Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009

Relevanta dokument
Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Riktlinjer för gästforskarprogrammet vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap (Aug T Larsson)

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

5 Stora. försök att minska övergödningen

Med miljömålen i fokus

Sveriges miljömål.

Ombyggnad och anpassning av lokaler för institutionen för molekylära vetenskaper

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Självvärdering av SLU:s miljöanalysprogram övergödning

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Temagruppernas ansvarsområde

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Skriv ditt namn här

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Så här fortsätter Greppa Näringen


Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Norra Östersjöns vattendistrikt

Fördjupad bristanalys

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Anteckningar från Mistra EviEM:s andra möte med intressenter

Enligt sändlista Handläggare

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

16 Ett rikt växt- och djurliv

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Miljömålen i Västerbottens län

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Referensgruppsmöte JordSkog

Sveriges miljömål.

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Ta miljöanalysen in i framtidens skog, vilt och klimat!

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Forum Östersjön HELCOM

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata

Nytt från Naturvårdsverket

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Levande hav, sjöar och vattendrag

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Protokoll fört vid sammanträde med Fomanämnden

Vattendirektivet i Sverige

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Transkript:

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Dokumentnamn Övergripande mål och visioner för SLUs FOMA-program 2009 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2009-04-01 Fakultetsnämnden SLU ua 14-1083/09 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Carolyn Glynn NL-kansliet Måldokument/strategi Sakområde Expedierat/publicerat på webben Fortlöpande miljöanalys 2011-09-01 Reviderad den Giltig t.o.m. datum -- Tills vidare Ersätter dokument som upphävs (dokumentnamn/diarienummer/beslutsdatum) -- Träder i kraft den 2009-04-01 Bör uppdateras före 2012-04-01 Bilaga till fakultetsnämndens beslut den 1 april 2009 Övergripande mål och visioner för SLU:s FOMA-program 2009

Dnr SLU ua Fe 2011.6.0-365 Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Biologisk mångfald Program biologisk mångfald ska ge en helhetsbild av tillstånd och trender för biologisk mångfald i Sverige och leverera underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv. Programmet ska också ta fram underlag för fortsatt utveckling av ett hållbart nyttjande av naturresurser, med avseende på biologisk mångfald. Programmet ska på samma sätt som miljömålet Ett växt och djurliv ha ett övergripande synsätt på biologisk mångfaldsfrågorna och bedrivas i nära samarbete med framför allt program Jordbruklandskap, Sjöar och vattendrag samt Skog men även med relevanta delar av övriga program. Programmet ska även bevaka frågor kring biologisk mångfald som inte naturligt hamnar i något program, exempelvis rörande fjäll, våtmarker och hav. Viktiga programdelar är (i) Metodutveckling och samordning: ETC/BD, DynTaxa, datavärdskap och NIP, (ii) Inventeringar och kunskapsunderlag: Artportalen, Flora- och faunaväkteri, THUF/MOTH, EUdirektivsarbete, ÅGP mm, (iii) Analyser och prognoser, (iv) Information och rapportering: Flora och faunavårdskonferensen, Fauna och flora mm, (v) Artprojektet inklusive Nationalnyckeln. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): Att synliggöra vilka SLU-kurser som i använder FOMA-data, metoder, indikatorer och resultat framtagna inom Program Biologisk mångfald. Att skapa plattformar för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för att öka informations- och datautbyte, samt möjligheten att initiera ny forskning inom området. att stimulera sektorsintegrering och samarbete med och mellan myndigheter (inklusive SLU) nationellt och internationellt. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): Att fortsätta vara en central aktör i det internationella samarbetet för att ta fram och följa upp indikatorer för att mäta tillstånd och trender hos biologisk mångfald. Att främja nya internationella samarbeten inom området miljöanalys av biologisk mångfald. Att öka antalet publikationer i internationella tidskrifter baserat på data, metoder, resultat och verktyg utvecklade inom Program Biologisk mångfald. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): Att svara för insamlandet av data långsiktigt samt genomföra analyser för att svara upp mot nationell och internationell rapportering (exempelvis EU:s naturvårdsdirektiv och CBD). Att utföra analyser som ska fungera som beslutsunderlag (naturresursutnyttjande och naturvårdsåtgärder), anpassade efter avnämarbehov. Att vara en av datavärdarna för Biologisk mångfald. Att ta fram fullständiga termlistor (arter, naturtyper mm) används inom arbetet med biologisk mångfald. Att leverera och marknadsföra publika sammanställningar om tillståndet för biologisk mångfald. Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data för analyser. Att engagera allmänheten i datainsamling. Att fånga upp och följa effekter av invasiva arter. Att ta fram underlag som ger stöd för hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Att analysera effekter och koppling mellan klimat och biologisk mångfald.

