Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 4) Contemporary European Politics Linköpings universitet

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 4) Contemporary European Politics Linköpings universitet

2 Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3) 2. Sammanflätningen i EU (4, 13-15) 3. Regeringarnas handlingsutrymme (5-6) 4. Hur styrs länderna? (7-9) 5. Politikens aktörer (10-12)

3 Föreläsning 4 Hur styrs länderna? Förvaltningen Domstolarnas roll Regioner och kommuner

4 En europeisk administration Weber och public management Omfattande förändring sedan 70-talet Statens kris OECD sprider idéer, även EU Sju modeller European Administrative Space

5 Hur styrs länderna? Vilka instrument har regeringarna? Maktdelning eller centralstyrning? Organisering Personal Finansiering Reglering Arbetsformer Styrmedel mot medborgare och företag

6 Instrument blir spår Tidiga vägval begränsar senare valmöjligheter Typ av konstitution Typ av välfärdsstat Relationen till näringslivet Hur sker radikala förändringar? När kan politiken byta spår? Kris, sönderfall etc. Osynligt : ny tillämpning, otydliga effekter

7 Styrmedel Myndighetsutövning: en liten del Tjänsteproduktion: vård, skola, omsorg Vad ger kvalitet? Valfrihet? Piskor och morötter Regleringar och subventioner Vad är lagom? Vem lurar vem? capture Predikningar Folkhälsoinstitutet m fl

8 Implementering Blir det som det är tänkt? Teorifel Kan målen uppnås? Målkonflikter, för många mål Mäta output eller outcome? Implementeringsfel Tjänstemannen Måste förstå, kunna och vilja Klienterna (medborgare och företag) Anpassning och capture Styrningsproblemet Principaler och agenter Organiseringsproblemet Fragmentering och överlappningar

9 Utvärdering Hur vet vi vad som blev? Uppföljning: det som hände Utvärdering: vad var orsaken? Det finns sällan en kontrollgrupp Jämförelser före-efter, med-utan åtgärd Teorier om hur förvaltningen fungerar Street-level bureaucracy

10 Vem styr vem? Regeringen (parlamentet) Förvaltningen (Medborgarna och företagen)

11 Webers byråkratimodell Modellen Tydlig indelning av förvaltningen Hierarki Skriftlig (ärenden) Expertkunskaper Professionella/anställda Generella regler Viktig för myndighetsutövning Infördes

12 Gamla avvikelser från Weber Problemlösning eller regelföljande Tyskland, Frankrike (Weberska) vs UK Ramlagar och professioner i välfärdsstaten: vård, skola, omsorg Korporatism: med fack och arbetsgivare Statligt ägande, sammanflätning Multilevel governance

13 New Public Management Cassese 2003: Självständiga utförare Processtyrning Kostnadseffektivitet Resultatbaserad budget Privat-offentlig samverkan Konkurrens Kundfokus Leder till governance, hollowing out

14 Svenska exempel Resultatstyrning: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, universiteten m fl Privata utförare på entreprenad, beställare-utförare Alternativ: Kundval Kvalitetsgranskning Professionsstyrning

15 Nätverksstaten Joined-up government, governance Komplexa problem kräver samverkan Kan missbrukas Svårt att styra av regeringen Horisontell styrning: Partnerskap mellan myndigheter = koordinering nerifrån Drivs av idealism/kundfokus

16 Strategier för integration Niklasson (2007), Joining-up for regional development: Omorganisering Centralstyrning Gemensamma mål Decentralisering: Regioner (kommuner) Staten på regional nivå (länsstyrelse) Samverkan i nätverk

17 Nationella mönster Kuhry & Pommer 2004: Nord, Väst, Anglosaxisk, Syd, Central Page 1995: Brittisk, fransk, germansk, nordisk, sydeuropeisk, centraleuropeisk (Benelux) Omfattning, enhetlighet, typ av politisk kontroll, elit, relation till intressen

18 Typer av förvaltningar (Page) Omfattning Enhetlighet Politisk kontroll Elit Rel till intressen Brittisk Bred Generell Liten Oxbridge Viss medverkan Nordisk Bred Sektoriserad Liten (?) Varierande (jurister) Stor medverkan Germansk Begränsad av federalism Sektoriserad Politiserad på högre nivåer Särskild examen Stor medverkan Fransk Bred Sektoriserad Liten ENA mm Låg medverkan Sydlig Bred Sektoriserad Politiserad Jurister Svaga, Klientelism Östlig Bred Problem med förnyelse Olika Utländska erfarenheter Svaga

