2013-10-14 Referens: 2010-2965 Samrådsredogörelse Vindkraft, tematiskt tillägg till översiktsplan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Synpunkter som kommit in under samrådet redovisas nedan, tillsammans med kommentarer. De synpunkter som inte har kunnat tillgodoses redovisas också med motiv. Hur samrådet har gått till Under hösten 2012 hölls ett tidigt samråd via e-post/post med Trafikverket, SGU, Destination Skellefteå, Skellefteå museum, Fritidskontoret, Miljöavdelningen samt samtliga samebyar inom Skellefteå kommun. Möten hölls med flera samebyar där de tänkta lämpliga områdena diskuterades. Det tidiga samrådet resulterade i att ett flertal lämpliga vindkraftsområden plockades bort/minskades. Planförslaget har sedan presenterats vid 3 samrådsmöten som hölls den 14 maj i Byske, 21 maj i Skellefteå och den 28 maj 2013 i Burträsk. Inbjudan till samrådsmötena annonserades i Norran och på kommunens webbsida. På de tre mötena deltog sammanlagt 67 personer. Under samrådsmötena fick deltagarna möjlighet att muntligt ta del av planförslaget. Efter redovisningen gavs möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget. De frågor och synpunkter som kom upp under samrådsmötena berörde främst buller, skuggor, iskast, avstånd till bebyggelse samt förändrad landskapsbild. De deltagare som ville framföra synpunkter ombads att skriva ned dessa och skicka till bygg- och miljönämnden alt. kundtjänst för diarieföring. Förslaget har funnits tillgängligt på Bygg- och miljökontoret, Stadshuset och kommunens webbsida. Allmänhet, organisationer, myndigheter och kommunala förvaltningar har också fått tillfälle att yttra sig i ett skriftligt samråd som ägde rum mellan 25 april och 7 juli 2013. Under samrådstiden har 25 stycken skriftliga yttranden kommit in. Sammanfattning De huvudsakliga åsikterna som framförts i yttrandena är följande: Samebyarna Semisjaur-Njarg och Svaipa motsätter sig vindkraft i ett flertal föreslagna vindkraftsområden inom deras vinterbetesland. De framhåller att områdena redan är fragmenterade och exploaterade av annan konkurrerande markanvändning och att det inte räcker att undanta områden av riksintresse för rennäringen. Försvarsmakten har påpekat att det i flera av de föreslagna områdena finns konflikter med riksintressen för totalförsvarets militära del. Skellefteå kommun Bygg- och miljökontoret Planavdelningen Telefon: 0910-73 50 00 Postadress: 931 85 Skellefteå Besöksadress: Trädgårdsgatan 7 Skellefteå www.skelleftea.se kundtjanst@skelleftea.se Organisationsnummer: 212000-2643 Sida
Länsstyrelsen och Energimyndigheten anser att kommunen i ett för tidigt skede haft alltför långtgående bortvalskriterier. Energimyndigheten anser att bedömningar av om vindkraft går att kombinera med annan markanvändning ska bedömas först vid prövning av enskilda ärenden. Länsstyrelsen anser däremot att avvägningar mot andra intressen kan göras i samband med framtagande av planen, fast i ett senare skede. Länsstyrelsen har påpekat att kommunens föreslagna områden i flera fall inte har överensstämt med befintliga riksintressen för vindbruk. Energimyndigheten har dock ansett att vi i stor utsträckning tagit hänsyn till både befintliga och föreslagna riksintressen. Flera centrala myndigheter och verk har framfört åsikter som främst haft att göra med deras respektive ansvarsområden. I vissa fall har man önskat att hänsyn till deras ansvarsområden ska tas redan i planen och i andra fall har man framhållit vikten av att exploatören kontaktar dem i ett tidigt skede vid en projektering. Yttranden från privatpersoner har i stort sett uteslutande haft koppling till de områden där det redan pågår tillståndsansökningar (Ljusvattnet/Blåbergsliden), eller där exploatör haft inledande samrådsmöte (Lillkågeträsk). För projektet i Ljusvattnet finns några yttranden som anser att projektet är positivt för bygden, medan ett stort antal personer är starkt negativa till den planerade vindkraften. Flera anser att skyddsavståndet till närmaste bebyggelse i Ljusvattnet bör ökas för att minska störningar för närboende. Ändringar inför granskning Efter genomfört samråd har följande ändringar av planförslaget gjorts: Del 1: Förutsättningar Inledning kompletteras med stycke om lagstiftning. Riksintresse vindbruk uppdateras med områden enligt remissomgång 2. GIS-skikt uppdateras när det gäller gruvnäring. Avsnittet om havsområdet kompletteras och förtydligats. Övriga ställningstaganden kompletteras när det gäller mellankommunala etableringar. Del 2: Planförslag Område 2. Nordforsberget utgår på grund av skyddsvärd art enligt artskyddsförordningen samt synpunkter från Semisjaur-Njarg sameby. Område 6. Degerträsk utgår på grund av synpunkter från Svaipa sameby samt försvarsintressen. Område 7. Finnträsk minskas på grund av synpunkter från Semisjur-Njarg sameby samt Länsstyrelsen. Område 14. Fjällboheden utökas på grund av uppdaterat kartmaterial (kraftledning). Område 15. Laxheden utgår på grund av naturvärden samt försvarsintressen. Område 16. Lillkågeträsk minskas på grund av synpunkter från Länsstyrelsen. Sida 2(28)
Område 17. Stormark utgår på grund av synpunkter från Semisjuar-Njarg sameby, Svaipa sameby, naturvärden samt kulturvärden. Område 19. Kågedalen minskas på grund av försvarsintressen. Område 21. Varuträsk minskas på grund av försvarsintressen. Område 27. Lidsjön minskas på grund av försvarsintressen. Två nya utredningsområden i havet pekas ut. Del 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vissa texter kompletteras. Utöver ovan nämnda ändringar har endast redaktionella förändringar genomförts. Inkomna yttranden på planförslaget Under samrådstiden har 25 yttranden har kommit in enligt nedanstående förteckning. Yttranden som tillstyrker eller inte innehåller några konkreta synpunkter på översiktsplanen har behandlats mycket kortfattat i sammanställningen. Länsstyrelsens yttrande återges i sin helhet i bilaga 1. Samtliga yttranden finns tillgängliga i sin helhet på bygg- och miljökontoret. Sida 3(28)
Sida 4(28)
