MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN

Miljökontoret informerar om MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN Miljöråd och krav för verksamma inom tandvården i Borlänge kommun

Inledning I den här skriften har vi samlat det viktigaste om hur tandvården kan påverka hälsa och miljön. Som ansvarig för verksamheten måste du ha de kunskaper som krävs för att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken. Att följa råd och krav från myndigheter och branschorganisationer är en förutsättning för att utsläppen från olika verksamheter ska minska. Kontakta gärna oss på miljökontoret om du vill veta mer eller om något är oklart. Hösten 2008 Miljökontoret i Borlänge kommun Källor till skriften: Miljöförvaltningen i Stockholms stad, Miljö & Hälsoskydd i Kungsbacka kommun, Miljö och Stadsbyggnad i Avesta kommun samt Länsstyrelsen i Kronobergs län. Bildkällor: Clipart online, Google bilder samt Borlänge kommuns hemsida. Innehåll Tandvårdens påverkan på miljön 1 Varför är kvicksilver farligt? 1 Amalgamavskiljare 2 Amalgam och kvicksilver i avloppsrör 3 Kemikalier 4 Farligt avfall 5 Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla 6 Egenkontroll ett krav och ett kvalitetsverktyg 7 Mer information (länkar) baksidan

Tandvårdens påverkan på miljön I tandvården har man alltid arbetat med farliga ämnen och det är viktigt att dessa hanteras på rätt sätt. Även om mängderna på varje enskild mottagning kan verka små så påverkar alla farliga ämnen sammantaget miljön. De flesta som arbetar inom tandvården är medvetna om hur kemikalier och farligt avfall ska hanteras på ett korrekt sätt. Hanteringen av kvicksilver är särskilt viktig. Under senare år har man kunnat konstatera att stora mängder kvicksilver finns kvar i avloppsrören från tandvårdsmottagningar. Föroreningen av kvicksilver i avloppsrören bidrar till en belastning på kommunens reningsverk och vidare till våra vatten. Utsläppen av kvicksilver från tandvården har minskat men de utsläpp som finns kvar är sammantaget inte obetydliga. Ytterst få kliniker har nollutsläpp av kvicksilver. Varför är kvicksilver farligt? Tungmetallen kvicksilver är mycket lättrörlig i miljön och ansamlas i näringskedjan. Kvicksilvers giftverkan är beroende av i vilken kemisk form det befinner sig i. I tandamalgam är kvicksilver mycket hårt bundet och som tandfyllnadsmaterial fungerar det bra för de flesta. Barn och foster tar lättare skada av kvicksilver och en del personer är känsligare och tål inte amalgamfyllningar i tänderna. Kvicksilver förekommer i olika former och mellan de olika formerna sker en naturlig ombildning med hjälp av mikroorganismer. Det faktum att kvicksilver inte kan brytas ned utgör ett hot mot hälsa och miljö. Metalliskt kvicksilver är den glänsande, i rumstemperatur flytande och luktfria metallen. Den förångas lätt och bildar lätt legeringar med andra metaller. Som ånga tas den upp av kroppen via andningsorganen. Den flytande metallen kan gå rakt igenom matsmältningsapparaten utan någon synbar påverkan på kroppen. Oorganiskt kvicksilver förekommer som salter och tas upp i kroppen via andningsorganen och huden. När oorganiskt kvicksilver hamnar i naturen ombildar mikroorganismer det till organiska föreningar som är några av våra värsta miljögifter. Organiskt bundet kvicksilver, framför allt metylkvicksilver, är den farligaste formen för människors hälsa och miljön. Metylkvicksilver påverkar andningsorganen och centrala nervsystemet. Det kan orsaka psykiska störningar och ge fosterskador. Större mängder ger akut förgiftning och kan leda till döden. 1 (7)

