Personligt ombud Verksamhetsrapport 2015

Personligt ombud Verksamhetsrapport 2015

Innehåll Sammanfattning... 3 Personligt Ombud... 4 Bakgrund... 5 Verksamheten Personligt ombud... 5 Arbetssätt/Metod... 6 Kartlägga behov... 7 Ledningsgruppen (f.d. samverkansgruppen)... 7 Bräcke diakoni... 8 Ledning..................... 8 Ledningssystem... 8 Kvalitetsavdelningenn... 9 Balanserade styrkortt... 9 Brukarundersökning... 9 Omfattning... 10 Uppsökande verksamhet... 10 Klagomålshantering.................. 11 Instanser/myndigheter som personligt ombud har kontakt med... 11 Brukarorganisationer... 11 Referens och samverkansgruppe... 12 Tillgänglighet... 12 Var finns PO... 13 Kontaktinformation Bräcke diakoni Box 210 62 418 04 Göteborg Ansvarig: Anna Lena Slibar anna lena.slibar@brackediakoni.se 2

Sammanfattning I maj 2000 beslutadee regeringen om landsomfattande verksamheter med Personliga ombud (PO) för personer med psykisk funktionsnedsättning. Sedan 20022 har Bräcke diakoni bedrivit verksamheten med personligt ombud enligt avtal med Göteborgs Stad. Bräcke diakoni har fått förlängt avtal med Göteborgs Stad som gäller tom 2017. Verksamhetsrapporten är uppdelad i två delar: 1. Verksamheten Personligt ombud 2015. 2. Erfarenhetsrapport, samt 2 bilagor för statistik och marknads /aktivitetsplan. Personligt ombud(po) vänder sig till personer från 18 år och uppåt och som har psykiska funktionsnedsättningar, dessa ska vara betydande och personen ska ha väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. Svårigheten skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa. För verksamheten ska det finnass en ledningsgrupp med representant ter från kommunen, landstingets primärvård och psykiatri, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Patient, brukar och anhörigorganisationer ska erbjudas att delta i ledningsgruppen. Ledningsgruppenn har under 2015 träffats vid tre tillfällen och man har även haft ett utbildningstillfälle om ledningsgruppens uppdrag. I verksamhetens uppdrag ingår att identifieraa brister i välfärdssystemet och att rapportera dessa. Barnperspektivet ska vara i fokus. Samtliga ombud dokumenterar händelser somm kan betraktas som brister. Exempel på brister som belysts under året är Samordnad individuell plann (SIP) som är lagstiftad sedan 2010. PO ser attt uppdragsgivarna (UG) ofta får ett bättre stöd när myndigheter använder sig av detta. Dessvärree uppmärksammar PO attt SIP används i väldigt liten omfattning. Högkostnadsskyddet; PO ser attt högkostnadsskyddet är ett invecklatt system somm drabbar målgruppen då det ställer höga krav på den enskildes kognitiva förmåga. Kontantprincipen Är under utredning och det väntas på besked från Kammarrätten, Socialstyrelsens beredningsgrupp för PO har haft det med på ett av deras möte i december. Fler brister se Erfarenhetsrapporten del 2. Under det gångna året utfördes en brukarundersökning där resultatet var på 90 % brukarnöjdhet. PO har under 2015 träffat 584 UG. Varje år anordnas en Erfarenhetskonferens, som i år hölls den 2 marss 2015. Det var en inspirerande föreläsning om Förvaltningslagens möjligheter och kommande nyheter. Föreläsaren var universitetslektor, GU, Jan Turvall. Finns en ljudupptagning på POs hemsida. Nya samarbetspartners för 2015: HSB Nabo, Djurskyddsinspektörerna, Göteborgs rättighetscenter, enskilda politiker i riksdagen och regionpolitiker i specifika frågor. Verksamheten har haft fokus på kvalitetsarbete. Ett kvalitetsprojekt har genomförts och kvalitetsledningssystemet har fortsatt att utvecklas i syfte att identifiera behov av och framtagande av rutiner för verksamheten. www.brackediakoni.se 3