Myndigheter och nationella bolag Yttranden från: Datum Kommentar Länsstyrelsen Västerbottens län 2013-07-08 se nedan TeliaSonera AB 2013-04-30 se nedan Luftfartsverket (LFV) 2013-05-14 se nedan Trafikverket 2013-06-04 se nedan Holmen Energi AB 2013-06-07 se nedan Svenska Kraftnät 2013-06-14 se nedan Energimyndigheten 2013-07-03 se nedan Gothia Vind AB 2013-07-09 se nedan Försvarsmakten 2013-09-13 se nedan Länsstyrelsen Västerbottens län Planförslagets upplägg, innehåll och presentation Anser att det ofta är svårt att särskilja kartornas olika raster. Särskilt de kartor som är kommuntäckande. Kommentar: Vissa kartor förtydligas. Mål, arbetsmetodik, urvalskriterier, mm Länsstyrelsen anser liksom Energimyndigheten att översiktsplanens tidiga bortvalskriterier i flera fall är långtgående. Länsstyrelsen håller dock inte med Energimyndigheten om att man ska vänta med vägningar till tillståndsgivning. Samtliga riksintressen, förutom vindbruk har undantagits från vindkraftsetableringar. Urvalskriterierna medför att det tydligt pekas ur var exploatering av vindkraftsområden ska undvikas inom kommunen. Kommentar: Kommunen delar inte Länsstyrelsen och Energimyndighetens synpunkt om att bortvalskriterierna skulle vara långtgående. I tidigt samråd med samebyar, Skellefteå museum etc. har det visat sig att riksintresseområden inte är lämpliga för vindkraftsetableringar. Precis som Länsstyrelsen skriver så är det kommunen, som i första hand ska bestämma om mark- och vattenanvändningen. Kommunen har pekat ut 5,8% av ytan som lämplig för vindkraft och anser att detta motsvarar ett tillräckligt bidrag till den nationella planeringsramen (efter omarbetad handling till granskning är siffran 4,3% samt två utredningsområden i havet). Energimyndigheten påpekar att den kunskap som finns idag från uppföljning av havsbaserad vindkraft i Danmark visar att det är möjligt med god fysisk planering att bygga havsbaserad vindkraft som ger liten miljöpåverkan. Detta bör nämnas. I samma avsnitt bör det förtydligas grunderna för det generella hänsynsavståndet om 15 km vid Kågnäset, Romelsön samt Pite-Rönnskär och Kinnbäcksfjärden. Kommentar: Avsnittet om havsområdet kompletteras. Två områden pekas ut som utredningsområden i havet. Hänsyns-, avvägnings- och stoppregler Det bör framgå på vilket sätt miljöbalkens och plan- och bygglagen avvägningsregler använts eller om det finns annat juridiskt stöd för gjorda bedömningar. Sida 5(28)
Kommentar: Inledningen kompletteras med avsnitt om lagstiftning. Riksintresse för vindbruk Detaljkartorna visar för flera områden att de inte stöds av föreslaget riksintresse för vindbruk eller utsett riksintresse för vindbruk. Vidare ligger riksintresset vindbruk delvis utanför eller inom närområde för flera utpekade områden. För att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till detta behöver kommunen tydligare redovisa och motivera varför riksintresset för vindbruk inte samfaller i högre utstäckning med kommunens egna planerade områden. Kommentar: Kommunen anser att kriterierna för riksintresse vindbruk i flera fall är för generella. Vissa förhållanden kan innebära att vindkraftsexploateringar inte är möjliga inom vissa av de gällande samt föreslagna riksintresseområdena för vindbruk. Exempel på sådana förhållanden är viktiga områden för rennäringen, naturreservat, kulturmiljöer och värdefulla naturområden. De gällande riksintressena har ett skyddsavstånd på 400 m till bebyggelse vilket kommunen anses vara för lite i och med vindkraftens teknikutveckling med större och högre verk. Kommunen, liksom Energimyndigheten anser att planen har tillgodosett både befintliga och föreslagna riksintresseområden för vindbruk i stor utsträckning. Riksintressen För försvarets riksintresse bör anges att de inte kan visas öppet på en karta, men att kommunen har kännedom om vissa områden. Det bör också nämnas att försvaret alltid ska höras inför byggande av höga objekt, då de kan påverka tekniska system som radar och radiolänkar. Kommentar: Avsnittet om Totalförsvaret kompletteras. Enligt plankartan gällande föreslagna riksintresse för vindbruk vill Svenska Kraftnät uppmärksamma 400 kv-ledningen som går där och att hänsyn tas till denna. Svenska Kraftnät rekommenderar att detta läggs till i vindkraftsplanens riktlinjer. Svenska Kraftnät vill även framhålla vikten av att kommunen planerar för den mark som kan komma att behövas för nya kraftledningar vid upprättande av vindkraftsutbyggnad. De vill även att deras ledningar tillhörande stamnätet görs synliga på berörda plankartor. Svenska Kraftnät är angelägna om att säkerhetsavstånd hålls till deras ledningar och vill därför bli kontaktade i varje enskilt ärende. Kommentar: Planhandlingen innehåller endast en översiktlig områdesredovisning. Kraftledningar ligger i vissa fall inom utpekade områden. Detaljhänsyn som säkerhetsavstånd får tas i den enskilda tillstånds- och bygglovprövningen för respektive exploatering, allt i enlighet med Svenska Kraftnäts riktlinjer. Kartor kompletteras med stamnätet enligt Svenska Kraftnäts synpunkter. Hälsa och säkerhet Om ljudet innehåller tydligt hörbara tonkomponenter ( rena toner ) bör värdet vara 5 dba lägre. Värdet 35 dba bör inte överskridas vid bostäder och värdet 30 dba bör inte överskridas i områden med lågt bakgrundsljud. Ljud som innehåller rena toner upplevs som mer störande. Att moderna vindkraftverk innehåller rena toner är mycket ovanligt. Kommentar: Avsnittet om Ljud, ljus och skuggor kompletteras enligt ovan. Sida 6(28)
Mellankommunala frågor Två områden som nu presenteras ligger i direkt närhet till Piteå kommun och ett område intill Robertsfors kommun. I utställningshandlingarna bör redogöras för hur de båda kommunerna har beretts tillfälle att delta i planeringen. Kommentar: Skellefteå kommun har träffat Piteå kommun vid två tillfällen för att samordna vindkraftsplanerna och områden vid kommungränserna har diskuterats. Det utpekade område som angränsar Robertsfors kommun sammanfaller med ett utpekat område i Umeåregionens vindkraftsplan. Samtliga angränsande kommuner har fått samrådshandlingen på remiss. Kulturmiljö Länsstyrelsen understryker att kunskapen om fornlämningsförekomst utanför älvdalarna är mycket dåligt känd. De områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft kan därför senare visa sig olämpliga från ett fornlämningsperspektiv. Kommentar: Synpunkten noterad. Naturvård Länsstyrelsen anser att planförslaget tydligare och mer konsekvent ska ge uttryck för hur våtmarker ska skyddas vid vindkraftexploatering. Våtmarker av klass 1 och 2 ska enligt miljömålet Myllrande våtmarker undantas från vägbyggnationer inom skogsbruket. Länsstyrelsen anser att även vindkraftsanläggningar inklusive vägar, och annan exploatering som leder till påverkan på våtmarker av dessa klasser, bör