Resultat från undersökningar 2013 i sammanfattande form Januari 2014 Anett Karlström Piteå det är hit man kommer när man kommer hem 1
Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 5 Resultat sett som indikatorer Medborgarenkät Unga och Studenter i Piteå tycker Sid 6 Folkbokföringsprojekt 2013 Sid 7 Personligt 2013 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 11 Företagsklimat PiteåPanelen Bästa skolkommun Mångfaldsarbete Jämförelser Sid 12 Sid 14 Sid 15 Sid 16 Sid 17 Din kommuns kvalitet i korthet Grundskola Gymnasieskola Trygghet och säkerhet Vård och omsorg om äldre Sid 18 Planering inför 2014 2
Resultat sett som indikatorer Medborgardialog som påverkar samhällsutveckling Piteå kommun utvecklar ständigt medborgardialogen i syfte att ge pitebor och företag möjlighet att påverka samhällsutveckling. Under 2013 har ca 8 000 pitebor deltagit i olika dialoger för samhällsutveckling. Därutöver har många deltagit i individuella dialoger för sina barns utveckling i skolan, föreningslivet eller som anhöriga i äldreomsorg. Delaktighet blir allt viktigare dels som kitt i samhället men också som en grund för att nå lokalsamhällets tillit och en social hållbarhet. Legitimitet och förtroende skapas främst av de lokala aktörerna, och att Piteås förmåga att skapa delaktighet kan därmed stärka demokratin även i ett nationellt perspektiv. Medborgardialogen i Piteå bygger på fyra steg: Information, Konsultation, Delaktighet och Medbestämmande. Metoder finns för olika målgrupper. Piteå kommun arbetar som en del i kommunens styr- och ledningssystem med olika undersökningar och jämförelser för att kunna presentera verksamheternas resultat som ett led i att: - kommuninvånarna ska få veta vad de får ut för sina skattepengar - kunna ge goda beslutsunderlag till kommunens politiker i deras arbete Detta dokument presenterar resultat i komprimerad och sammanfattande form Resultat kommer dels från Piteå kommuns medborgardialog och dels från jämförelser med andra kommuner. För dig som vill läsa mer om varje resultat gå in på www.pitea.se/kvalitet Vi är övertygade om att Piteå har goda förutsättningar för att utveckla dialogen så att den utgör en god förutsättning för att stärka mångfald och social hållbarhet. Mats Berg Kommunchef Anna-Lena Pogulis Kommunstrateg 3
1. Medborgarenkät Piteå kommun har för fjärde gången deltagit i SCB:s medborgarundersökning som består av tre delar: A. Kommunen som en plats att bo och leva på, Nöjd-Region-Index (NRI) B. Kommunens verksamhet, Nöjd-Medborgar- Index (NMI) C. Inflytandet i kommunen, Nöjd-Inflytande- Index (NII) Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning under tiden 15 mars 8 maj med ett urval på 1000 personer i åldrarna 18-84 år. Svarsandelen för 2013 i Piteå var 47 procent vilket är lägre än 2011, den sammanlagda svarsfrekvensen för de 69 kommuner som genomfört undersökningen, våren 2013, uppgår till 49 procent. Index Piteå 2013 Piteå 2011 Piteå 2009 Piteå 2007 Samtliga 2013 NRI 67 68 73 71 59 NMI 59 61 61 59 53 NII 41 46 46 43 39 Piteå kommun har i årets undersökning fått lägre resultat för medborgar- och inflytande index, även snittet för samtliga (137) kommuner har sänkts. Vid jämförelse mellan åren ska man observera att enkätfrågorna setts över och reviderats inför årets enkät. Det innebär att frågorna inte alltid är jämförbara över tid, det gäller framför allt faktorerna inom varje index. De tre övergripande indexen anses enligt SCB vara jämförbara över åren. Sammantaget visar resultatet att piteborna är nöjdare än både genomsnittet för samtliga kommuner och genomsnittet för kommuner i samma storleksklass. Nöjdheten är störst för regionindex kommunen som en plats att bo och leva på och medborgaridex som berör kommunens verksamhet. Regionindex (NRI) Det sammanfattande betygsindexet NRI för hur medborgarna bedömer Piteå kommun som en plats att bo och leva på är 67. Genomsnittet för samtliga 137 deltagande kommuner är 59. Trots att betyget är en sänkning sedan 2011 ligger Piteå högre än genomsnittet. Piteå har högre betyg än andra kommuner då det gäller rekommendation att flytta till din kommun. Av medborgarna kan 62 procent starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till Piteå kommun, medan 8 procent vill avråda från det. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Det sammanfattande betygsindexet Nöjd- Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna i Piteå kommun är 59, vilket är en minskning jämfört med 2011 års resultat. Genomsnittet för samtliga 137 deltagande kommuner är 53. Högsta betyget har vatten och avlopp samt räddningstjänsten. Lägst betyg får äldreomsorgen, stöd till utsatta personer samt gator och vägar. Inflytandeindex (NII) Det sammanfattande Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheten till inflytande på kommunens verksamheter och beslut i Piteå kommun är 41. Genomsnittet för samtliga 137 deltagande kommuner är 39. Piteå kommun har lika eller högre index än övriga kommunerna på samtliga faktorer. Trots att Piteå har högre än andra kommuner så är detta index Piteås lägsta i undersökningen. Högsta index får information och lägst får påverkan. Jämfört med andra kommuner redovisar Piteå högre betyg för information och förtroende. Effektmått Enligt SCB:s effektmått visar resultatet att följande utvecklingsområden skulle ha stor påverkan på helhetsbetygen. - A. Regionindex - Bostäder B: Medborgarindex Verksamheterna - Äldreomsorg - Gator och vägar - Miljöarbete - Stöd till utsatta personer - Grundskolan C: Inflytandeindex - Påverkan - Förtroende 4
2. Unga och studenter i Piteå - tycker Strategiskt område - Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. I Piteå kommun bor 9 287 ungdomar i åldrarna 7-25 år, de representerar cirka 23 procent av Piteås befolkning. För att veta vad som är viktigt för unga i Piteå öppnades för sjunde året Unga i Piteå - tycker på kommunens hemsida under perioden 6 september till 6 oktober. För tredje året i rad har även stadens studenter medverkat i en egen enkät, Student i Piteå tycker. Totalt inkom 323 svar: - 261 svar från unga, varav 110 var individuella och 14 var grupp/klass. - 62 svar från studenter Antal inkomna svar var högre än år 2012. De flesta som svarat bland unga var i åldern 16-19 år och bland studenter var de flesta under 25 år. Strömbackaskolan Tidigare år har frågorna till unga och studenter utgått från de strategiska områdena. Inför 2013 beslutades det att frågorna istället skulle utgå från de tre prioriterade målområdena som Piteå kommun ska arbeta med under 2014. Det vill säga mångfald, attraktiva boendemiljöer och ökad befolkning. Här nedan presenteras resultatet av vad unga och studenter tyckt. Vad tycker ungdomarna? Mångfald I strävan efter ett öppet och tolerant Piteå är integrations- och mångfaldsarbetet viktigt. Alla oavsett ålder, kön, funktionshinder, etnicitet, religion, sexuell läggning ska behandlas lika, vidare ska diskriminering, främlingsfientlighet och rasism motverkas. Att vara snäll, trevlig, hjälpsam, visa respekt samt behandla alla lika är det vanligaste svaret hos de unga samt studenterna på frågan hur man kan bidra till att möte nya invånare på ett bra sätt. Begreppet mångfald kan vara komplext och kan ibland uppfattas som svår att förstå innebörden av. De unga samt studenter som medverkat i denna enkät uppvisar att de efterfrågar mer kunskap inom området. I arbetet med att minska fördomar mot varandra tycker både unga och studenter att Piteå kommun kan bidra med information och kunskap genom informationsträffar, annonser, delta i projekt, seminarium samt genom hushållstidningen Värt att veta om din kommun. Attraktiva och varierande boendemiljöer Ett av kommunens mål är att Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. Att vara en attraktiv boendeort handlar såväl om att kunna erbjuda bra boendemiljöer, som att erbjuda ett stort urval av bostäder. Vad en attraktiv och trygg boendemiljö är uppfattas olika beroende på var i livscykeln man befinner sig. De unga samt studenter som medverkat i denna enkät uppger att en attraktiv boendemiljö för dem främst är närheten (skola, affärer, naturen), att det är lugnt och tryggt, fräscht och rent, prisvärt boende samt bra grannar. En trygg boendemiljö upplevs främst av bra belysning, bra grannar, låg brottslighet, förmågan att röra sig fritt dag som natt samt att man ska känna trygghet i sitt egna hem (portkod). Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare För att nå målet med 43 000 invånare till år 2020 arbetar kommunen på många olika plan med olika frågor. Kommunen arbetar med Piteå som bostadsort, kommunal service, Piteå som studentort, etableringsort osv. 5
Majoriteten av de unga (74 %) samt studenter (86 %) uppger att de kan rekommendera andra att flytta till Piteå. Främsta anledningen uppges vara att Piteå är en mysig och lugn stad med trevliga invånare, närheten till allt samt bra utbildningsmöjligheter. Vidare uppger omkring en tredjedel av de svarande studenterna att de själva kan tänka sig att leva och bo i Piteå efter avslutade studier. 3. Folkbokföringsprojekt 2013 Under perioden juni till november 2013 genomförde StudentConsulting AB ett folkbokföringsprojekt riktad mot stadens förstaårsstudenter på uppdrag av Piteå kommun. Målet med projektet var att öka antalet folkbokförda studenter i Piteå kommun. Telefonuppringningar genomfördes till de studenter som är registrerade vid Luleå Tekniska Universitet i Piteå men som inte är folkbokförda i Piteå kommun. Uppringningarna resulterade i en ökning med 38 nya folkbokförda förstaårsstudenter i Piteå kommun. Kårhuset I samband med uppringningarna hälsades alla förstaårsstudenter välkomna till Piteå och de fick även besvara fem frågor om Piteå. Frågorna som ställdes handlade om vad studenterna har för förväntningar på Piteå som studentstad. Resultatet blev att de flesta studenterna hade ett bra intryck av Piteå och hade stor förväntan på, Piteå som studentort Studentboendet Utbildningarna Studenternas förväntan på aktiviteter och fritidsmöjligheter var lägre. 6
4. Personligt - 2013 Inledning Enkätundersökningen har genomförts för tionde gången bland elever i skolår 7 och 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasiet. Totalt har 1164 elever besvarat enkäten av totalt 1342 elever, vilket ger en svarsfrekvens på 87 procent. Unga i Piteå mår bättre Totalt sett ser de unga rätt ljust på livet just nu, det är 81 procent som ger betyg 7 eller högre på en skala 1-10. Det är de näst högsta värdet sedan undersökningen startade. period det senaste året, vilket är något lägre än tidigare år. Av de som har känt sig deppig är det 67 stycken som varit så deppiga att de har funderat på självmord, vilket är alldeles för många. Det är dock den minsta andelen sedan 2010. Skoltid Bra skolkommun Årets resultat stärker bilden av att Piteå är en bra skolkommun. Eleverna har aldrig trivts så bra i skolan som nu sedan undersökningen startade. På en skala 1-10 är det 8 av 10 som ger betyg sju eller högre. Killarna ser ljusare på livet än vad tjejerna gör. Sett per åldersgrupp är det skolår 7 som ser ljusast på livet. Hur mår de unga? Totalt sett ser de unga ut att må bättre jämfört med tidigare år. Det är en högre andel tjejer än killar som haft problem med trötthet, huvudvärk, sömnsvårigheter och oro den senaste veckan. Problemen ökar med stigande ålder. Liksom tidigare har 9 av10 elever någon vuxen eller/och någon kamrat att prata med när de har problem. Färre - men för många är utsatta Det är färre elever som har varit kränkta, mobbade, utsatta för hot och våld eller sexuella handlingar det senaste året, en minskning i alla åldrar. Trots det är det ändå för många som blivit utsatta. Av de 186 elever som känt sig kränkta, uppger 147 stycken att kränkningen skett av annat barn/ungdom. Av de 52 som känt sig mobbade, uppger 46 stycken att de blivit mobbade av annat barn/ungdom. Av dem som besvarat enkäten