Personligt ombud Arbetsprocess enligt SFS 2013:522 4

Bakgrund Verksamheter med personligt ombud grundas på kommunalt ansvar. Det innebär att kommunen/socialtjänsten ansvarar för att statsbidraget används för verksamhett med personligt ombud enligt Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 14/00, nr 5/2011 och o SFS 2013:522 samt övriga villkor som utarbetats av Länsstyrelsen. Bräcke diakoni har tecknat ett avtal med Göteborgs Stad till och medd 2017. Avtalet omfattar 19 årsarbetare. Verksamheten Personligt ombud Verksamhetens målgrupp är personer med psykiska funktionsnedsättningar som har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden samt har omfattande behov av vård, stöd och service. Svårigheterna för f den enskilde skall vara en konsekvens av psykisk ohälsa. Vi utgår från upplevda behov, inte från diagnoser eller sjukdomsbilder. Verksamheten beaktar barnperspektivet och har gjort två anmälningar under 2015 om att barn far illa. Den övergripande uppgiften för ett PO är attt bistå den enskilde så att hen kan återta kontrollen och makten över sitt liv. Dee personer som kommer i kontakt med verksamheten och som är i behov av vårt stöd kallar vi för uppdragsgivare (UG). Benämningen är ett sätt attt förtydliga att arbetett utgår från den enskildes önskemål, behov och uppdrag. u Arbetet tillsammans med UG, ska utmynna i att UG upplever högre livskvalité, får möjlighet till t en jämlik ställning i samhället och får sina rättigheter tillgodosedda. Den huvudsakliga arbetsuppgiften för verksamheten är att tillsammans med UG identifiera och formulera hens behov av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning samt bistå UG i kontakten med olika myndigheter. PO kan till exempel följa med till läkaren, socialtjänst ellerr Försäkringskassan. PO har inte något medicinskt ansvar eller behandlingsansvar. PO fattar inte heller några myndighetsbeslut och det är klienten som ärr uppdragsgivaren. Personer kan få kontakt med ett PO om hen inte har tillräcklig hjälp och o stöd idagg eller inte är nöjd med hur hjälpen ser ut eller fungerar. PO skall vara en hjälp till hjälpen, d.v.s. vi skall när det är möjligt hitta en samhällsfunktionn som kan stödja personen vidare i vardagen. Personer som behöver ett PO kan själv kontakta oss men även anhöriga, myndigheter eller andra a kan hjälpa till att förmedla kontakten enligt den enskildes önskemål. Tiden då man har ett PO kan variera alltifrån några månader till en längre tids stöd. Tillsammanss med PO görs upp en gemensam plan att jobba utifrån. PO är kostnadsfritt för den enskilde. Våra tjänster är ingen rättighet, vilket innebär att PO kan säga nej till vissa uppdrag. Vi har tystnadsplikt ochh vad som ska antecknas beslutas tillsammans med den enskilde. Anteckningar överlämnas till den enskilde eller förstörs efter avslutad kontakt. 5

I PO verksamhetens uppdrag ingår uppsökande verksamhet samt attt informera om verksamheten och målgruppens behov. I verksamhetens uppdrag ingår även att identifiera brister i välfärdssystemet och dokumentera samt rapportera dessa till ledningsgruppen och respektive myndighet. De brister som inkommit under året har i stora drag berört tre områden vilka redovisas i del 2, Erfarenhetsrapporten. Arbetssätt/Metod Uppdragsgivaren (UG) POs uppgift är att hjälpa UG formulera önskningar och behov. Förutsättningen för det är att det finns en bra kontakt och ett bra förtroende mellann ombudet och UG. En förtroendeskapande inledningsfas är därförr av stor betydelse. Vissa UG kan emellertid ha en avvaktande inställning g till PO, som i vissa fall beror på en adekvat osäkerhet. Vår utmaning är att försöka få igång en förändring av UGs livssituation: Allting känns oklart. Det känns som s om jag bara flyter omkring och inte i vet någonting. Det är som de vet och sitter inne med information och vadd som ska ske. Därför är det viktigt att stärka den enskilde så personen får makt över beslut och handlingar som rör dennes liv. Makt och kontroll över den egna vardagen är en viktig förutsättning för att kunna återhämta sig. Formuleringar som används i verksamheten är UG vid rodret, ömsesidighet, jämbördighet, en horisontell relation, fokusering på möjligheter och det friska, ett rehabiliterandeperspektiv, empowerment, MI, stödja och uppmuntra. Vi vill bidra till ökad medmänsklighet och befästa människors lika värde i vårt samhälle. Till osss är alla välkomna, oavsett tro och livsåskådning. Vi har viljan attt se individenn och möta hen med respekt. Vi delar med oss avv vår kunskap och är självklart beredda att lära av andra. Och vi vill se till att samhälletss resurser används på bästa sätt där de behövs. Vi tror på individens kraft att förstå, hantera och skapa mening i sin livssituation. Vi tror t på våra medarbetares kraft att genom sitt yrkeskunnande och engagemang ge stöd till människor i olika livssituationer. Man kan alltså utifrån det vardagsnära arbetet och grundläggandee etiska principer, skapa en gemensam ideologisk ram r för arbetet. Utgångspunkten för arbetet tillsammans med UG kan formuleras så här: UG s upplevda behov och önskningar står i fokus, inte diagnosen och behandlingen. UG s goda förutsättningar och möjligheter ärr det man arbetar med tillsammans, i stället för att se till symptom, problem och begränsningar UG ger uppdragen och styr processen, inte PO. PO har tillgång till professionell arbetsledning g, metodhandledning och extern processhandledning. 6