anses falla under samma krav att uppfylla miljömålet. Kommentar: Ställningstagande för Naturvärden kompletteras med att hänsyn ska tas till våtmarker klass 1 och 2 vid exploatering. Det finns i flera områden sjöar och vattendrag som idag kalkas med helikopter. Etablering inom dessa områden kan innebära att andra sätt att utföra kalkningen måste tas fram då vinkraftverk gör att flygning med helikopter försvåras. Länsstyrelsen kan tillhandahålla information om vilka områden som omfattas och som kan innebära ett intresse, som är motstridigt vindkraftetablering. Kommentar: Sjöar och vattendrag som kalkas med helikopter är utmärkta på områdeskartorna och omnämns även i områdestexterna. Avsnittet Naturvärden kompletteras med text om helikopterkalkning. I planhandlingen framställs nyckelbiotoper som en skyddsform. Nyckelbiotop är ingen skyddsform utan ett inventeringsbegrepp som inte har något lagligt skydd. Och bör istället räknas till områden som håller höga naturvärden, men ännu inte omfattas av något skydd. Kommentar: Avsnittet om Naturvärden kompletteras enligt ovan. Planförslaget Nord-Forsberget ligger i omedelbar anslutning till en häckningsplats för kungsörn. Det utpekade område används med stor sannolikhet frekvent för födosök med stor kollisionsrisk som följd. Skogsstyrelsen anser därför att det inte är ett lämpligt område för vindkraftverk. Kommentar: Område 2. Nord-Forsberget utgår ur planen. I området Nord-Klöverberget förefaller det finnas många avsatta områden och Skogsstyrelsen har inget detaljkunskap om dessa och det kan vara tveksamt om de är lämpliga för vindkraft. Sida 7(28)
Kommentar: Nord-Klöverberget innehåller 5 nyckelbiotoper. Området utreds närmare vid aktuell exploatering som då får visa om det är ett lämpligt område eller ej. Energimyndigheten tycker att det bör nämnas att det inom kunskaps- och forsknings programmet Vindval har konstaterats att kollision med ett vindkraftverk utgör en liten risk jämfört med andra dödsorsaker för en fågel. Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. Landskapsbild Stor omsorg måste läggas vid både vindkraftparker och enstaka verk då landskapet och landskapsbilden har stor betydelse för allmänheten. Analyser av landskapets karaktärsdrag, anläggningens synbarhet och dominans i landskapet, avvikelse från landskapets strukturer och färger samt visuella konkurrens med karaktäristiska former i landskapet, med kultur - och naturmiljöer ger huvudsakligen objektiva bedömningsgrunder. Kommentar: Synpunkten noterad. Rennäring Även utanför de riksintressanta områdena finns områden som är betydelsefulla för rennäringen. Planeringsunderlag utöver riksintressekartor bör därför användas. Planeringsunderlag som finns att tillgå är rennäringens markanvändningsredovisningar, samt Renbruksplaner. Kommentar: I planarbetet har sametingets markanvändningsredovisningar använts. Möten har hållits med flera samebyar där renbruksplanerna har använts som diskussionsunderlag. I del 1, Förutsättningar framgår att vinterbetsmarkerna ska särskilt beaktas. Här kan tilläggas att all renbetesmark i Skellefteå kommun är vinterbeten, marker där rennäring får bedrivas 1 okt- 30 april. Kommentar: Planhandlingen kompletteras med utförligare information om vinterbetesmarkerna. I kartan på sidan 20 visas Riksintresse för rennäring och andra känsliga områden, så som viktiga leder, svåra passager och uppsamlingsområden. Länsstyrelsen vill förtydliga att de flyttleder, svåra passager och uppsamlingsområden som framgår av kartan också är utpekade som riksintressen för rennäringen, inte bara kärnområdena har denna status. Kommentar: Kartan förtydligas. 7. Finnträsket Området är inte av riksintresse för vindbruk. En flyttled av riksintresse går genom de NÖ delarna. Enligt samebyarnas markanvändningsredovisning ses arbetshagar och beteshagar för två samebyar strax utanför området. Man bör fundera över utformningen av området och som en minsta åtgärd begränsa plocka bort området i NÖ om flyttleden. Samebyarnas synpunkter, hur området faktiskt nyttjas, är av stor vikt. Kommentar: Område 7. Finnträsket justeras i nordöstra delen enligt de flyttleder som finns i markanvändningsredovisningen. Se även Semisjaur-Njargs yttrande. 16. Lillkågeträsket: Området berör många intressen bl.a. zoner för naturvärden och bebyggelse och som utifrån kartbilden ser svåra ut att förena. Omges av riksintresse Sida 8(28)
rennäring från mer eller mindre alla håll. Länsstyrelsen anser det vore lämpligt att se över området. Kommentar: Kommunen har sett över området och redigerat det (minskat) enligt den bebyggelse som tidigare inte kommit med i GIS-analysen. Området är av riksintresse vindbruk. 22. Finnfors: Stora delar av området redovisas av berörd sameby som uppsamlingsområde i deras markanvändningsredovisning och kärnområden ansluter i väster. Om föreslaget område skulle utgöra ett större problem för samebyn lär de ha framfört synpunkter i samrådsskedet. Kommentar: Maskaure sameby hade inga synpunkter på område 22, Finnfors i det tidiga samrådet trots att området är utpekat som uppsamlingsområde. 23. Ljusvattnet: En flyttled går genom delar av området och ledens funktionalitet, att binda samman viktiga betesmarker, framgår tydligt i kartbilden. Området är till större delen utpekat som riksintresse vindbruk, en riksintresseavvägning är möjlig vid en ev. prövning. Den bör också ge svar på om/hur en ev. park inom området kan utformas. Kommentar: Malå sameby hade inga synpunkter på område 23, Ljusvattnet i det tidiga samrådet. Tillståndsansökan för två vindkraftsparker i området är inlämnade till Länsstyrelsen. I tillståndsansökans miljökonsekvensbeskrivning bedöms konsekvensen för rennäringen som måttlig. Området är inte speciellt viktigt som betesområde. Flyttleden som är av riksintresse används då och då. Exploatören anser att det kommer vara möjligt för samebyn att fortsatt passera och nyttja betesområdet på berget. Del 3: Konsekvenser om planen genomförs Det kan vara värt att nämna att betesområdena i Skellefteå kommun generellt är mycket smala. Konskevenser från vindkraften kan också vara spridning av ren och pga. betesområdenas utformning med större sannolikhet för sammanblandning av olika samebyars renar. Betesförlust, både direkt och indirekt, är något som också diskuteras vid vindkraftsetablering i renbetesland. De sammanvägda, kumulativa effekterna, från olika verksamheter torde än tydligare