Att följa upp attityder och värderingar om biologisk mångfald i samhället. Dnr SLU ua Fe 2011.6.0-365

Programvisa mål för program Jordbrukslandskap Program Jordbrukslandskap ska ge en helhetsbild av miljökvaliteten i jordbrukslandskapet och leverera underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och andra miljömål på nationell och regional nivå samt för jordbrukspolitikens styrmedel och en kommande europeisk markstrategi. Viktiga programdelar är (i) miljöövervakning av förutsättningarna för biologisk mångfald genom studier av markanvändningens effekter och landskapets sammansättning och struktur (NILS), (ii) långsiktiga inventeringsprogram för jordbruksmarkens bördighet och miljötillstånd, med koppling mot brukandets övriga miljöeffekter, (iii) betesmarkens nyttjande och hävdens effekter på naturvärden i relation till vegetation och andra miljöförhållanden, (iv) utveckling av miljöövervakning för växt- och djurpopulationers samspel med landskapet och jordbruket, som underlag för analys av ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Programmet mål på ca. 5 års sikt: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): att synliggöra hur miljöanalysdata, indikatorer och metoder används inom grundutbildningen. att etablera en plattform för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för en helhetsbild av jordbrukets miljöeffekter, genom workshops, information, utbyte av miljödata samt samverkan med och initiering av forskning Internationalisering (delmål 2 för FOMA): att utveckla det internationella samarbetet vad gäller indikatorer för jordbrukets miljöeffekter och utvärdering av styrmedel Leverera beslutsunderlag (delmål 3 för FOMA): att vara en central aktör för utvecklingen av miljöindikatorer och uppföljningsystem för jordbrukets miljöeffekter och landskapets struktur, exempelvis genom medverkan i utredningar, remisser och måldokument att utveckla verktyg och system för att beskriva och klassificera landskapets markslag och rumsliga struktur samt modeller för arters förekomst och överlevnadsmöjligheter i ett landskapsperspektiv. Detta kan t.ex. åstadkommas genom ökad integrering av NILS-anknutna projekt inom andra Foma-program. att komplettera övervakningsprojekten för jordbruksmarkens och grödornas kvalitet för att få en mer heltäckande bild av åkermarkens status som resurs för produktion och andra ekosystemtjänster att etablera ett långsiktigt projekt för att följa och analysera markbiologiska egenskaper i åkermark på nationell nivå att etablera ett långsiktigt projekt för att följa och analysera betesdjurens förekomst och betesutnyttjande på nationell nivå, i relation till naturvärden att initiera metodutveckling och nya inventeringsprojekt för biologisk mångfald i åkerlandskapet och ängs- och betesmarker, som komplement till pågående projekt 2011-01-25

