Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen

Härryda kommun Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen Göteborg 2014-03-31

Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer 1320006628 Utgåva/Status Förhandskopia Kjell Norberg Mikaela Rudling Kjell Norberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 031-335 33 00 Fax 031-40 05 71 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Underlag... 2 2. Befintliga förhållanden... 3 2.1 Områdesbeskrivning... 3 2.2 Befintliga vattendrag... 3 2.3 Geoteknik och hydrologi... 6 3. Framtida förhållanden... 7 4. Förutsättningar dagvattenhantering... 7 5. Dimensionering... 8 5.1 Beräkning av dimensionerande regnintensitet... 8 5.2 Beräkning av dimensionerande flöden... 9 5.3 Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning... 9 6. Förslag på fördröjning... 10 6.1 Fördröjning inom fastighetsmarkmark... 10 6.1.1 Underjordiska fördröjningsmagasin... 10 6.1.2 Fördröjning genom vattengenomsläppliga beläggningar... 14 6.2 Avvattning av lokalgata... 15 6.3 Förslag till utformning... 16 Bilagor Bilaga 1: Översiktskarta, avrinningsområde, skala 1: 1000 (A3) Bilaga 2: Beräkning av dimensionerande regnintensitet Bilaga 3: Beräkning av dimensionerande flöden Bilaga 4: Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Bilaga 5: Stenkista, Principskiss 1 av 17

1. Sammanfattning På uppdrag av Härryda kommun har Ramböll Sverige AB utfört en utredning med avseende på dagvatten för en exploatering av ett område vid Kullebäckstorp 2:2 i Mölnlycke. Den planerade exploateringen kommer att resultera i ett ökat dagvattenflöde vilket skall fördröjas lokalt innan avledning till befintliga bäckar och dagvattenledningar sker. Detta görs för att inte dagvattenavrinningen från området ska öka jämfört med befintliga förhållanden och skapa olägenheter nedströms det aktuella området. Den ökade avrinningen avses fördröjas i underjordiska hålrumsmagasin, så som stenkista eller dagvattenkassett. Kravet är att varje enskild fastighet skall förses med ett sådant magasin som även ska vara utrustad med en perkolationsbrunn. Avtappning av magasinet sker genom en tömningsledning. Tömningsledningen ansluts till det fördröjningsdike som avvattnar den planerade lokalgatan. Fördröjningsdikena mynnar ut i befintligt dike. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att kartlägga dagvattenflöden samt att föreslå åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten inom utredningsområdet. 1.2 Underlag I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Möte i fält med kommunen 2014-03- 11 Kartunderlag från Härryda kommun. Detaljplan för Vällkullevägen, Härryda kommun, samrådshandling Nov 2013. Härrydas dagvattenpolicy, vilken antogs av KF 2002-12-16. Härrydas dagvattenstrategi beskriven i Härrydas kommuns avloppsförsörjningsplan, vilken antogs av KF 2011-06-20 (Sweco Enviroment AB) Geoteknisk utredning 2012-06-29 samt markundersökningsrapport 2012-06-29 (ÅF Infrastructure AB) 2 av 17

2. Befintliga förhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget sydväst om Mönlycke centrum i korsningen mellan Möndalsvägen och Rådavägen. Området avgränsas av Rådavägen i norr och Möndalsvägen i öster och syd. I väster gränsar planområdet till ett naturområde samt angränsande bebyggelse. Planområdets areal är cirka 2,4 hektar (Figur 1). Figur 1. Lokaliseringskarta för planområdet, hämtad ur Härrydas kommuns detaljplan för Vällkullevägen, 2013. Terrängen inom planområdet består till stor del av en svacka vilken sluttar svagt ner mot sydväst. Huvuddelen av planområdet utgörs av öppen ängsmark. I den östra delen finns mindre partier som är bevuxna med träd och buskar. Området har en höjdskillnad +58 och +71 m ö h. I planområdet identifierades ett avrinningsområde vilket avgränsas av ett täckt dike längs med Rådavägen i norr och en höjdrygg i sydöst. I väst avgränsas avrinningsområdet av ett öppet dike vilket också utgör utloppet för avrinningsområdet, se Bilaga1. Det öppna diket leder sedan vidare ut i naturområdet för att till slut mynna ut i Vällsjön. Avrinningsområdet är ca 1,6 ha stort och utgör utredningsområdet i detta PM. 2.2 Befintliga vattendrag I dag går ett täckt dike längsmed Rådavägen vilket samlar dagvatten från befintliga bostäder och vägar norr om utredningsområdet samt från angränsande tomter i utredningsområdet (Figur 2 och Bilaga 1). 3 av 17