Kartlägga behov Nästa steg kan vara att ta itu med det UG sagt sig behöva stöd och hjälp med. Många har flera års omhändertagande av myndighetskontakter och det d kan varaa svårt att uttrycka sin egen vilja, då man upplevt att det man har att säga inte är ä någontingg värt eller att ingen har lyssnat. Så här berättaren kvinna: Mitt största problem som jag upplever, är att ingen lyssnar på mig. Jag J har känslan av att det jag har att säga, om mitt liv, om mina bekymmer, inte är någonting värt. Att alla andra människor vett bättre hur jag är och fungerar. Jag är inte viktig, min erfarenhett spelar ingenn roll. Eftersom jag har den här extra känsligheten, tyckss jag hela tiden få det bekräftat genom en mängd olika händelser. Nu när jag har ett personligt ombud känner jag att jag har någon som lyssnar på mig, som bekräftar mig. Att uttrycka en egen vilja kan därför ta olika lång tid. När det fungerar kan nästa steg varaa att försöka kartlägga behoven och få struktur och överblickk över vad det är som UG behöver för att förändra något i sin livssituation, vilket v naturligtvis är väldigt individuellt. PO utgår från behov och inte diagnoser. Den tidsperiod vi har kontakt med våra UG varierar beroende på funktionsnedsättningens omfattning och hjälpbehovens komplexitet. Kortast kontakttid har vi normalt med UG som behöver information om vilket stöd som finns f att sökaa och en visss hjälp att ta nödvändiga kontakter men som därefter relativt självständigt kan välja att satsa på något, t.ex. att gå till ett aktivitetshus eller ansöka om boendestöd. Något längre kontakttid har vi med UG som förutom information om hur samhället fungerar även behöver att PO finns med i hela ansökningsfö örfarandet, att vi följer med m vid besök hos vårdgivare och myndighetspersonerr och att vi jobbar motiverande när tilltron till attt det kan bli bättre i framtiden sviktar. De UG vi har längst kontakt med har ofta en komplexitett i sina hjälpbehov som gör det svårt att få insatser att fungera över tid. Kommunikationen med vårdgivare och myndigheter har inte sällan redan skurit sig när UG tar kontakt med PO. Hot om vräkning, havererad ekonomi, hemlöshet, icke fungerande medicinsk behandling och bristande förståelse för olika samband/sams mmanhang är vanligt. POs roll blir att överbrygga svårigheterna i samspelet mellan UG och myndigheten/vårdgivaren. Många UG har stora kognitiva svårigheterr och då är det av stor vikt att de får individuell anpassad information. Ledningsgruppen (f.d. samverkansgruppen) För verksamheten ska det finnass en ledningsgrupp med representant ter från kommunen, landstingets primärvård och psykiatri, PO, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Patient, brukar och anhörigorganisationer ska erbjudas att delta i ledningsgruppen. Under 2015 har ledningsgruppen haft tre träffar. Vid ett av dessa tillfällen t deltog Ylva Fredén Engvall från Länsstyrelsen. Detta pga. av 7

