Fjalar Finnäs och Jan Saarela 1 Det finns betydande regionala dödlighetsskillnader bland finskspråkiga finländare tillika som svenskspråkiga har den längsta förväntade livslängden i Finland. Vi har argumenterat för att ärftliga faktorer kan vara en delorsak till dessa skillnader. Detta stöds av de nya genetiska kartläggningar som företagits, samt det faktum att födelseregionen är en viktig förklarande variabel för dödsriskerna även upp i hög ålder. I denna studie går vi ett steg längre genom att utnyttja ett intergenerationellt registermaterial. Vi kan nu påvisa att bland män i åldern 30-49 år förklaras de regionala skillnaderna av föräldrarnas härkomst. Om minst ena föräldern är född i östra Finland resulterar detta i en förhöjd dödsrisk på över 20 %. Detta gäller även för personer som själva är födda i västra Finland och fortsättningsvis är bosatta där. Inledning Den populationsgenetiska forskningen har under de senaste åren gjort enorma framsteg. En nyligen utarbetad genatlas över de europeiska folken visar att förhållandena i Finland är unika och skiljer sig avsevärt från befolkningen i många andra länder, vilket beror på landets bosättningshistoria och det isolerade geografiska läget i norr (FIMM, 2011). Inom landet finns betydande genetiska skillnader som ökar i sydvästlig till nordostlig riktning. Därtill avviker den svenskspråkiga befolkningen genetiskt från den finskspråkiga och befinner sig närmare rikssvenskar (Salmela et al., 2008; 2011). Likartad variation mellan regioner och språkgrupper finns ifråga om dödlighet. De geografiska skillnaderna i dödlighet speglas av figur 1. Den ger landskapsvisa åldersstandardiserade dödstal för män i åldern 35-49 år, beräknade från officiell statistik över åren 1986-2005. Landskapen har numrerats och färglagts för att synliggöra ökningen i dödlighet i riktningen sydväst till nordost. Dessa regionala skillnader kan härledas framförallt till hjärt- och kärlsjukdomar, alkoholrelaterade orsaker och självmord, vilka påvisats ha delvis ärftliga orsaker (Lichtenstein et al., 2009; Tabakoff et al, 2009, Ripatti et al., 2010). För kvinnor i samma åldrar är det svårt att urskilja ett mönster, vilket beror på en överlag låg dödlighet som domine- 1 Fjalar Finnäs är professor i demografi med statistik, särskilt finlandssvenskarnas demografi, vid Åbo Akademi i Vasa. Hans forskning fokuserar på olika aspekter av den finlandssvenska befolkningens demografiska utveckling (fjalar.finnas@abo.fi). Politices doktor Jan Saarela är docent i nationalekonomi med inriktning på befolkningsekonomi och fokuserar i sin forskning på analyser av registerdata, speciellt levnadsförhållanden bland den finlandssvenska befolkningen, finländares internationella rörlighet, emigranters och återvandrares arbetsmarknadsutfall, samt bestämningsfaktorer för hälsa och dödlighet (jan.saarela@abo.fi).
ras av komplexa sjukdomar av olika natur. De vita (tvåspråkiga) landskapen i figuren avser inte enbart svenskspråkiga utan hela befolkningen i området. 15 14 16 1 2 3 9 13 10 8 12 11 6 5 7 4 19 18 20 17 21 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Figur 1. Relativa ålders- ålder- och kalenderårsstandariserade kalenderårsstandardiserade dödstal dödstal för män för män i åldern i åldern 35-49 35-49 år, år, landskapsvis landskapsvis i i Finland Finland 1986-2005. 1986-2005 Finland (Finland = 1. =1). Egna Egna beräkningar beräkningar baserade baserade på på Statistikcentralens publicerade uppgifter Statistikcentralens publicerade uppgifter. 16
Skillnaden i dödsrisk mellan språkgrupperna är dock avsevärd. Svenskspråkiga män i dessa åldrar har en 40 procent lägre dödsrisk än finskspråkiga män bosatta i samma område (Saarela och Finnäs, 2009a). Den betydande interna omflyttningen i Finland under 1900-talet ger unika analysmöjligheter vad beträffar härkomstens betydelse. Denna omfördelning gör att man kan analysera de regionala dödlighetsskillnaderna i termer av såväl personers geografiska ursprung som deras levnadsförhållanden senare i livet. I tidigare studier har vi påvisat att härkomsten är viktig i och med att födelseregionen generellt sett har en högre förklaringsgrad än nuvarande boningsort (Saarela och Finnäs, 2006; 2009b; 2010). Detta gäller i synnerhet i höga åldrar, eller bland personer födda