Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen
En förnyad stad Då Stålstaden hamnstaden. Nu Universitetsstaden handelsstaden. Luleå74 000 invånare (Fyrkanten 160 000), 654 sommarsoltimmar, 1 312 öar, 525 butiker, 47 hotell & boenden, 518 år av historia, 3 mil kommunala isvägar, Världsarvet Gammelstad och naturligtvis hockey.
Presentationen idag Luleåkommun/risktopografi/krisledning Det första handlingsprogrammet: -Innehåll -Arbetssätt -Säkerhetsmål och prestationsmål -Uppföljning Det andra handlingsprogrammet: -Vad ändrades? Framgångsfaktorer och fällor Utvecklingsmöjligheter
Risktopografi i Luleå Hårt trafikerade vägar, t ex E4, 97:an Civil flygplats (landets 4:e flygplats, 1 milj passagerare) Militär flygplats (F21 landets största flygflottilj) Stor hamn (650 fartyg/år) Oljehamn med cisterner Järnväg (persontåg, gods- och malmtåg) Stor industri SSAB -Svenskt Stål AB Småbåttätaste kommunen Sevesoanläggningar : SSAB, Shell, Statoil 2.4 anläggningar : SSAB, Shell, Statoil, AGA gas, Duroc (ammoniak), Sunderby sjukhus-helikopterlandning, Luleå/Kallax flygplats
Extraordinärt i Luleå Exempel på vad som kan bli extraordinära händelser: Stort dammhaveri Långvarigt elavbrott Förorenat dricksvatten Pandemi Störningar i elektroniska kommunikationer Stora störningar i fjärrvärmeproduktionen Masskadesituationer: Stort flyghaveri Takrasi publik anläggning Storbrand i köpcentrum Extrema väderförhållanden Brand i Världsarvet Stort oljeutsläpp Stor tågolycka Fartygsolycka, t ex kryssningsfartyg Storbrand i oljedepå Uddebo mm
Krisledningsorganisation Chef i beredskap Krisledningsnämnd Kommunstyrelsens Apu Krisledningsstab Kommunchef, räddningschef, info-chef, säkerhetschef, admin mfl Frivilliga resursgrupper Posomgruppen Förvaltnings-och bolagschefer deltar i staben beroende på händelse Förvaltningarnas och bolagens lokala operativa grupper
Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för säkerhetsfrågorna Respektive nämnd för den egna verksamheten Kommunchefen har det övergripande tjänstemannaansvaret för att Luleåblir en trygg och säker kommun
Det första handlingsprogrammet 2004
Handlingsprogram, innehåll FÖRORD INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING Lag om skydd mot olyckor Bakgrund Olycksproblemet Den enskildes ansvar Kommunens uppdrag Avgränsningar Förebyggande arbete i Luleå RISKER I VÅRT SAMHÄLLE Olycksutvecklingen i stort Om statistik Värderingsprinciper Nationellt beskrivna olycksrisker Lokalt beskrivna olycksrisker Vilka utryckningar gör räddningstjänsten? Skador av olyckorna
Handlingsprogram, innehåll Omvärldsanalys Brand i byggnad Trafikolycka Drunkning/tillbud Storolyckor och extraordinära händelser MÅL Vision Prioriterade områden Säkerhets- och prestationsmål Fallolyckor Trafikolyckor Drunkningsolyckor Bränder Barn- och ungdomsolyckor Storolyckor Säkerhetsorganisationens utveckling ORGANISATION AV OLYCKSFÖREBYGGANE ARBETE Ansvar Organisation och uppföljning BILAGA - SKADESTATISTIK
Prioriterade olycksområden Fallolyckor Trafikolyckor Bränder Drunkningar Storolyckor Barn- och ungdoms olyckor
Handlingsprogram Säkerhetsmål S Säkerhetsmålen för de prioriterade områdena anger det läge kommunen anser sig kunna uppnå. De säkerhetsmål som nedan formuleras för den förebyggande verksamheten har ett medborgarperspektiv enligt det styrkort som kommunstyrelsen fastställt för innevarande mandatperiod. Prestationsmål P Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller bolag. Samverkan kan ocksåbli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen.
S1: Äldre ska inte skadas i fallolyckor. P1: Socialnämnden ska i projektform genomföra uppsökande besök för personer över 80 år som inte har hemtjänstinsats. Information om risker för att undvika fallolyckor samt information om vilka insatser som kan erbjudas, ska ges vid behov. P2: Socialnämnden och Kommunala pensionärsrådet uppmärksammar äldre om riskerna med fallolyckor. P3: Socialnämnden svarar för att personal inom äldreboenden och hemtjänsten utbildas för att undvika skador till följd av fallolyckor bland äldre inom omsorgen. P4: Under 2009 ska personal inom socialförvaltningen utbildas i hjärt-och lungräddning. S2: Vid arbete på hög höjd ska erforderliga säkerhets-åtgärder tillämpas. P5: Vid de förvaltningar och bolag där höghöjdsarbete förekommer (räddnings-och beredskapsnämnden, tekniska nämnden och fritidsnämnden) ska alla arbetsledare och arbetstagare känna till regler för arbete påhöjder och se till att de efterlevs. S3: Medborgarna ska inte behöva falla på hala trottoarer, gator och torg. P6: Tekniska nämnden skavid behov snabbt halkbekämpa gator, trottoarer och torg enligt sina kvalitetsmål.