avspegla sig i framtiden. Kommentar: Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras enligt ovan. Geologiska förhållanden, ämnen och material, grundvatten Statens geotekniska institut (SGI) noterar att de geotekniska förhållanden och eventuella riskfaktorer inte har beskrivits i planhandlingen. Det är värdefullt att det redovisas vilka geotekniska hinder, svårigheter och möjligheter som finns för framtida vindkraftområden inkl. tillfartsvägar. Vidare rekommenderas eventuella geotekniska riskfaktorer (ras, skred, erosion) redovisas. Kommentar: Geotekniska förhållanden och riskfaktorer bevakas i samband med tillståndsanaökan eller anmälan av det enskilda vindkraftsprojektet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) noterar att det inte nämns hur den framtida avvecklingen av verken kommer att påverka närmiljön kring verken och vilka krav som ställs på utförandet. Kommentar: Avveckling och krav på utförandet hanteras i tillståndsansökan eller anmälan av det enskilda vindkraftsprojektet. Detaljerade kommentarer om geologiska förutsättningar respektive grundvattentillgångar i anknytning till de utpekade områdena finns i SGU: s remissvar. Sida 9(28)
Kommentar: Grundvattenförekomster utpekade av vattenmyndigheten synliggörs i områdesbeskrivningarna. Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med text om vindkraftens påverkan på grundvatten. Enligt SGU berörs endast ett område av undersökningstillstånd enligt minerallagen. Då dessa är föränderliga är det viktigt att uppgifterna ajourhålls. Kommentar: Synpunkten noterad. GIS-skikt har uppdaterats till granskningen. Trafik Rekommenderar vindkraftsexploatörerna att ta kontakt med Trafikverket i tidigt skede för att utreda vindkraftens påverkan på allmänna vägar, järnvägar, farleder och flyget, samt för att stämma av transportvägar och framkomlighet. Exploatören bör även ta kontakt med de flygplatser som ligger 55 km från en planerad vindkraftspark. Förutom Skellefteå flygplats berörs kommunen även av Arvidsjaurs och Lycksele flygplatser. Trafikverket vill även upplysa att Skellefteå flygplats är utpekat som riksintresse för kommunikationer. Trafikverket ser positivt på att utredningskorridoren för Norrbotniabanan har undantagits vid utpekande av vindkraftsområden. Utredningskorridoren är utpekat som riksintresse för kommunikationer. Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. Skyddsavståndet för iskast bör även inkludera avstånd till väg och järnväg. Kommentar: Avståndet till allmän väg bör enligt trafikverket vara minst totalhöjden på vindkraftverket, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Rekommenderat skyddsavstånd till järnväg (mitten av spåret) är vindkraftverkets totalhöjd+20 meter. I planen har ett schablonmässigt avstånd på 200 m använts. Planhandlingen innehåller endast en översiktlig områdesredovisning. Detaljhänsyn som skyddssavstånd får tas i den enskilda tillstånds- och bygglovprövningen för respektive exploatering, allt i enlighet med Trafikverkets riktlinjer. I samband med etablering av vindkraft krävs en beskrivning av hur tillfartsvägar till vindkraftverk ska hanteras. Kommentar: Planering och utredning av tillfartsvägar görs lämpligast i samband med tillstånds-och bygglovprövning. Frågorna utreds inte vidare i översiktsplanen. Radar och radiosignaler SMHI och Försvarsmakten har en samordnad förvaltning av det svenska väderradarnätet. Vindkraftanläggningar kan ge upphov till störningar på väderradar. Riktlinjer har tagits fram för hur nära ett vindkraftverk en väderradar kan placeras för att inte innebära störning. För den typ av väderradar som används i Sverige bör inga vindkraftverk placeras närmare en väderradar än 5 km. Mellan 5 och 20 km från radarn kan enskilda verk accepteras men för vindkraftgrupper bör effekten analyseras innan tillstånd ges. På större avstånd än 20 km behövs inga restriktioner. Kommentar: Närmaste väderradar finns i Luleå. Skellefteå kommun berörs ej av de restriktionsavstånd som finns. Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. Därför rekommenderar Post- och Telestyrelsen att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och berörda radiolänkoperatörer för att minimera störningsriskerna. Post- och Telestyrelsen bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. Sida 10(28)
Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. Miljökonsekvensbeskrivning I miljökonsekvensbeskrivningen saknas helt kommentarer om Natura 2000 i anslutning till vattenkapitlet. Kommentar: Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras enligt ovan. I efterbehandlingsperspektivet bör frågan om potentiellt förorenad mark inom eller i anslutning till de utpekade områdena nämnas. Det ligger inte några utpekade förorenade områden inom lämpliga områden för vindkraftsetablering. Däremot ligger det potentiellt förorenade områden i närheten av dessa områden. Eftersom vindkraftsetablering innebär markarbeten både på själva platsen för verken och där man drar vägnät, kraftledningar och liknande bör förekomsten av eventuell förorenad mark hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Kommentar: Inga av de utpekade lämpliga områdena innefattar förorenad mark. Förekomst av eventuell förorenad mark hanteras i exploatörens miljökonsekvensbeskrivning. TeliaSonera AB TeliaSoneras telenät kan störas av olämpligt placerade vindkraftverk. Av detta skäl vill TeliaSonera ha möjlighet att komma med synpunkter på ev. detaljplan och vid varje enskild bygglovprövning. Kommentar: Synpunkten noterad. Luftfartsverket (LFV) Påpekar vikten av att flygtrafiken inte får störas. Berörda flygplatser (inom 60 km från etableringen) ska alltid tillfrågas som sakägare om vindkraftverk över 20 meter planeras, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Kommentar: Synpunkten noterad. Se Trafikverket och Länsstyrelsens yttrande. Trafikverket Rekommenderar vindkraftsexploatörerna att ta kontakt med Trafikverket i tidigt skede för att utreda vindkraftens påverkan på allmänna vägar, järnvägar, farleder och flyget, samt för att stämma av transportvägar och framkomlighet. Exploatören bör även ta kontakt med de flygplatser som ligger 55 km från en planerad vindkraftspark. Förutom Skellefteå flygplats berörs kommunen även av Arvidsjaurs och Lycksele flygplatser. Trafikverket vill även upplysa att Skellefteå flygplats är utpekat som riksintresse för kommunikationer. Trafikverket ser positivt på att utredningskorridoren för Norrbotniabanan har undantagits vid utpekande av vindkraftsområden. Utredningskorridoren är utpekat som riksintresse för kommunikationer. Skyddsavståndet för iskast bör även inkludera avstånd till väg och järnväg. Sida 11(28)
