Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013 Jämtlands län

Text Maria Salomonsson, ansvarig utredare i Jämtlands län.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...4 Sammanfattning...5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling...6 Näringsgrenar och yrken...10 Utbudet av arbetskraft...18 Öppet arbetslösa och sökande i program...22 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar...27 Yrkesbarometer...34 Om prognosen...34 Källor...34 Diagrambilaga...35

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 4 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Jämtlands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Ohälsotal: Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. På riksnivå motsvarar varje tiondel i ohälsotalet cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 5 Sammanfattning Arbetsmarknaden har fortsatt utvecklats positivt om än i ännu mer dämpad takt än förra året. Läget har ändrats något och förbättringen har stannat av på vissa områden. Företagen fortsätter avvakta vad som händer i omvärlden men ser ljusare på framtiden i vårens undersökning än vad de gjorde i höstas. Antalet sysselsatta är oförändrat under 2012 och ökar 2013 Antalet sysselsatta i länet under 2012 bedöms vara oförändrat. Detta är en revidering av höstens bedömning då prognosen var att sysselsättningen skulle minska med 100 personer. Prognosen för 2013 ser ljusare ut och sysselsättningen bedöms öka med 300. Arbetskraften ökar 2012 men minskar 2013 Det är skillnad på utbudet av arbetskraft, som egentligen är lika med de i åldern 16-64 år, och de som verkligen räknas in i arbetskraften. När Arbetsförmedlingen gör sina prognoser så definieras arbetskraften som summan av antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetskraften i Jämtlands län ökar med ungefär 500 personer under 2012. Den oförändrade sysselsättningen och ökningen av arbetslösa är en del av förklaringen. Under 2013 kommer arbetkraften att minska med 200. Förklaringen till detta är att några förmodligen kommer att flytta till annan ort för arbete eller studier och några går i pension. Arbetslösheten ökar under 2012 men minskar 2013 Under våren omfattades ungefär 5 800 personer av arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bedömer att totalt antal inskrivna arbetslösa kommer att ökat under 2012 och vara ca 6 300 fjärde kvartalet 2012. Därefter beräknas antalet minska till 5 800 fram till fjärde kvartalet 2013, ungefär samma nivå som idag. De kommuner i länet som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn, kommer troligtvis att klara sig bäst. Utmaningar på länets arbetsmarknad Att öka arbetskraftsdeltagandet är en viktig faktor. Brist på arbetskraft med rätt kompetens är den faktor som har störst potentiell negativ inverkan på den förstärkning av arbetsmarknaden som nu sker i länet. I ett initialt skede finns goda förutsättningar för att fortsätta möta den stigande efterfrågan på arbetskraft. Det hänger samman med att det fortfarande finns många som står utan arbete, men i takt med att arbetslösheten minskar kan brist på viss kompetens uppstå. Även om kompetensbristerna i Jämtlands län inte är dramatiska ännu så kan det ändå få en avgörande betydelse eftersom det ofta handlar om nyckelkompetenser som avgör företagens möjligheter till expansion.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling I tabellen redovisas företagens bedömningar i form av nettotal, vilket utgörs av andel som bedömer ökad efterfrågan, minus andel som bedömt minskad efterfrågan på varor och tjänster. När konjunkturläget stärks redovisas starkare och positiva nettotal. Nettotalet ska inte tolkas som ett absolut tal utan snarare som en konjunkturindikator. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den förväntade efterfrågan på varor och tjänster som de intervjuade företagarna hade i höstas infriades inte fullt ut enligt vårens undersökning. Jord och skog, privata tjänster och industrin lyckades inte uppfylla de förväntningar de hade i höstas fullt ut men hamnade inte speciellt långtifrån sina bedömningar. Byggsektorn förväntade sig ett tufft halvår som visade sig bli ännu tuffare än de förväntat sig. Nästan samtliga branscher uppvisar mer positiva nettotal än de gjorde i höstas med undantag för företag inom personliga och kulturella tjänster och de som jobbar med information och kommunikation. På ännu längre sikt, 6-12 månader har de flesta fortfarande ökade förväntningar förutom byggsektorn. Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser har varierat över tid. Den senaste hög och låg konjunkturen syns tydligt i diagram 1, likaså återhämtningen 2010 som varade ända fram till maj 2011, för att därefter stanna på samma nivå under sommarmånaderna. Efter sommaren tog det fart igen om än inte lika starkt. De första månaderna 2012 visar en svag ökning.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 7 Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2012 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Främst återfinns de lediga platserna inom hotell och restaurang, handel, utbildning, service samt vård och omsorg. Under kommande sommar och höst väntas de lediga platserna dämpas något. Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator på företagens efterfrågan på arbetskraft är hur de bedömer produktionsnivån. Tabellen nedan visar företagens bedömning av den produktionsökning som kan ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I vårens undersökning uppger 17 procent av de intervjuade företagarna att de nyttjar personalstyrkan maximalt och kommer att behöva rekrytera personal för att kunna öka produktionen. Det är ungefär samma resultat som senaste höstens och förra vårens undersökningar. Arbetsgivarna inom jord- och skogssektorn nyttjar sin personal mest. Störst utrymme för produktionsökning finns inom byggsektorn. Inom industrisektorn är det 16 procent som går för fullt och 44 procent anger att de kan ha 1-10 procents poduktionsökning innan de måste anställa fler. I privata tjänstsektorn

