Verksamhetsberättelse för 2005

Vaartoe - Centrum för Samisk forskning (CeSam) Umeå universitet Verksamhetsberättelse för 2005 I verksamhetsplanen anges att CeSam:s uppgift är att öka kontaktytan och samarbetet mellan de forskare i Sverige som idag är verksamma inom forskning med samisk tematik. Man bör dessutom verka för en väsentlig utökning av densamma, samt stärka rekryteringen till sådan forskning. Forskningen med samisk tematik bör ske i ett nära samarbete mellan olika universitet och högskolor, i Sverige såväl som internationellt. Detta har också prioriterats under arbetsåret 2005 och följande verksamhetsberättelse åskådliggör att vi lyckats väl i våra föresatser. Allmänt Forskningsbaserad kunskap har fått allt större betydelse inom ett ökat antal samhällsområden. Det har i många sammanhang påtalats att det finns brister i kunskapen om samiska förhållanden. Det är därför nödvändigt att den akademiska forskningen beaktar samernas historia, språk, kultur och samhälle. Det behövs bättre information och en allmänt större kunskap om det samiska samhället och om relationen mellan minoritets- och majoritetssamhälle i Sverige. Såväl det svenska som det samiska samhället, beslutsfattare, forskare, lärare, politiker, utredare, tjänstemän och åtskilliga andra, saknar många gånger önskvärd kunskap för att kunna hantera de ärenden som berör de samiska frågorna. Detta utgör en central utmaning för forskningen men för att en verklig förändring ska komma till stånd behöver forskningen med samisk tematik förstärkas, koordineras och utvecklas. Därtill behöver de samiska och samhälleliga möjligheterna att ta del av forskningsinformationen förbättras. Problemen med förmedlingen av forskningsresultat har påtalats under flera decennier men kvarstår till sina väsentliga delar fortfarande olösta. Om en generell bevakning och samordning av pågående aktiviteter och av de resurser som forskningen erbjuder kunde ordnas skulle mycket vara vunnet. Ändå är det bara början på en mer ambitiös utveckling av samisk forskning, vilken bör innefatta också ämnesmässig samordning och samverkan. Många av de doktorander och forskare som idag ägnar sig åt samisk forskning upplever en tämligen isolerad tillvaro i flera avseenden. Kanske är man den enda på institutionen med en inriktning mot samisk tematik. Men ofta är det så att det finns forskare vid andra universitet och högskolor med en liknande eller relaterad inriktning på sin forskning. Idag saknas möjligheterna att synliggöra dessa förhållanden. Utvecklingsmöjligheterna blir ännu större om vi väljer att betrakta dem i ett nordiskt eller ännu vidare internationellt perspektiv. Arkeologi, historia, statskunskap, juridik, rennäringsforskning, antropologi, sociologi, folkhälsovetenskap och miljöforskning är bara några av alla de ämnesområden som skulle kunna inventeras på sina resurser, så att en nationell samordning kunde åstadkommas. En väl fungerande koordineringsfunktion skulle kunna utsträckas att innefatta också andra länder. Många svenska samhällsområden berörs av den samiska tematiken och ett brett spektrum av forskningsinsatser utgör grunden i den akademiska världens försök att belysa, analysera och bistå i dessa frågor. För att kunna möta kraven på en mer omfattande forskning med samisk tematik och för att kunna utveckla samarbetsformer och mötesplatser behövs 1

förstärkta resurser och samordning av dessa. Här finner vi också utgångspunkterna för CeSam:s verksamhet. CeSam en liten enhet på Umeå universitet med en omfattande agenda. Under 2005 har ett omfattande arbete lett till att vi nu kan konstatera att CeSam är en etablerad verksamhet inom forskningen med samisk tematik. Vi åtnjuter ett stort förtroende inom flera områden. Projektansökningar har vunnit extern finansiering, forskare vänder sig till oss för samarbeten, media söker vår medverkan, presumtiva doktorander vill ansluta till miljön, Sametinget ger oss ett påtagligt stöd och det internationella forskarsamfundet är angeläget att upprätthålla ett aktivt samarbete. Därtill har vi erhållit ett starkt stöd från både den Humanistiska fakulteten och Umeå universitet, vilket i sin tur medför att vi engageras i en rad sammanhang. Det enda negativa är egentligen att tiden inte räcker till allt vi skulle önska samt att lokalerna inte tillåter vidare rekrytering. En rad positiva händelser har satt sin prägel på året 2005. I februari meddelade Vetenskapsrådet att Centrum för befolkningsstudier, där CeSam är en viktig del, utsetts till en av tio starka forskningsmiljöer i Sverige. Peter Sköld var en av tre huvudsökande och stod bakom väsentliga delar av projektansökan. VR:s ämnesråd konstaterade att de samiska forkningsprojekten i synnerhet hade stor potential. Detta erkännande har under fortsättningen av året medfört en rad positiva effekter och öppnat dörrar till såväl nya samarbeten som ytterligare finansiering. Vidare har CeSam erhållit medel från Sametinget för att årligen dela ut två studentstipendier och ett vetenskapligt pris. Dessutom beviljades en ansökan om finansiering av ett nordiskt nätverkssamarbete. Peter Sköld har också varit en av huvudaktörerna i samarbetsprojektet Ageing Population and Living Conditions, som av Umeå universitet beviljades det högsta beloppet (8mkr/år) att ansöka för inom ramarna för Linnéstödet hos Vetenskapsrådet. Därtill fick Sköld och Per Axelsson sin projektansökan Kolonisationens konsekvenser - kulturella och demografiska förklaringar till mortalitetsutvecklingen i Sápmi 1750-1900 beviljat med 2,4 mkr. Dessutom nominerades Peter Sköld på regeringsuppdrag till en tremannagrupp med uppgift att skriva en kunskapsöversikt över renforskning och övrig forskning med samisk tematik. Därtill bör nämnas att CeSam arrangerat två konferenser, en vid samiska veckan i Umeå samt en i Murmansk och varit ansvarigt för en session vid världshistorikerkongressen i Sydney; Historical demography of native peoples and minorities in comparative perspective, 20th International Congress of Historical Sciences. Under 2005 antogs dessutom ett sydsamiskt namn för CeSam, Vaartoe, som betyder utsikt från en högt belägen fjälltopp. CeSam:s organisation CeSams arbete leddes under 2005 av en styrelse under ordförandeskap av Marit Myrvoll vid Høgskolan i Tromsø. Vice ordförande var Daniel Lindmark, tillika representant för Humanistiska fakulteten. Styrelsen bestod vidare av en representant för Institutionen för arkeologi och samiska studier, Roger Engelmark, två representanter för övriga fakulteter och enheter, Dieter Müller och Torgny Mossing, en representant för Samernas riksförbund, Per Gustav Idivuoma, en representant för forskarstudenterna, Christina Åhrén och en representant för grundutbildningsstudenterna, Anton Åhrén. Som adjungerad sekreterare vid mötena verkade kanslichefen vid Humanistiska fakulteten, Peter Sedlacek. Under 2005 hade CeSam:s styrelse fyra sammanträden. Under styrelsen verkar föreståndaren Peter Sköld som ledare för CeSam (100%). Kontinuerliga personalmöten äger rum, men eftersom organisationen är så liten erbjuds 2