I samband med etablering av vindkraft krävs en beskrivning av hur tillfartsvägar till vindkraftverk ska hanteras. Kommentar: Se Länsstyrelsens yttrande. Holmen Energi AB Holmen önskar att planen tar hänsyn till de detaljerade vindmätningar och undersökningar som projektörer baserar sina ansökningar på och inte använder de grovt utritade gränserna i planen som definitiva. Kommentar: Planen är en översiktsplan vilket betyder att den fungerar som vägledning med riktlinjer och ska användas som beslutsunderlag. I del 2, Planförslag står att områdesavgränsningarna får inte ses som absoluta gränser. I samband med prövning tas mer detaljerad kunskap fram, vilket kan innebära nya ställningstaganden i förhållande till det som presenteras i planen. Exempelvis kan det efter vindmätningar visa sig att det blåser bättre strax utanför ett utpekat område. Holmen påpekar att projektörer lagt stora resurser på utredningar i område 23, Ljusvattnet och att man undersökt var bäst förutsättningar finns för etablering. I tillståndsansökan säkerställs att gällande riktlinjer och krav för buller- och skuggutbredning inte överskrids. Det avstånd (1000 meter) mellan bebyggelse och vindkraftverk som används i planen är väl tilltagen och säkerställer att påverkan blir acceptabel i förhållande till samhällsnyttan. Om avståndet skulle utökas skulle detta hämma utredningsmöjligheterna på ett olyckligt sätt. Kommentar: Avståndet på 1000 meter mellan bebyggelse och vindkraftverk har koppling till de avstånd som normalt krävs med hänsyn till bullernivåer och andra störningar. Det riktvärde som tillämpas vid tillståndsprövning är i de flesta fall 40dB(A). Kommunen anser att 1000 meter är ett tillräckligt avstånd i planen. Dock måste bedömningar göras från fall till fall vid etableringar. Det är viktigt att områdena i planen hålls stora och sammanhängande för att bl.a. ledningsdragning ska vara ekonomiskt lönsamt. Kommentar: Kommunen strävar efter att peka ut stora sammanhängande områden i möjligaste mån. Detta för att undvika utspridda vindkraftverk och kunna värna om större sammanhängande områden orörd natur. Holmen projekterar ett område i Robertsfors kommun som angränsar till Skellefteå kommun och det vore önskvärt att även inkludera vissa höjdlägen där i vindkraftsplanen för att få en anpassning mellan planerna. Delområdet inom Skellefteå kommun uppfyller de kriterier som ställs i planen förutom storleken. Kommentar: Del 1, Förutsättningar kompletteras med ställningstagande under mellankommunala etableringar. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har tre kraftledningar med spänningsnivån 400kV tillhörande stamnätet. Det är viktigt med ett visst säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och ledningar, därför vill Svenska Kraftnät bli kontaktade i varje enskilt ärende. Enligt plankartan gällande föreslagna riksintressen för vindbruk vill Svenska Kraftnät uppmärksamma 400 kv-ledningen som går där och att hänsyn tas till denna. Svenska Sida 12(28)
Kraftnät rekommenderar att detta läggs till i vindkraftsplanens riktlinjer. Svenska Kraftnät vill även framhålla vikten av att kommunen planerar för den mark som kan komma att behövas för nya kraftledningar vid upprättande av vindkraftsutbyggnad. Svenska Kraftnät vill även att stamnätet görs synliga i några av områdeskartorna. Kommentar: Se Länsstyrelsens yttrande. Energimyndigheten Övergripande synpunkter Energimyndigheten anser att man i planen har tillgodosett både befintliga och föreslagna områden av riksintresse för vindbruk i stor utsträckning, vilket är positivt. Samtliga områden som är av riksintresse för andra ändamål än vindbruk klassas som olämpliga områden för vindkraft. Energimyndighetens generella ståndpunkt är att riksintresse vindbruk kan gå att förena med andra riksintressen. Myndigheten anser att man inte bör ha generella riktlinjer, utan istället göra en bedömning från fall till fall. Kommentar: Planen är en översiktsplan vilket betyder att den fungerar som vägledning med riktlinjer och ska användas som beslutsunderlag. I del 2, Planförslag står att områdesavgränsningarna får inte ses som absoluta gränser. I samband med prövning tas mer detaljerad kunskap fram, vilket kan innebära nya ställningstaganden i förhållande till det som presenteras i planen. Exempelvis kan det visa sig att vindbruk går att förena med andra riksintressen. Kommunen anser dock, liksom Länsstyrelsen (se yttrande) att det är viktigt att göra vissa vägningar redan i översiktsplanen istället för att vänta till tillstånds- och bygglovprocessen. I planen har 417 km 2 har pekats ut som lämpliga för vindkraft, vilket motsvarar en elproduktion av 6,25 TWh vid en maximal utbyggnad. Kommunen anser att detta motsvarar ett tillräckligt bidrag till den nationella planeringsramen på 30 TWh (efter omarbetad handling till granskning är siffran 309 km 2 på land samt två utredningsområden i havet 147 km 2 som tillsammans skulle kunna generera 6,45 TWh). Flera av de utpekade lämpliga områdena innehåller eller angränsar till områden som i vindkraftplanen anses vara olämpliga för etablering av vindkraft. Energimyndigheten ser gärna att kommunen kompletterar planförslaget med en beskrivning av hur dessa motstående intressen bör beaktas i respektive område. Kommentar: Till varje utpekat område hör en beskrivning där förutsättningar inom och i närområdet beskrivs. I samband med tillstånds- och bygglovprövning tas mer detaljerad kunskap fram och det är upp till exploatören att visa på hur de motstående intressena beaktas. Frågorna utreds inte vidare i översiktsplanen. Specifika synpunkter Energimyndigheten påpekar att vindkraftstatistiken bör uppdateras med siffror från 2012 då det producerades 7,2 TWh på årsbasis och andelen av den totala energiproduktionen var 4,4%. Energimyndigheten lyfter fram att det inom kunskaps- och forskningsprogrammet Vindval har konstaterats att kollision med ett vindkraftverk utgör en liten risk jämfört med andra dödsorsaker för en fågel. Detta bör nämnas i planen för att sätta riskerna i rätt sammanhang. Sida 13(28)