Täckt dike Utredningsområde Rådavägen Figur 2. Det befintliga täckta diket vilket utgör den norra avgränsningen av utredningsområdet. Avvattning till diket sker dels från Rådavägen samt från angränsande tomter i utredningsområdet. Det täckta diket övergår i ett öppet dike när det svänger söderut. Avledningen av det öppna diket under den befintliga vägen är oklar eftersom kulvertens inlopp ej är synlig. Inloppet är täckt och igensatt av trädgrenar och organiskt material varav det öppna diket mer fungerar som en tillfällig uppsamlingsdamm för ytavrinning. Även angränsande tomts dränering (beläget i utredningsområdet) mynnar i denna uppsamlingsdamm (Figur 3). 4 av 17

Rådavägen Täckt dike N Utredningsområde Öppet dike / Uppsamlingsdamm Figur 3. Det täckta diket längs med Rådavägen övergår i ett öppet dike/uppsamlingsdamm för ytavrinningen. Dräneringsröret i det täckta diket, utmed Rådavägen, leds genom en befintlig kulvert under befintlig väg. Kulverten mynnar ut i ett större öppet dike vilket utgör den västra gränsen av avrinningsområdet. Diket viker sedan av västerut mot naturområdet och Vällsjön (Figur 4). 5 av 17

Kulvert N Utredningsområde Fortsatt flödesriktning av diket, västerut mot Vällsjön Figur 4. Diket vilket avgränsar avrinningsområdet västerut och som även kulverten mynnar ut i. 2.3 Geoteknik och hydrologi Enligt den geotekniska utredningen (ÅF Infrastructure AB, 2012) låg jorddjupen inom området mellan 0,8 och 4,4meter under befintlig markyta. Jordlagren utgörs av ett ca 0-0,5 m fyllnads- alt. sandmaterial följt av ca 0-0,5m tjockt lager med fastare lera (torrskorpekaraktär). Under torrskorpeleran följer ca 6 av 17

0-1m siltig, sandig lera. Leran vilar på ett lager av friktionsjord med varierande mäktighet. Under friktionsjorden tar berget vid. Ställvis vilar friktionsjorden direkt på berg. Leran antas vara normalkonsoliderad och väldigt låga sättningar bedöms kunna utbildas. Om leran avlägsnas och fylls med fyllnadsjord kommer storleken på sättningarna att vara försumbara. Det observerades även en fri vattenyta i tre av observationsborrhålen. Vattenytan låg på mellan 1-2m under befintlig markyta. 3. Framtida förhållanden Den planerade exploatering består av 12 st. nya enplanshus och en förlängning av lokalgatan Vällkullevägen (Figur 5). Figur 5. Illustrationsskiss av det planerade området hämtad från Härryda kommuns detaljplan för Vällkullevägen, 2013. 4. Förutsättningar dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Härryda kommun samt hämtade ur P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem samt P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering. 7 av 17

Kommunens krav på fördröjning av dagvatten från fastighetsmark inom utredningsområdet finns presenterade i Härryda kommuns dagvattenpolicy och dagvattenstrategi. Genomgående krav är att LOD skall tillämpas så långt möjligt inom utredningsområdet. Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år. För beräkningar av flöden har varaktighet på 10 min använts. Bräddning vid mer intensiva regn bör ske på markytan. Maximalt utloppsflöde från hela området ska motsvara den avrinning man har idag från avrinningsområdet. För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ansätts en säkerhetsfaktor. Svenskt Vattens Publikation P104 rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Säkerhetsfaktorn ansätts efter lokala förhållanden såsom lutningsförhållanden, höjdsättning av bebyggelse och risken för dämning från recipienten. Säkerhetstillägg 15 % har använts för dimensionering. 5. Dimensionering Vid dimensioneringen har följande ytor definierats: Avrinningsområdet är cirka 1,6 ha Definitionen av avrinningsområdet framgår av Bilaga 1. 5.1 Beräkning av dimensionerande regnintensitet För beräkning av dimensionerande regnintensitet (i Å ) har Dahlström (2010) ekvation använts. Dimensionerande regnintensitet har beräknats ur formeln: (1) Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation. där: i Å = regnintensitet, l/s, ha, T R = regnvaraktighet, minuter, Å = återkomsttid, månader. 8 av 17