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län så anger 14 procent fullt kapacitetsuttnyttjande och vartannat företag anger att de kan öka 1-10 procent innan det finns behov av fler rekryteringar. Rekryteringsproblem Arbetsgivarna angav en stor brist på arbetskraft under högkonjunkturen. Hösten 2007 var andelen arbetsgivare som angav brist som högst med 32 procent. Lägst var bristtalet under hösten 2009 och våren 2010, då endast 13 procent av arbetsgivarna tyckte det var brist på arbetskraft. I vårens mätning var det 23 procent som upplevde brist, något under snittet för mätningarna 2007-2012 som ligger på 25 procent. Arbetsgivarna inom industrin och privata tjänster angav lägst brist. Arbetsgivarna inom offentliga tjänster angav största bristen, vilket de gjort de senaste undersökningarna. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens inom offentliga tjänster har dessutom ökat vid varje undersökningstillfälle sedan våren 2010 fram till senaste undersökningen, där andelen har sjunkit marginellt jämfört med höstens undersökning. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Ett flertal yrken inom några av branscherna kan visa ett överskott på arbetskraft samtidigt som arbetsgivarna anger brist. Detta kan dels förklaras av att vissa yrken har fler olika certifikat där särskilda typer av fordon eller maskiner ska hanteras. Inom vissa yrkesutbildningar och legitimationsyrken krävs många gånger en längre praktikperiod innan man får en giltig legitimation som i praktiken innebär att företaget måste avsätta tid och resurser för den person de tar in. I mindre företag kan detta ofta innebära problem då marginalerna för lönsamheten är väldigt små. Det blir ett dubbelt dilemma då arbetgivarna gärna vill anställa någon med erfarenhet. Några exempel på sådana yrken i länet är installationselektriker och skogsmaskinförare. I de delar av länet som har mindre arbetsmarknader och domineras av gles- och landsbygd kan det ibland vara svårt att rekrytera till yrken som kräver högre utbildning. Arbetsgivare på större arbetsmarknader konkurrerar med bättre löner och möjlighet till karriärvägar. Detta leder också till en typ av brist, det kanske inte rör sig om några större antal men det kan vara av stor betydelse då det kan vara en avgörande nyckelkompetens för arbetsgivaren. Svårigheten i att rekrytera kan leda till att arbetsgivaren avstår eller sänker sina krav vilket kan hämma utvecklingen av företaget och arbetsmarknaden på sikt. Exempel på sådana yrken kan vara arkitekter, ingenjörer, systemutvecklare, distriktsköterskor och läkare. I de områden av länet där vinterturismen dominerar stora delar av arbetsmarknaden uppstår dubbla problem beroende på säsong. Under vinterhalvåret uppstår brist på

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 9 specifika yrken som till exempel kock med erfarenhet, taxiförare, bagare, konditor samt yrken kopplade till kroppsvård. Hotell och stugbyar upplever att det saknas städare under bytardagarna som vanligtvis är lördagar och söndagar. Under sommarhalvåret uppstår ett visst överskott inom vissa yrken som exempelvis massörer och liftskötare. Tidigare försök att kombinera olika yrken, som till exempel skogsarbetare och liftskötare, för att mildra säsongsarbetslösheten har genomförts utan större framgångar. Varsel Efter den kraftiga uppgången av antalet varsel om uppsägning under 2008 och 2009 har mängden sjunkit rejält under 2010 och början av 2011. De största varslen från 2008 till oktober 2010 skedde inom tillverkningsindustrin och då främst inom verkstadsindustrin. I de branscher där det skett en återhämtning har många av de varslade och uppsagda återfått sina anställningar hos tidigare arbetsgivare antingen i form av visstidsanställningar eller genom bemaningsföretag det är ett sätt att gardera sig på kort sikt om produktionen skulle gå ned. Antal varsel fram till april 2012 var 58 vilket är 170 färre än samma tidsperod 2011. Beroende på den globala utvecklingen och hur den kan tänkas påverka länet så är det svårt att bedöma hur antalet varsel kommer att utvecklas under 2012. Tabell 4: Antal varslade personer per år Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län Näringsgrenar och yrken Det skedde en återhämtning inom näringslivet under 2010 och första halvåret 2011. Därefter skedde en stagnation och förväntningarna indikerade en konjunkturnedgång. Det var framförallt den offentliga sektorn och byggsektorn som kom att stå för den största delen av tillbakagången. Företag som säljer tjänster till andra företag kommer att dämpa nedgången. Industrin bedöms ha en oförändrad sysselsättning 2012 men en försiktig ökning under 2013. Jord- och skogsbruket bedöms minska något under 2012 och bli relativt oförändrade under 2013. Sysselsättningen i länet Under 2012 bedöms sysselsättningen vara oförändrad. Detta är en revidering av höstens bedömning då prognosen var att sysselsättningen skulle minska med 100. Under 2013 bedöms en ökning av antalet sysselsatta med 300. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 0 300 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Jordbruk, skogsbruk och fiske sysselsatte år 2010 drygt 2 500 personer vilket utgör omkring 4 procent av Jämtlands läns totalt sysselsatta. Branschen har angett ett högt kapacitetsutnyttjande i företagen och andelen av företagen som angett en brist på arbetskraft ligger över det historiska medelvärdet. Förväntningarna på efterfrågeutvecklingen i branschen från hösten 2011 uppfylldes inte fullt ut. Förväntningarna det kommande sommarhalvåret är något positivare trots allt. Andelen arbetsgivare som anger brist har minskat något jämfört förra våren men ligger på samma nivå som i höstas. Exempel på brist yrke är skogsmaskinförare med erfarenhet. Jordbruket påverkas i högsta grad av vad som händer i världsekonomin, där bland annat valutan inverkar på vardagen på många sätt när det gäller priser på mjölk, kött, spannmål, markvärde, insatsvaror, eu-stöd med mer. Generellt minskar det ekonomiska utrymmet för Lantbrukarna. 1 Skogsbruket påverkas också av obalanserna i den globala eknomin där industrins avsättningsmöjligheter på den internationella massa-, pappers och trävarumarknaderna påverkar konjunkturen. 2 Hårt pressade sågverk, prissänkningar på massa samt 1Lantbrukskonjunkturen; http://www.lrfkonsult.se/press/nyheter/lantbrukets-lonsamhet-2012---mars/ http://www.lrfkonsult.se/pagefiles/3980/lantbruksbarometern%202012.pdf 2Lantbrukskonjunkturen; http://www.lrfkonsult.se/press/nyheter/lantbrukets-lonsamhet-2012---mars/ http://www.lrfkonsult.se/pagefiles/3980/lantbruksbarometern%202012.pdf

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 11 en högt värderad krona leder till prissänkningar på massaved och timmer för skogsbruket i länet. Antal sysselsatta bedöms sjunka något under 2012 för att sedan förbli oförändrad under 2013. Industri Industrisektorn sysselsatte år 2010 drygt 5 600 personer vilket utgör omkring 10 procent. Flest sysselsatta finns inom elektronik-, trä-, metallvaru- och livsmedelstillverkning. Andelen arbetgivare som anger fullt kapacitetsutnyttjande är 16 procent. Däremot anger 44 procent av de tillfrågade arbetsgivarna en 1-10 procents ökning av produktionen innan de måste anställa. Förväntningarna på efterfrågan i höstas uppfylldes inte fullt ut. Trots det så är har de ökat sina förväntningar något inför kommande halvåret. Inför kommande 6-12 månader ser de ännu mer positivt på framtiden. Diagram 2: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tillverkande industri stod för en stor del av alla varsel och uppsägningar som skedde under den värsta lågkonjunkturen och har inte lyckats återhämta sig till sysselsättningsnivåerna innan lågkonjunkturen. Andelen som angett brist var 16 procent och ligger något under medelvärdet på 19 procent. Exempel på bristyrken är maskiningenjörer och maskintekniker. Bedömningen av sysselsättningen under 2012 är att den blir oförändrad och 2013 kommer den att öka något. Byggnadsverksamhet Byggnadsverksamheten sysselsatte år 2010 cirka 4 100 personer, vilket utgör omkring 7 procent av den totala sysselsättningen. Efterfrågeutvecklingen blev långt sämre än de intervjuade arbetsgivarna bedömt. Trots det visar vårens undersökning

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län att de har positiva förväntingar på det kommande halvåret. För de kommande 6-12 månader har förväntningarna sänkts igen och de tror på en sjunkande efterfrågan vilket kanske inte är förvånande. I diagrammet kan man följa säsongsvariationen för branschen, där den generellt sett är mer positiv under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 60 40 20 0-20 -40 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar I byggbranschen har 21 procent av de intervjuade arbetsgivarna angett att de jobbar för full kapacitet och inte har utrymme att öka produktionen mer innan de måste anställa. En förklaring är att planerade byggprojekt inte genomförts i den nivå man trodde. Olika störra projekt, som till exempel vindkraftutbyggnader och arenan i Östersund, som skulle ha kommit igång under förra året stannade upp av olika orsaker men har nu dragit igång igen. De mindre företagen har haft fullt upp med byggandet i fjällvärlden men även där finns tecken på en avmattning. Andelen företag som tycker att det är brist på arbetskraft är 14 procent, ungefär samma nivå som höstens undersökning som angav 13 procent. Exempel på bristyrken är bygg- och tunnplåtslagare, betongarbetare, murare, takmontörer, vvs-montörer, installationselektriker med flera. Bedömningen är att sysselsättningen kommer att gå ned under 2012. Privata tjänster Inom den Privata tjänstesektorn var det drygt 22 200 sysselsatta år 2010, vilket utgör omkring 39 procent av Jämtlands läns totala näringar, den privata tjänstesektorn har ökat relativt kraftfullt de senaste 10 åren. I vårens undersökning anger 14 procent att de nyttjar sin personal fullt ut. 51 procent anger att de kan öka sin produktion med 1-10 procent innan de måste rekrytera.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 13 Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar När det gäller efterfrågan på branschens varor och tjänster så visade det sig att höstundersökningens förväntningar infriades och utfallet hamnade väldigt nära företagens bedöming. I vårens undersökning har arbetsgivarna inom de privata tjänsterna höjt sina förväntingar för det kommande halvåret men även på ett års sikt. Andelen företag som upplever problem att få tag på rätt kompetenser har ökat jämfört med i höstas och ligger på 19 procent. Sysselsättningen inom privata tjänster förväntas öka 2012 och 2013. Personliga och kulturella tjänster, Hotell och restaurang sysselsatte nästan 5 500 under 2010, vilket utgör ca 10 procent av antalet sysselsatta. Utfallet på höstens förväntningar blev som Hotell och restaurangbranschen förväntat sig. I vårens prognosomgång har de höjt sina förväntningar något. Turismen är en betydelsefull del av näringslivet i Jämtlands län. Enligt TEM (Turistekonomiska modellen. Resurs AB) ökade omsättningen inom turismnäringen i länet under förra året med 100 miljoner kronor. I kronor betyder det att omsättningen landade på totalt 3,9 miljarder kronor. Under förra året uppnåddes drygt 5 000 årsarbeten. Även det var över det planerade målet för antalet årsarbeten som var satt till endast 4 800. Trots det så upplevde den svenska fjällvärlden en generell nedgång under 2011 vad gäller antalet gäster efter att ha märkt av en uppgång flera år i rad före det. Anledningen till nedgången är att den svenska kronan är hyfsat stark vilket gör att det är billigt att resa utomlands. När den senaste vintersäsongen summeras kan man konstatera att inledningen var svag men detta återhämtades under sportloven. Skistar uppvisar ett bättre resultat än föregående vinter om än marginellt. 