Energimyndigheten påpekar att den kunskap som finns idag från uppföljningen av havsbaserad vindkraft i Danmark visar att det är möjligt att med god fysisk planering bygga havsbaserad vindkraft som ger liten milljöpåverkan. Detta bör nämnas i avsnittet om havsbaserad vindkraft. Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. Energimyndigheten vill ha en tydligare motivering till varför möjligheten att etablera vindkraft i havet anses vara mycket begränsad och inga lämpliga områden för vindkraft till havs har utsetts. Motiveringen till ställningstagandet är bristfällig och svårtolkad. Energimyndigheten ställer sig frågande till på vad kommunen grundar det generella hänsynsavståndet om 15 km vid Kågnäset, Romelsön samt Pite-Rönnskär och Kinnbäcksfjärden. Kommentar: Det generella hänsynsavståndet om 15 km vid Kågnäset, Romelsön, Pite- Rönnskär och Kinnbäcksfjärden grundar sig på Riksantikvarieämbetets rapport Sveriges kust- och skärgårdslandskap, Kulturhistoriska karaktärsdrag och känslighet för vindkraft (2003). Kommunen har sett över denna rapport och gjort en ny bedömning om att 4 km hänsynsavstånd är mer lämpligt. Avsnittet om havsområdet kompletteras med text och karta och motiveringen och ställningstagandet tydliggörs. Gothia Vind AB Allmänt Ser det som mycket positivt att kommunen aktivt arbetar med vindkraftsfrågor och att arbetet med det tematiska tillägget fortskrider. Angående restriktioner Gothia Vind anser att det är mycket positivt att inga begränsningar i totalhöjd har införts i områden möjliga för vindkraftsetablering. Ljus, Ljus och skuggor Gothia Vind ser det som positivt att Skellefteå kommun har valt att sätta en generell riktlinje för minsta avstånd mellan bostäder. Som planförslaget påtalar kan det finnas tillfällen där det kan vara lämpligt med vindkraft på ett avstånd närmare än 1000 meter och tillfällen där det krävs ett större hänsynsavstånd. Utformning av vindkraftsanläggningar Gothia Vind ställer sig frågande till huruvida kommunen ska ställa krav på vilken typ av vindkraftverk som ett företag eller person ska bygga. Istället för att reglera typ av vindkraftverk anser Gothia Vind att där två planerade etableringar bedöms uppfattas som en grupp sätts istället ramar utefter vindkraftverkens dimensioner för att uppnå ett enhetligt intryck inom gruppen. Kommentar: Del 1, Förutsättningar, Övriga ställningstaganden, utformning av vindkraftsanläggningar ändras till Vindkraftverk inom en grupp bör vara lika, det vill säga ha samma höjd och färgsättning, samt rotera åt samma håll. Färgsättning bör ske med försiktighet, svagt gråtonade verk är att föredra. Vid tillägg av nya verk till en befintlig grupp bör de nya verken inordna sig i de befintliga verkens struktur. Om möjligt bör verk av samma storlek och typ väljas. Brukande av planen Det kan komma visa sig att det är mer lämpligt att etablera vindkraft i nära anslutning till utpekade områden än inom och då är det av yttersta vikt att det tydligt framgår i Sida 14(28)
tillägget att områdena är vägledande och inte absoluta. Gothia Vind anser att Skellefteå kommun bör beakta om det vore mer lämpligt att peka ut större områden som lämpliga att vidare utreda möjligheterna för etablering av vindkraft inom. Detta eftersom projektområden tenderar att krympa under projekteringen pga. nya uppgifter i de utredningar som görs. Kommentar: Planen är en översiktsplan vilket betyder att den fungerar som vägledning med riktlinjer och ska användas som beslutsunderlag. I del 2, Planförslag står att områdesavgränsningarna får inte ses som absoluta gränser. I samband med prövning tas mer detaljerad kunskap fram, vilket kan innebära nya ställningstaganden i förhållande till det som presenteras i planen. Att utöka de lämpliga områdena anses ej nödvändigt. Utpekade planområden och tidigare beviljade tillstånd och bygglov Gothia Vind anser att utöver de områden som pekas ut i det aktuella planförslaget bör även områden där tillstånd eller bygglov för etablering av vindkraft redan beviljats pekas ut i kommunens vindkraftsplan. Ett exempel på detta är Gothia Vinds planerade vindkraftspark som delvis ligger inom område 14, Fjällboheden. Planförslaget utgår från den vindkartering som meteorologiska institutionen vid Uppsala Universitet genomfört. Gothia Vinds slutsats från egen erfarenhet och beräkningar som gjorts är att vindkarteringen över området (14) har blivit cirka en kilometer förskjuten. Gothia Vind anser att både kommunens föreslagna vindkraftsområde och Energimyndighetens nya förslag på riksintresseområde har kommit något snett i förhållande till de bästa vindlägena i området. Gothia Vind anser även att delar av planområdet kan tas bort då det sträcker sig över lågland med ofördelaktiga vindar. Vidare anser bolaget att det är rimligt att anta att området rymmer ca 10 vindkraftverk och inte som i planförslagets utbyggnadspotential på 28 vindkraftverk. Gothia Vind har tagit fram ett nytt förslag på utformning av planområdet. Kommentar: Precis som Gothia Vind anser så har de lämpliga områdena tagits fram genom generella riktlinjer och schablonvärden vilket gör att det finns flera exempel på tidigare beviljade bygglov för vindkraft som hamnar utanför utpekade områden. I detta fall kan dock områdesgränsen justeras i väster med en utökning av området eftersom kraftledningen som syns i områdeskartan numera är borttagen och således inte behöver något skyddsavstånd. I områdets södra del ligger dock gränsen kvar då området är av riksintresse för rennäringen. Områdets utbyggnadspotential korrigeras enligt ny områdesgräns. Övriga vindkraftsområden ses över med uppdaterade kraftledningar. Försvarsmakten Inom följande områden har Försvarsmakten erinran på grund av konflikt med riksintresset för totalförsvarets militära del: 6, Degerträsk 15, Laxheden 19, Kågedalen 21, Varuträsket 23, Ljusvattnet 25, N. Degerliden Sida 15(28)