är det 38 elever som blivit utsatta för sexuella handlingar som de inte vill vara med på, vilket är lägre än tidigare år. Färre är deppiga Av dem som besvarat enkäten är det 314 elever som har känt sig deppiga under en längre Andel elever som aldrig har skolkat är 80 procent, vilket är samma resultat som förra året. Andelen tjejer som skolkar minskar jämfört med förra året, medan killarna ökar. Allt fler äter lunch i skolmatsalen Det är allt fler som äter lunch i skolmatsalen, 90 procent vilket är det högsta värdet sedan 2008. Andelen elever som äter lunch minst tre dagar per vecka är på samma höga nivå som förra året. Glädjande är att andelen som äter alla skoldagar ökat och är det näst högsta värdet sedan undersökningen startade. En högre andel killar äter lunch minst tre dagar i veckan jämfört med tjejerna. Att allt fler äter lunch kan bero på att eleverna anser att lunchen är viktig för hälsan, 77 procent anger betyg 7 eller högre på en skala 1-10. Killarna tycker lunchen är viktig i större utsträckning än tjejerna. 7
Anledningen till varför elever väljer att inte äta sin lunch i skolmatsalen är främst att det är dålig meny, men även tillagningen anger många som en orsak. Mindre rörelse på skoltid Det är enbart hälften av eleverna som deltar i fysisk aktivitet på skoltid mer än tre dagar per vecka. Killar rör sig i större utsträckning än tjejer. Andel elever som deltar i rörelse alla skoldagar har minskat något. Minskningen är störst i skolår 7, trots det är det skolår 7 som rör sig mest på skoltid. Fritid Fler tränar på fritiden Träning och motion på fritiden har ökat sedan undersökningen startade, totalt sett är det idag 8 av 10 som tränar minst två gånger per vecka. Jämfört med förra året har tjejerna ökat och tränar i dag mer än killarna. Det är 1 av 10 elever som aldrig motionerar på sin fritid. Det är den lägsta andelen sedan undersökningen startade. Fler föreningsaktiva Det är 56 procent av eleverna som är medlem i någon förening, vilket är något högre än förra året. Det är i skolår 7 och bland tjejerna som ökningen skett. Färre spelar regelbundet Andel elever som spelar data-tv/konsol/ telefonspel regelbundet har minskat jämfört med förra året. Tjejer spelar främst vid enstaka tillfällen, medan över hälften av killarna spelar regelbundet. Killarna lägger mer tid på dataspel än tjejerna, nästan 40 procent spelar mer än 20 timmar i veckan, vilket kan jämföras med tjejerna där andelen är 12 procent. kondom följt av p-piller. Positivt är också att användandet av kondom har ökar jämfört med förra året. Eleverna mer laglydiga Totalt sett så fortsätter resultatet för lag och rätt att förbättrats jämfört med tidigare år. Andelen elever som aldrig snattat, klottrat eller deltagit i annan skadegörelse har ökat något och är det bästa resultatet sedan 2008. Färre snusar, röker och dricker Andel elever som använder tobak, alkohol och droger har aldrig varit så lågt som nu. Snusat Rökt Druckit alkohol Andel som aldrig: 75 procent 70 procent 59 procent Totalt minskar rökning, 70 procent uppger att de aldrig rökt. Den största minskningen är i skolår 9 och bland tjejer. Det är 6 av 10 elever som aldrig druckit alkohol. Största förbättringen syns i årkurs 9. När det gäller användandet av alkohol är det ingen skillnad mellan tjejer och killar. Narkotiska preparat Andel elever som aldrig använt narkotika är högre än förra året, totalt 97 procent. Resultatet i skolår 2 är det bästa sedan mätningen började. Färre har försökt påverka När det gäller inflytande är det en lägre andel som vet var de ska vända sig för att kunna påverka. Andelen som försökt påverka en samhällsfråga de senaste 12 månaderna, är också lägre än förra året. Av de som försökt påverka i en samhällsfråga, har de flesta försökt att påverka inom skolfrågor. Däremot är det en större andel av de som försökt påverka, som fått gehör för sina åsikter. De vanligaste sätten att påverka är genom att skriva på en namninsamling, genom skolarbete och delta i elevråd. Färre har sex och fler skyddar sig Färre elever har haft sex, det är det lägsta värdet sedan 1998. Av de som har sex använder något fler preventivmedel än förra året. Det vanligaste preventivmedlet är 8