3 Exempel på bristyrken generellt är à la carte 3 Östersundsposten: http://op.se/lanet/1.4461744-turismen-overtraffar-malen (120309), http://op.se/lanet/ostersund/1.4468503-utlandsresor-lockar-bort-svenskarna-fran-fjallen (120312)

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län kockar med erfarenhet och kunnig och rutinerad serveringspersonal. Under vintersäsongen uppstår även ett ökat behov av taxiförare, bagare, konditorer samt yrken kopplade till kroppsvård. Hotell och stugbyar upplever till och med svårighet att hitta städpersonal under bytardagarna som vanligtvis är lördagar och söndagar. Handel och kommunikation: parti-, detaljhandel, transport, magasinering. Branscherna sysselsatte år 2010 nästan 9 600 personer, vilket utgör omkring 17 procent av Jämtlands läns totala näringar. Handelns förväntingar i höstas infriades inte fullt ut och utfallet hamnade lägre än förväntat. Trots det så är förväntningarna högre inför kommande halvår men inte på samma nivåer som förra våren. Handeln är kanske den bransch som är mest känslig för konjunktursvängningar. Försäljningen i handeln styrs bland annat av hushållens framtidsförväntningar och utvecklingen av deras reala disponibla inkomster. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för handeln visar att specialiserad butikshandel ökar efter flera kvartal med vikande försäljningssiffror, medan handel med motorfordon redovisar minskad försäljning. Detaljhandeln räknar med att försäljningen fortsätter att öka under andra kvartalet i år och optimismen är liksom tidigare störst inom livsmedelshandeln. Hushållens konfidensindikator har klättrat uppåt i april 2012 jämfört med oktober 2011 och ser ganska positivt på sin egen ekonomi och Sveriges. Det som lyfter handeln i länet är till stor del gränshandeln och de norska turisterna. Förväntningarna som arbetsgivarna hade inom information- och kommunikationsbranschen infriades ganska väl. Trots det så har de sänkt sina förväntingar ytterligare inför det närmsta halvåret. Branschen är delvis ihopkopplad med vissa delar av Callcenterverksamheten som handlar om inkommande supportsamtal. Transportbranschen sysselsätter ungefär 2 600. Branschen drabbades extremt hårt i lågkonjunkturen. De intervjuade arbetsgivarna inom transport var negativa i höstens undersökning men utfallet blev mycket positivare än förväntat. I vårens undersökning har de höjt sina förväntningar något även om de inte är så positiva. En av orsakerna till den dystra framtidstron inom transport just nu är sannolikt att utvecklingen inom industrin och skogsnäringen står still. Det händer också att transportföretag blir av med uppdrag men det betyder inte att arbetstillfällen försvinner utan att tjänsten fortfarande ska utföras i länet fast av en annan arbetsgivare. Ett exempel är upphandling av kollektivtrafik och busstrafik. I vissa delar av länets gles- och landsbygdskommuner har man inom persontransporter upplevt viss brist på chaufförer. Inom maskin- och transportsektorn finns även en åldrande entreprenörskår, framförallt skogsmaskinsförare och chaufförer av timmerbilar vilket medför ett ökat behov av arbetskraft och övertagande av entreprenader. En viss brist på lastbilsmekaniker finns också. Sysselsättningen inom branschen bedöms minska något under prognosperioden. Finansiell verksamhet sysselsatte år 2010 drygt 7 000 personer, vilket utgör omkring 12 procent av sysselsättningen i länet. Höstens förväntnignar uppfylldes till fullo och inför kommande halvår har de höjt sina förväntningar på att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka. Finansiell verksamhet och företagstjänster eller Callcenter företagen är stora i Östersund. Det råder en relativt hög efterfrågan och många behöver arbetskraft. De företag som erbjuder tjänster inom nummerupplysning och annan samhällsinformation ser dock en minskad inströmning av uppdrag,

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 15 mycket på grund av den snabba utvecklingen av mobiltelfontekniken. Sektorer som utvecklas kraftigt inom branschen är bland annat telesupport i olika former. Där påverkar bland annat uppdrag från stora myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. Ungdomar med gymnasiekompetens utgör en stor del av arbetskraften men även Mittuniversitetet ses som en viktig rekryteringsgrund till mer kvalificerade verksamheter. Exempel på bristyrken är ekonomi-, löne- och personalassistenter. Offentliga tjänster Inom den offentliga sektorn var det drygt 21 600 sysselsatta år 2010 vilket motsvarar 38 procent av samtliga sysselsatta i länet. Här är majoriteten kvinnor precis som andelen män är stor inom industri och byggsektorn. Diagram 5: Förväntningar om verksamhetsutveckling kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Verksamheter inom kommun, landsting och stat. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 -60 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Totalt sett har den offentliga sektorn god kännedom om verksamhetsutvecklingen och utvecklingen av verksamheten i höstas låg väldigt nära vad de själva trodde. I deras egna bedömningar om det närmsta halvåret är de inte fullt lika positiva om 2012 som i höstas. De tror även att verksamheten får en något negativ utveckling under 2013. Andelen av de offentliga arbetsgivarna som svarade att det finns en övertalighet i verksamheten i förhållande till budgeten var endast 5 procent och totalt handlade det om ett tiotal personer inom skolan. Sysselsättningen totalt bedöms minska något under 2012 och 2013. Totalt sett är offentlig sektor de som anger störst brist på arbetskraft och den har ökat de senaste åren. I vårens undersökning var det hela 47 procent som angav brist, något lägre än i höstas men ändå stor andel. Exempel på bristyrken är läkare, psykologer, distriktssköterskor, speciallärare, förskolelärare, markingenjörer med flera. Hälso- och sjukvård, vård och omsorgssektorn sysselsatte cirka 11 200 personer år 2010 vilket utgör omkring 19 procent av Jämtlands läns totala näringar. Cheferna

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län inom området känner stor osäkerhet utifrån lagen om valfrihet. Flera privata företag är på väg in på en växande marknad, vilket gör att konkurrensen hårdnar. Den ekonomiska situationen inom delar av den offentliga verksamheten har varit bekymmersam. Stora besparingar inom landstinget kommer att genomföras under 2012. Tillkomsten av nya lagar så som lagen om valfrihetssystem möjliggör att privata aktörer kan sälja tjänster som tidigare skötts av offentlig verksamhet och det påverkar antalet sysselsatta inom vård och omsorg. Totalt inom vård och omsorg bedöms sysselsättningen minska ytterligare under prognosperioden, framför allt genom pensionsavgångar. Internt inom landstinget finns en omställningsgrupp som jobbar aktivt med att omplacera överskott av personal från en verksamhet till andra verksamheter där det kan vara brist. Även om inte de kommande årens personalavgångar inom offentlig vård ersättas fullt ut så bedöms det bli svårigheter att ersätta vissa personalgrupper vid framtida rekryteringar. Redan i nuläget är det betydande svårigheter att rekrytera personal med viss specialistkompetens som till exempel sjuksköterskor inom psykiatri och biomedicin, läkare. Vissa kommuner upplever svårighet att rekrytera personliga assistenter, kontaktpersoner och ledsagare. Utbildning och forskning: År 2010 var ca 6 200 personer sysselsatta inom utbildnings- och forskningsområdet, vilket utgör omkring 11 procent av Jämtlands läns totala näringar. Sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Stora ungdomskullar lämnar grund- och gymnasieskolan och behovet av lärare minskar men trots det är det svårt att hitta lärare till yrkesutbildningarna. Ett antal av länets kommuner har haft eller har fortsatt stor brist på förskollärare som en följd av ökat barnafödande och inflyttning av förskolebarn till dessa kommuner en trend som förväntas plana ut fram till 2014. Det finns även ett trendbrott där fler lärare väljer att fortsätta jobba efter 65 år. Konkurrensen mellan skolor har hårdnat och många väljer att söka sig till friskolor. Efter flera år av vikande studenttal tillhörde Mittuniversitetet ett av de lärosäten som ökade sitt studentunderlag mest under 2009 och 2010. Andelen sökande ökade med mer än riksgenomsnittet. Vid en lågkonjunktur ökar normalt även intresset hos personer för att läsa in eller komplettera tidigare gymnasiebetyg eller att läsa en yrkesinriktad vuxenutbildning. Trots ett högt söktryck så ställs kurser in på grund av en mindre budget. Antalet studerande beräknas sjunka även om det ligger på relativt fortsatt höga nivåer. Sammantaget bedöms sysselsättningsnivån inom universitetet vara relativt oförändrad 2012, trots ett minskat antal studerande. Sysselsättningen för komvux och övrig utbildning bedöms minska ytterligare något under prognosperioden. I glesbygdskommunerna är det befolkningsunderlaget som sviker och påverkar elevunderlaget till skolorna. För förskolorna ser det lite ljusare ut för tillfället i vissa delar av länet. Vissa skolor erbjuder endast deltidstjänster vilket skapar svårigheter att rekrytera språklärare och specialpedagoger. Offentlig förvaltning: De administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsatte år 2010 drygt 4 000 personer vilket utgör omkring 7 procent av Jämtlands läns totala arbetsmarknad. Besparingar och pågående arbete med organisationsöversyner och effektivisering inom administrativa verksamheter inom Länsstyrelsen, kommuner och Landstinget

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 17 bedöms leda till att sysselsättningen minskar under prognosperioden. Bristyrkena finns oftast i övrig kommunal verksamhet där det saknas yrkeskunniga inom juridik, miljö, teknik och specialområden som markingenjörer. Under våren presenterades vård- och omsorgsutredningens slutbetänkande där förslag går i korthet ut på att 12 myndigheter, däribland Folkhälsoinstitutet, läggs ner och fyra nya myndigheter bildas. Detta kan på sikt påverka arbetsmarknaden för de med kvalificerade utbildningar. Däremot håller redan en ny myndighet, Statens servicecenter, på att bildas i Östersund och Gävle under 2012. Det är Ekonomienheten inom Skatteverket och Försäkringskassans verksamhetsstöd som utgör grunden för den nya myndigheten. Detta är resultatet av en utredning där regeringen vill inrätta ett servicenter som erbjuder tjänster inom ekonomi och personaladministration samt stöd för e-beställningar. Förslaget innebär vidare att 25 myndigheter eller motsvarande 25 procent av alla statligt anställda bör anslutas under perioden 2012-2015.4 Sysselsättningen bedöms påverkas marginellt i Östersund på kort sikt men positivt på lång sikt under förutsättning att verksamheten växer i Östersund. 4 Statens servicecenter: http://www.statenssc.se/?page_id=74 (120529)

