PROJEKT UNDVIK PACKNING AV ALVEN

Relevanta dokument
Företagspresentation

Företagspresentation

Helena Elmquist, Odling i Balans

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14:1

Undvik markpackning. Praktiska råd från Greppa Näringen. Sammanfattning. Nr 14:1. Makroporerna markens Autobahn

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Effekter av packning på avkastning

HANDLEDNING TILL KALKYLARK "TONKM.XLS" FÖR ATT BERÄKNA KÖRINTENSITET OCH AVKASTNINGSEFFEKTER AV JORDPACKNING

Markpackning (12A) Namn Adress Postadress. Datum för besök: Sammanfattning. Produktion och jordartsfördelning. Markstrukturens goda cirkel

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2014

ENERGIBALANS/ ENERGIEFFEKTIVITET I VÄXTODLINGEN

Manual för simuleringsmodellen Terranimo light

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Uthållig odling lockande tema

Markpackningsrådgivning 12A

Markpackning, 12A. Besöksdatum SAM-nr. Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort

Jordpackning vid stallgödselspridning - en beräkningsmodell till stallgödselprogrammet STANK

Mark med mer att ge. Som ett hav i stiltje. Skördarna stagnerar var den svarta krigsrubriken på förstasidan av ATL dagen innan Odling

Praktiska Råd. greppa näringen. Undvik markpackning. Nr 14, 2013

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Gynna markstrukturen för bra odlingsförutsättningar i vått och torrt!

KSLA Stundande skördar sjunkande skördar? HÖSTVETE MOT NYA HÖJDER Helena Elmquist

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Dränering Från missväxt till tillväxt

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Packningens påverkan på infiltration

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

Kverneland Packomat. Färdig såbädd samtidigt som du plöjer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Kokbok till Markpackning 12A

Riskkartering av fosforförlusterna möjligheter och begränsningar. Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Broby Gård, Vadstena

Tryck under band och hjul på stora traktorer och tröskor

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

På spåret med fasta körspår

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Västraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Miljönyckeltal: Kväve, fosfor, kadmium, energi och markpackning

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Energieffektivisering i växtodling

TM800. Kvalitet vid första ögonkastet.

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGEN

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Växtföljder för en uthållig växtodling

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Wiggeby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Wiggeby, Stockholm

Register Grupp Norm namn/insats

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Badene, Västergötland

VATTEN I BALANS. Fältarbete under våta förhållande Per-Anders Algerbo, RISE Jordbruk & Trädgård Research Institutes of Sweden

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Jordbearbetning ur ett Östgöta perspektiv, exempel i praktiken. Johan Oscarsson Hushållningssällskapet Östergötland

Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar.

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober Hans Hedström Hushållningssällskapet

VÄLKOMMEN TILL CRAMO

Markstrukturindex utvärdering av markpackningsfaktorn Elise Nilsson

On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Hur ser vi var det läcker fosfor hjälpmedel för att identifiera riskområden

Ekonomi i miljöåtgärder

Södergård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Södergård, Löderup

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

SANDSPRIDARE. för effektiv halkbekämpning

PERSPEKTIV PÅ JORDBRUKETS TEKNIKUTVECKLING Per Emgardsson

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Hacksta gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Hacksta Gård, Enköping

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!

TM700 ProgressiveTraction. Mer dragkraft till marken.

TM900 High Power. Styrka vid första ögonkastet.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

DRAGKRAFTSBEHOV OCH SÖNDERDELNING FÖR PLOG, KULTIVATOR OCH TALLRIKSREDSKAP VID OLIKA MARKVATTENHALTER

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

Transkript:

PROJEKT UNDVIK PACKNING AV ALVEN En viktig åtgärd för höga skördar Januari 2000

Modell för att redovisa skadlig packning i alven Odling i Balans har börjat använda en modell för att redovisa och värdera risken för skadlig packning i alven. Maskinernas vikter och körsträckor har använts som underlag. Bakgrunden är att samtliga maskininsatser redan dokumenteras mycket noga i samband med beräkning av energibalansen i växtodlingen. I den nu aktuella modellen redovisas skadlig markpackning med utgångspunkt från vad som värderas som acceptabel markbelastning. Modellen har utvecklats i nära och värdefull samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avdelningen för jordbearbetning och Danisco Sugar AB. Dessa arbetar nu med att ta fram en riskkalkyl för alvpackning med hänsyn till kritisk axelbelastning och som är anpassad till olika jordars hållfasthet. Bra markförhållanden är grundläggande för god etablering och tillväxt. Sortval, gödsling och växtskydd är åtgärder för att erhålla en bra skörd. Insatser inom dessa områden är självklara när det gäller att skapa gynnsamma tillväxtbetingelser. Lika viktigt är det att ha tillgång till en odlingsmark med fullgoda odlingsbetingelser när det gäller markfysik och markbiologi. I sort- och växtnäringsförsök beaktas ofta skillnader på enstaka procent. I försök med packning av alven har det uppmätts skördeminskning på > 15 procent. I regel är effekterna mindre men ger i många fall skador under mycket lång tid. Det är stora värden som går förlorade till följd av markpackning i alven. Bibehållen markbördighet är ett klart formulerat mål vid långsiktiga värderingar av olika produktions- och miljömål. Markpackningen är allt mer i focus också i internationell jordbruksforskning, främst i olika delar av Europa. Globalt uppträder dessutom mycket omfattande markvårdsproblem inom områden som är mindre aktuella i vårt land, ex. försaltning och jorderosion, i det senare fallet bl. a. till följd av hårt betestryck. Viktigt med en bra rotmiljö Alven luckras i regel inte med nu använda jordbruksredskap. Undantag utgör djupbearbetande kultivatorer. Däremot kan alven packas genom att marktryck på ytan förmedlas till djupare jordlager. Marken - odlingsjorden - består av olika beståndsdelar, alla lika viktiga för att erhålla god tillväxt. Mineralmaterial med olika geologiskt ursprung Olika mängder organiskt material med olika ålder Markvätska med lösta växtnäringsämnen Markluft Markmikroflora Opackad alv Väl utvecklade rötter Dåliga rötter a Samtliga beståndsdelar måste finnas i lämpliga proportioner för att grödan skall kunna etableras och erbjudas bra tillväxtbetingelser. Markvätskan och markluften finns i porer hålrum mellan mineralpartiklarna. I sand och grusjordar är dessa hålrum relativt stora. I lerjordarna är porerna små men i gengäld många. De små jordpartiklarna ler - partiklarna bildar aggregat och mellan dessa finns större porer. Tillgång på organiskt material förbättrar möjligheten att bygga upp en stabil markstruktur. Vid packning av alven pressas de grövre porerna samman och luften pressas ur porsystemet. Rötterna utsätts för en syrefattig anaerob miljö. Rötterna är levande organismer som kräver syre. Aktiviteten minskar. Vatten- och näringsupptaget störs vilket resulterar i sämre tillväxt. En syrefattig miljö leder också till störningar av markbiologiska och markkemiska processer. En packad alv ger också större motstånd för framträngande rötter.

Packningen i djupare jordlager - djupare än 50-60 cm - påverkas främst av axeltrycket. I skiktet från plogsulan ner till 50-60 cm inverkar också marktrycket. Ett lägre ringtryck ger en större anläggningsyta och ett lägre marktryck vid i övrigt lika förhållanden. Tryck (kpa) Tryckprofil vid olika axelbelastningar Djup cm 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 2 3 medel hög liten medel stor 90 110 130 100 120 Belastning medel Anläggningsyta Marktryck högt (2) lågt (1) högt (3) *tryck / Packning i det känsliga skiktet 20-60 cm Den framtagna modellen bygger på redovisning av antalet ton km för de redskap och körmoment som bedöms ge störst risk för packning i alven. Aktuell belastning redovisas i förhållande till acceptabel axelbelastning vid aktuellt ringtryck. Följande ex. gäller en traktor och flytgödseltunna med två axlar. Praxis har varit att acceptera en axelbelstning upp till 6 ton vid ringtrycket 1,5 kg. Lägre ringtryck skonar markskiktet närmast under plogdjupet. Grundalternativ Spridning Flytgödsel Traktor + tunna Fördelning Fram-/bakaxel Med uppräkning för överföring av vikt från tunnan Beaktar att lasten minskar när tunnan töms / alternativt tröskan bär mer last Fördelning av tunnans vikt på två axlar Traktor 6 000 kg Redaskap tom 3 500 axlar 2 full last 12 000 bakaxel 80% Belastningsfaktor ex. 0,5 axel 1 axel 2 axel 3 axel 4 framaxel bakaxel (Sjävgående / axelbelastning) (fram) (bak 1) (bak 2) 1 200 4 800 kg Lufttryck kp 2 2 Axelbelastning % 20% Axelbelastning % självgående!! 1 200 6 700 kg Axelbelastning 3 800 3 800 Merbelastning fler överfarter 5% 10% 15% Lufttryck kp 1,5 k P Uppräknad merbelastning 3 800 3 990 Kritisk nivå 6 000 kg Kritisk nivå 4 500 4 500 Kritisk belastning 700 kg Axelbel. över kritisk nivå 0 0 0 0 Arbetsbredd 12 m Körsträckefaktor 1,2 1,00 km/ha Markpackning 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 Acceptabel högsta axelbelastning vid aktuellt lufttryck Packning i alven från traktorns bakhjul, 0,7 ton x 1 km = 0,7 ton km Axelbelastning, kg, över tillåten nivå vid aktuellt lufttryck Körsträckefaktor tar hänsyn till ev. dubbelkörning Körsträcka km Ingen belastning när tunnans vikt fördelas på två axlar för traktor och flytgödseltunna 0,7 + 0 = 0,7 ton km