5. Företagsklimat I samarbete med Stockholm Business Alliance och Business Region Göteborg genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), under 2013 för andra gången undersökningen Insikt. Undersökningen är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning gentemot företag inom områdena: Brandtillsyn Bygglov Markupplåtelse Miljö- och hälsoskydd Serveringstillstånd. Företag som haft ett ärende med kommunen som myndighet under år 2012 har fått möjligheten att svara på en enkät med frågor inom myndighetsområdena och följande sex serviceområden: Information Tillgänglighet Bemötande Kompetens Rättssäkerhet Effektivitet. Antalet ärenden i undersökningen för Piteå kommun har varit 326 i antalet och svarsfrekvensen 57 %. Nöjd-Kund-Index (NKI) Företagens helhetsbedömning av kommunens service ligger till grund för måttet Nöjd- Kund-Index (NKI). Piteås NKI låg på 71 jämfört med genomsnittet för samtliga deltagande kommuner som låg på 67. Piteå placerar sig på plats 39 av 189 deltagande kommuner i totala NKI. Om man jämför Piteå kommun med andra stora kommuner (fler än 40 000 invånare) placerar sig Piteå på plats 4 av 56. I Norrbotten hamnar Piteå på en delad första placering tillsammans med Överkalix. Resultat myndighetsområden Företagarna i Piteå kommun ger varierande betyg till de olika myndighetsområdena. Högst NKI får brandtillsyn med ett värde på 84. Lägst NKI tilldelas serveringstillstånd med ett värde på 66. Jämfört med 2011 har NKI-värdet för brandtillsyn ökat mest med hela 17 enheter. Den största minskningen gäller för serveringstillstånd där förändringen är sex enheter. Myndighetsområde NKI NKI Förändring 2011 2013 Brandtillsyn 67 84 +17 Bygglov 71 73 +2 Markupplåtelse 69 72 +3 Miljö- och 70 68-2 hälsoskydd Serveringstillstånd 72 66-6 Totalt 70 71 +1 Resultat serviceområde Piteå ligger över medel för undersökningen inom alla serviceområden. Det område som företagarna är mest nöjda med är bemötandet, minst nöjda är de med informationen. Vidare är företagen mest nöjd med bemötandet inom myndighetsområdet brandtillsyn och minst nöjd med informationen inom markupplåtelse. Serviceområde Index 2011 Index 2013 Information 66 67 Tillgänglighet 73 72 Bemötande 74 79 Kompetens 73 72 Rättsäkerhet 69 71 Effektivitet 74 75 Effektmått Effektmåtten visar i vilken utsträckning respektive serviceområde påverkar det totala NKI-värdet. Serviceområde Effektmått Information 0,23 Tillgänglighet 0,63 Bemötande 1,13 Kompetens 1,29 Rättsäkerhet 0,68 Effektivitet 1,13 I Piteå kommun anser företagarna att kompetens, bemötande och effektivitet är viktigast. Eftersom kompetensen visar på relativt lägst betyg (72 enheter) och högst effektmått av dessa tre bör det området i första hand prioriteras vid ett förbättringsarbete. 9
6. PiteåPanelen PiteåPanelen startades år 2008 och består av en samling pitebor i olika åldrar vilka får möjlighet att tycka till i olika frågor innan beslut fattas eller innan förslag utformas. Under 2013 har PiteåPanelen medverkat och lämnat synpunkter i följande fyra frågor: Hållbar jämställdhet (HÅJ) Tillgänglighet och bemötande Samhällsbyggande Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Hållbar jämställdhet (HÅJ) Syftet med enkäten var att ta del av vad panelen tycker om jämställdheten i kommunens alla verksamheter. Majoriteten av paneldeltagarna upplever att det är jämställt i kommunens alla verksamheter när det gäller service och bemötande. 