dagliga möjligheter till diskussioner. Verksamhetsplaneringen förankras på centrumbildningen samt revideras och godkänns av styrelsen, varvid de två studentrepresentanterna medverkar på lika villkor som övriga styrelsemedlemmar. CeSam hade under 2005 fyra anställda (varav två på deltid). Gretha Gustafsson (administratör) ansvarar för ekonomi och webbsida. Hon är också arbetsmiljö- och miljöansvarig. Den förra uppgiften har inneburit en stor arbetsbörda genom det förvärvade Interreg-projektet och den senare har framgångsrikt resulterat i en kvalitativ och informativ hemsida, som kontinuerligt uppdateras och som fått mycket positiv respons. Annelie Nilsson-Lindgren (projektassistent) har ansvar för den lokala kartläggningen av forskning med samisk tematik vid Umeå universitet, ansvarar för en del informationsområden, vissa externa kontakter och bistår föreståndaren som observatör vid olika sammankomster. Per Axelsson ansvarar för en del internationella kontakter, deltar i skrivandet av projektansökningar, föreläser och utför betydande forskning inom det befolkningshistoriska området. Peter Sköld är föreståndare och deltar i Humanistiska fakultetens prefektmöten. Han ansvarar för det övergripande arbetet samt ett antal tillkommande uppgifter: Förtroende- och styrelseuppdrag Ledamot av Humanistiska fakultetens utbildningskommitté vid Umeå universitet. Tillsatt i juli 2005. Ordförande för Internationaliseringskommittén vid Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Tillsatt i juli 2005. Ledamot i Umeå universitets internationaliseringskommitté. Utsedd 24 november 2005. Ledamot av den styrgrupp som FORMAS utsett i anledning av deras regeringsuppdrag att genomföra en kunskapöversikt om renforskning och övrig samerelaterad forskning i Sverige. Tillsatt juni 2005. Ledamot, som representant för Umeå universitet, i Council of the University of the Arctic, ett samarbetsorgan för drygt 70 universitet och högskolor på norra halvklotet, med sekretariat vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. Tillsatt november 2003. Medlem av tidskriften OKNYTT:s redaktionskommitté. Tillsatt i februari 2004. Ledamot av The Editorial Board for the Barents Journal, med utgivning vid Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland, 2002- Ledamot av styrgruppen för utbildningsprojektet Den lärande mötesplatsen i regi av Lapplands Kommunförbund (LKF), 2003-2005. Ledamot i Nordiskt organ för renforskning 2003-2005, tillsatt av Jordbruksdepartementet 20 juni 2003. Styrelseledamot vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM) vid Umeå universitet, 2003-3

Styrelseledamot av Vindelfjällens Forskningssällskap, som ansvarar för forskningsanläggningen i Ammarnäs och här därvid också ett ansvar för det Vetenskapliga Råd som särskilt tillsatts. 2005- Ledamot (Umeå universitets representant) i Barents Euro-Arctic Region Working Group on Higher Education and Research, tillsatt 21 oktober 2003. Umeå universitets ledamot i stipendieprogrammet North2North, vilket sorterar under samarbetsprojektet University of the Arctic, med säte vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. Tillsatt oktober 2003. Ledamot i den referensgrupp som Norges Forskningsråd tillsatt för att bistå det norska Samerettsutvalget med en expertvärdering av den forskningsbaserad utredningen Samisk befolkning, rettighetsforhold og bruk av naturen i Troms, Nordland, midt- og sør-norge. Tillsatt november 2003. Ordförande för nätverket Demography/Family inom European Social Science History Association, med ansvar för arrangemanget av de stora internationella konferenserna i bland annat Sydney, Helsingfors och Amsterdam fram till 2006. Vald i mars 2004. Ledamot av The Academic Quality Control Committee inom University of the Arctic, tillsatt maj 2004. Umeå universitets representant i Nordkalottenrådets högskole- och universitetssamarbete, tillsatt juni 2004. Ordinarie ledamot av Working Group 11 (Arctic Science in the Public interest) inom ICARP II (2nd International Conference on Arctic Research Planning 2005). Detta är ett samarbetsprojekt på initiativ av International Arctic Science Committee (IASC) och Northern Research Forum (NRF), som beräknas pågå under en tioårsperiod. Tillsatt juli 2004. Representant för Umeå universitet i Phoenix Thematic Network on Health and Welfare Policy. Nätverket koordineras av University of Evora och finansierasw med EUmedel, inom Socratesprogrammet (Erasmus Thematic Networks). Det erhåller också stöd Portugals regering Government och samarbetar med andra institutioner: the Milbank Memorial Fund, the Gulbenkian Foundation och the Compostela Group of Universities. Ledamot av International Advisory Committee, Arctic Human Health Initiative, som tillsatts av Arctic Council med representanter från de stora circumpolära universiteten i Alaska, Kanada, Grönland och de skandinaviska länderna. Ledamot i betygsnämnden för Elisabeth Engbergs avhandling I fattiga omständigheter. Fattigvårdens former och understödstagare i Skellefteå socken under 1800-talet, framlagd vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 20 maj 2005. Ledamot i betygsnämnden för Sven Hasslers avhandling The health conditions in the Sami population of Sweden, 1961-2002 Causes of death and incidences of cancer and 4