Beräkningar har utförts för dimensionerande regn med återkomsttiden 10 år och varaktighet på 10 min. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s och ha, se Bilaga 2. 5.2 Beräkning av dimensionerande flöden För beräkning av dimensionerande flöde (Q dim ) har rationella metoden använts. Dimensionerande vattenföringar har beräknats ur formeln: (2) Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden. Där, = dimensionerade flöde, l/s A = avrinningsområdets area, ha φ = avrinningskoefficient A red = reducerad area, ha, i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s och ha Avrinningskoefficient 0,9 för takytor, 0,8 för asfalterade ytor, 0,2 för grusplan och 0,1 för naturmark har använts för dimensionering. I Tabell 1 presenteras dimensionerande flöden för befintlig markanvändning och förväntade flöden efter exploatering. Beräkningar framgår i Bilaga 3. Tabell 1: Sammanställning av dimensionerande flöden för avrinningsområdet innan och efter exploatering Yta, ha Flöde innan exploatering, l/s Avrinningsområdet 1,6 56 98 Flöden efter exploatering, l/s Flödet efter exploatering beräknas således öka med: cirka 42 l/s i utredningsområdet. 5.3 Beräkning av erforderligt behov av dagvattenfördröjning Allt vatten som tillkommer utöver dagens avrinning skall fördröjas inom området enligt LOD. Detta innebär att inget ytterligare flöde få tillföras vilket gestaltas genom att sätta allt utgående dagvattenflöde till samma som dagens avrinning ut ifrån utredningsområdet d.v.s. 56 l/s. Vid ett 10-års regn med ett maximalt utflöde på 56 l/s uppstår det största fördröjningsbehovet (magasineringsbehovet) vid ett regn med en varaktighet på ca 10 minuter. Den fördröjningskapacitet som krävs för utredningsområdet är ca 30 m 3 inklusive ett säkerhetstillägg på 15% (Bilaga 4). 9 av 17

6. Förslag på fördröjning För att hantera framtida dagvattenflöden och uppnå erforderligt behov av fördröjning bör en kombination av åtgärder genomföras inom utredningsområdet. Dagvattnet som faller ner inom fastighetsmark magasineras och fördröjs inom fastighetsmark före vidare avledning. LOD- tekniker som kan tillämpas inom fastighetsmark beskrivs under rubrik 6.1 Fördröjning inom fastighetsmark. Avvattningen av lokalgata föreslås ske via fördröjningsdiken i form av hålrumsmagasin som placeras på allmän mark i gatuområdet, se beskrivning under rubrik 6.2 Avvattning av lokalgata. En sammanställning av föreslagna åtgärder finns under rubrik 6.3 Förslag till utforming. 6.1 Fördröjning inom fastighetsmarkmark Nedan beskrivs några av LOD-tekniker som kan tillämpas inom fastighetsmark i utredningsområdet. 6.1.1 Underjordiska fördröjningsmagasin Där det inte finns utrymme för öppna fördröjningsmagasin kan underjordiska magasin anläggas under till exempel parkeringsytor. Det finns flera olika typer av underjordiska magasin för dagvatten. Vid hög grundvattennivå måste fördröjningsmagasin som anläggs under mark sannolikt utgöras av täta magasin som till exempel rörpaket. Om magasinen utförs som en otät konstruktion som till exempel plastkasseter eller stenkista måste grundvattennivån vara känd. Grundvattennivån skall vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Magasinen behöver dimensioneras för aktuell last, exempelvis trafik och vid täta magasin och hög grundvattennivå även för upptryck. Dagvattenmagasin av plast, till exempel polyetenrör Polyeten är korrosions- och kemikaliebeständigt vilket innebär att rören har en lång livslängd. Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong (vilket kan vara en nackdel vid hög grundvattenyta). För att skapa ett magasin av rördelar i polyeten (Figur 6) krävs det att de sammankopplas och det görs antingen genom att de gängas eller svetsas samman eller att de både gängas och svetsas. I och med att varje rördel anpassas utifrån beställarens krav kan magasinet utformas efter de topografiska förutsättningar som finns på den aktuella platsen. 10 av 17

Figur 6. Dagvattenmagasin av Weholite dubbelväggiga lättviktsrör, polyeten. Källa: www.kwhpipe.se Installationstiden exklusive schaktning är vid den här magasinstypen kort jämfört med andra magasinstyper. Detta tack vare att rördelarna är lätta, prefabricerade och kan göras längre än betongrör. Samt att de snabbt och enkelt kan monteras samman. Ett magasin av polyeten beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom eventuell spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år (www.kwhpipe.se). Dagvattenmagasin av betongrör Dagvattenmagasin gjorda av armerade betongrör (Figur 7) fungerar på samma sätt som de dagvattenmagasinen av polyetenrör. 11 av 17