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län Utbudet av arbetskraft De faktorer som påverkar det totala arbetskraftsutbudet är främst befolkningen, vilken ålder de är i och vad de gör. De två största orsakerna till att man inte räknas in i arbetskraften är om man är studerande eller sjukskriven. 5 Detta kan påverka utbudet i ganska stor utsträckning beroende på var i länet man bor. Möjligheter till pendling påverkar också utbudet av arbetskraften. Det är skillnad på utbudet av arbetskraft som egentligen är lika med de i åldern 16-64 år och de som verkligen räknas in i arbetskraften. När Arbetsförmedlingen gör sina prognoser så definieras arbetskraften som summan av antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa och antal i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetskraften i Jämtlands län ökar med ungefär 500 personer under 2012. Den oförändrade sysselsättningen och ökningen av arbetslösa är en del av förklaringen. Under 2013 kommer arbetkraften att minska med 200. Förklaringen till detta är att några förmodligen kommer att flytta till annan ort för arbete eller studier och några går i pension. Det som påverkar inflödet är de som kommer från studier och börjar jobba eller skriver in sig på Arbetsförmedlingen. En annan orsak är antalet sjukskrivna som minskat och bedöms fortsätta minska. Befolkningsutvecklingen Den faktor som har enskilt störst påverkan på arbetskraftens storlek och framtida tillväxtpotential är utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder. Den negativa befolkningstrenden är den viktigaste förklaringen till det minskade arbetskraftsutbudet i länet. Dessutom kommer demografiska effekter att få en allt större påverkan på utbudet av arbetskraft framöver. Medelåldern i länet är drygt 43 år och ligger högre än riket där medelåldern ligger på drygt 41 år. Högst är medelåldern i Ragunda på drygt 47 år medan den är lägst i Åre på 41 år. Under 2011 minskade den totala befolkningen med ca 390 personer till 126 299 i Jämtlands län. Framför allt beror befolkningsminskningen på att det dör fler än som föds, vilket i sin tur beror på att länet har för få kvinnor i familjebildande åldrar. Även om flyttnettot var negativt, -170, så var alltså den största orsaken till minskningen ett negativt födelsenetto på -215 personer. Befolkningen minskade i nästan samtliga kommuner förutom Krokoms kommun som ökade med 24 personer. Bräcke kommun hade den största minskningen med 135 personer. Under 2011 hade nästan samtliga kommuner ett negativt födelsenetto förutom Krokom-, Åre- och Östersunds kommuner där det föddes fler än vad som dog. Flyttnettot var positivt i Bergs-, Krokoms och Strömsunds kommuner medan det var negativt i de övriga fem kommunerna. De senaste 10 åren har befolkningen i länet minskat med nästan 2 300 invånare. De i befolkningen som räknas till arbetsför ålder, 16-64 år, minskade med drygt 1000 personer under samma period. Den negativa befolkningsutvecklingen, både historiskt och den prognostiserade, visar att det är färre som kommer att tvingas försörja fler. I riket minskar den inrikesfödda befolkningen samtidigt som den utrikesfödda befolkningen ökar, vilket dämpar den totala befolkningsminskningen. Hela 80 procent av befolkningsökningen i landet förklaras med inflyttning från utlandet. Även i Jämt- 5 Se cirkeldiagram på nästa sida.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 19 lands län är det den utrikesfödda befolkningen som ökar i antal medan den svenskfödda befolkningen minskar. Detta mönster går igen i landets övriga län med undantag för storstadslänen där även den svenskfödda befolkningen ökar. I riket utgör utrikesfödda 15,1 procent av befolkningen och i Jämtlands län utgör gruppen 6,6 procent. Flest utrikesfödda personer finns i Strömsunds kommun där de representerar 8,6 procent av befolkningen och minst andel finns i Krokoms kommun med endast 5,5 procent. Stor grupp utanför arbetskraften I Jämtlands län finns nästan 79 000 personer i åldern 16-64 år som räknas som arbetför ålder men däremot är det inte alla som ingår i arbetskraften. 6. I arbetskraften ingår sysselsatta och arbetslösa. 2010 var det drygt 57 000 som var sysselsatta och ca 5000 arbetslösa och sökande i program vilket blir ungefär 62 000 som räknas in i arbetskraften. Huvudsaklig aktivitet för individer i Jämtlands län i åldern 16-64 år 2010. 915; 1% 1682; 2% 2240; 3% 2799; 4% 879; 1% 500; 1% 499; 1% 523; 1% 49; 0% 57597; 72% 4386; 6% 6798; 8% Förvärvsarbetande Studerande Förtidspension Arbmarkpolåtg Övriga Arbetslösa Ålderspension Kapitalinkomst Föräldrarpenning Sjukskrivna Socialbidrag Värnplikt Största anledningen till att man inte räknas i arbetskraften är att man studerar. 2010 var det ungefär 6 800 som räknades som studerande. En annan stor faktor är förtidspensionering där det ingick ca 4 400 personer. Andra orsaker till att man inte räknas in i arbetskraften är de som har ålderspension, föräldrarpenning, sjukskrivna, de med socialbidrag, kapitalinkomst eller de som gör värnplikt. Det finns även en grupp som klassas som övriga och som man inte riktigt vet vad de gör eller får sin inkomst ifrån. 7 Arbetskraften i Jämtlands län minskade något under 2008 och minskningen fortsatte under 2009. Siffrorna för 2010 visade däremot på en ökning. Detta berodde till största delen på inflödet från studier samt sjukskrivningar. Även Arbetsförmed- 6 Personer i arbete med stöd som särskilt anställningsstöd, lönebidrag, utvecklings- och trygghetsanställning och instegs- och nystartsjobb räknas som sysselsatta. 