Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 5) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet
Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3) 2. Sammanflätningen i EU (4, 13-15) 3. Regeringarnas handlingsutrymme (5-6) 4. Hur styrs länderna? (7-9) 5. Politikens aktörer (10-12)
Föreläsning 5 Politiska aktörer Partier Valsystem och partisystem Intressegrupper
Vem bär makten? Är det politiken som styr byråkratin eller tvärtom? Eller samverkar de i järntrianglar? Kamp mellan järntrianglarna? Hur bedrivs politiken i olika länder? Aktörer och spelregler
Politiska partier Partisystemen stabila 1930-70 Väljarkåren rörligare, mer diversifierad, ej klassröstning Post-moderna kampanjer Permanent, opinionsundersökningar Amerikanisering Personfokus, sportlikt, negativa kampanjer, experter, reklam, event
Partiernas transformering Från kaderpartier till karteller Kaderpartier: styrda av en elit, köper röster Klientelism i länder där partierna fanns innan demokratins genombrott; köper röster för att behålla makten. Jfr folkrörelsepartier som erövrar makten. Rörelsepartier: arbetare/katoliker, nerifrånstyrt Folkpartier: mot mitten (50-talet), elitstyrt Kartellpartier: kampanjmaskin, nära makten Typer av demokratier: kontinuerliga, avbrutna, nya Öst: Kartellpartier direkt, svag identitet Syd: Internationellt stöd, konsolidering Minskat medlemskap, mer kritiska medborgare Offentlig finansiering, korruption
Hur väljs kandidater? Provval?
Partifamiljer Intressant men för detaljerat! Finns det något mönster? Beror på valsystem och historia? Liberaler: Rättsstat, marknadsekonomi D, CH, NL, B, UK, Norden, Öst Kristdemokrater: Katolska kyrkan, social marknad (EU!) D, I, A, NL, B, Norden, Öst, E Konservativa: pragmatiska, nationalistiska, marknad UK, Norden, G, Öst Socialdemokrater: fackföreningar-> third way UK, IRL, A, S, N, DK, SF, D, CH, NL, B, F, I, E, P, G Kommunister och vänster: Komintern->smågrupper? P, E, F, I, G, D, NL, Norden, (Öst?) Extremhöger: nationalistiska, mot invandring D, UK, F, B, Öst, Norden Populister: mot eliten och förändring, ingen ideologi A, CH, DK, I, NL, Slovakien Gröna: post-materialism, vänster D (fundis-realos), A, NL, B, Norden, Estland, Tjeckien Regionala partier E, UK, I, B, SF!, (D), Öst
Avspeglas konfliktlinjer? Rokkans mönster Religionsbaserade Fackföreningsbaserade Marknadsbaserade Miljöbaserade Nationalismbaserade Mönstret = sociala konfliktlinjer? Eller spårbundenhet, frysning? Eller ledare och budskap?
Är de lika inom grupperna? Höger-vänster, men också för-mot EU Vänster mer för EU: UK Vänster mindre för EU: Sverige Säger något om nationella traditioner Hur kan de samarbeta i EU?
Hur fungerar partierna internt? Toppstyrda och/eller folkrörelser? Ideologiska eller pragmatiska? Kopplade till intresseorganisationer?