cardiovascular diseases, framlagd vid Institutionen för epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet, 24 maj 2005. Ordförande i betygsnämnden för Maria J. Wisselgrens avhandling Att föda barn - från privat till offentlig angelägenhet. Förlossningsvårdens institutionalisering i Sundsvall 1900-1930, framlagd vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 21 oktober 2005. Personal De anställda vid Cesam är en föreståndare (100%), en sekreterare (75%) och en vik. universitetslektor (50%). Föreståndare under 2005 var professor Peter Sköld (f. 1961). Gretha Gustafsson (f. 1950) tjänstgjorde som administratör på 75%. Per Axelsson var t.f. lektor (50%) och Annelie Nilsson Lindgren anställdes 1 maj som projektassistent på de externa medel CeSam erhållit från Riksbankens Jubileumsfond. Denna anställning omfattar totalt två år. Åsa Nordin är anställd inom ett Interreg-projekt men var under 2005 föräldraledig. Som vikarie från 15 mars 2005 anställdes Björn Linder. Karin Mannela-Gaup anställdes 1 juli som projektassistent inom ett utredningsprojekt finansierat av Sametinget. CeSam Verksamhetsåret 2005 Verksamhetsåret 2004 Personal Antal Antal (källa: Primula) heltid Kvinnor % Män % heltid Kvinnor % Män % Tillsvidare- o visstidsanställningar 5,25 52% 48% 2,25 33% 67% Vikariat Varav lärare/forskare - Professorer 1 1 - Lektorer 0,5 0,5 - Adjunkter - Doktorander - Forskarassistenter - Övriga lärare/forskare Varav administrativ personal 3,75 0,75 Varav teknisk personal Lärare/ Dokto- Adm/ Lärare/ Dokto- Adm/ Åldersstruktur forskare rander tekn pers forskare rander tekn pers 0-29 30-39 3 1 40-49 2 1 50-59 1 1 60- Summa 5 1 2 1 Sjukledighet i dagar 0 0 Annelie Nilsson Lindgren gick Introduktionsutbildning för nyanställda i september. Gretha Gustafsson har deltagit i utbildningar avseende Administration och underhåll av webbplats, Digital bildbehandling, Hantering av EU:s ramprogram och universitetets egna kurser för personal som gått över till elektronisk fakturahantering, där humanistiska fakulteten deltagit i pilotsatsningar. 5

Jämställdhet Eftersom CeSam bara består av tre anställda personer har ingen särskild jämställdhetsplan upprättats. Under 2005 har fördelningen varit tre män och tre kvinnor på arbetsplatsen. Arbetsmiljö I oktober 2004 flyttade CeSam över till Norra Beteendevetarhuset. Eftersom CeSam tillsammans med Avdelningen för historisk demografi och Demografiska databasen gått samman i Centrum för Befolkningsstudier (CBS) är detta en förträfflig lösning. Lokalerna är mycket fina och ändamålsenliga. Vi har nu tillgång till representativa gemensamma utrymmen, sammanträdesrum och förråd. Möjligheterna till samtal och planering är bra, varför den psykosociala arbetsmiljön får betraktas som mycket god. Kontorens möblering och belysning är bra utformade. Samtliga anställda deltar på ett naturligt sätt i arbetsmiljöarbetet. I takt med att externa medel förvärvas via projektansökningar och fler doktorander knyts till verksamheten har det emellertid uppstått en brist på lokaler. Detta innebär att vi i dagsläget inte har möjlighet att inrymma fler personer i våra lokaler. Problemet delas gemensamt för Centrum för befolkningsstudier. Underhandlingar med universitetet har givit vid handen att inga förändringar är att vänta före sommaren 2007. Detta sätter onekligen käppar i hjulet för CeSam:s planer att växa i omfattning. En arbetsmiljöplan är under framarbetning. Miljö CeSam delar Umeå universitets miljömål. I handlingsplanen ingår ett öka medvetenheten om rutiner som minskar t ex förbrukning (dubbelsidig kopiering och våningsgemensam printer). Vi eftersträvar också en ökad användning av e-post för extern och intern information och satsar på att tillhandahålla en informativ hemsida. I Norra Beteendevetarhuset finns tillgång till soprum, för sortering och återvinning av papper, glas, plast och metall. Förbrukningsmaterial såsom tonerkassetter sänds åter till Umdac efter användning. Vi försöker även undvika produkter av engångstyp och uppmuntrar till alternativa och miljövänliga resor. En person vid avdelningen har genomgått miljöutbildning. Likabehandling och mångfald Nyanställda informeras om likabehandlingslagen i samband med introduktionen. Eftersom CeSam inte bedriver undervisning har vi heller inga möjligheter att tillämpa lagen i studentsammanhang. Som ett led i strävandet till mångfald är det en prioriterad del av CeSams målsättning att öka representationen av samiska personer i verksamheten. 6