att gruppen som består av flera nya deltagare önskade få utbildning om ledningsgruppens uppdrag. Bl.a. användes Socialstyrelsens bok Ledningsgruppens spejare i välfärdssystemet och SFS 2013:522 som diskussionsunderlag. Denna diskussion kommer att fortsätta under 2016. Bräcke diakoni Personligt ombud är en verksamhet inom området Rehab och funktionshinder, driftsområde kallas Psykiatrii och Daglig verksamhet. Som enhet har PO tillgång till organisationens verksamhetsstöd och interna utbildningsprogram. Mångfaldsarbetet på Bräcke diakoni involverar alla som verkar inom vår organisation. Var och en av oss har ansvar för våra attityder, våra handlingar ochh vårt bemötande gentemot andra människor. Arbetsklimatet ska präglas av respekt och acceptanss där alla medarbetare tillsammans ska bidra till ett icke diskriminerande synsätt och agerande. I vårt gemensamma arbetee kan vi skapa förutsättningar och en bra grogrund för sundaa värderingar. Bräcke diakoni bedriver bred non profit verksamhett i FAMNA som ärr en rikstäckande intresseorganisation för non profit verksamheter. FAMNA är remissinstans i frågor som berör vård och omsorg. o www.brackediakoni.se inom vård och omsorg. Genom Bräcke diakoni, har PO verksamheten medlemskap Ledning Verksamheten leds av en verksamhetschef och har 2 kontor som under 2015 bestod av 22 PO, motsvarande 19 årsarbetare varav 6 män ochh 16 kvinnor. Alla PO harr högskoleexamen eller likvärdig utbildning. Exempel på utbildning är socionom, sjuksköterska, arbetsterapeut och beteendevetare. Verksamheten är fördelad på två kontor, Norra Ågatan 10 och Marklandsgatan 3, verksamheten har även en möteslokal på Bräcke diakonis område på Hisingen. Ledningssystem Verksamheten har under året fortsatt att utveckla rutiner för att säkerställa kvaliteten i arbetet. Rutinerna har nu förankras och används kontinuerligt i verksamheten. Vi säkerställer och följer upp ledningsdokument och rutiner på APT. Verksamheten har nätverk med andra PO verksamheter i landet för att utveckla metoder och dokument. Bräcke diakoni medverkar till att PO blir delaktiga i nationella nätverk samt om möjligt även internationella nätverk ellerr andra former för erfarenhetsutbyte med motsvarande verksamheter. Enligt avtalet som tecknats med Göteborgs Stad har vi under 2015 haft en praktikplats som ledde till nystartsjobb. Vi har möjlighet attt ta emot enn ny praktikant under 2016. Bräcke diakoni har en utbildningsenhet, som heter Speranza och somm har introduktion och fortbildning av PO både extern och internt. 8

Kvalitetsavdelningen Kvalitetsfunktionen är en stödprocess inom Bräcke diakoni och består av kvalitetschef och kvalitetsutvecklare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarigg för rehabilitering (MAR), socialt ansvarig samordnare (SAS) samt chefläkare (CHL). Enhetens uppgift är att stötta organisationenn i förbättringsarbetet genom att driva gemensamma och övergripande frågor inom kvalitets och miljöområdet. Huvuduppgiften är att driva utvecklingen av ett processorienterat integrerat ledningssystem, patientsäkert, rättssäkert och gemensamt för hela Bräcke diakoni. PO verksamheten kommer att under 2016 få en kvalitésgenomgång av ovanstående avdelning. Balanserade styrkort Bräcke diakoni använder balanserade styrkort som styrinstrument. PO verksamheten har uppnått de mål som var uppsatta för 2015. Målen har bland annat varit att få högre kompetens kring interkulturell kommunikation, att tydliggöra systembristarbetet, att nå n personer i målgruppen som inte har kännedom om PO samt att använda brukarråd i utvecklingsarbetet. Vi har påbörjat samverkan med Mobila fältteamen inom Social resursförvaltning,, HSB Nabo, Mobila teamet Psykiatrin samt boendesekreterarna och försörjningsstödshandläggare i stadsdelarna. Vi har försökt att få till ett större brukarinflytande. Vi har provat Öppet hus där UG kan komma och framföraa sina förslag till förbättringar. Under 2016 kommer verksamheten fortsättaa att arbeta med flera viktiga mål. Framförallt har vi fokus på att bli tydligare i kommuniceringen av strukturella brister. Hur vi kan k utveckla former för metodarbete och attt hitta fler vägar till ökat brukarinflytande. Dessutom kommer vi att fortsätta finna de personer inom målgruppen som vi inte når idag. Brukarundersökning Under våren 2015 anlitade Bräcke diakoni Improveit, en extern utförare av brukarundersökningar, för alla sina verksamheter. Enkäter lämnadess personligenn eller skickades per postt till våra UG. Resultatet var en 90 % brukarnöjdhet i snitt. Här nedan kommer ett par p exempell från enkäten. Det här är jag särskilt nöjd med när det gäller PO: Att få stöd till att skriva ansökningar, skriverier till myndigheter, få sällskap s till möten med socialtjänsten, hjälp i kontakten med myndigheter. Alla dessa saker skapar s extremt mycket stress och ångest i mitt liv. Det syns inte på utsidan, men det gör skillnad i min vardag v och i mitt inre kaos. Jag har upplevt mig sedd och lyssnad på, samt fått förståelse för minn situation och mitt behov av stöd. Rent praktiskt har jag fått stort s stöd med att hålla ihop mina viktiga myndighetspapper och guida mig i hur jag ska agera i en rad olika viktiga formuleringar och ansökningar. Jag har fått svar på frågor jag haft och fått hjälp med att få ifyllda viktiga blanketter. Utan hade jag inte orkatt ta in 9