Hur tar man makten? En vinnande strategi? Utgångsläget: ekonomin Väljarna (valsystemet): mitten Vinnande frågor: härma utmanarna Sunda finanser och valfläsk? Försiktig effektivisering, tredje vägen Ny retorik Konkurrenterna: ta deras frågor
Kampanjer Media
Valsystem Typer Majoritetsval: UK (starka partier), F (två valomgångar->koalitioner) oproportionerliga resultat Blandade: D (två röster, utjämningsmandat), H (tre röster: enmansvalkretsar med två valomgångar, flermansvalkretsar och en nationell valkrets), LT (ej utjämningsmandat) Proportionella val: I (vinnaren får 55%), NL, Norden, Syd, Öst (olika delningsmetoder: D Hondt m fl) Rangordningar/personval: Irland, Malta, (Sverige) Electoral engineering för att skapa stabilitet (majoritet?) Spärrar men ofta grundmandat i starka valkretsar. Även antalet mandat fungerar som spärr (NL 0,67%) Oproportionerlig fördelning även med prop. metod (Social representativitet: jämställdhet, minoriteter?) Gemensamma valdagar Valdeltagandet: Nord vs Öst (?) (Ekonomiska hinder för nya partier: partistöd mm)
Bieffekter av valsystemen Valkretsar med en ledamot: Tydlig koppling till bygden Valfläsk till specifika valkretsar Taktikröstning: rösta på minst dåliga Valkretsar med flera ledamöter: Företräder snarare partiet, kan bo i annan valkrets Valfläsk snarare till viktiga grupper Taktikröstning: kamrat fyra procent
Regionala modeller Norden: nedgång (s), nya partier, koalitioner UK: mer pragmatiska, fler partier, devolution Frankrike: koalitioner, små partier men mer bipolärt Germansk: koalitioner, fler partier, konsensus? Schweiz: samlingsregering Irland, Malta: fragmentering/polarisering, personval Benelux: fragmenterade, konsensus, populism Belgien: regionala systerpartier Sydeuropa: Kollaps/konsolidering, bipolärt. Regionala. Östeuropa: H,CZ stabila, SK,PL,SL turbulens populism Balkan: nationalism, nya partier Baltikum: nationalism, populism Sydösteuropa: turbulens och konsolidering
Ökad rörlighet Samband med nya värderingar? Materialism, självförverkligande Eller ledarnas förmåga att exploatera en ny situation? Spelar konstitutionen någon roll? Traditioner? Etc.
Arenor på flera nivåer Nationella, regionala, lokala val Europaparlamentet Lågt deltagande, protest mot regeringen Proportionella val Sju partigrupper (+ vildar) EPP (Moderaterna, Kristdemokraterna) S&D (Socialdemokraterna) ALDE (Folkpartiet, Centern) ECR (-) De gröna/fria alliansen (Miljö-, Piratpartiet) Enade vänstern/nordisk grön vänster (Vänster) Frihet och demokrati ( nationalister )
Intressegrupper Europeisk modell: social dialog Regeringen, näringslivet och facken Civila samhället (Nord och Väst) Fyra modeller Korporatism Pluralism Nya demokratier i Syd och Öst Flera nivåer
Vem organiserar sig? Downs (1957) Tydliga vinster eller förluster Andra intressen organiseras ej Leder till obalans i inflytande
Neo-korporatismen Katolsk idé om branschvis samverkan (Karteller) Fackföreningar och (s) Organiserade arbetsgivare Uppgörelser på hög nivå, kollektivavtal Konkurrenskraft + skyddsnät Reformer Danmark: flexicurity Sverige: förhandling på lägre nivå, ej i myndighetsstyrelser. AD finns kvar. SF, N, NL, B, A
Pluralismen Konkurrens mellan intressegrupper Decentraliserade förhandlingar UK efter 1979 Irland: uppgörelser Frankrike: staten står över, men minskad styrning. Intressegrupper får inflytande via EU. Tyskland: minskad korporatism Schweiz
Sydeuropa Svag stat och svaga intressen Minskad klientelism pga EU, men även social dialog
Östeuropa Anpassning till EU Slovenien
Europeisering Social dialog 1987 EESC Viss Eurokorporatism OMC Europeiska intresseorganisationer Påverkar EU men påverkas också av EU
Vad har vi lärt oss? Politikens aktörer Partier, valsystem och intressegrupper Hur länderna styrs Myndigheter, kommuner, domstolar Regeringar och parlament Sammanflätningen i EU Historiska utvecklingslinjer Olika syn på demokratin