Arbetsmoment med stor risk för skadlig alvpackning är plöjning (ett hjul på traktorn går direkt på alven), flytgödselspridning, tröskning, upptagning av rotfrukter med stora maskiner, fälttransporter, och när det gäller vallgårdar hackvagn och tunga transporter av grönmassa. Även andra maskiner kan ge skadlig packning, ex. lastmaskinen. I tabellen på föreg. sida redovisas vikten på traktor och redskap. Vid körning överförs en del av flytgödseltunnans vikt till traktorns bakaxel. Detta medför en ökad risk för skadlig packning i alven. En traktor med mindre vikt på bakaxeln förbättrar situationen. Den kritiska axelbelastningen varierar beroende på aktuellt marktryck. Djupt ner i alven är skillnaden obetydlig men i skiktet under plogsulan minskar trycktillskottet om marktrycket minskar. Detta sker vid lägre ringtryck. Genom att beakta aktuellt ringtryck är det möjligt att redovisa en högsta acceptabel axelbelastning (kritisk nivå). I det aktuella exemplet 6000 kg. Den för ekipaget aktuella belastningen värderas i förhållande till kritisk nivå. Merbelastningen beräknas och värderas i kombination med körsträckan. I det här fallet är merbelastningen 700 kg och körsträckan med beaktande av till/från transport (värderas genom körsträckefaktorn) 1,0 km. Beräknad kritisk markpackning blir 0,7 ton x 1,0 km = 0,7 ton km. I tabellen på denna sida redovisas vad som kan göras för att minska risken för skadlig packning i alven. Ringtrycket har sänkts i traktorns däck. Detta gör att den tidigare kritiska nivån (6000 kg) höjs till 7500 kg vid ringtrycket 1,0. Den i grundalternativet redovisade skadliga packningen på 0,7 ton km har eliminerats. Miljönyckeltalet för markpackning redovisar antalet ton km utöver vad som är acceptabel belastning med hänsyn till aktuellt ringtryck för utnyttjade maskiner. Antalet ton km kan redovisas för en enskild maskin, totalt för gården eller för en enskild gröda. Antalet redovisade ton km beaktar för närvarande inte yttre förhållanden som jordart, om vall ingår i växtföljden eller om marken är våt eller torr vid aktuell körning. Underlag finns för att värdera detta i ett senare skede. Alternativ 2 Spridning Flytgödsel Kan minska ytterligare genom jämnare fördelning fram- och bakaxel Överföring till traktorns bakaxel minskar genom ex. boogie på tunnan Med lägre ringtryck accepteras högre axelbelastning Med fler axlar fördelas redskapets vikt Traktor 6 000 kg Redaskap tom 3 500 axlar 2 full last 12 000 bakaxel 80% Belastningsfaktor 0,5 axel 1 axel 2 axel 3 axel 4 framaxel bakaxel (Sjävgående / axelbelastning) (fram) (bak 1) (bak 2) 1 200 4 800 kg Lufttryck kp 2 2 Axelbelastning % 20% Axelbelastning % självgående!! 1 200 6 700 kg Axelbelastning 3 800 3 800 Merbelastning fler överfarter 5% 10% 15% Lufttryck kp 1 k P Uppräknad merbelastning 3 800 3 990 Kritisk nivå 7 500 kg Kritisk nivå 4 500 4 500 Kritisk belastning 0 kg Axelbel. över kritisk nivå 0 0 0 0 Arbetsbredd 12 m Körsträckefaktor 1,2 1,00 km/ha Markpackning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 för traktor, ingen belastning Ingen belastning när tunnans vikt fördelas på två axlar och ringtrycket sänks i traktorns bakdäck för flytgödseltunna, axel nr. 1 0 ton km för flytgödseltunna, axel nr. 2 0 ton km för traktor och flytgödseltunna 0 + 0 = 0 ton km