Amalgamavskiljare Den största enskilda utsläppskällan av kvicksilver till vatten i Sverige kommer numera från tandamalgam, som till hälften består av kvicksilver. Trots att amalgamavskiljare idag finns hos tandklinikerna så släpps över 100 kg kvicksilver ut årligen. Godkända avskiljare De avskiljare som idag är godkända ska uppfylla svensk ISO-standard (SS-EN ISO 11143:2008), tysk norm eller dansk testmetod. Avskiljaren ska vara försedd med flödesbegränsare och installerad enligt tillverkarens instruktioner. Skötsel av amalgamavskiljare Det är viktigt att amalgamavskiljaren sköts på rätt sätt för att inte funktionen ska försämras. Följ tillverkarens instruktioner om service och underhåll. Daglig desinfektion Bakterietillväxt i sugsystemet kan ge upphov till driftstörningar. Bakterieflockar har också en förmåga att lyfta amalgampartiklarna så att de inte sedimenterar i avskiljaren utan rinner rakt ut i avloppet. Alla amalgamavskiljare kräver därför daglig dosering av desinfektionsmedel för att amalgam ska avskiljas i godkänd grad. Desinfektionsmedel Desinfektionsmedel ska vara effektivt mot de bakterier som finns i sugsystemet och vara miljöanpassat. Det är viktigt att använda rätt sorts desinfektionsmedel så att inte medlet löser ut kvicksilver. Desinfektionsmedel som innehåller syror eller komplexbindare får inte användas. Varför behövs amalgamavskiljare vid vasken? Att amalgamavskiljare även ska finnas vid diskbänk har Koncessionsnämnden för miljöskydd slagit fast i en dom som vann laga kraft år 1998. Domen (nr B77/98) anses utgöra praxis inom området. I domen anges att det ska finnas en godkänd avskiljare vid diskho för rengöring av kontaminerad utrustning. I Göteborg minskade halterna kvicksilver i rötslammet med 40% efter att alla kliniker i Göteborg installerat amalgamavskiljare vid diskbänk. Diskmaskin får inte kopplas till diskbänkens amalgamavskiljare då avskiljaren inte tål mer än 50 graders värme. Vattenlås Vattenlås på tvättställ i mottagning och på patienttoalett samt i golvbrunn ska tömmas regelbundet, dock minst en gång vartannat år. Tömning av avskiljare Amalgamavskiljaren ska tömmas så ofta att den fungerar effektivt. En gång om året är ett minimum även om den inte utnyttjas under hela året. Föreskriver tillverkaren tätare tömning ska dessa föreskrifter följas. 2 (7)

Amalgam och kvicksilver i avloppsrör Erfarenheter från sanering av avloppsrör från tandkliniker visar att stora mängder amalgamslam kan finnas i rören. Mycket av amalgamet härstammar från tiden innan amalgamavskiljare installerades. Men även kliniker som haft amalgamavskiljare från start kan ha betydande mängder i avloppsrören. Avskiljarna fungerar inte alltid optimalt, installationen kan vara bristfällig eller så har man brustit i skötsel och desinfektion. Föroreningen av kvicksilver i avloppsrören bidrar till en belastning på kommunens reningsverk. Fastighetsägarens ansvar I de fall stamrenovering utförs eller avloppsstammarna högtrycksspolas, har fastighetsägaren ansvar att se till att föroreningarna samlas upp och omhändertas som farligt avfall. Provtagning och riskbedömning Provtagning och analys av kvicksilver är ett bra sätt att undersöka amalgamavskiljares effektivitet. Det är dock svårt att genom provtagning kontrollera om ett rörsystem innehåller kvicksilver. Prov kan visa på låga halter och har trots detta gett upphov till stora mängder kvicksilver vid högtrycksspolning. Omvänt förekommer även att rörsystem med höga halter vid provtagningen visat sig innehålla måttliga halter vid sanering. Att det förhåller sig så beror på att kvicksilvret ofta inte är jämnt spritt i avloppssystemet. Det säkraste sättet att få ett någorlunda representativt resultat av kvicksilverinnehållet är att först spola systemet och därefter ta ett antal prover för analys. Ansvar för kvicksilverförorenade avloppsrör Verksamhetsutövarens ansvar Det är verksamhetsutövaren som har ansvaret för avloppsrören och kvicksilverföroreningarna. Omhändertagande och hantering av förorenade vattenlås och avloppsrör som ligger fritt monterade är verksamhetsutövarens ansvar. Den som driver en tandklinik ska informera fastighetsägaren om att avloppsrören kan innehålla amalgam och kvicksilver. Rören bör märkas med varningsetiketter. Ett bättre alternativ till provtagning kan vara att göra en teknisk och historisk genomgång av kliniken. Generellt kan sägas att ju längre en klinik varit i drift desto mer amalgam kan man finna i ledningarna. Rörmaterialet har även en avgörande betydelse för mängden kvicksilver och amalgam som kan ansamlas. När behövs sanering? Om man på goda grunder antar att man har mer än obetydliga mängder amalgam i stammarna bör man sanera. I vissa fall har man passat på att sanera i samband med ägarbyte eller större renoveringar. Om en tandvårdsklinik läggs ner ska alltid sanering utföras. 3 (7)