Grundutbildning Eftersom CeSam har en övergripande verksamhet deltar man inte i grundutbildningen med egna aktiviteter. Föreståndaren har dock adjungerats till undervisning under året, bland annat som föreläsare och examinator för kursen Samisk historia (5p), Institutionen för Arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet, ht 2005 (16 lt) och som föreläsare på kursen Bilden av den andre (Sociologiprogrammet och distanskurs), Institutionen för historiska studier vid Umeå universitet, ht 2005 (4 lt). Målsättningen vid CeSam är att stärka inslagen av samisk tematik inom samtliga ämnesområden i syfte att förbättra de generella och specifika kunskapsnivåerna, samt underlätta en ökad rekrytering till forskarutbildningen. Kontakter är etablerade med Fakulteten för lärarutbildning vid Umeå universitet i syfte att arbeta för en implementering av ett samiskt moment vid grundutbildningen av lärare. Detta arbete kommer att prioriteras högt i den fortsatta verksamheten. Det bör bli lättare för studenter vid landets universitet och högskolor att välja kurser eller kursmoment med samisk tematik. Möjligheterna till distansundervisning måste utvecklas och de olika behoven noga ses över. Kompetens bör tillhandahållas för de studenter som önskar fördjupa sina kunskaper i form av examensarbeten eller uppsatser. Det måste finnas en lyhördhet för såväl specifika samiska önskemål, som efterfrågan från andra håll i samhället. CeSam bör utgöra ett kunskapscentrum för den samerelaterade forskning och utbildning som bedrivs i landet och internationellt. CeSam försöker ta ett stort ansvar när det gäller internationalisering av utbildning och forskning. Ett viktigt samarbete sker med University of the Arctic och implementeringen av Bachelor of Circumpolar Studies vid Umeå universitet. Peter Sköld är universitetets delegat i UArctic:s Council (rådsförsamling), därtill ledamot av The Academic Quality Control Group och Research Outreach Program Team. Peter Sköld är ledamot i styrgruppen för projektet International Master s Diploma In Sustainable Northern Communities, som arbetar inom The Canada-EU Program For Cooperation In Higher Education And Training. Sköld gav föreläsningen Northern universities and the Bologna process vid konferensen Formation of Common Educational and Scientific Space in the North of Europé Response to the Challanges of the 21th Century, Pomor State University, Arkhangelsk, 1 mars 2005. Han föreläste även för universitetets utbytesstudenter vid The International Club, Umeå universitet, 15 november 2005, The Sami an indigenous people of the north. Annelie Nilsson Lindgren föreläste om samisk kultur på Carlshöjdskolan i Umeå, 18 oktober. Forskning I verksamhetsplanen uttrycktes som konkreta målsättningar för år 2005 att utöka CeSams ansvarsområde med internationaliseringsuppgifter inom Barentsprojekt och University of the Arctic. Att utöka insatserna för forskningssamordning, samt att sammanställa en ansökan om att bli en nationell resurs för samisk forskning i Sverige. Arbetet har fullföljts enligt planen. 7

FORSKNINGSSTRATEGIER En betydande del av CeSams verksamhet ägnas åt arbete med övergripande forskningsstrategier såväl nationellt som internationellt. En övergripande målsättning vid CeSam är att forskning (och undervisning) med samisk (och nordlig) tematik på ett tydligt sätt ska ingå i Umeå universitets profil och att så många institutioner som möjligt ska kunna ingå i denna satsning. Det finns avsevärda strategiska fördelar med detta ämnesval eftersom det är tämligen outforskat, är unikt i nationellt perspektiv (mycket begränsad aktivitet vid andra universitet), har mycket hög samhällsrelevans och har en synnerligen god internationaliseringspotential. ICARP II Peter Sköld är ordinarie ledamot av Working Group 11 (Arctic Science in the Public Interest) inom ICARP II (2nd International Conference on Arctic Research Planning 2005). Detta är ett samarbetsprojekt på initiativ av International Arctic Science Committee (IASC) och Northern Research Forum (NRF), som beräknas pågå under en tioårsperiod. I november 2005 hölls den stora ICARP II-konferensen i Köpenhamn. European Social Science History Assiciation (ESSHA) Peter Sköld valdes 2004 till president för nätverket Demography/Family inom European Social Science History Association, med ansvar för arrangemanget av de stora internationella konferenserna i bland annat Sydney, Helsingfors och Amsterdam fram till 2006. Nordiskt nätverk för samisk historieforskning Tillsammans med bland andra professor Einar Niemi och professor Lars-Ivar Hansen vid Universitetet i Tromsö planeras en fortsättning på det nätverkssamarbete som bedrivits tillsammans med forskare i Finland och Ryssland. Syftet är att finna nya projektmöjligheter, ordna gemensamma symposier och att samordna handledningen av doktorander. Finansiering har beviljats av Sametingets kulturråd under tre år. Council of the University of the Arctic (UArctic) UArctic brukar beskrivas som ett universitet utan väggar och är i själva verket en sammanslutning av universitet och högskolor i det cirkumpolära området med sekretariat i Rovaniemi, Finland. Det har idag ca 80 universitet och högskolor som medlemmar. Peter Sköld är Umeå universitets delegat sedan 2003 och han ingår även i UArctics Academic Quality Control Committee, som granskar utbildningarna vid UArctic och därtill ansvarar för ett utbyggt forskningssamarbete mellan medlemsuniversiteten. UArctic erbjuder bl a ett Bachelor-program med urbefolkningsstudier som kan läsas on-line. Barents 2010 Barents 2010 är ett projekt som bland annat uppbär finansiering från EU och innefattar tretton regioner i fyra länder och där många etniska grupper återfinns. Skillnader i kultur och rättsliga ramverk har visat sig skapa problem och därmed hämma samarbetsmöjligheter. Därtill är det en region som präglas av avfolkning. Barents 2010 har som huvudsyfte att utveckla en strategi- och aktionsplan för framtida samarbeten i Barentsregionen. Därför har man bildat fem olika workpackages (WP) med inriktningar som kommunikation, miljö etc. CeSams föreståndare Peter Sköld ingår där i en styrgrupp som arbetar med "research and higher education". Syftet med detta WP är att anordna nätverkskonferenser mellan lärare och forskare för att stimulera nya samarbeten och forskningsprojekt. 8