19 Alternativ Storlek, fördelning

20 Storbritannien och Irland Stark åtskillnad från politiken Northcote-Trevelyan report talet: effektivisering, privatisering, regleringsmyndigheter Quangos = fristående myndigheter Quellgos = kvasi-valda lokala organ (Ej sammanhållna kommuner) Devolution E-förvaltning Core values, managerialism Irland ( keltiska tigern ) även neo-korporatism

21 Frankrike En elit: énarques, grand corps Le grands élus, borgmästare m fl Cumul de mandat, flera uppdrag Många förändringsförsök sedan 1985 Regionalisering

22 Tyskland, Österrike, Schweiz Federala (Österrike centralstyrt) Ramlagar, delstatligt genomförande 60% jurister Ökande politisering (1998) Minskande korporatism pga EU NPM och minskande klientelism Effektivisering Politikverflechtung, samverkan, MLG

23 Benelux Belgien influerat av Frankrike Federalt 1993, 3+3 delar Konsensusdemokrati, patronage på högre nivåer. Reformer i Flandern Nederländerna decentraliserat Opolitiserat, agencies, transparens Luxemburg

24 Norden Sverige: små departement, politisering, låg rörlighet, jurister, lekmannastyrelser (intressen), regioner/kommuner Danmark: (ministerstyre), opolitiska Norge: decentralisering, autonomi Finland: autonomi, regionalisering, politisering och samlingsstyre

25 Sydeuropa Klientelism, ojämn bemanning, legalism, ingen elit, ineffektivt, korruption, centralisering. EU driver förändringar. Italien: syditalienare, låg rörlighet, ingen gemensam kultur, regionalisering, privatisering Spanien: decentralisering, kårer, politisering Portugal: centralisering, omstrukturering Grekland: Politiserad, fragmenterad, rivaliserande partier och fackföreningar, privatiseringar

26 Östeuropa Demokratisering och europeisering Korruption Regionalisering, politisering

27 European Administrative Space European Network of Public Administrations European Institute for Public Administration, Maastricht Common Assessment Framework (European Framework for Quality Management) Konvergens, sammanflätning

28 Domstolarnas roll Rättsstaten: fristående domstolar Olika rättstraditioner Common law: prejudikat Napoletanska system: skriven lag NL som hybrid Germansk: romersk rätt Nordisk Östeuropa: hybrid

29 Storbritannien och Irland UK: Common Law (=prejudikat, principer) Lord High Chancellor: högste domare, talman för House of Lords samt minister till år 2005 Transparent tillsättning av domare En domstolsmyndighet Parlamentet är suveränt/ingen lagprövning Irland: konstitutionell separation, svårt att avsätta domare, lagprövningsrätt

30 Nederländerna Hybrid Parlamentet suveränt/ingen lagprövningsrätt Autonomi

31 Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Belgien, Luxemburg Napoletanska system: skriven rätt Självständiga Övertog politisk roll i Italien Sydeuropa: Egna fackföreningar med partisympatier Nationellt rättssystem i Belgien, trots federalism (jfr Tyskland)

32 Tyskland, Österrike, Schweiz Preussisk legal-byråkratisk modell Författningsdomstol 1949 Delstatliga rättssystem Federala domstolar i olika städer Rechtspfleger Schweiz kantoner har olika rättssystem, influerade av Tyskland resp Frankrike. Gemensam högsta domstol.

33 Norden Sverige: specialdomstolar, domstolsverket, (domstolskarriär via departementen) Danmark: oberoende domstolsverk Norge, Finland och Island

34 Östeuropa Svår omställning från socialistiskt rättssystem pga brist på personal och problem att omforma innehållet Ungern reviderade gamla konstitutionen: autonomi Polen 1997 (1964) Tjeckien, Slovakien Baltikum: internationella organisationer Bulgarien: korruption 2008 Balkan: förändringarna ej avslutade

35 Överprövning? Juridiken i politiken och vice versa Konstitutionsdomstol Hans Kelsen 1929 vs Carl Schmitt Österrike-Ungern (tysk-romerska riket): Reichsgericht: medborgarnas klagomål Staatsgericht: process mot ministrar Infört efter totalitära regimer Stark roll i Frankrike Undantag: Norden, Nederländerna, Storbritannien, Schweiz. Irland som USA.