Kemikalier Inom tandvården förekommer många olika kemikalier med olika stor miljöpåverkan. Produktval Vid val av kemiska produkter ska miljöbalkens produktvalsprincip tillämpas. Det innebär att om man kan ersätta en kemikalie med en mindre farlig ska man göra det. Säkerhetsdatablad Aktuella säkerhetsdatablad ska finnas för alla miljö- och/eller hälsofarliga produkter som hanteras på kliniken. Leverantören av kemikalier ska lämna nya säkerhetsdatablad kostnadsfritt. Bladen ska vara på svenska. Förvaring Kemiska produkter ska lagras och hanteras så att det inte finns risk för spridning till avlopp. Kemiska produkter ska förvaras och hanteras skilda från farligt avfall. Rensa bort gamla produkter Produkter som inte längre används ska rensas bort och tas omhand på lämpligt sätt. I säkerhetsdatabladen ska det framgå om miljöegenskaperna är sådana att produkten ska hanteras som farligt avfall. Tveksamma fall bör lämnas som farligt avfall. Fotokemikalier Fix- och framkallningsvätska används till analog röntgen. Allt fler kliniker övergår till digital teknik vilket medför att användningen av fotokemikalier minskar. 4 (7)

Farligt avfall Farligt avfall har egenskaper som är farliga för hälsan eller miljön. Även övrigt avfall måste hanteras så att man undviker skador på hälsa eller miljö. Hantering av farligt avfall Farligt avfall får inte blandas med annat avfall eller annat farligt avfall. Det ska således vara ett emballage för varje typ av farligt avfall. Emballaget ska märkas med innehåll samt texten Farligt avfall. Förvara farligt avfall i emballage som inte påverkas av innehållet och på sådant sätt att det inte finns risk för utsläpp. För anteckningar om den mängd och de slag av avfall som uppkommer årligen, var avfallet transporteras och av vem. Farligt avfall ska hämtas av transportör med tillstånd från länsstyrelsen. Transportdokument eller kopior på fakturor ska sparas och kunna uppvisas för tillsynsmyndighet. Kvicksilverhaltigt avfall Som kvicksilverhaltigt avfall räknas: Knådamalgam och kvicksilverspill Amalgammodeller Utdragna tänder med amalgamfyllningar Överbliven föramalgamiserad alloy Använda amalgamdukar Tömda amalgamkapslar och kvicksilverflaskor Fasta rester och slam från behandlingsenhetens avloppssystem och vattenlås Bomulls- och cellstoffrullar med amalgamrester Servetter, bomullspellets, cellstofftork och dylikt som använts för avtorkning av amalgaminstrument med mera Kasserade slangar och ledningar som innehåller amalgamrester Övrigt farligt avfall Exempel på övrigt farligt avfall från tandvårdsverksamhet: Smittförande avfall Kemikalier som innehåller farliga ämnen Fixerings- och framkallningsvätska Kromhaltiga rengöringsmedel för rengöring av framkallningsmaskiner Blyfolie från röntgenfilm 5 (7)