före 1930-talet, för vilka födelseregion fungerar som en god indikator på geografisk härkomst. På grund av den interna omflyttningen blir sambandet mellan härkomst och födelseregion dock svagare i de yngre kohorterna. Konklusionen från våra tidigare analyser är att bland finskspråkiga spelar ärftliga faktorer sannolikt en väsentlig roll för variationen i dödlighet, och skillnaden mellan språkgrupperna bör förstås i samma kontext. Det är sålunda rimligt att variationen i dödlighet mellan regioner och språkgrupper kan härledas till tiden före individernas egen födelse och uppväxt. Beträffande jämförelserna mellan språkgrupperna är det också skäl att notera att ännu i början av 1900-talet var den språkliga uppblandningen i form av äktenskap över språkgränsen liten, eftersom språkgrupperna levde nästan åtskilt. Eftersom vi nu har tillgång till ett nytt intergenerationellt datamaterial baserat på befolkningsregister finns det möjligheter till analyser som avsevärt kan stärka denna tolkning. Vi har uppgifter om föräldrarna och kan därför, även för personer födda på 1950-talet och senare, få tillförlitliga uppgifter om geografisk härkomst genom föräldrarnas födelselandskap. Vi eftersträvar att påvisa att härkomst påverkar dödsriskerna i vuxen ålder också för dessa senare födda kohorter. Det övergripande syftet med denna studie är härmed att ge ytterligare tyngd åt argumentationen att ärftliga faktorer spelar en avsevärd roll för den regionala variationen i dödlighet och skillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga. Data och metoder Datamaterialet (användartillstånd TK-53-186-09) härrör ur ett longitudinellt register från Statistikcentralen som täcker perioden 1971-2003. För den finskspråkiga befolkningen är urvalsproportionen 8 procent och för den svenskspråkiga hela 50 procent. För alla personer födda efter år 1953 finns uppgifter om föräldrarna. Grundläggande demografiska och socioekonomiska variabler finns tillgängliga för 17
vart femte år. Dödsfall och flyttningar anges per kalenderår, vilket gör att såväl risktider som dödsrisker kan beräknas med stor noggrannhet. Observationsplanen innebär att individerna kan studeras upp till högst 50 års ålder. Det ringa antalet dödsfall bland barn, ungdomar och unga vuxna gör att vi begränsar analysen till personer över 30 år. Fokus är på män, eftersom antalet dödsfall bland kvinnor i dessa åldrar är litet och dödsorsakerna varierande. Den åldersmässiga avgränsningen innebär att den faktiska observationsperioden omfattar åren 1985-2003. Ettåriga dödsrisker skattas med Cox-regressioner där ålder fungerar som durationsvariabel. För att analysera och beakta olika aspekter av härkomst har vi använt fyra typer av regionala variabler kombinerade med språkgrupp. De regionala variablerna är individernas aktuella boningsort (vid 25-29 års ålder), deras födelseregion och vardera förälderns födelseregion. Finskspråkiga fördelas efter region, medan svenskspråkiga hanteras som en separat kategori utan regional indelning. För att erhålla tillräcklig statistisk styrka i analyserna gör vi för alla regionvariabler en enkel tudelning av landet i en sydlig/västlig del (västra Finland) och en nordlig/östlig del (östra Finland) såsom illustreras i figur 1. Uppdelningen har gjorts utgående från landskapsvisa dödsrisker, men den följer även gränslinjen efter Nöteborgsfreden 1323 samt tidigare påvisade antropologiska och historiska skillnader mellan regionerna (Norio, 2003). Endast en procent av de svenskspråkiga återfinns i den östra delen, oavsett variabel. De har utelämnats från studien. I analysen beaktar vi ytterligare individernas utbildning (på en fyragradig skala), familjetyp under barndomen (en eller två föräldrar vid 10-14 års ålder) samt födelseår. I preliminära analyser inkluderade vi också föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska ställning, men de har uteslutits här eftersom de var starkt korrelerade med individernas utbildningsnivå och inte tillförde analysen något väsentligt. Datamaterialet består av totalt 61531 personer, varav 47434 är finskspråkiga. Det totala antalet dödsfall är 1464. I analysen vägs alla observationer i enlighet med urvalsproportionen. Effekten av den finskspråkiga befolkningens omfattande inre omflyttning illustreras av att ungefär 60 procent var födda i västra Finland men närmare två tredjedelar har minst en förälder från östra Finland (tabell 1). En bidragande orsak till detta är evakueringen av karelarna från de områden som avträddes till Sovjetunionen efter krigen. Till och med bland dem som var både födda och bosatta i västra Finland hade nästan 40 procent minst en förälder från östra Finland. Det kan ytterligare tilläggas att för föräldrarna ligger tyngdpunkten på födelseår i slutet av 1920-talet. Cirka tre fjärdedelar av dem var födda före krigen. 18