Packning av alven ger långsiktiga skador. Alvpackningen försvinner inte med tiden den är svår att bota. Undvik skadlig packning i samband med följande maskinmoment, som utgör några kritiska moment. Plogen Plogen är ett tungt redskap men vilar på en stor yta i samband med plöjningen. Där förekommer inte någon större lastvikt. Stora mängder jord rinner igenom plogkropparna. Med allt fler skär har det blivit nödvändigt att använda stora traktorer. Det största problemet utgör det bakhjul på traktorn som går i plogfåran. Belastningen på alven blir mycket kraftigare än om samma hjul körs uppe på ytan. Fält/hemtransport Undvik slirning vid plöjningen. Fälttransporten är många gånger omfattande. Det är viktigt med en rationell hantering för att maskinkedjan skall fungera optimalt. Långa fält kan leda till dubbelkörning i samband med fram och tillbakakörning. Planera tröskning och upptagning för att få minst möjliga fälttransport. Bäst är att transportvagnen möter på vändteg eller angränsande väg. Flytgödseltunnan Tanka av vid fältkant/väg. På djurgårdarna är det ofta mycket stora volymer flytgödsel som skall spridas under en begränsad period. Många gånger som köpt entreprenadspridning. Använd tunnor med flera axlar som fördelar tyngden och begränsar marktrycket. Sänk ringtrycket och undvik tomkörning och transport med fylld tunna på fältet. Lägre lufttryck, mindre packning. Ett exempel på hur antalet ton km kan redovisas. Varje stapel redovisar ett skifte med utförda körningar. Ingen värdering görs för närvarande av yttre förhållanden ex. jordart och markfukt. Plöjningen ger påverkan genom att ett hjul går direkt på alven Självgående tung betupptagare med mycket stor last Potatisskörd, upptagare + lastväxlarflak för att få direkt transport. Ökad risk för skadlig packning. Potatisskörd, upptagare + lätt transportvagn som går intill upptagaren LÄSTIPS! Kostnader för jordpackning av stallgödselspridning: Miljöteknikdelegationen PM 1998:5 Jordpackning och markstruktur: Aktuellt från Lantbruksuniversitetet nr. 435. Projektfolder markpackning Odling i Balans: www.odlingibalans.com

Odling i Balans pilotgårdar i svenskt jordbruk Basen i verksamheten är ett antal demonstrationsgårdar som finns runt om i Sverige. Här jobbar vi med projekten och här visar vi resultat för alla som är intresserade. Miljöarbetet sker hos jordbrukaren. Gårdarna kallar vi PILOTGÅRDAR. Hovgården Borlänge Fårdala Falköping Badene Vara, svin Stenastorp Falkenberg, suggor Västraby Helsingborg Södervidinge Gård Kävlinge, grönsaker Sjöstorp Dalby Hidinge gård Fjugesta, svin Södergård Löderup, svin/nöt Målsättningen med verksamheten är...... att minska odlingens inverkan på miljön, producera varor med hög kvalitet och söka en framkomlig väg till ett resurssålt jordbruk med god ekonomi.... att visa andra jordbrukare, beslutsfattare och allmänhet hur vi driver jordbruk med respekt för hälsa och miljö.... att visa på åtgärder som kan genomföras på flertalet gårdar och som därmed ger väsentliga förbättringar.... att erbjuda organisationer, företag och myndigheter att samverka om en gemensam filosofi, ett miljö- och resursanpassat jordbruk. Adress: Odling i Balans Ormastorp, 260 30 Vallåkra Telefon/fax: 042-32 10 05 Mobiltelefon: 070-330 42 00 E-post: info@odlingibalans.com Internet: www.odlingibalans.com Klemmedshus Gärds Köpinge, köttdjur Erhåll ytterligare info genom att besöka Odling i Balans hemsida. www.odlingibalans.com Tisby Fjärdhundra Planering för ny gård Norups Gård Knislinge Hacksta Enköping Wiggeby Stockholm, svin Broby Vadstena, höns Stavfa Gård Visby I följande skrifter från Odling i balans, kan du erhålla information inom olika områden: Projektredovisning 1. Biobädd för säker påfyllning och rengöring av sprututrustningen. 2. Energibalans i jordbruket. 3. Växtnäringsbalans i jordbruket. 4. Miljönyckeltal för växtnäring, kemisk bekämpning och energibalans. 5. Avfall ooch en bra gårdsmiljö. 6. Undvik packning av alven. Värdera din egen situation. Utnyttja modellen som finns som PDF-fil på OIBs hemsida. www.odligibalans.com Klicka på projekt Klicka på folder markpackning. AM-tryck & reklam, Hässleholm 0451-492 50 www.am-tryck.se