informationen som jag var tvungen att sätta mig in ifrån t ex CSN, FKK och Skattemyndigheten. Stöd vid personligt möte med FK. Utan hade jag fått panik och haft oro mycket värre än den jag faktiskt kände. Omfattning Under året har totaltt 584 UG tagit del av PO verksamheten i Göteborg. I snitt harr PO, per heltidstjänst, kontakt med ca 30 UG under ett år. 229 UG har avslutats under året. 355 personer var aktuella vid årsskiftet. Antalet UG har ökat och efterfrågan av PO likaså. Nedan redovisas ålders och könsfördelning. Siffrorna gäller för hela PO verksamheten i Göteborg. Differentierad statistik redovisass separat, se bilaga 1. Åldersgrupp 18 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60 64 år 65 år Totalt Kvinnor 70 96 71 99 16 18 370 Män 422 666 422 388 111 111 210 Annat 4 4 Totalt 120 162 113 137 27 29 584 Uppsökande verksamhet En viktig del av verksamheten är att systematiskt arbeta med uppsökande verksamhet. Syftet är att få kontakt med personer som inte själva tar kontakt med PO. Detta gör g vi genomm att regelbundet besöka platser där personer ur målgruppen vistas; t.ex. de fyra aktivitetshusen, Huldas hus, Gyllenkroken och Fontänhuset. Ett annat sätt att nå personer är att PO verksamhp heten blir kända inom de organisationer och myndigheter som på något sätt möter personer medd psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi genom regelbundna träffar och deltagande i nätverk. PO verksamheten har uppmärksammat att det finns en underreprese entation av UG som kommer från andra kulturer. För att nå dessa personer har verksamheten under 2015 fortsatt att knyta kontakter med organisationer och verksamheter för framtida samarbete. Det är av betydelse att PO finns representerade i sammanhang där människor m möts utifrån andra behov och roller utöver de som kommer av att man har en psykisk funktionsnedsättning. Ett exempel på ett sådant sammanhang är Hälsoteket därr vi driver uppsökande verksamhet samt deltar i nätverk med myndigheter, anhörigkonsultenter, diakoner och vårdpersonal. När det gäller att sprida information och skapa dialog är samarbetet s med anhöriga viktigt ochh PO verksamheten har kontakt med anhörigcentrum. 10

Mer om marknadsföring se aktivitetsplan, bilaga 2. Klagomålshantering Informationen om klagomålshantering har förtydligats och finns bl.a. på Bräcke diakonis hemsida. Information ska ges till nya UG så personernaa vet hur man går tillväga vid klagomål. Informationen finns även som blankett på varje enhet. Verksamheten har fått tre klagomål varav två har berört avslut och ett som har berört önskemål om att byta PO. Instanser/myndigheter som personligtt ombud har kontakt med I arbetett för och tillsammans med UG har POO skapat ett stort och upparbetat kontaktnät. Förr att belysa bredden av kontakter i samband med uppdrag ges här några exempel: e Brukarorganisationer, Stadsmissionen, Förvaltningsrätten, Kammarrätten, Polisen, Migrationsverket, Patientnämnden, Socialstyrelsen, Budget och skuldrådgivningen, Brukarstödcentrum, Tingsrätten, Hovrätten, Kronofogden, Skatteverket, IVO, Överförmyndarförvaltningen, Förvaltarenheten, Inspektionen för socialförsäkringen, Mobila fält teamet, Störningsjouren, HSB Nabo, Djurskyddsinspektörerna, Göteborgs rättighetscenter, enskilda politiker i riksdagen och regionpolitiker i specifika frågor. PO har under året haft kontakt med ovanstående instanser/myndigheter för gemensamt erfarenhetsutbyte och dialog. Vi har en del handläggare inom olika myndigheter m som ringer/ mailar och rådgör hur de ska gå vidare med sin klient/patient/brukare. Brukarorganisationer PO verksamheten har kontakt och samarbete med flera brukarorganisationer, vilket ser ut på olika sätt. Genom en del brukarorganisationer bedriver PO uppsökande verksamhet som till exempel på Göteborgsfontänen. Det vanligaste sättet tilll kontakt är att PO tar initiativ till minst en årlig träff med representanter från styrelsen eller att PO medverkar vid ett medlemsmöte. Syftet med dessa träffar är att öppna upp för samarbete, föra en dialog samt ömsesidigt informationsutbyte. Det är viktigt för verksamheten att ha kännedom om vilken resurs som brukarorganisationerna kan vara för UG och att sprida information om PO. Det långsiktigaa målet är att med gemensamma krafter kunna belysa livsvillkoren för personer som lever med psykisk ohälsa och på sikt kunna skapa bättre förutsättningar för återhämtning. Under året har en arbetsgrupp skapats som arbetar med frågor som rör brukarinflytande och i detta är brukarorganisationerna en viktig del. Syftet med arbetsgruppen ärr att undersöka vilka metoder som finns för brukarinflytande/ brukarsamve erkan och attt se vilka somm kan fungera i POav UG och andra personer som har egna erfarenheter att delaa med sig av. Samarbete finns bland annat med BISAM gruppen på Gunnareds Gård och Social aktion. Arbetet kommer att fortsätta under verksamheten. Ambitionen är att arbetsgruppen, förutom PO, kommer att bestå 2016. 11