Tabell 1. Variabelfördelningarna samt antalet dödsfall Antal Procentuell Antal Variabler personer fördelning dödsfall Boningsort 30-34 års ålder (+etnicitet) Västra Finland 31695 51.5 788 Östra Finland 15739 25.6 469 Svenskspråkig 14097 22.9 207 Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland 28016 45.5 688 Östra Finland 19418 31.6 569 Svenskspråkig 14097 22.9 207 Mors födelseregion (+etnicitet) Västra Finland 21930 35.6 521 Östra Finland 25504 41.4 736 Svenskspråkig 14097 22.9 207 Fars födelseregion (+etnicitet) Västra Finland 22233 36.1 516 Östra Finland 25201 41.0 741 Svenskspråkig 14097 22.9 207 Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland 16895 27.5 375 En från östra Finland 10373 16.9 287 Båda från östra Finland 20166 32.8 595 Svenskspråkig 14097 22.9 207 Utbildningsnivå Grundnivå 12668 20.6 556 Andra stadiet 29509 48.0 715 Lägre högskolenivå 12665 20.6 144 Högre högskolenivå 6689 10.9 49 Familjetyp vid 14 års ålder Bodde med båda föräldrarna 55963 91.0 1319 Bodde med en förälder 5568 9.0 145 Födelseår 1953-1955 10323 16.8 486 1956-1960 17369 28.2 555 1961-1965 17457 28.4 300 1966-1970 16382 26.6 123 Totalt 61531 100.0 1464 Resultat Till en början studerar vi en modell inkluderande personernas aktuella boningsort samt kontrollvariablerna (tabell 2). Resultaten är tydliga och föga överraskande. Dödsriskerna för personer bosatta i östra Finland är 12 procent högre än för per- 19
soner bosatta i västra Finland, medan svenskspråkiga ligger på en 40 procent lägre nivå. Dödsriskerna sjunker över tid samt med stigande utbildning och personer som har växt upp med en förälder har högre dödsrisker än sådana som växt upp med båda föräldrarna. Kontrollvariablerna visar sig ha en synnerligen marginell effekt på parametrarna för den regionala variabeln. Tabell 2. Dödsriskkvoter (95 % konfidensintervall) i en modell med boendeort Variabler Riskkvot Wald (d.f.) p-värde Boningsort 30-34 års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 58.60 (2) <0.001 Östra Finland 1.12 (1.00 1.26) Svenskspråkig 0.60 (0.51 0.70) Utbildningsnivå Grundnivå referensgrupp 267.93 (3) <0.001 Andra stadiet 0.58 (0.52 0.65) Lägre högskolenivå 0.28 (0.23 0.34) Högre högskolenivå 0.20 (0.15 0.27) Familjetyp vid 14 års ålder Bodde med båda föräldrarna referensgrupp 12.79 (1) <0.001 Bodde med en förälder 1.37 (1.15 1.63) Födelseår 1953-1955 referensgrupp 5.98 (3) 0.11 1956-1960 0.98 (0.86 1.12) 1961-1965 0.90 (0.77 1.06) 1966-1970 0.76 (0.61 0.95) Förklaring: antalet observationer och antalet dödsfall är 61531 resp. 1464. Wald-statistikan och p-värdet gäller för variabeln som helhet. Följande steg är att turvis byta ut boenderegion mot de andra regionvariablerna. I tabell 3 redovisas parametrarna för dessa. De skattade effekterna för kontrollvariablerna var praktiskt taget oförändrade i denna procedur och redovisas därför inte. Födelseregion ger ett något större utslag på parametrarna än aktuell boenderegion och variabeln har en lite högre förklaringsgrad i termer av Wald-statistikan, men skillnaden är marginell. Moderns födelseregion fungerar på praktiskt taget motsvarande sätt, medan effekten av fars födelseregion är något större. Det är viktigt att notera att när man beaktar någondera förälderns födelseregion kommer referenskategorin att vara heterogen med avseende på härkomst, eftersom den andra föräldern kan vara från östra Finland. 20