Nordiskt Organ för Renforskning (NOR) Peter Sköld är ledamot i den svenska styrgruppen för NOR, som är en samarbetsorganisation för rennäringen och forskningen. NOR instiftades 1980 av Nordiska ministerrådet och firade således sitt 25-årsjubileum under fjolåret. De viktigaste uppgifterna är anordnandet av konferenser, utgivning av tidskriften Rangifer och utdelandet av stipendier till studenter. BEAR Higher Education and Research Peter Sköld är ledamot av Barents Euro-Arctic Region Council for Reearch and Higher Education, som är ett permanent organ för utvecklandet av akademiska samarbeten I Barentsområdet. North2North Peter Sköld är Umeå universitets ledamot i stipendieprogrammet North2North, vilket sorterar under samarbetsprojektet University of the Arctic, med säte vid The Lapland University, Rovaniemi, Finland. North2North har till uppgift att främja studentutbyten mellan de åtta deltagarnationerna i UArctic. Nordkalottenrådets högskole- och universitetssamarbete Peter Sköld är utsedd till Umeå universitets representant i Nordkalottenrådets högskole- och universitetssamarbete, som har till uppgift att stärka samarbetsytorna mellan de nordliga universiteten i Norden. Phoenix Thematic Network on Health and Welfare Policy Peter Sköld är representant för Umeå universitet i Phoenix Thematic Network on Health and Welfare Policy. Nätverket koordineras av University of Evora och finansierasw med EUmedel, inom Socratesprogrammet (Erasmus Thematic Networks). Det erhåller också stöd Portugals regering Government och samarbetar med andra institutioner: the Milbank Memorial Fund, the Gulbenkian Foundation och the Compostela Group of Universities. Kunskapsöversikt om samisk forskning Ledamot av den styrgrupp som FORMAS utsett i anledning av deras regeringsuppdrag att genomföra en kunskapöversikt om renforskning och övrig samerelaterad forskning i Sverige. FORSKNINGSPROJEKT CeSam deltar aktivt och ofta i ledningsfunktion inom ett antal forskningsprojekt, varav flera är att betrakta som internationell spetsforskning. Centrum för Befolkningsstudier (CBS) - en stark forskningsmiljö Peter Sköld och Per Axelsson vid CeSam ingår i Vetenskapsrådets satsning på starka forskningsmiljöer. Under de kommande fem åren kommer Sköld och Axelsson att arbeta med källmaterial tillhörande Befolkningsdatabas över Sápmi, Demografiska databasen. Det befolkningshistoriska forskningsområdet har ännu inte beaktat vare sig samerna eller Sápmi i någon större utsträckning. Vi lever fortfarande i ovisshet om såväl den grundläggande befolkningsutvecklingen som den mer detaljerade kunskapen om mortalitetsmönstret. Projektet erbjuder en öppning att börja komma tillrätta med dessa brister. Det föreliggande projektet kommer att bli ett betydelsefullt bidrag för den generella förståelsen av de demografiska erfarenheterna under en kolonisationsprocess. Det unika forskningsmaterialet 9

med individdata från Befolkningsdatabas över Sápmi under en lång, sammanhängande tidsperiod möjliggör studier utan internationell motsvarighet idag. På så sätt kommer projektet att kunna lämna ett viktigt bidrag till utvecklingen både av det historie-demografiska forskningsfältet och forskningen kring ursprungsbefolkningar. Åldrande befolkning och levnadsvillkor Peter Sköld ingår i styrgruppen för projektet Åldrande befolkning och levnadsvillkor som för samman forskning om (a) demografiska processer, (b) äldres deltagande i arbets- och samhällsliv samt (c) hälsa, minne och kognition. Projektet har av rektor vid Umeå universitet förts fram som ett av sex nominerade Linnéprojekt. Etablerade forskningsmiljöer går in i samarbeten som väcker nya frågeställningar och perspektiv på tidigare forskning. Forskningsprogrammet omfattar två forskningsmiljöer Centrum för befolkningsstudier (CBS) och forskargruppen kring BETULA-projektet vid Psykologiska Institutionen som Vetenskapsrådet tidigare bedömt som starka forskningsmiljöer. Från samhällsvetenskaplig fakultet medverkar dessutom forskare från institutionerna för Kulturgeografi, Statistik och Nationalekonomi. Från humanistisk fakultet medverkar forskare från institutionerna för Historiska Studier samt Kultur och Media. Från medicinsk fakultet medverkar forskare från Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin (Enheten för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap). Forskningen utgår också från det omfattande internationella samarbete som de medverkande forskarna har med andra forskningsmiljöer. De empiriska studierna kommer att bl.a. utgå från fyra unika longitudinella databaser som finns vid Umeå universitet: Demografiska Databasen, BETULA, ASTRID och VHU-databasen. De sökande forskningsmiljöerna vid Umeå Universitet har under åren utvecklat en kompetens för analys av longitudinella individdata och en viktig del i det fortsatta arbetet är att vidareutveckla metoder för analys av dessa data. Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning Peter Sköld är svensk projektledare för Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, i samarbete med dr. scient Jan Åge Riseth vid Nordisk Samisk Institutt i Kautokeino, Norge. Projektet beviljades 2004 850 000 NOK från Norges Forskningsråd och 831 000 SEK från Svenska Sametingets kulturfond. Projektet kommer vetenskapligt att behandla den samiska renskötseln, vilken kan ses som en av grunderna för den samiska näringsverksamheten. Renskötseln är en viktig del av det materiella grundlaget för den samiska kulturen och behöver en långsiktig ekologisk, ekonomisk och kulturell bärkraft. Det är speciellt viktigt att belysa den samiska renskötselns ekonomiska tillpassning, detta genom differentierade undersökningar som tar hänsyn till och har en förståelse för de olika driftsformer som existerar i Sverige och Norge. Dessa olika driftsformer innehåller i sin tur olika ekonomiska system, vilket skapat olika och unika värdeflöden som utgör en förutsättning för en framtida utveckling och ekonomisk överlevnad för den specifika driftsformen. Projektet kommer att bedrivas vid akademiska miljöer i så väl Norge som Sverige. På så sätt tas nödvändig hänsyn till det samiska perspektivet, som varken för renskötseln i dag eller traditionellt begränsas av nationella gränser. Kvantitativa undersökningar kommer att ställas i relation till resultatet av mer kvalitativt inriktade och intervjubaserade studier. Den Svenska Folkhälsan Peter Sköld är deltagare i projektet Den Svenska Folkhälsan, i ledning av professor Jan Sundin, Linköpings universitet. Finansierat av Folkhälsoinstitutet. 10