Figur 7. Dagvattenmagasin av betongrör Källa: www.steriks.se. Skillnaden är de egenskaper som materialen har. Tyngden av betongen gör att rörsektionerna blir svårare att hantera vid montering och dyrare att transportera. Det går inte heller att göra lika långa längder av betongrör som med polyetenrör vilket medför fler skarvar mellan rördelarna. Fler skarvar ger en längre installationstid. Armerad betong kan dock bära större laster än polyetenrörsmagasin vid till exempel ytligt liggande dagvattenmagasin. Betongrörens ungefärliga livslängd är 100 år. Bara i undantagsfall är mark- och vattenförhållandena sådana att kemiska angrepp förkortar livslängden (www.alfaror.se). Dagvattenmagasin i betong Dagvattenmagasin gjorda av betong kan ha olika former och tillverkningssätt. Det finns både cirkulära och rektangulära magasin. Magasinen går både att platsgjuta (Figur 8) och att prefabricera. Figur 8. Plastgjutet dagvattenmagasin som är beläget under en parkeringsyta. Foto: Malin Engström. Källa: P105, Svenskt Vatten. 12 av 17

Att installera ett fördröjningsmagasin i betong kan variera i tid beroende på vilka förutsättningar som finns på platsen, vilken typ av magasin som skall installeras och magasinets storlek. Vanligast som dagvattenmagasin är de prefabricerade. Stenkista Ett exempel på ett otätt fördröjningsmagasin är en stenkista. Stenkistan består av makadam ett krossmaterial av relativt grov fraktion. Stenkistan magasineringsvolym dimensioneras enligt 5m 3 per 100m 2 hårdgjordyta (såsom tak eller asfalt) med ett krossmaterial av fraktion 16-32 mm. En stenkista har en hålrumsvolym på ca 30 % vilket utgör den aktiva magasineringsvolymen. Stenkistans utformning anpassas till nya marknivåer och uppmätt grundvattenyta. Magasinets botten ska vara över normal grundvattennivå. Dagvattenkasseter Ett alternativ till att anlägga ett infiltrationsmagasin fyllt med ett grovt krossmaterial är dagvattenkasetter av plast. Dagvattenkassetternas (Figur 9) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en traditionell anläggning av makadam. Figur 9. Dagvattenkassetter. Källa: www.wavin.se. Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda infiltrationsmagasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Utformningen på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 %. 13 av 17

Noteras bör att även kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Kassetterna har olika utseende och storlek beroende på vilken typ av kassett det är och vilken leverantör som den kommer från. Gemensamt för de olika kassettyperna är att en geotextilduk måste placeras runt kassetterna för att hålla smuts och jord utanför magasinet. Denna magasinstyp har en lägre bärighetsförmåga än magasin av polyetenrör och dess livslängd varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Till mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. Till större fördröjningsmagasin blir arbetet mer omfattande med monteringen av kassetterna. Det är många delar som ska monteras ihop och tätning med dukar runt om magasinet kräver precision. Blir detta fel utfört kan sediment tränga in och uppta volym eller ännu värre, på sikt sätta igen magasinet. 6.1.2 Fördröjning genom vattengenomsläppliga beläggningar I stället för täta asfaltytor kan olika typer av vattengenomsläppliga ytmaterial väljas. Infiltrationskapasitet i dessa är dock svår att beräkna och på sikt kommer dessa ytor till viss del sättas igen. Hålad marksten och rasterytor Hålad marksten och rasterytor är försedda med öppna hål eller fogar där dagvattnet har möjlighet att infiltrera ned till en vattengenomsläpplig dränerad överbyggnad. Möjligheter finnas att förse hålen med gräs eller makadam (Figur 10). 14 av 17