December 2010 Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Försurning Foma-programmet Försurning ska ge en plattform för arbete med miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning och bidra till fullföljandet av Sveriges åtaganden under Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). En viktig del är också utvärdering av åtgärder, fr a det kalkningsprogram för att motverka försurning och restaurera sjöar och vattendrag som genomförs under ledning av naturvårdsverket för 3000 målsjöar och 1500 målvattendrag till en årlig kostnad av drygt 200 Mkr. Programmet bedrivs i nära samarbete med FoMA-programmen Sjöar och Vattendrag, och Skog, samt relevanta delar av övriga program. Framtida huvudfrågor - Kalkning har starkt stöd hos allmänhet och berörda aktörer men tydligt minskad deposition av försurande ämnen har väckt frågan om neddragning av kalkningsverksamheten. - - I samband med åtgärder för begränsning av klimatförändringar finns ett ökat intresse för uttag av biomassa från skogen. Det är i detta sammanhang viktigt att kvantifiera målkonflikten mellan ökat biomasseuttag och försurning av mark och vatten. Programvis mål Försurning - Förbättra bestämningen av referensförhållanden för försurning, samt kvantifiera osäkerheten i bedömning av försurningspåverkan - Utreda effekterna av åtgärder mot försurning, inklusive ytvattenkalkning och askåterföring. - Stödja kvalitetssäkringen i de stora försurningsrelaterade miljöövervakningsprogrammen med tillhörande databaser (RIS-MI, IM, IKEU, Sjöar och Vattendrag) - Utveckla och anpassa miljöövervakning och bedömningssystem till att förbättra uppföljningen av miljömålen och som stöd till internationella förhandlingar för att minska långväga transporter av försurande ämnen. - Se till att SLU s försurningskompetens och databaser bibehålls och används i samarbete med andra nationella och internationella aktörer - Kvantifera målkonflikten mellan ökat biobränsleuttag och minskad försurning genom att förbättra kunskapen om hur produktion och uttag av biomassa (biologisk försurning) påverkar ytvattnens surhetsstatus - Förbättra bestämningen av markens vittring vilken är nyckeln vid beräkning av det försurningstryck som naturen tål. - Prediktera hur klimatförändringar påverkar försurningsproblematiken de kommande decennierna, särskilt med respekt till löst organskt kol. - Förbättra kunskapen om kvävets framtida roll för försurningen med fortsatt deposition och mer utbredd skogsgödsling

Programvisa mål för SLU:s fortlöpande miljöanalys Programmet för Sjöar och vattendrag FoMA-programmet Sjöar och vattendrag ska ge en helhetsbild av tillstånd och trender hos våra inlandsvatten. Programmet levererar underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och bedrivs i nära samarbete med FoMA-programmen Biologisk mångfald, Övergödning, och Försurning samt relevanta delar av övriga program. Viktiga programdelar är (i) datavärdskap för nationell och regional miljöövervakning av sjöar och vattendrag, (ii) mätningar av kemiska och biologiska variabler i sjöar och vattendrag som ingår i nationell miljöövervakning, (iii) övervakning av lax och öring i nationella indexälvar, (iii) underlag, verktyg och expertkunskap för att ta fram och förbättra nationella och europeiska bedömningsgrunder för att statusklassificera sjöar och vattendrag, (iv) riktade projekt för att förekomma och stödja myndigheter i arbetet med att utveckla indikatorer och metoder för att följa upp och utveckla miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): Att synliggöra vilka SLU-kurser som i använder FOMA-data, metoder, indikatorer och resultat framtagna inom Program Sjöar och vattendrag. Att skapa plattformar för samverkan mellan forskare, miljöanalytiker och avnämare för att öka informations- och datautbyte, samt möjligheten att initiera ny forskning inom området. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): Att fortsätta vara en central aktör i det internationella samarbetet för att ta fram och följa upp indikatorer för att mäta tillstånd och trender i status hos inlandsvatten. Att främja nya internationella samarbeten inom området miljöanalys av inlandsvatten. Att öka antalet publikationer i internationella tidskrifter baserat på data, metoder, resultat och verktyg utvecklade inom Program Sjöar och vattendrag. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): Att vara en av datavärdarna för nationell och regional miljöövervakning av sjöar och vattendrag Att tillgängliggöra kvalitetssäkrade data för analyser Att komplettera befintliga bedömningsgrunder för att mäta påverkan av övergödning och försurning med bedömningsgrunder för hydromorfologisk påverkan, metall- och pesticidpåverkan, klimatpåverkan samt för kombinationer av dessa. Nya bedömningsgrunder behöver även kompletteras med osäkerhetsmått i de beräkningsverktyg som utvecklas samt kunna bedöma hur snabb en återhämtning kan komma att vara. Att utveckla övervakningssystem för att minska risk för introduktion av för landet främmande arter, främmande stammar samt genetiskt modifierade organismer. Detta kan ske genom att identifiera och kontrollera möjliga spridningsvägar samt genom informationsinsatser till relevanta sektorer av samhället. Indikatorer för fisk behöver utvecklas, t.ex. genom övervakning av genetisk mångfald hos de fiskarter där utsättningar av odlad fisk förekommer. Att ta fram underlag och utveckla verktyg för att bedöma ytvattens förmåga att utföra viktiga ekosystemtjänster som t.ex. vattenrening, vattenhushållning och produktion av mat.