26, Högliden 27, Lidsjön Inom område 29, Storberget föreligger för närvarande risk för skada på riksintresset för totalförsvarets militära del. Enskild analys måste göras för varje vindkraftverk som planeras i detta område. Kommentar: Sammanfattning av kommunens ställningstaganden (av områden där försvarsmakten har yttrat sig): 6. Degerträsk: utgår ur planen. Det har visat sig att det finns flera olika motstående intressen i området. 15. Laxheden: utgår ur planen. Här finns även värdefulla naturvärden. 19. Kågedalen: områdesgränsen justeras i sydvästra hörnet enligt försvarsmaktens yttrande. 23. Ljusvattnet: behålls enligt föreslag då aktuell tillståndsansökan för två vindkraftsparker redan tidigare har detaljprövats av försvarsmakten. Dock påpekas konflikten med försvarsintresset i områdesbeskrivningen. 25. N. Degerliden: behålls enligt föreslag. Dock påpekas konflikten med försvarsintresset i områdesbeskrivningen. 26. Högliden: behålls enligt föreslag. Dock påpekas konflikten med försvarsintresset i områdesbeskrivningen. 27. Lidsjön: områdesgränsen justeras i västra delen enligt försvarsmaktens yttrande. Kommunala nämnder, styrelser och bolag Yttranden från: Datum Kommentar Skellefteå museum 2013-05-22 se nedan Skellefteå Kraft AB 2013-06-27 se nedan Skellefteå museum I planförslaget bör det understrykas att exploatören i en miljökonsekvensbeskrivning ska redovisa hur olika värden i och kring områdena kommer att påverkas. Det gäller inte minst landskapspåverkan, som kommer att vara påtaglig långt utanför de föreslagna områdena. Visualiseringar med fotomontage som visar planerade verk är viktiga. I områden intill riksintresseområden för kulturmiljövården är det speciellt viktigt att påverkan redovisas grundligt. Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. Vid tillståndsgivning för vindkraftanläggningar bör det villkoras att exploatören anger hur efterbehandling och återställning ska ske och att pengar avsätts för detta ändamål. Vid anmälan för mindre anläggningar som beslutas av kommunen bör bygglovet innehålla sådana villkor. Kommentar: Villkor för avveckling finns under Övriga ställningstaganden. I område 22 Finnfors ska också anges att Rismyrliden är byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. I område 19 Kågedalen ska anges att avståndet till byggnadsminnet Rijfska gården är ca 1,5 km. Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. I texten används uttrycket riksintresse kulturmiljö, vilket bör ändras till den korrekta termen riksintresse för kulturmiljövården. Kommentar: Planhandlingen kompletteras enligt ovan. Sida 16(28)
Skellefteå Kraft AB Allmänt Eftersom de utpekade områden grundar sig på en modellberäkning behöver vindmätningar göras av intresserad exploatör. I de fall verkliga förutsättningar inte motsvarar uppsatta krav avseende vindförhållanden bör planen ge möjlighet för tillåtlighetsprövning på alternativa platser oavsett om det faller inom utpekade områden eller ej. Kommentar: Planen är en översiktsplan vilket betyder att den fungerar som vägledning med riktlinjer och ska användas som beslutsunderlag. Det går att pröva områden som ligger utanför de utpekade lämpliga områdena för vindkraft. I del 2, Planförslag står att områdesavgränsningarna får inte ses som absoluta gränser. I samband med prövning tas mer detaljerad kunskap fram, vilket kan innebära nya ställningstaganden i förhållande till det som presenteras i planen. Exempelvis kan det visa sig att vindberäkningarna i planen inte stämmer överens med faktiskta vindmätningar. Infrastruktur I fall det etableras vindkraftsparker i föreslagna områden kommer det att krävas en omfattande utbyggnad av nät för att möta transmissionskraven som uppstår. Tillåtlighet för nya nätkoncessioner kräver tydliga och förutsägbara regler för att handläggning och beslut ska kunna erhållas utan fördröjningar. Kommentar: Synpunkten noterad. Områdesbeskrivningar 6, Degerträsk: Området följer inte utpekade riksintressen för vindkraft. Komplettering bör göras med närliggande Tväråberget. Området har goda vindtillgångar vilka bekräftats i vindmätningar. Etablering av vindkraft kan göras utan att överskrida gränsvärden för skuggor och buller till fasta boenden. Kommentar: Området kring Tväråberget har ej pekats ut i planen eftersom området innehåller flera olika naturvärden samt förekomst av skyddsvärd art enligt artskyddsförordningen. 15, Laxheden: Till området bör följande komplettering göras. Här finns en nyckelbiotop på 2 ha i området som inte är registrerad hos SKS. Denna inrymmer doftticka och orkidéer. Det finns även en 1 ha sumpskog/bäckdråg med mycket lågor som vi bedömer hålla just under naturvärdesklass i dagsläget. Kommentar: området utgår ur planen pga. försvarets intressen samt värdefulla naturvärden. Samebyar Yttranden från: Datum Kommentar Svaipa sameby 2013-06-27 se nedan Semisjaur-Njarg sameby 2013-07-04 se nedan Sida 17(28)
Svaipa sameby Samebyns vinterbetesmarker är starkt beskurna av olika användarintressen som skogsbruk, gruvdrift, bergtäckt, vindkraftsetableringar och det rörliga friluftslivet. De sammantagna intrången på rennäringen har nått en gräns där samebyn inte kan tåla mera inskränkningar av betesbortfall. Betesbortfallen innebär kostsamma utfodringar av renhjordarna. Detta kan i slutändan innebära att renskötare tvingas att lämna rennäringen. Krav på samråd mellan parterna och ett restriktivt synsätt på vindkraftsetableringar är en förutsättning för samexistens. Det är av stor vikt att eventuella vindkraftparker placeras på ett sådant sätt att negativ inverkan på renens betesområden undviks. Vid planbeslut som starkt hotar rennäringens existens i området kommer samebyn att överklaga en sådan plan. 6, Degerträsk: Samebyn avstyrker vindkraftetableringar i den södra delen av området på grund av närhet till renbetesområden. Kommentar: Det har visat sig att det finns flera olika motstående intressen i området. Område 6, Degerträsk utgår ur planen. 11, Smygheden: Samebyn avstyrker vindkraftsetableringar i detta område. Området nyttjas årligen som betesområde och en etablering skulle få stora negativa konsekvenser för rennäringen. Närheten till gränsen mot Mausjaur sameby skulle sannolikt innebära att renar från Svaipa sameby styrs in i Mausjaurs betesområde vilket innebär merarbete och kostnadsfördyrningar i form av ökad bevakning, onödiga skiljningar och utfodring av renar. Kommentar: Område 11, Smygheden behålls enligt förslag. 13, Kusmyrliden: Samebyn avstyrker vindkraftsetableringar i detta område med samma motivering som i område 11. Detta område ligger dessutom inom områden som klassats som riksintresse för rennäringen. Kommentar: Område 13, Kusmyrliden behålls enligt förslag. Området ligger inte inom riksintresse rennäring. 