Figur 10. Hålsten av betong som bildar en stabil och genomsläpplig yta Källa: Utemiljö & Stenprodukter i Skåne AB. För att mer genomsläppliga ytor ska fungera krävs det att de inte sätts igen av mindre fraktioner som transporteras med dagvatten till ytorna. Om mindre fraktioner sätter igen de genomsläppliga ytorna riskerar de i så fall att förlora sin funktion. Sedan är det också viktigt att en underbyggnad till ytorna är gjord av ett material med tillräckligt stora fraktioner att det säkerställer genomsläpplighet. Under ytorna magasineras och fördröjs dagvattnet som sedan dräneras bort och leds till de kommunala avloppsledningarna. Ytterligare en fördel med den här typen av mer genomsläppliga ytor är så mycket som 30 % av dagvattnet faktiskt avdunstar (Stahre 2004). Nackdelen är däremot att det kan bli svårare för funktionshindrade att ta sig fram över ytorna. 6.2 Avvattning av lokalgata Utmed lokalgata anläggs en zon med fördröjningsdike i form av hålrumsmagasin (Figur 11). 15 av 17

Hålrumsmagasin (med gräsarmering överst) med dräneringsledning i botten Figur 11. Exempel på hålrumsmagasin med en dräneringsledning i botten. Hålrumsmagasin kan utföras även under en skålad gräsyta, där dagvattnet samlas. Under gräsytan görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, typ makadam. Ett lager geotextil skyddar makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, kan placeras ovan den skålade gräsytan. Bottnen i hålrumsmagasinet utförs med en längslutning på 1-2% för att erhålla en effektiv fördelnings- och utjämningseffekt. Avtappningen av hålrumsmagasinet utförs med en dräneringsledning som läggs nära botten i fyllningen. För att tömningen inte skall bli för snabb av magasinet kommer dräneringsledningens kapacitet strypas. På så vis säkerställs att inte föreskrivet maximalt utflöde överskrids. Gator inom området utformas med lutning mot diken. Kantsten för styrning av ytvatten bör inte användas då detta motverkar det föreslagna systemets uppbyggnad. Hålrumsmagasin kan utnyttjas även som områdesdränering och på så vis påverka grundvattennivån. 6.3 Förslag till utformning Den befintliga kulverten föreslås rustas upp och förlängas när den befintliga vägen breddas vid byggnation av den nya lokalgatan. I samband med detta arbete föreslås att det öppna diket/uppsamlingsdammen (Figur 2) rensas upp och ansluts till kulverten så att ett utlopp erhålls. 16 av 17

Dagvattnet från lokalgata föreslås ledas via fördröjningsdiken i form av hålrumsmagasin till befintligt öppet dike väster om utredningsområdet. För att LOD skall tillämpas skall ett fördröjningsmagasin (stenkista) anläggas på varje enskild fastighet. Varje fördröjningsmagasin skall även utrustas med en perkolationsbrunn. Magasinet ansluts sedan via ett tömningsrör till fördröjningsdike med hålrumsmagasin utmed lokalgatan, enligt principskiss (Bilaga 5). Då varje ny fastighet har en takyta på: 12+144=156m 2 (garage+ bostadshus) genererar det ett magasin i form av en stenkista på ca 8 m 3 per fastighet. Tre av de planerade fastigheterna har idag en naturlig sluttning mot Rådavägen och avvattnas därmed till det befintliga täckta diket norr om utredningsområdet. Då en av fastigheterna har ett befintligt bostadshus föreslås det att dessa tre tomter även efter exploatering skall avvattnas mot befintligt dike. Det vill säga att deras fördröjningsmagasin skall anslutas till detta dike. Resterande tomters avvattning skall ske till de nya fördröjningsdikerna längs med den planerade lokalgatan. Dessa åtgärder uppfyller med god marginal det erforderliga magasineringsbehovet på 30m 3 för utredningsområdet. 17 av 17