7 Specialbeställning från SCB och egen berabetning av befolkningen 16-64 år och RAMS 2010. Befolkningen 16-64 år är sorterade efter vilken aktivitet de i huvudsak omfattas av för att undvika dubbelräkning.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län lingens nya uppdrag att integrera de nya invandrarna bidrog sannolikt att öka arbetskraftsutbudet. I den här gruppen bedöms utbudet öka 2012 och 2013. I Arbetsförmedlingens rapport Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län, Ura 2010:6, beskrivs befolkningens effekter på arbetskraftsutbudet i riket och länen under perioden 2010 2025. I rapporten framgår att Jämtlands län liksom de flesta län, undantaget storstadslänen, får en allt mer minskande arbetskraft de närmaste 15 åren. Fram till 2025 beräknas arbetskraften genom enbart befolkningseffekten minska med 6 500 personer (10,4 procent) i Jämtlands län förutsatt att nuvarande utveckling av arbetskraft och sysselsättning kvarstår framöver. 8 Det finns också klara tendenser i landet som visar att antalet som väljer att arbeta efter 65 års ålder ökar, vilket kommer att påverka skillnaden mellan de utträdande och tillträdande på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s sysselsättningssiffror för 2010 så var nästan 1 800 personer över 65 år fortsatt sysselsatta i länet. De grupper i samhället som generellt ses som en påfyllnad av arbetskraften i framtiden är kvinnor och utrikes födda. Kvinnorna har oftare än männen kortare arbetstider, alltså mer deltids- och tillfälliga timtjänster. Således finns en liten arbetskraftspotential i att öka kvinnornas arbetskraftsdeltagande och också erbjuda kvinnorna fler heltider. Det finns också en avsevärd arbetskraftspotential bland den utrikesfödda befolkningen och detta gäller särskilt de utrikesfödda kvinnorna, som har lägre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda män. Att öka arbetskraftsutbudet för utrikesfödda handlar därför också i hög utsträckning om förbättrad integration. Utbildning och studerande Det är fortsatt många helårstuderande trots att det skedde en minskning 2010-2011. Antalet högskolenybörjare ligger också på fortsatt höga nivåer trots att det minskat något. Det har skett en stor ökning av antalet med examina. Generellt kommer antalet helårsstudenter fortsätta minska 2012-2013 trots ett högt söktryck. 9 I jämtlands län är övergångsfrekvenserna, dvs de som efter slutförda gymnasiestudier påbörjar en högre utbildning efter 3 år, lägre än rikssnittet. Övergångsfrekvensen har dessutom minskat i länet. Mittuniversitetet som ligger i Jämtlands och Västernorrlands län förväntar sig en minskning av antalet helårsstudenter trots ett högt söktryck. Största anledningen till minskningen är mindre budget för univeristetet. 10 Sammantaget bedömer vi att antalet personer som väljer att gå från studer till arbetsmarknaden ökar nästa år. Många av de i utbildningsväsendet har långa studietider. I många fall kommer man ut på arbetsmarknaden i 27-28 årsåldern. Att förkorta studietider skulle ge ett stort tillskott till arbetskraften på sikt. 8 http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/riket/11-3-2010-16-miljoner-pensionsavgangar---brist-pa-arbetskraft-i-manga-kommuner-.html 9 Höskoleverket, www.hsv.se (120516) 10 Mittuniversitets Årsredovisning 2011, www.miun.se (120516)

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 21 Ohälsa Ohälsotalet 11 var det näst högsta i Jämtlands län med 34,8 vid senaste mätningen februari 2011. Riket låg på 29,1. Ohälsotalet var högre för kvinnorna som låg på41,3 medan männen hade 28,7. Ohälsotalet fortsätter att minska i länet och riket som helhet. Minskningen omfattar samtliga län och båda könen. Antalet personer med sjuk och aktivitetsersättning var cirka 6 200 i december 2011 vilket är en minskning med ca 800 personer jämfört med 2010. 12 Med största sannolikhet kommer många ur denna grupp att komma in i arbete, vilket gör att arbetskraftsutbudet ökar något men det är svårt att förutspå antalet. Införandet av rehabiliteringskedjan har inneburit att ett stort antal personer med långa sjukskrivningsperioder har överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. 11 Ohälsotalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. 12 Källa: www.forsakringskassan.se (120522)

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och programdeltagare. Arbetslöshetens utveckling I diagrammet ser man tydligt att antalet arbetslösa var som lägst under den senaste högkonjunkturen. Under 2009 vände det och antalet arbetslösa började öka redan i början av 2009. Totalt antal inskrivna arbetslösa 16-64 år i Jämtlands län januari 2000 - april 2012 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 april Våren 2010 nådde den totala arbetslösheten sin kulmen med hela 7 200 inskrivna personer. Därefter har det totalt sett skett en minskning men med några tillfälliga uppgångar. Under hösten 2011 så stannade nedgången av och arbetslösheten ökade något fram till årsskiftet. De första månaderna under 2012 har trenden vänt igen vilket innebär att antalet arbetslösa minskat något. I april 2012 var antalet öppet arbetslösa och sökande i program på ungefär samma nivåer som innan högkonjunkturen blev som starkast. Antalet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd inskrivna på arbetsförmedlingarna i Jämtlands län uppgick till nära 5 865 i april 2012, vilket innebar en minskning med 245 personer jämfört med april 2011. Av de totalt arbetslösa var 2 488 kvinnor och 3 377 var män. I relativa tal, dvs andelen av den registerbaserade arbetskraften, så ligger Jämtlands län på 9,1 procent jämfört med 8,2 procent för riket. Det ser också olika ut i olika delar av länet där andelen totalt arbetslösa i Åre kommun är 5,8 jämfört med Bräcke kommun som hade den högsta andelen med 13,4 procent.