solist ur de egna leden och att det är en världspremiär. Framledes kommer alla de säsonger som jag planerar att inledas med ett nytt beställningsverk. Jag har dirigerat ett antal verk av Tüür han är så att säga en hygglig prick. Det är lätt att komma överens med honom och informationen i hans fina partitur är klart utformad. Konserten blev färdig för ett år sedan och detta har också den goda sidan med sig att det har det funnits tid att reda ut hurudan den är. Nå, ett hurudant verk är det då? Den följer en av prototyperna inom den moderna konserten som i sin tur påminner om början av 1800-talets konserter, som var ensatsiga eller som spelades som en helhet. Jag tycker ofta att det ser ut om de moderna konserterna börjat falla tillbaka på detta i sig enhetliga koncept som emellertid innebär en indelning i tre varierande avsnitt. Avsnitten förenas av det faktum att början och slutet vad materialet och tempot beträffar påminner om varandra medan det som finns emellan dem är annorlunda. Det fungerar bra eftersom det ger möjlighet att skapa tematiskt släktskap mellan satserna. Konserten bygger i hög grad på imitation först spelar solisten någonting och sedan reagerar orkestern på det som i en kanon. Som kontrast till denna teknik finns de väldiga långsamma massornas värld som breder ut sig över hela orkesterns register. Solisten, den extatiske pilgrimen, vandrar genom ett musikaliskt landskap och där sker en viss utveckling, ett letande och ett finnande. Här kryper man inte med huva på huvudet som Tannhäuser till Rom utan letandet är glädjefyllt och extro- 4

5 vert, och i slutet råder en stark känsla av att ha kommit fram. Du dirigerar även hela Ravels balettmusik till Dafnis och Chloe. Eftersom detta är min första konsert som chefsdirigent är det viktigt att välja ett stycke vars orkestrering är så stor att alla musiker finns med på konsertestraden. Ingen blir kvar sittande på kaféet och så får vi också Musikhusets Kör med oss, vars utveckling jag följer med intresse. Baletten har ett stort antal solon där varje sektion med sin stämledare får visa upp sitt kunnande. Verket visar alltså orkesterns nivå och solistiska färdigheter. Dafnis och Chloe hör till orkesterlitteraturens mest virtuosa och mest färgstarka kompositioner. Och slutet är ljudligt vilket också är viktigt. Dafnis och Chloe har ofta funnits med i vändpunkterna i min karriär och kompositionen kan sägas höra till mina favoriter. Jag dirigerade Dafnissviten nr 2 för mitt diplom år Dafnis och Chloe hör till de få balettpartitur som överhuvudtaget kan spelas i sin helhet. Största delen av baletterna innehåller minut efter minut av rena utfyllnaden. Fastän även Dafnis och Chloe innehåller en hel del balettgestik och olika övergångsavsnitt, så är de alla musikaliskt så storartade att det enligt mig är fullt motiverat att spela dem vid en konsert. För att vara en balett har verket en intrig som är ovanligt koherent. Det sker ingenting stort och märkligt men man kan utmärkt väl följa med berättelsen. Jag har läst Longos Dafnis och Chloe och det är roande att se hur en berättelse skriven på 200-talet i Grekland kan vara så ytterst romantisk och sirapssöt, i detta avseende nästan kiosklitteratur. Det exotiska draget i berättelsen kan ha varit vågat på den tiden. Med sina nymfer, Pan och gudar som titt och tätt blandar sig i skeendet tillhör den å andra sidan antikens värld. Fastän boken är rätt formlös och episodisk, är baletten överraskande konsekvent. Den informationsmängd som partituret bjuder på är ofattbart stor: för varje ljud finns det en mängd epitet och man kunde leta efter olika klangliga nyanser in i det oändliga. Dafnis och Chloe är en komposition med stora utmaningar som emellertid verkligen ger lön för mödan. Lotta Emanuelsson CHRISTOFFER SUNDQVIST Christoffer Sundqvist började studera klarinettspel för Bernhard Nylund vid Svenska Konservatoriet i Jakobstad. År 2002 avlade han diplom vid Sibelius- Akademin för Anna-Maija Korsimaa och fortsatte sedan sina studier vid musikhögskolan i Basel under professor François Bendas ledning. Han har även deltagit i mästarkurser för Hans Rudolf Stalder, Guy Deplus, Charles Neidich och Ronald van Spaendonck samt studerat kammarmusik för ett flertal betydande musiker. Christoffer Sundqvist vann ett delat första pris 5