80 procent upplever att den service som kommunen erbjuder är jämställd oavsett kön, och 72 procent upplever att män och kvinnor bemöts på ett likvärdigt sätt. När det gäller resursfördelningen tyckte 52 procent att fördelningen var mindre bra i kommunens verksamheter. Tillgänglighet och bemötande Piteå kommun har som mål att piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service. Helhetsintrycket av kommunens tillgänglighet tyckte majoriteten av paneldeltagarna var bra. De flesta, 47 procent, tyckte att det är lätt att komma i kontakt med kommunen via telefon och e-post. Vilket sätt man helst vill komma i kontakt med kommunen uppges vara via telefon följt av e-post och möten/samtalsdialoger. 87 procent önskar att det fanns telefontider då man med all säkerhet kan nå en tjänsteman. Vid kontakt med kommunen via telefon och e- post tyckte majoriteten att de fick svar på sin fråga och blev bra bemött. När det gäller kommunens webbplats tyckte 48 procent att den var lättillgänglig. Samhällsbyggande Syftet med enkäten var att ta del av vad deltagarna i PiteåPanelen tycker att en attraktiv boendemiljö respektive vad en trygg miljö är för dem. Flest inkomna åsikter om vad en attraktivt boende är var: närhet till natur och vatten, närhet till service (ex: affärer, skola, gym, vårdcentral osv), bra standard på boendet samt bra boendemiljö (lugnt och tryggt, fint och välskött). Flest inkomna åsikter om vad en trygg miljö är var: goda grannar - bra grannsamverkan, nära till service (polis, sjukvård, skola, affärer osv), säkra och trygga gång och cykelvägar samt biltrafiksvägar, lugnt område samt bra belysning. Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Syftet med enkäten var att inhämta synpunkter i arbetet med att utveckla landsbygden i Piteå. De stöd som finns för landsbygden tyckte majoriteten av paneldeltagarna var bra och nödvändigt för landsbygdens överlevnad. De stöd som flest paneldeltagare kände till var årets by följt av byapeng. Majoriteten tyckte det är viktigt att kommunen har en ambition att öka befolkningen på landsbygden. När det gäller kommunens ambition att upprätta en utpekad serviceort tyckte 78 procent att det skulle vara positivt för befolkningsutvecklingen på landsbygden. 10
7. Bästa skolkommun Lärarförbundet rankar varje år Sveriges skolkommuner (startade 2002). Rankning bygger på fjorton kriterier som anses viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. Kriterierna handlar bland annat om resurser till undervisningen, betygsresultat, gruppstorlekar, och lärarnas behörighet. Syftet med utmärkelse är att inspirera kommuner att satsa på dem som skapar den goda skolan elever, lärare och skolledare. Piteå kommun har de senaste åren placerat sig bland de 15 bästa av landets 290 kommuner. 2013 nådde Piteå topplaceringen och blev utsedd till Sveriges bästa skolkommun. Piteå redovisar goda resultat genom dels hög personaltäthet, välutbildad och engagerad personal, höga förväntningar på verksamheten med elever i fokus och kommunens satsning på övergripande utvecklingsprojekt t.ex. skola för hållbar utveckling, matematik, läsning och kultur. 8. Mångfaldsarbete Ett av Piteå kommuns prioriterade målområden för 2014 är att arbeta med ökad mångfald. Piteå ska växa och det som finns i kommunen idag ska finnas för fler. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund För att förvaltningar och nämnder ska kunna ta fram konkreta åtgärder för att nå målet, har förvaltningschefsgruppen/kommunstyrelsen gett strategiska enheten på kommunledningskontoret i uppdrag att definiera mångfaldsbegreppet. En strategisk arbetsgrupp bildades som i sin tur valde att anlita Carlos Rojas, Miklo AB. Tillsammans med 14 av Piteå kommuns anställda har fokusgruppsdialoger genomförts med ett urval av pitebor från olika grupperingar, bland annat högstadie- och gymnasieelever, fysiskt funktionsnedsatta, personer som är engagerade i föreningar, HBTQ, invandrare och barn till invandrare osv. Syftet med fokusdialogerna var att ta del av personernas tankar, åsikter och erfarenheter om hur de upplever Piteå. Under januari 2014 genomfördes två open space, en för gymnasieelever och studenter och en för allmänheten. Där syftet var att ha en fortsatt dialog kring Piteås mångfald. Efter dialogerna med piteborna ska Miklo AB sammanställa en rapport med analys och förslag på handlingsplan för Piteå kommun. Arbetet ska vara klart i mars 2014. Ett Piteå för alla - med ökad mångfald. 11