Referens och samverkansgrupper PO verksamheten är representerad i flera viktiga nätverk som rör frågor gällandee livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning. Nätverken är oftast sammansatta avv personer från flera myndigheter och verksamheter som s i sitt arbete träffar personer med psykisk funktionsnedsättning. Nätverken träffas ungefär två gånger om året för informations och erfarenhetsue utbyte. PO till att det verksamheten och en UG sitter även med i arbetsgrupp om regional brukar och närståendemedverkansstruktur kring patienter med psykisk ohälsa. PO P har lagt märke ibland saknas brukarrepresentanter i nätverken, vilket påtalats och har h lett till förändring i flera fall. Exempel på nätverk är referensgrupperna påå aktivitetshusen, kyrkans psykiatrinätverk, samverkansgruppen Nordost och nätverk viaa samordningsförbunden. Tillgänglighet Verksamheten är tillgänglig per telefon t mellan 8.00 16.00 varje vardag och övrigg tid finns möjlighet att lämna meddelande via telefonsvarare. Det finns en generell e postadress till verksamheten, vilket har lett till ett ökat inflöde av kontakter via nätet. Samtliga PO har e postadresser och mobiltelefoner och kan erbjuda möjligheten att kommunicera via sms vilket kan varaa till stor hjälp för personer med kognitiva svårigheter och de som av någon anledning inte kan tala i telefon. En viktig tillgänglighetsfråga för personer med psykisk funktionsnedsättning är möjligheten att mötas där det fungerar bäst för UG. Attt inte kunna komma ut ur lägenhetenn eller våga släppa in någon, ska inte utgöra hinder att träffa PO. Då många söker information på internet i rörande frågor om den egnaa hälsan är det viktigt attt se över att det finns tydlig och tillgängligg informationn om PO där. På Bräcke diakonis d hemsida finns vanliga frågor och svar om PO verksamheten som ett led i att tydliggöra POs roll och arbetssätt. Tanken är att det skall bli enklare för den enskilde att fåå en klar bild av vad kontakten med PO kan innebära. På Bräcke diakonis hemsida finnss information om PO verksamheten på 10 olika språk. Under 2015 har PO fortsatt att vara aktiva påå Facebook för att öka tillgängligheten och att ge möjlighet till information via sociala medier. Vi finns även på Västra Götalandsregionens hemsida 1177. 12

Var finns PO De personliga ombuden är organiserade i tvåå grupper utifrån geografiska områden. Verksamheten utgår från två kontors och möteslokaler. Enn möteslokal finns också tillgänglig påå Bräcke. Under 2015 såg det ut på följande sätt: Kontorett på Marklandsgatan 3 vänder sig till: Centrum, Majorna Linné (5 PO) Västra Göteborg, Askim Frölunda Högsbo (5 PO) Kontorett på Norra Ågatan 10 B vänder sig till: Angered, Östra Göteborg, Örgryte Härlanda (6 PO) Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen (5 PO) Verksamhetschefen (0,25 % PO) Verksamhetschef Anna Lena Slibar Norra Ågatan 10 B Tel: 031 21 72 15 e post Personligt ombud finns också på Facebook 13