6 vid Crusell-klarinettävlingen Han har även fått medaljen Pro Musica och första pris vid kammarmusiktävlingen Esbo Juvenalia. År 2004 valde Radions symfoniorkester Christoffer Sundqvist till årets debutant. Under de senaste åren har Sundqvist spelat som solist med alla inhemska orkestrar. Bland hans utländska gästspel kan nämnas bl.a. BBC Symphony Orchestra, Göteborgs symfoniorkester, Sinfonieorchester Basel samt St Christopher Chamber Orchestra i Litauen. Sundqvist är en regelbunden gäst vid de europeiska musikfestivalerna. Till kommande engagemang under säsongen hör bl.a. hans solistdebut med Nordwestdeutsche Philharmonie och Norrköpings symfoniorkester. Christoffer Sundqvist är även aktiv som kammarmusiker och grundande medlem i blåsarkvintetten Arktinen hysteria/arktisk hysteri. En annan viktig ensemble för honom är Plus Ensemble från Åbo. Sedan 2013 har Sundqvist varit konstnärlig ledare för Jakobstads Sinfonietta och för Ruskfestivalen. Christoffer Sundqvist har uruppfört Markus Fagerudds och Sebastian Fagerlunds klarinettkonserter. Som solist för RSO uruppförde han hösten 2007 tillsammans med Tommi Aalto Aulis Sallinens dubbelkonsert för klarinett och viola. Med sina olika kammarensembler har han uruppfört ett flertal inhemska verk av bl.a. P. H. Nordgren, Sampo Haapamäki, Magnus Lindberg och Atso Almila. Sundqvist har ett nära samarbete med Sebastian Fagerlund. Vid sidan av klarinettkonserten har samarbetet lett till uruppförandet av en Trio från år 2010 och en Sonat från år Sundqvist har spelat in skivor för BIS och Alba. Till hans senaste inspelningar hör Fagerlunds klarinettkonsert med Göteborgs symfoniorkester för BIS, som fått Emmapriset och stor internationell uppmärksamhet, inspelningen av Peter Eötvös och Aulis Sallinens konserter för Alba och Plus Ensembles Jukka Tiensuu-inspelning för Alba som belönats med Emmapriset. Sedan 2005 har Sundqvist varit soloklarinettist i Radions symfoniorkester. Han undervisar klarinettspel vid Sibelius-Akademin och håller regelbundet mästarkurser. MUSIKHUSETS KÖR Musikhusets Kör grundades på hösten 2011 och är en symfonisk kör bestående av ca 85 sångare som vid behov även kan bilda en manskör, damkör eller kammarkör. Musikhusets Kör samarbetar med alla Musikhusets huvudaktörer: Helsingfors stadsorkester, Radions symfoniorkester och Sibelius- Akademin. Sedan grundandet har tonsättaren Tapani Länsiö varit körens konstnärligare ledare. Körens repertoar består huvudsakligen av symfoniska verk för kör och orkester. Repertoaren planeras tillsammans av dirigenterna Hannu Lintu, Jukka-Pekka Saraste och John Storgårds. Körens a cappella-repertoar utgörs av musik skriven för stor kör utan att glömma vår egen tids musik. Kören konserterar åtta till tio gånger om året, huvudsakligen i Musikhuset men även på annat håll, i år bl.a. under

7 festivalen Orgelnatt och Aria i Esbo och vid Åbo musikfestspel. Körens årligen återkommande a cappella-konsert ges i Musikhusets konsertsal på alla helgons dag som i år infaller den 2 november kl. 21. Körens medlemmar är passionerat motiverade amatörsångare. RADIONS SYMFONIORKESTER Radions symfoniorkester (RSO) är Oy Yleisradio Ab:s orkester med uppgift att producera och befrämja finländsk musikkultur. Orkesterns nye chefsdirigent är Hannu Lintu. År 1927, ett år efter Rundradiobolagets grundande, bildades en tiomanna ensemble som utvidgades till en fulltalig symfoniorkester på 1960-talet. Orkesterns tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam, Jukka-Pekka Saraste och Sakari Oramo. Saraste och Oramo är RSO:s hedersdirigenter. Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställs av Yle. Till RSO:s uppdrag hör också att göra friköpta inspelningar av all inhemsk orkestermusik. Under spelåret uruppför orkestern sex inhemska verk som Yle beställt. RSO har spelat in på skiva musik av bl.a. Eötvös, Nielsen, Hakola, Lindberg, Saariaho, Sallinen, Kaipainen och Kokkonen samt premiärskivinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. Orkesterns inspelningar har fått betydande pris bl.a. av BBC Music Magazine och Académie Charles Gros. Skivan med Lindbergs och Sibelius violinkonserter (Sony BMG) där solostämman spelas av Lisa Batiashvili fick MIDEM Classical Award Samma år valde New York Times orkesterns andra Lindbergskiva till årets skiva. RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen. Under spelåret åker orkestern ut på turné i Mellaneuropa under Hannu Lintus ledning. RSO:s radiokanal är YLE Radio 1 som radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. På webbsidan yle.fi/klassinen kan konserterna avnjutas live med hög upplösning. 7