Tabell 3. Dödsriskkvoter (95 % konfidensintervall) i modeller med alternativa regionvariabler Modell Variabel Riskkvot Wald (d.f.) p-värde Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Boningsort 30-34 års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 58.60 (2) <0.001 Östra Finland 1.12 (1.00 1.26) Svenskspråkig 0.60 (0.51 0.70) Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 59.26 (2) <0.001 Östra Finland 1.13 (1.01 1.26) Svenskspråkig 0.60 (0.52 0.71) Moderns födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 59.78 (2) <0.001 Östra Finland 1.14 (1.02 1.27) Svenskspråkig 0.62 (0.52 0.72) Faderns födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 65.78 (2) <0.001 Östra Finland 1.21 (1.08 1.35) Svenskspråkig 0.64 (0.54 0.75) Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp 66.87 (2) <0.001 En eller båda från östra Finland 1.23 (1.09 1.39) Svenskspråkig 0.66 (0.56 0.78) Modell 6 Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp 66.87 (3) <0.001 En från östra Finland 1.23 (1.05 1.43) Båda från östra Finland 1.24 (1.09 1.41) Svenskspråkig 0.66 (0.56 0.78) Förklaring: i alla modeller kontrolleras för utbildning, familjetyp samt födelseår Detta problem avhjälps genom att vi beaktar båda förändrarna simultant. Inledningsvis introducerade vi en fullständig interaktion mellan faderns och moderns födelseregion, men det visade sig att anpassningen var lika god med en enklare kategorisering. Det finns således ingen enskild effekt av att specifikt fadern eller modern var från östra Finland och inte heller av att båda föräldrarna kom därifrån. Den förhöjande effekten om minst en förälder var född i östra Finland är 23 procent, jämfört med om båda föräldrarna var födda i västra Finland. 21
Betydelsen av föräldrarnas härkomst illustreras också av det faktum att effekten av personernas boenderegion försvinner helt ifall man i den inledande modellen inkluderar föräldrarnas födelseregion. Motsvarande gäller om man sätter in föräldrarnas födelseregion i modell 2, som innehåller personernas födelseregion (tabell 4). Tabell 4. Dödsriskkvoter (95 % konfidensintervall) i modeller inkluderande boenderegion eller födelseregion samt föräldrarnas födelseregion Modell Variabel Riskkvot Wald (d.f.) p-värde Modell 1 A Modell 1 B Modell 2 A Modell 2 B Boningsort 30-34 års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 3.89 (1) 0.05 Östra Finland 1.12 (1.00 1.26) Boningsort 30-34 års ålder (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 0.12 (1) 0.72 Östra Finland 1.02 (0.90 1.17) Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp 8.06 (1) 0.005 En eller båda från östra Finland 1.22 (1.06 1.40) Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 4.54 (1) 0.03 Östra Finland 1.13 (1.01 1.26) Födelseregion (+etnicitet) Västra Finland referensgrupp 0.02(1) 0.89 Östra Finland 1.01 (0.88 1.16) Föräldrarnas födelseregion (+etnicitet) Båda från västra Finland referensgrupp 7.36 (1) 0.007 En eller båda från östra Finland 1.23 (1.06 1.42) Förklaring: antalet observationer och antalet dödsfall är 47434 resp. 1257. I alla modeller kontrolleras för utbildning, familjetyp samt födelseår. Ett ytterligare sätt att renodla effekten av härkomst är att begränsa sig till personer som är både födda och bosatta i västra Finland, vilka alltså rimligen har levt hela sitt liv i ett område med relativt låg dödlighet. Ifall man har minst ena föräldern från östra Finland är dödsrisken ändå 21 procent högre än om båda föräldrarna är födda i västra Finland (redovisas inte). 22
Sammanfattning På basis av tidigare analyser har vi varit övertygade om att ärftliga faktorer är av icke-försumbar betydelse för de regionala dödlighetsskillnaderna i Finland, och därför också hävdat att skillnaderna mellan svensk- och finskspråkiga skall förstås i denna kontext. Effekten av personers födelseregion på dödsrisken reflekterar uppenbarligen inte miljön eller familjeförhållanden under födsel eller barndom, utan faktorer som går avsevärt längre tillbaka i tiden. Den efterkrigstida inre omflyttningen innebär dock att födelseregionens användbarhet kan ifrågasättas för senare födda kohorter. Tillgången till intergenerationellt registerdata ger dock enastående möjligheter att analysera även dessa. I det nu använda materialet har vi använt uppgifter gällande föräldragenerationen, och resultaten ger starka belägg för att vår tidigare tolkning är korrekt. Föräldrarnas geografiska härkomst är den variabel som har den klart största förklaringsgraden ifråga om de alternativa regionvariabler som använts. Effekten av personernas egen födelseregion slås därtill ut då