36 Europeiseringen Europarådet: Europadomstolen för mänskliga rättigheter (Strasbourg) EU: ECJ (Luxemburg): tolkar och utsträcker EG-rätten gäller över nationell rätt Stater kan hållas ansvariga Polen (och andra) är tveksamma Revisionsrätten (Court of Auditors) Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf Polissamarbetet (fd pelare 3) Europol, Eurojust Europeisk arresteringsorder

37 Regioner och kommuner Självstyre för minoriteter? Regionalisering medger flexibilitet Bättre med staten organiserad i territorier än i sektorer? (Nu: båda) Asymmetri? Separatism: Tjeckoslovakien (1993), Belgien, Italien, Jugoslavien Fördelning (obs tabell 9.1 och 9.2)

38 Vad är en kommun? Storlek Stora (Sverige) små (F, D, SF) Uppgifter Många (Sverige) specifika (UK) Samverkan med myndigheter och landsting m fl Finansiering Skatter (Sverige) statsbidrag (UK) Styrelse Valda (Sverige) tillsatta uppifrån (fd LAN) Styrning Lag/förordning, ekonomi, utvärdering, tillsyn Kundvalssystem: enskilda alternativ

39 Nyckelfrågor: Sverige vs Tyskland Hur mycket beslutsmakt? Detaljer eller inriktning? Samverkanspartners Många eller få? Vem finansierar? Egna skatter eller bidrag från staten? Nationell representation SKL eller överhus

40 Varför kommuner? Lokal anpassning vs likformighet Självstyrelse (1) Deliberative democracy (Habermas) Associative democracy (Hirst) Civic capacity (Briggs) Självstyrelse (2) Kundval/skolpeng övar demokrati (Schneider et al 1997) Brukarmedverkan övar demokrati

41 Varför inte kommuner? Medborgarna behandlas olika Men lika rättigheter betyder inte alltid lika åtgärd (Bo Rothstein) Små kommuner saknar kompetens Kan gälla även stora organisationer Men engagemang och innovation? Svårt att styra från centrum Ramar kan bestämmas centralt, men inte engagemang och arbetsglädje

42 Federala stater och en konfederal Tyskland, Österrike, Schweiz Uppdelade kompetenser, samverkan, implementering och likvärdighet Österrike mer centraliserat Schweiz mer decentraliserat Belgien 1993, under utveckling 3+3. Nationell finansiering Bosnien-Hercegovina (FN) Republika Srpska, Federation of B and H

43 Regionaliserade enhetsstater Spanien: separatism, asymmetri Sektorskonferenser, ordförandemöte UK: Skottland, Wales, Nordirland (asym.) Italien: 1970 (Putnam!), Nytt valsystem, personval mm. Frankrike: direktvalda regioner 1982, arena för samverkan Östeuropa: regionalisering genom EU Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern

44 Decentraliserade enhetsstater Centrala beslut, lokalt genomförande Nederländerna: svaga provinser Danmark: kommunreform, regioner Sverige: (1970), regionförsök 1995, regioner och regionförbund (Östsam), regional samverkan Norge: sjukvård till staten, vägar till regionerna, sammanslagningar Finland: fler nivåer, inga landsting

45 Vad är en region i Sverige? Ett valt organ: ofta ledarroll Region/landsting eller Regionförbund Samverkanskonstellationer Partnerskap, Vårdförbund m fl Myndigheter Länsstyrelse, Af, FK, Trafikverket m fl Privata aktörer Företagarna m fl

46 Centraliserade enhetsstater Grekland: prefektstyrda icke-valda regioner Portugal: d:o + andra regioner för politikområden Irland: kommuner under statlig kontroll Små: Luxemburg, Island Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, (Rumänien): icke-valda regioner Slovenien, Kroatien, Makedonien, Albanien, (Serbien): reformer pågår

47 Europeisering Tömmel: På 80-talet allians mellan kommissionen och regionerna Strukturfonderna Regionkommittén 1993 Nya regioner i många länder Gränsregional samverkan inom Interreg