58 63 62 66 68 +62.80 +62.30 2:250 2:249 2:248 62 2:171 F17 a 2:131 +59.71 F20 2:133 +58.76 +62.55 +61.85 +59.85 206 S 225 BTG 2:172 +59.46 +59.03 F19 +61.35 +62.05 V 150 GJJ +58.99 F20 a D 225 BTG S 225 BTG V 50 PVC +59.17 D 300 Bräddledning 61 Råda 63 64 2:220 vägen +59.80 61,71 +58.55 65 F18 +60.28 60,54 +58.35 D 200 GJJ S 200 GJJ V 150 GJJ 66 DSA 200 +64.75 D 400 BTG V 200 GJJ +61.85 +62.15 +61.25 +61.55 D 400 BTG TA 200 GJJ S 300 BTG V 200 GJJ V 50 PEM 61 62 68 69 2:219 2:218 2:217 2:216 71 67 66 +59.35 +65.16 D 225 BTG S 225 BTG V 150 GJJ 2:237 2:236 2:235 2:234 2:233 2:227 2:232 2:226 2:231 2:225 2:230 2:224 2:229 2:223 2:228 2:222 2:221 2:119+63.25 +59.98 +60.35 2:118 F17 2:5 V 32 PEM +60.45 +59.47 2:177 +60.53 +59.45 60,87 S 150 +59.90 63,18 651231 F16 V 63 PEM TA 300 SGJ Rådavägen +62.28 +60.78 63 64 69 +62.35 70 63,6 64 65 F15 66 65,58 D 225 BTG TA 200 GJJ S 225 BTG V 200 GJJ 2:259 66 +64.05 +62.79 65 DSA 200 74 2:78 2:120 +65.44 +64.08 2:117 2:157 D 225 BTG +67.05 67,88 DSA 160 71 +66.15 68,77 70 +69.65 +68.75 70,6 208 F14 209 70 S 225 PE SDR17 V 225 PE SDR 17 72 +74.74 +73.18 75 76 74,42 73,91 73 +74.64 +72.26 2:176 74 210 2:14 76 79 80 81 82 211 S:7 85 86 78 87 88 90 60 2:467 D 225 BTG 61 61 2:173 F18 1 60,44 +58.15 +58.70 F18 a +58,03 61 62 64 67 69 70 71 Mölndalsvägen Vällkullevägen 61 +59.02 60 2:2 92 59 60 69,5 91 58 76 77 57 56 V 225 PE SDR 17 S 225 PE SDR 17 67,27 73 60 64,76 66 67 68 77 78 79 80 KULLBÄCKSTORP 2:2 MÖLNLYCKE DAGVATTENUTREDNING ÖVERSIKTSKARTA, AVRINNINGSOMRÅDE Skala: 1:1000 (A3) Göteborg 2013-03-31 www.ramboll.se

BILAGA 2 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE REGNINTENSITET Ekvation 1. Dahlström (2010) ekvation. i Å = regnintensitet, l/s, ha, T R = regnvaraktighet, minuter, Å = återkomsttid, månader. Vid, T R = 10 min Å = 120 mån resulterar i en regnintensitet på i Å = 228 l/s, ha Figur 1. Intensivitets- varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation. Figuren visar regnvaraktigheter från 10 minuter upp till 2 timmar. Återkomsttid är 10 år. Regnintensitet är 228 l/s, ha vid regnvaraktighet 10 minuter och återkomsttid 10 år.

BILAGA 3 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN Ekvation 2. Beräkning av dimensionerande flöden enligt rationella metoden. Där, = dimensionerade flöde, l/s A = avrinningsområdets area, ha φ = avrinningskoefficient A red = reducerad area, ha, i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s och ha BERÄKNING AV DIMESIONERANDE FLÖDEN FÖR AVRINNINGSOMRÅDET INNAN EXPLOATERING DELYTA A, ha φ A red, ha i Å, l/s och ha, l/s Naturmark 1,419 0,1 0,14 228 32 Grysväg 0,027 0,2 0,005 228 1 Asfalterade ytor 0,033 0,8 0,03 228 6 Takytor 0,081 0,9 0,07 228 17 Totalt 1,56 0,25 56 EFTER EXPLOATERING DELYTA A, ha φ A red, ha i Å, l/s och ha, l/s Naturmark 1,201 0,1 0,12 228 27 Asfalterade ytor 0,121 0,8 0,10 228 22 Takytor 0,238 0,9 0,21 228 49 Totalt 1,56 0,43 98 ÖKNING EFTER EXPLOATERING: 42 l/s

BILAGA 4 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING [ ( ) ( )] ( ) ( ) T R = regnvaraktighet i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s och ha A red = Reducerad area efter exploatering, ha q ut = Nollavrinning, flödet från området innan exploatering, l/s V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING AVRINNINGSOMRÅDET Medverkande area A = 1,56 ha Reducerad area A red = 0,43 ha Nollavrinning q ut = 59 l/s Återkomstid Å =10 år T R, min i Å, l/s och ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m 3 10 228 60 35 25 15 181 72 53 19 20 151 80 70 10 40 95 101 141-40 60 71 113 211-98 80 58 123 281-158 Säkerhet 15 % (klimatfaktor): 1,15% Maximum av M dim : 25 m 3 Erforderligt behov av dagvattenfördröjning, inkl. säkerhet: 29m 3

KULLBÄCKSTORP 2:2 MÖLNLYCKE DAGVATTENUTREDNING STENKISTA, PRINCIPSKISS Göteborg 2014-03-31 www.ramboll.se