16, Lillkågeträsk: Samebyn avstyrker vindkraftsetableringar i detta område. På grund av markförluster av olika intrång i samebyns kärnområden har användandet och betydelsen av detta område ökat. Vid betestillfällen där mindre snö finns i området är detta ett mycket värdefullt betesområde. I detta område finns såväl lavbeten som gräsbeten. Området ligger dessutom mellan lavhedar i Stavaträsk och Källdal/ Drängsmark, förflyttningar av renhjordar sker mellan dessa betesområden. Viktiga flyttningsvägar finns dessutom i detta område. Kommentar: Område 16. Lillkågeträsket minskas enligt avstånd till bebyggelse som tidigare inte kommit med i GIS-analysen. Området är av riksintresse vindbruk. Se även Länsstyrelsens yttrande samt yttrande från Lidträskets stugförening och fiskvårdsförening. 17, Stormark: Samebyn avstyrker vindkraftsetableringar i detta område. Området nyttjas som betesområde och innehåller värdefulla betesområden. Vid Tellberg har samebyn en beteshage med tillhörig skiljningsanläggning och lastanordning för rentransporter. Kommentar: Område 17, Stormark utgår ur planen på grund av rennäringsintressen. Området har detaljstuderats och hyser stora naturvärden inom området samt även naturvärden runt omkring. Dessutom ligger området i kant med riksintresse Sida 18(28)
Byskeälven (kultur, natur, friluftsliv, natura 2000). Se även yttrande från Semisjaur- Njarg sameby. 18, Bastulidberget: Samebyn avstyrker vindkraftsetableringar i detta område. Även detta område nyttjas som betesområde med värdefulla betesmarker. Betydelsen av område 17 och 18 har ökat de senaste åren då förlust av betesmarker mellan dessa områden har skett genom intensivt skogsbruk och rörligt friluftsliv. Kommentar: Område 18, Bastulidberget behålls enligt förslag. Området minskades efter det tidiga samrådet (enligt uppsamlingsområde). Semisjaur-Njarg sameby Samebyn har i tidigare samråd med Skellefteå kommun redovisat samebyns ståndpunkter vad gäller de flesta av de nu utpekade områdena som presenteras här i planen. Ingenting har i sak förändrat samebyns ståndpunkt. Samebyn kan inte acceptera en storskalig etablering av vindkraft inom vinterbetesmarkerna. Områdena är redan i dagsläget fragmenterade och exploaterade av bland annat skogsbruk, försvaret, turismen och annan konkurrerande markanvändning. Det behövs sammanhållande marker för att bedriva rennäring och det räcker inte att endast undanta riksintresseområdena som är av begränsad areal. Dessa är av vital betydelse men utan en helhetsbild av alla markers betydelse så förlorar även riksintresseområdena sin betydelse. Samebyn gör en notering att man från kommunen dristar sig till att fastslå att vindkraft och rennäring kan samexistera. Semisjaur-Njarg sameby vill protestera att man från kommunen gör detta påstående eftersom formuleringen skapar en förutfattad mening hos exploatörer. Skrivningen faller på sin egen orimlighet då man ser på alla överklagningar och protester som vindkraftsparker orsakar inom renskötselområdet. Samebyn anser att kommunen bör revidera denna skrivning. Kommentar: Planhandlingen revideras enligt ovan. Semisjaur-Njarg ser inte någon möjlighet till utbyggnad av vindkraft inom samebyns område och yrkar på att samtliga områden inom samebyns betesområde helt plockas bort ur översiktsplanen. Kommentar: Skellefteå kommun är medvetna om samebyns generella ståndpunkt. Efter det tidiga samrådet togs en del områden bort och många minskades men hänsyn till rennäringens intressen. Sammanfattning av kommunens ställningstaganden (av områden inom Semisjaur-Njarg sameby): 1. Lövliden: behålls enligt förslag. Riksintresse vindbruk samt föreslaget riksintresse vindbruk anses väga mer än rennäringens intressen (vilket ej är av riksintresse). 2. Nord-Forsberget: utgår ur planen. 7.Finnträsket: områdesgränsen justeras i nordöstra delen enligt de flyttleder som finns i markanvändningsredovisningen. Se även Länsstyrelsens yttrande. 8. Tåmträsket: behålls enligt förslag. Området är kraftigt minskat enligt tidigt samråd. 17. Stormark: utgår ur planen på grund av rennäringsintressen. Området har detaljstuderats och hyser stora naturvärden inom området samt även naturvärden runt omkring. Dessutom ligger området i kant med riksintresse Byskeälven (kultur, natur, friluftsliv, natura 2000). Se även yttrande från Svaipa sameby. Sida 19(28)
Kommuner Yttranden från: Datum Kommentar Umeå kommun 2013-07-01 ingen erinran Piteå kommun 2013-07-05 se nedan Piteå kommun Förslaget har fått en fin utformning och layout. Innehållet är överskådligt och lätt att ta till sig. Piteå och Skellefteå har träffats vid två tillfällen för att samordna arbetet med respektive plan. Det har lett till att områden har kunnat samordnas över kommungränserna som ett led i att optimera markanvändningen. Områdena Lövliden respektive Åkerboträsket har ett motsvarande område på Piteåsidan av kommungränsen. Område 3 Stormyrberget har närhet till bebyggelse inom Piteå kommun och områdets utbredning bör utredas i samråd med Piteå kommun innan planen fastställs. Kommentar: Närmaste bebyggelse ligger ca 1000 meter från det utpekade vindkraftsområdet (vilket också är det ungefärliga avståndet till kommungränsen). Skellefteå kommun avser att behålla området i planhandlingen. Vid en eventuell exploatering av området krävs samråd med Piteå kommun. Föreningar Yttranden från: Datum Kommentar Lidträskets Stugförening och Lidträskets 2013-07-03 se nedan fiskvårdsförening Lidträskets Stugförening och Lidträskets fiskvårdsförening 16, Lillkågeträsk: Området ligger väldigt nära Lillkågeträsk och Lidträsket (Rismyrliden) och används av många för bl.a. svamp och bärplockning. I området ses rovfåglar och fladdermöss är vanligt. Kring sjön Lidträsket ligger det fler än 50 stugor. Lidträsket har en allmän badplats och i sjön planteras det in ädelfisk varje år, vilket innebär att det inte bara är ägare till fritidshusen som söker sig till området för rekreation och fritidsaktiviteter. Under vissa atmosfäriska förhållanden kan buller från vindkraftverk medföra stora olägenheter och spridas mycket längre än vad man normalt antar. Ljud hörs väldigt bra över vatten och ljudet från en ev. vindpark skulle bli mycket störande. Att placera vindkraftverk så nära fritidshus/rekreationsområde anser föreningarna direkt olämpligt, därför motsätter man sig mot att mark ska godkännas för etablering av vindkraft i området. Vindkraftverk kan även orsaka TV-störningar. Placeringen av den vindpark som skulle kunna bli aktuell skulle innebära att vindkraftverk skulle bli den enda utsikt stugägarna i Lidträsket skulle få. Det skulle även innebära solskugga och ständigt blinkande ljus. Det finns även permanenta Sida 20(28)