Forskarskola med samisk tematik Peter Sköld är projektledare för en Forskarskola med samisk tematik, som under 2005 beviljades stöd av Sametingets kulturråd med 700 000 SEK. Syftet är att stärka forskarutbildning och forskarnätverk med samisk tematik i de nordiska länderna samt Ryssland. International Master s Diploma In Sustainable Northern Communities Peter Sköld är ledamot i styrgruppen för projektet International Master s Diploma In Sustainable Northern Communities, som arbetar inom The Canada-EU Program For Cooperation In Higher Education And Training (2005). Samisk kultur i ett nordiskt perspektiv Peter Sköld är projektledare för projektet Samisk kultur i ett nordiskt perspektiv, som under 2005 beviljades stöd med 758 000 SEK av Sametingets Kulturråd och Statens Kulturråd. Syftet är att utreda de forskningsmässiga förutsättningarna för den samiska tematiken i politiska och nationella perspektiv samt ett övergripande perspektiv på kulturpolitiken. Anställd i projektet är Karin Mannela-Gaup. The Modernisation Process in the Barents Region Peter Sköld och Per Axelsson deltar i ett samarbetsprojekt i form av ett närverkssamarbete, The Modernisation Process in the Barents Region, har beviljats finansiellt stöd med 300 000 NOK årligen i tre år, från och med 2004. CeSam ingår i samarbetet som ansvariga för den samiska delen. Huvudansvarig för projektet är Lars Elenius, Luleå Tekniska Universitet. Nätverkets syfte är att jämföra olika aspekter av Barentsregionens moderniseringsprocess. Tidsmässigt innefattar undersökningsperioden en parallell förändring I de nordiska länderna och Ryssland, med tillskapandet av demokrati respektive kommunism före första världskriget fram till EU:s expansion och Sovjetunionens fall 1991, som leder till Rysslands återskapande. Tillkomsten av Barentsregionen 1993 är en del av en mer globaliserad och regionaliserad värld. Inom nätverket har forskningsområden valts, vilka lämpar sig väl för internationella och interregionala jämförelser och dessutom har relevans för hela den undersökta tidsperioden. Tre huvudteman har formulerats: The use and abuse of history, The industrialisation process och The regional identity.. Nationellt vetenskapligt pris CeSam och Sametingets Kulturråd har inrättat ett vetenskapligt pris för akademiker vid lärosäten i hela Sverige som gjort betydande insatser inom forskning med samisk tematik. Prissumman är på 25 000 kronor och kommer första gången att utdelas under Samiska veckan 2006. Koloniseringens konsekvenser kulturella och demografiska förklaringar till mortalitetsutvecklingen i Sápmi 1750-1900 Peter Sköld och Per Axelsson på CeSam har tilldelats 2,4 miljoner kronor av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) till projektet Koloniseringens konsekvenser - kulturella och demo-grafiska förklaringar till mortalitetsutvecklingen i Sápmi 1750-1900. Projektet har som mål att med individdata från Befolkningsdatabas över Sápmi (Demografiska Databasen) studera mortaliteten för befolkningen i norra Sveriges inland under åren 1750-1900. Vad hände egentligen när detta område koloniserades och den samiska befolkningen inom loppet av 150 år förvandlades från en majoritet till en alltmer marginaliserad minoritet? De demografiska och kulturella förklaringarna bakom förändringen är idag inte klarlagda. 11

Syftet med projektet, som löper över tre år med start 2006, är att studera den komplicerade befolkningsutveckling som skedde i ett område där två kulturella grupper möttes och successivt samman-flätades. Projektet ska jämföra den ålders- och dödsorsaksspecifika mortaliteten mellan samer och nybyggare samt skillnader mellan män och kvinnor. Samerna betraktas oftast felaktigt som en homogen grupp med gemensamma intressen, näringar, politiska viljor och demografiska erfarenheter. I det samiska samhället finns många olika grupperingar t ex beroende på skillnader i språk, arbete och geografisk hemort. Dessa kulturella skillnader kommer att beaktas i projektet. Samarbete med Hattfjelldal CeSam:s samarbete med Högskolan i Nesna och Sydsamiskt Center i Hattfjelldal fortsätter. Per Axelsson deltar i en forskningsdag på centret den 30 september. En norsk delegation besöker Umeå senare under hösten för att diskutera fortsatta aktiviteter. Forskningsprojektet Home, Hearth and Household in the Circumpolar North CeSam deltar i en ansökan till BOREAS (European Science Foundation), tillsammans med forskare från Norge, Canada, Amerika, England och Ryssland. Av 28 inlämnade ansökningar har nu 14 inbjudits att inkomma med full ansökan före den 11 november. Per Axelsson ingår som principal investigator i projektet och professor David Anderson, Tromsö, är projektledare. Människor i norr Peter Sköld i ett internationellt samarbetsprojekt med Bildmuseet; Människor i norr; som syftar till att studera hur bilden av den andre synliggjorts i ett samiskt sammanhang. Suicide, Persoonhood and the recycling of Souls. A Comparative Circumpolar Perspective Peter Sköld deltar i en projektansökan för Suicide, Persoonhood and the recycling of Souls. A Comparative Circumpolar Perspective, som lämnats in till European Science Foundation (med bl a prof. Lars Jacobsson, Psykiatri och forskare vid åtskilliga utländska universitet). The Health Situation of the Indigenous Peoples of the Barents Area Per Axelsson deltar i forskarnätverket The Health Situation of the Indigenous Peoples of the Barents Area, som har ett konstituerande mote vid Centre for Sami Health Research, University of Tromsö, 25-26 oktober 2005. International Master s Diploma In Sustainable Northern Communities Peter Sköld är ledamot i styrgruppen för projektet, som arbetar inom The Canada-EU Program For Cooperation In Higher Education And Training (2005). UArctic Thematic Network on Global Change in the Arctic Peter Sköld är ledamot i detta projekt, som beviljats stöd av Nordiska Ministerrådet med 500 000 DKR per år i tre år. Det är ett stort samarbetsprojekt med cirkumpoläras universitet i Norden. 12