Miljöbalkens hänsynsregler gäller alla Miljöbalken inleds med orden: Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en god och hälsosam miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Tandvårdsverksamhet är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall så är det användningen av amalgam som medför risker för människors hälsa och miljön. Även om all nyinsättning av amalgam upphör så uppskattas amalgamfyllningar i tänderna hos Sveriges befolkning innehålla cirka 30-40 ton kvicksilver. I miljöbalkens andra kapitel finns hänsynsregler som gäller för alla: 1 Beviskrav Det är verksamhetsutövaren som ska visa att hänsynsreglerna följs och att tillräckliga skyddsåtgärder för människors hälsa eller miljön vidtagits. 2 Krav på kunskap Verksamhetsutövaren ska kontinuerligt skaffa sig behövlig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller negativ påverkan. 4 Produktvalsprincipen Om det är möjligt att ersätta en kemikalie eller produkt med en mindre skadlig för människors hälsa och miljön ska man göra det. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. 6 Lokaliseringsprincipen Platsen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. En sådan plats ska vara vald så att ändamålet kan uppnås med minsta ingrepp och negativ påverkan på människors hälsa och miljön. 3 Försiktighetsprincipen Om det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada för människors hälsa eller miljön ska verksamhetsutövaren vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skadan. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas vid yrkesmässig verksamhet. 7 Skälighetsregeln Krav på hänsyn enligt hänsynsreglerna gäller inte om det kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Vid bedömningen ska nyttan av åtgärden jämföras med kostnaden. 8 Skadeansvaret Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som medfört skada på miljön är ansvariga för att skadan avhjälps. 6 (7)

Egenkontroll ett krav och ett kvalitetsverktyg Kravet på egenkontroll är ett generellt krav som gäller alla verksamheter. Du som driver verksamheten har ansvaret för att se till att lagstiftningens och myndighetens krav följs genom egenkontroll. Ansvar Inom en verksamhet ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av ansvaret för de frågor som regleras av miljöbalken. Rutiner Dokumenterade rutiner ska finnas för att kontinuerligt kontrollera att utrustning och annat är i gott skick samt att drift och underhåll fungerar. Även i andra lagstiftningar finns krav på egenkontroll. Exempel är systematiskt arbetsmiljöarbete och krav på förebyggande brandskyddsarbete. Dessa kontroller granskas av andra myndigheter än miljönämnd. De olika kontrollsystemen berör i flera fall samma saker och det är därför en fördel att man arbetar ihop de olika systemen i ett gemensamt kontrolldokument. Exempel på rutiner som bör finnas dokumenterade hos en tandvårdsklinik är hantering och användning av kemikalier, hantering av avfall, skötsel och funktion hos tekniska installationer, som t ex amalgamavskiljare. Risker Riskerna med verksamheten ska systematiskt bedömas och undersökas ur hälso- och miljösynpunkt. Rutiner för att minska riskerna ska utarbetas. Tillsyn Kommunen har tillsyn över tandvårdskliniker. Tillsyn kan innebära både till exempel besök och granskning av handlingar. Kontrollen kan omfatta hela eller delar av verksamheten. Ofta görs en granskning av vilka försiktighetsåtgärder som gjorts för att förhindra utsläpp. Granskningen omfattar också den egenkontroll som verksamhetsutövaren är skyldig att utföra. Tillsynsavgift Regeringen har beslutat att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ska betala för det arbete som tillsynsmyndigheterna utför. Tillsynsavgiften kan vara utformad som en fast årlig avgift eller beräknad enligt en timtaxa. I Borlänge kommun följer man SKLs (Sveriges Kommuner och Landsting) riktlinjer. Det innebär att från och med år 2009 kommer tillsynsavgiften att baseras på timtidstaxa. Tidigare har tandvårdsklinikerna haft en fast årlig avgift. 7 (7)

Mer information: Arbetsmiljöverket www.amv.se Kemikalieinspektionens föreskrifter www.kemi.se Miljöbalken, förordningen om egenkontroll och annan lagtext www.notisum.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se Smittskyddsinstitutet www.smittskyddsinstitutet.se Socialstyrelsen www.sos.se Kontakt med Borlänge kommuns miljökontor: 0243-742 32 miljokontoret@borlange.se Information från miljökontoret hösten 2008