man inkluderar föräldrarnas födelseregion i samma modell. Effekten av föräldrarnas födelseregion kvarstår också nästan oförändrad även om man begränsar sig till (vuxna) personer som är både födda och bosatta i västra Finland. Att man med alltmer sofistikerade metoder kan bevisa att flertalet sjukdomar är genetiskt betingade innebär inte att alla personer som har en ärftlig belastning avlider av åkomman eller ens utvecklar symptom. Vårt argument, som stöds av de senaste rönen i populationsgenetisk forskning, är dock att en genetisk variation mellan grupper av individer i termer av deras geografiska härkomst kan resultera i olika dödsrisker på aggregerad nivå (Saarela och Finnäs, 2009a). Ärftliga faktorer kan givetvis inte vara hela förklaringen, men de går ofrånkomligen inte att utesluta, i synnerhet eftersom den effekt vi här har kunnat observera uppkommer till följd av några dominerande dödsorsaker. En alternativ tolkning till den betydande effekten av föräldrars födelseregion på barnens dödsrisker är socialt nedärvt beteende, så att barnen, trots att de är födda och uppvuxna i ett område med låg dödlighet, anammar föräldrars dåliga livsstil och hälsovådliga leverne. Det skulle innebära att det finns någon latent faktor i den östfinska livsstilen som är dominerande och har en förödande effekt, oavsett om det är fadern eller modern som är från östra Finland, och därmed höjer barnens dödsrisker i vuxen ålder. I våra ögon är en sådan socialt betingad förklaring orimlig. 23
En naturlig uppföljning av denna studie kunde med fördel använda intergenerationellt data som tillåter analyser av dödlighet enligt orsak i åldrar över 50 år, där dödsfallen alltmer domineras av sjukdomar. Referenser FIMM (2011). Institute for Molecular Medicine Finland. The new Finnish gene atlas places Finns on the world s genetic map. [http://www.fimm.fi]. Lichtenstein, P., Yip, B. H., Björk, C., Pawitan, Y., Cannon, T. D., Sullivan, P.F. & Hultman, C. M. (2009). Common genetic determinants of schizophrenia and bipolar disorder in Swedish families: a population-based study. Lancet, 373 (9659), 234 239. Norio, R. (2003). Finnish disease heritage II: population prehistory and genetic roots of Finns. Human Genetics, 112 (5-6), 457 469. Ripatti, S., Tikkanen, E., Orho-Melander, M., Havulinna, A. S., Silander, K., Sharma, A., Guiducci, C., Perola, M., Jula, A., Sinisalo, J., Lokki, M.-L., Nieminen, M. S., Melander, O., Salomaa, V., Peltonen, L. & Kathiresan, S. (2010). A multilocus genetic risk score for coronary heart disease: case-control and prospective cohort analyses. Lancet, 376 (9750), 1393 1400. Saarela J. & Finnäs F. (2006). Regional mortality variation in Finland: a study of two population groups. Genus, 62 (2), 169 211. Saarela, J. & Finnäs, F. (2009a). Geographic ancestry and cause-specific mortality in a national population. Population Research and Policy Review, 28 (2), 169 194. Saarela, J. & Finnäs, F. (2009b). Geographic ancestry and mortality from ischemic heart disease: evidence from the Finnish population register. Population Review, 48 (1), 64 82. Saarela, J. & Finnäs, F. (2010). Mortality variation by birth region and ethnicity: an illustration based on the Finnish population register. Human Biology, 82 (1), 1 15. Salmela, E., Lappalainen, T., Fransson, I., Andersen, P. M., Dahlman-Wright, K., Fiebig, A., Sistonen, P., Savontaus, M.-L., Schreiber, S., Kere, J. & Lahermo, P. (2008). Genome-wide analysis of single nucleotide polymorphisms uncovers population structure in northern Europe. PLoS ONE, 3 (10), e3519. Salmela, E., Lappalainen, T., Liu, J., Sistonen, P., Andersen, P. M., Schreiber, S., Savontaus, M.-L., Czene, K., Lahermo, P., Hall, P. & Kere, J. (2011). Swedish population substructure revealed by genome-wide nucleotide polymorphism data. PLoS ONE, 6 (2), e16747. Tabakoff, B., Saba, L., Printz, M., Flodman, P., Hodgkinson, C., Goldman, D., Koob, G., Richardson, H. N., Kechris, K., Bell, R. L., Hübner, N., Heinig, M., Pravenec, M., Mangion, J., Legault, L., Dongier, M., Conigrave, K. M., Whitfield, J. B., Saunders, J., Grant, B., Hoffman, P. L. & WHO/ISBRA Study on State and Trait Markers of Alcoholism (2009). Genetical genomic determinants of alcohol consumption in rats and humans. BMC Biology, Oct 27, 7, 70. 24