CESAMS SKRIFTSERIE OCH ÖVRIGA PUBLIKATIONER Under 2005 utkom ytterligare två publikationer i Skrifter från Centrum för samisk forskning: Axelsson, P. och Sköld, P. (red.). Ett land, ett folk Sápmi i historia och nutid (red. Per Axelsson & Peter Sköld). Umeå: Centrum för Samisk forskning (2005). Sköld, P och Axelsson, P. (red.). Igår idag, imorgon Samerna, politiken och vetenskapen (red. Peter Sköld & Per Axelsson). Umeå: Centrum för Samisk forskning (2005) Övriga publikationer Sköld, P. (2005). Review of Urban Örneholm (ed. and transl.), Four eighteenth-century medical dissertations under the presidency of Nils Rosén, Medical History, 2005:1; 226-227. Sköld, P. (2005). Kampen mot kopporna preventivmedicinens genombrott. Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv (red. Jan Sundin). Stockholm: Folkhälsoinstitutet; 132-175. Axelsson, P. och Sköld, P. (2005). Inledning. Ett land, ett folk Sápmi i historia och nutid (red. Per Axelsson & Peter Sköld). Umeå: Centrum för Samisk forskning; 7-12. Sköld, P och Axelsson, P. (2005). Inledning. Igår idag, imorgon Samerna, politiken och vetenskapen (red. Peter Sköld & Per Axelsson). Umeå: Centrum för Samisk forskning; 7-12. Sköld, P. (2005). Samisk forskning i framtiden. Igår idag, imorgon Samerna, politiken och vetenskapen (red. Peter Sköld & Per Axelsson). Umeå: Centrum för Samisk forskning; 15-61. Beach, Hugh, Bäckman, Louise, Danell, Öje, Lindmark, Daniel och Sköld, Peter (2005). Samisk kultur kommer att utrotas. Dagens Nyheter, 23 oktober 2005. Axelsson, Per, Kontinuitet eller förändring? Livsvetenskapernas undersökningar av befolkningen i Sápmi under andra hälften av 1900-talet, Igår, Idag imorgon, Samerna politiken och vetenskapen, Peter Sköld & Per Axelsson (red.) Umeå, 2005, 63-77. Forskarutbildning CeSam bedriver ingen egen forskarutbildning men föreståndaren är handledare till flera doktorander vid Umeå universitet. Huvudhandledare Bertil Marklund, Skogssamiska lappskatteland under 1600-talet. Institutionen för historiska studier, Umeå universitet (1998- ). Joel Johansson, Rennomadismens uppkomst. Institutionen för historiska studier, Umeå universitet (1999- ). Gabriella Edholm, Äktenskap och familjebildning bland svenska samer under 1800-talet, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet (2005- ). 13

Biträdande handledare Lars-Johan Nordström, Härnösands Hospital, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 1999-. Eva-Britt Nilsson, Marginaliseringsprocesser i Sápmi. Med fokus på den sociala tillhörigheten och den juridiska rätten till ett geografiskt område: Vapsten. Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, 2003-. Nina Karlsson, Miljöarkeologiska undersökningar av samiska kulturlandskap, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, 2004- Internationalisering CeSam:s föreståndare deltar i en rad internationella forskningsprojekt, nätverk och samarbeten (se ovan). Därtill har han biträdande handledaruppgifter: Gianluca Ligi, Turins universitet, Italien, forskarstuderande som behandlar social förändring och den kulturella organisationen av areor bland de svenska samerna (ordinarie handledare prof. Pier Paolo Viazzo och Gian Luigi Bravo). Tatiana Teterevleva, Institutionen för internationell historia, Pomor State University, Arkhangelsk, Ryssland. Teterevleva studerar den ryska emigrationen till de skandinaviska länderna under mellankrigstiden. Kristina McNeil-Sehlin, Institute for Peace and Conflict Management, University of South Australia, Adelaide, Australien, som i sin forskning jämför konfliktlösning bland svenska samer och australiensiska aboriginer. Konferensdeltagande och föreläsningar Peter Sköld och Per Axelsson har deltagit vid flera vetenskapliga konferenser och symposier under 2005, som ett led i CeSam:s nätverksbyggande verksamhet och för att göra vår forskning känd i såväl nationella som internationella sammanhang. Peter Sköld Föreläsning för Internationaliseringskommittén vid Umeå universitet, 8 februari 2005, University of the Arctic forskning och utbildning i norr. Föreläsning vid Demografiska databasens jubileumsprogram (Umeå universitet 40 år), Umeå universitet 25 februari 2005, Kulturella och demografiska krockar. Befolkningshistoriska förändringar under Lappmarkens kolonisering. 14

Föreläsning vid konferensen Formation of Common Educational and Scientific Space in the North of Europé Response to the Challanges of the 21th Century, Pomor State University, Arkhangelsk, 1 mars 2005, Northern universities and the Bologna process. Inledningspresentation vid symposiet Jämställdhetens tidevarv, ett arrangemang under Ubmejen Biejvieh (Samiska veckan) i Umeå, 8 mars 2005, Jämställdhet i ett samiskt perspektiv. Presentation vid seminariet Samisk forskning, i arrangemang av Jordbruksdepartementet, Stockholm 30 mars 2005, Samisk forskning i framtiden. Föreläsning vid konferensen Samisk arkeologi i Norden, Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Umeå 7 april 2005, CeSam och den samiska forskningen i Sverige. Videoföreläsning arrangerad av Demografiska databasen, för Karesuando, Jokkmokk och Kiruna, Umeå 26 april 2005, Samernas befolkningshistoria i ett kulturellt perspektiv. Föreläsning för internationella gästforskare från Australien, Centrum för Samisk forskning, Umeå universitet, 18 maj 2005, Indigenous research in Sweden. Föreläsning för de utländska samarbetsuniversiteten vid Umeå universitets 40-årsjubileum, 2 juni 2006, The Sami an indigenous people in the north. Föreläsning vid konferens för Nordkalottens universitet och högskolor, Lapplands universitet, Rovaniemi, Finland, 7 juni 2006, Umeå University and Luleå University of Technology research potentials. Presentation vid världshistorikerkongressen i Sydney 2005 (International Commission for Historical Demography), Sydney 6 juli 2006, New sources for historical demographic research comments and perspectives. Presentation vid världshistorikerkongressen i Sydney 2005 (International Commission for Historical Demography), Sydney 8 juli 2006 Indigenous people and minorities demographic aspects. Presentation vid Centrum för Befolkningsstudier vid Umeå universitet, 29 september 2005, Ursprungsbefolkningar och sårbarhetsbegreppet. Presentation vid Conference on Higher Education and Research in the Barents Region, Murmansk 24-26 oktober 2005, Indigenous Identities. Presentation vid Conference on Higher Education and Research in the Barents Region, Murmansk 24-26 oktober 2005, Barents Research School of Basic Biomedical Science. Föreläsning för The International Club, Umeå universitet, 15 november 2005, The Sami an indigenous people of the north. 15