2011-01-26 Förslag till programvisa mål - Övergödning Program Övergödning ska ge underlag för kostnadseffektiva och vetenskapligt grundade åtgärder mot övergödning av våra vattensystem. Det ska ge en aktuell bild av övergödningens källor, och utveckling över tiden. En viktig del är att ge underlag för uppföljning av miljömålet Ingen övergödning och olika internationella åtaganden. Till det senare hör t.ex. HELCOM:s Pollution Load Compilation (PLC) och Baltic Sea Action Plan (BSAP), EU:s nitratdirektiv och ramdirektiv för vatten. En annan viktig del är uppföljning av jordbrukspolitikens miljöpåverkan. Viktiga programdelar är (i) miljöövervakning (observationsfält och typområden för jordbruksmark), (ii) datavärdskapet för jordbruksmark och (iii) beräkningsmodeller och konsekvensanalyser. Den senare delen samordnas och drivs inom ramen för SLU vattennav en för flera institutioner gemensam enhet för modellering och analys av vattenkvalitet i avrinningsområden. Programmets mål på ca 5 års sikt är: Koppling till forskning och undervisning på SLU (delmål 1 för FOMA): att utveckla och öka samarbetet med forskningen för att implementera och tillämpa senaste kunskap om effekter av olika åtgärder för minskat näringsläckage från jordbruksmark. att verka för ökad samordning mellan FOMA och forskning inom området modellering och analys av vattenkvalitet i avrinningsområden och initiering av forskning som stödjer denna verksamhet. att via SLU vattennav erbjuda en plattform för samverkan mellan institutioner och integrering av FOMA och forskning inom markfrågor, vattenfrågor, miljöekonomi och miljökommunikation i avrinningsområdesskala. Internationalisering (delmål 2 för FOMA): att öka de internationella kontakterna med universitet och institut inom SLU vattennav:s verksamhetsområde. att aktivt delta i utvecklingsarbete i länderna runt Östersjön för att förbättra underlag från miljöövervakning och modellering för rapportering till HELCOM och uppföljning av övergödningsdelen i Baltic Sea Action Plan. Miljöanalys dvs. kunskap, underlag och verktyg (delmål 3 för FOMA): att utveckla SLU vattennav till en ledande svensk aktör vad gäller att ta fram beslutsunderlag för kostnadseffektiva och vetenskapligt grundade åtgärdsprogram för avrinningsområden. att fortsätta vidareutveckla och tillämpa modeller och beräkningssystem för beräkning av markläckage, transport, retention och källfördelning av kväve- och fosfor i avrinningsområden. att ha beredskap att fortlöpande tillhandahålla uppdaterade data på kväve- och fosforläckage från svensk åkermark. att utveckla ett beslutstödsystem för avrinningsområdesskala för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.

att integrera SLU:s fältskalemodeller för markläckage i en ny åtgärdsinriktad modell för näringsämnesflöden i avrinningsområden. att vidareutveckla metod för förbättrade beräkningar av kväve- och fosforläckage från skogsmark. att fortsätta driva och utveckla den nationella miljöövervakningen av typområden för jordbruksmark och observationsfält samt att öka användningen av data från dessa för kalibrering och validering av modeller och för uppföljning av miljö- och landsbygdsprogrammet. att fortsätta driva och utveckla det nationella datavärdskapet för jordbruksmark samt att öka tillgänglighet och användning av data inom FOMA och forskning. att verka för utveckling av skräddarsytt miljöövervakningsprogram för uppföljning av nitratdirektivet och nitratkänsliga områden. att initiera utveckling och tillämpning av framtidsscenarier för effekter av ändrat klimat och ändrad produktion och inriktning inom jordbruket på läckage, retention och transport av kväve och fosfor i avrinningsområden. att vidareutveckla och tillämpa metodik för identifiering av hotspots för höga fosforförluster i jordbrukslandskapet. att inom ramen för SMED (Svensk MiljöEmmissionsData) vidmakthålla och stärka SLU:s roll som ledande nationell aktör för framtagande av underlag till internationell rapportering inom vattenområdet. Programmål_Övergödning.doc 2