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län 23 Skillnaderna i länet kan dels förklaras av vilken typ av näringslivsstruktur som finns i kommunen. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn har ofta lägre antal och andel arbetslösa än andra. En annan förklaring är hur stor andel utrikesfödda som finns i kommunen där andelen i arbete i gruppen generellt sett är lägre. Antal i studier kan också påverka då en stor andel av de som studerar även är inskrivna hos arbetsförmedlingen. Möjligheter och viljan att pendla till andra arbetsmarknader kan också vara en förklaring till högre arbetslöshet. Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Om de arbetslösa delas upp i öppet arbetslösa och deltagare i program så har andelen öppet arbetslösa varit större än de i program med aktivitetsstöd fram till våren 2010 då det skedde förändring. Sedan våren 2010 har andelen i program i snitt varit större än andelen öppet arbetslösa. I april var 2 651 inskrivna öppet arbetslösa och 3 214 deltagare i program med aktivitetsstöd. De största programmen med aktivitetsstöd är Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Dessa program är avsedda för personer med långa inskrivningstider och syftar till att aktivera dem med inriktning mot arbetslivet. Till Jobb- och utvecklingsgarantin kommer dels personer över 25 år, dels ungdomar som avslutat sin tid i Jobbgarantin utan att lyckas ta sig in i arbetslivet. I april 2012 var det 1 417 inskrivna i Jobb- och utvecklingsgrantin vilket är en minskning med 70 deltagare jämfört med april 2011. Jobbgarantin för ungdomar hade 821 deltagare i april 2012 vilket var 67 färre än i april 2011. I avsnittet Arbetsmarknadspolitiska utmaningar analyseras de mest utsatta grupperna med långa tider i arbetslöshet lite djupare. Arbetslösheten ökar 2012 för att sedan minska igen 2013 Arbetsförmedlingen bedömer att totalt antal inskrivna arbetslösa kommer att öka under 2012 och vara ca 6 300 fjärde kvartalet 2012. Därefter beräknas antalet minska till 5 800 fram till fjärde kvartalet 2013. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Källa: Arbetsförmedlingen Då det råder olika förutsättningar i olika delar av länet så kommer naturligtvis arbetslösheten se olika ut i kommunerna. Andelen arbetslösa av befolkningen kommer att vara högre i vissa delar av länets glesbygdskommuner medan kommunerna som ligger i pendlingsstråket E14 och tåglinjen västerut kommer att ligga lite lägre. De kommuner som har ett brett utbud och variation i näringslivets branschstruktur, och med inriktning på tjänstesektorn, kommer troligtvis att gynnas snabbast av en allmän återhämtning i ekonomin.

Arbetsmarknadsutsikter 2012-2013 för Jämtlands län län Arbetslöshetens struktur I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. I tabell 7 visas hur arbetslösheten i olika sökandegrupper ser ut när man relaterar till arbetskraften i respektive grupp. Uppgifterna avser första kvartalet 2012. Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv. Arbetslösheten i länet Under första kvartalet 2012 uppgick arbetslösheten till 5 900 vilket motsvarar 9,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, detta är 0,6 procentenheter lägre än motsvarande period förra året. Arbetslösheten i länet är 0,5 procentenheter högre än riksgenomsnittet som ligger på 8,6 procent. Störst andel totalt inskrivna arbetslösa finns i Bräcke med 13,1 procent. Lägst är arbetslösheten i Åre med 4,4 procent. Högre andel män än kvinnor i arbetslöshet Arbetslösheten är större i både antal och andel för männen än för kvinnorna i Jämtlands län, samma gäller för riket. I länet var andelen män 10,2 och kvinnorna 8,0. För riket var motsvarande siffror 8,9 för männen och 8,2 för kvinnorna Lågkonjunkturen 2008 slog framförallt mot branscher och yrken där männen är överrepresenterade vilket gjorde att fler män än kvinnor skrev in sig som arbetssökande. Skillnaden mellan andelarna är störst i Bergs kommun där männen ligger 4,1 procentenheter högre än kvinnorna och minsta skillnaden finns i Strömsunds kommun där männen endast ligger 0,7 procentenheter högre. Under återhämningsperioden minskade dock arbetslösheten bland männen snabbare än bland kvinnorna. Nästan var fjärde ung är arbetslös Arbetslösheten bland ungdomar i länet är hög. Nästan var femte ungdom, 20,9 procent, mellan 18-24 år som kan arbeta var inskrivna som arbetslösa första kvartalet 2012 i Jämtlands län. I riket var 17,6 procent av ungdomarna inskrivna som arbetslösa. Ungdomarna i Bräcke möter den svåraste arbetsmarknaden där 28,8 procent är arbetslösa. Något mindre tuff är situationen i Åre där andelen är 6,5 procent. Det är en hel del av de unga inskrivna som samtidigt studerar. Dessutom finns ett okänt antal ungdomar som varken studerar, arbetar eller söker arbete. Denna grupp visar sig inte i statistiken från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänst eller utbildningsförvaltningen eftersom de inte vet vart de ska vända sig och hamnar i glappet mellan olika myndigheter. Arbetslösa 55-64 år Andelen arbetslösa i åldern 55-64 är 6,8 procent att jämföra med rikets 6,7. Åldersgruppen minskade med 1,6 procentenheter mellan första kvartalet 2011 till första kvartalet 2012. De äldre har svårare att komma in på arbetsmarknaden i Ragunda där andelen är 11,0 procent. Åre kommun har den lägsta andelen med 3,9 procent. Den största förklaringen är dels hur näringslivsstrukturen ser ut men medelåldern är också högre i Ragunda än i Åre.