Per Axelsson The consequence of colonization demographical and cultural explanations of changes in mortality in northern Sweden 1750-1900, International Seminar on Vulnerable Populations: Definitions, Categories and Empirical Analysis organized by the IUSSP Scientific Committee on Historical Demography and the Ecole des Hautes Etudes en Science Social (EHESS) Paris, 15-16 July 2005. Presentation om samisk forskning vid Forskningsdagane (NFR) -Vetenskapligt seminarium. Sydsamiskt Senter, Hattfjelldal, Norge, 30 september, 2005. Preventiva åtgärder mot polioepidemierna i Sverige och USA, 1900-1950, Svenska Historikermötet, Uppsala, 22 24 april 2005. Konferensarrangemang Jämställdhetens tidevarv, ett vetenskapligt symposium under den samiska veckan (Ubmejen Biejvieh), 8 mars 2005, Bildmuseet, Umeå. Conference on Higher Education and Research in the Barents Region II, Murmansk State Technical University, Ryssland, 24-26 oktober 2005. Sessionsansvarig (Peter Sköld) Historical demography of native peoples and minorities in comparative perspective, 20th International Congress of Historical Sciences, Sydney 8 juli 2005. Peter Sköld moderator vid paneldebatt vid Conference on Higher Education and Research in the Barents Region, Murmansk State Technical University, Ryssland, 24-26 oktober 2005. Kommentator (Peter Sköld) International Congress of Historical Sciences, Sydney 6 juli 2005.Session: Micro-data and new developments in historical demographic research. International Congress of Historical Sciences, Sydney 8 juli 2005.Session: Historical demography of native peoples and minorities in comparative perspective. Samverkan med omgivande samhället CeSam arrangerade seminariet Jämställdhetens tidevarv, ett vetenskapligt symposium under den samiska veckan (Ubmejen Biejvieh), 8 mars 2005, Bildmuseet, Umeå. Också några andra populärvetenskapliga föreläsningar har hållits av Peter Sköld: 16

Föreläsningen för Föreningen Norden, Folkuniversitetet i Umeå, 22 februari 2005, Små folk, stora områden ursprungsbefolkningar i Barentsområdet. Presentation för Aktiva seniorer, Umeå 9 november 2005, Ursprungsbefolkningar i norr. Föreläsning för Pensionärsuniversitetet i Umeå, Medicinhistoriska Museet i Umeå, 24 november 2005, Kampen mot kopporna. Som ett led i utökade kontakter med allmänheten har Peter Sköld medverkat i radio och TV: The 1963 smallpox epidemic in Stockholm, TV-program för National Geographic, Lion Television, 27 september 2005, Programansvarig: Anna Thompson. Tvångsförflyttningen av nordsamer under 1920-talet, Radio Västerbotten, 10 oktober 2005. Programansvarig: Rolf Sundström. Samernas rätt till land och vatten Inför rättegången mellan renägare och markägare vid Umeå tingsrätt, Radio Västerbotten, 17 oktober 2005. Programansvarig: Anders Wikström. Begreppen sedvanerätt och urminneshävd i perspektiv av de rättsliga tvisterna om samernas renbetesmarker. SVT Västerbottensnytt, 18 oktober 2005. Programansvarig: Ola Holmström. Hur kan man lösa tvisten mellan renägare och markägare i Västerbotten? SVT Oddasat, 20 oktober 2005. Programansvarig: Marianne Sunna. Fotografer i Lappmarken för hundra år sedan. Vetandets Värld P1, 2 november 2005. Programansvarig: Agneta Gustafsson. Sedvanerätten och urminnes hävd. SR Norrbotten 4 november 2005. Programansvarig: Eleonor Lundgren. Markstrider i Norrland. Landet nu, SVT 24 Digital, 10 november 2005. Programansvarig: Tomas B. Olsson. Per Axelsson har hållit följande populärvetenskapliga föreläsningar: Presentation om polio vid Institutet för Handikappvetenskap, Linköpings universitet, 19 oktober, 2005. Presentation om CeSam vid Jubileum - Samiska studier 30 år, Umeå Universitet, 23 september, 2005. 17

Ekonomi CeSam hade under år 2005 utgifter på 3167 tkr och intäkter på 2945 tkr. Detta ger en negativ balans på 222 tkr. Underskottet kunde täckas med balanserade medel från tidigare år. Efter det att Humanistiska fakulteten uppmärksammats på situationen kunde ett årligt tillskott på 300 000 kr förhandlas fram för 2006 och framåt, varför det negativa resultatet inte ska behöva upprepas nästkommande år. Bokslut 2005: CeSam Verksamhetsåret 2005 Verksamhetsåret 2004 Ekonomi Balanserade Balanserade (källa: Raindance/budgetmallen) Intäkter Kostnader Resultat Medel Intäkter Kostnader Resultat Medel Grundutbildning - 11 Anslag - 12 Bidrag 5 5 0 2-13 Uppdrag Delsumma 5 5 0 2 0 0 0 0 Forskning/forskarutbildning - 21 Anslag 1422 1663-241 75 1154 1155-1 317-22 Bidrag 1518 1499 19 274 343 343 0 952-23 Uppdrag Delsumma 2940 3162-222 349 1497 1498-1 1269 Övrig verksamhet Summa 2945 3167-222 351 1497 1498-1 1269 Anläggningstillgångar värde 55 51 Varav årets anskaffning 33 41 18