S6: Skolungdomar i Luleåska i slutet av femman kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. P11: Barn-och utbildningsnämnden ska bedriva sim-och livräddnings-undervisning. S7: När människor är vid badplatser, kajer och bryggor ska de ha möjlighet att utföra en livräddande insats. P12: Tekniska nämnden och fritidsnämnden förser kommunala badplatser, kajer och bryggor med livräddningsutrustning, stegar och i vissa fall skyltning. P13: Tekniska nämnden och fritidsnämnden ska utföra kontroll av utrustningens skick regelbundet, minst varje vår och i övrigt enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer. S8: Luleborna ska vara medvetna om faran med alkohol i samband med skoter- och båtfärd. P14: Fritidsnämnden ska, i samarbete med båt-och skoterorganisationer och Polisen, årligen genomföra en insats där sambandet mellan alkohol och drunkning belyses.
Risk- och säkerhetsgruppens arbete Omvärldsanalys 2004. Vad har redan gjorts runt om i landet? Förslag till prioriterade områden togs fram av RoS-gruppen. (De större förvaltningarna och de två största kommunala bolagen) Uppdrag till förvaltningarna att komma med förslag till säkerhetsoch prestationsmål Målen diskuterades vid flera möte och ett handlingsprogram växte fram Färdigt program skickades påremiss och redovisades sedan för räddnings- och beredskapsutskottet och kommunstyrelsen Därefter beslut i kommunfullmäktige
Förvaltningens arbetsgång Prioriterade områden i LSO tas fram centralt Förvaltningen lämnar synpunkter och förslag till säkerhets- och prestationsmål Synpunkterna processas och fastställs i tekniska nämnden Nämndens beslut skickas till säkerhetschef för sammanställning Färdigt program efter beslut i kommunfullmäktige åter till förvaltningen
Förvaltningens arbetsgång, forts Programmet distribueras till samtliga avdelningar för handläggning Säkerhetschef begär årligen in uppföljning på nämndsnivå Avdelningarna svarar på respektive aktuellt prestationsmål Sammanställning görs av förvaltningens alla mål som tas i nämnden Nämndens beslut skickas till säkerhetschef för sammanställning
Uppföljning varje år Uppdrag i handlingsprogrammet till säkerhetschefen Utskick till förvaltningarna i december Förvaltningarna redovisar vilka mål i programmet man börjat arbeta med eller klarat av Förvaltningarnas utvärderade prestationsmål sammanställs som ärende och rapport till kommunstyrelsen i januari
Exempel på uppföljning Prestationsmål P6:Tekniska nämnden ska vid behov snabbt halkbekämpa gator, trottoarer och torg enligt sina kvalitetsmål. Tekniska förvaltningen har som kvalitetsmål att halka åtgärdas enligt: Punktinsatser med sandning på huvudgator och bussvägar sker inom 3 timmar Punktinsatser med sandning på övriga gator sker inom 4 timmar Sandning på gång och cyckelvägar sker inom 3 timmar Sopning och sandupptagning i centrum skall utföras så snart snö och is har tinat och ska vara avslutat före 15 juni Halkbekämpningen sker enligt kvalitetsmålen.
Exempel påutfall Livbojar, stegar mm på kajerna Nytt äldreboende - sensorer för att uppmärksamma fall Fallpreventivt arbete Fixarfrasse-verksamhet Utrymningslarm, automatiska brandlarm Tillsyn av utomhusbad Konsekvenser av anlagd brand SSPR Brandvarnare LuleBo, socialförvaltning/hemtjänst
Det andra handlingsprogrammet 2009
Vad ändrades i programmet? Lättare att söka i handlingsprogrammet - numrering av säkerhetsmål och prestationsmål. Flera säkerhetsmål och prestationsmål från det första programmet var avklarade och togs bort Andra säkerhetsmål och prestationsmål lades till Redigering av texter både i de inledande kapitlen och bland prestationsmålen Mer statistik och tabeller
Framgångsfaktorer i vårt handlingsprogram Företrädare för flera förvaltningar har arbetat tillsammans Uppdragen i programmen har riktat sig till nämnderna Förvaltningarnas delaktighet i arbetet Det färdiga handlingsprogrammets förankring
Fällor i vårt handlingsprogram Det politiska engagemanget Att få ut handlingsprogrammet i alla verksamheter Dåligt lokalt statistiskt underlag Alltid risk att kommunala program blir skrivbordsprodukter
Utvecklingsmöjligheter Att fåmed politikerna i nämnderna i arbetet att formulera prioriterade verksamheter och innehåll Bredare förankring av både arbete och färdigt program i förvaltningarna Att ge programmet några övergripande mål Ta bort några prioriterade områden annan inriktning? Betona barn-och ungdomsolyckor Ta med alkoholperspektivet
Tack för att ni lyssnat!