9. Din Kommuns kvalitet i korthet Tillgänglighet i Din kommun 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? Jämförelser Indikatorer % antal kontakt Resultat 2012 Resultat 2013 % 53 96 41 51 Förändring jämfört med 2012 Jämförelse Andra kommuner 79 44 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? % gott bemötande 84 91 86 4a. Hur många timmar/vecka har kommunens huvudbibliotek öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Antal timmar per vecka 18 18 12 4b. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Antal timmar per vecka 43 43 26 5. Hur stor del av de som erbjuds plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? % 94 96 69 6. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Antal dagar 9 12 20 7. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? Antal dagar 7 11 50 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (försörjningsstöd) Antal dagar 10 12 16 Trygghetsaspekter i Din kommun 9. Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (Genomförs udda år i Piteå, 2012 års värde avser 2011) 10. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Indikatorer Index SCB enkät av 100 poäng Antal medarbetare Resultat 2012 Resultat 2013 71 73 11 11 Förändring jämfört 2012 Jämförelse 61 14 11a. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, planerade? (2013 års värde avser år 2012 och 2012 avser 2011) Antal barn per personal 4,6 5,0 5,4 Din delaktighet och kommunens Information Indikatorer Resultat 2012 Resultat 2013 Förändring jämfört 2012 Jämförelse 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgare? (2012 års undersökning har ökade krav) Informations index % 85 88 79 14. Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare att delta i kommunens utveckling? Index % av 77 poäng 77 77 50 15. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (Genomförs udda år i Piteå, 2012 års värde avser 2011) Index SCB enkät av 100 poäng 46 41 12 39
Din kommuns kostnadseffektivitet 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskola? (2013 års värde avser år 2012 och 2012 avser 2011) Indikatorer Resultat 2012 Resultat 2013 Tusentals kronor 132 133 Förändring jämfört 2012 Jämförelse 123 17a. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 17b. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? % 90 96 93 % 80 84 Närverk 70 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet? % 96 93 20. Kostnad per betygspoäng Kronor 340 363 21. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen % 87 88 87,5 361 77 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Tusentals kronor 13,7 13,5 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Andel av maxpoäng i % 58 45 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med % av de som sitt särskilda boende svarat på enkät 72 78 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (2013 avser 2012 och 2012 avser 2011) Andel av maxpoäng i % % av de som svarat på enkät Andel av maxpoäng i % % ungdomar 13-20 år 52 52 93 94 25,2 68 84 69 91 67 67 82 97 84 80 Din kommun som Resultat Resultat Indikatorer samhällsutvecklare 2012 2013 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen (2013 avser 2012 och 2012 avser 2011) % 78,4 79,4 32. Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd? % 2,3 33. Hur många nya företag enligt Bolagsverket har startats per 1000 invånare i kommunen? Antal per 1000 invånare 3,8 3,5 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? 70 71 Index, 0-100 (Genomförs udda år i Piteå, 2012 års värde avser år 2011) 35. Hur högt är sjukpenningstalet bland kommunens invånare? ( avser år 2012) Dagar/år 9,4 10,0 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? (Genomförs udda år i Piteå, 2012 års värde avser år 2011) % Index SCB enkät av 100 möjliga 9 7 68 67 Förändring jämfört 2012 Jämförelse 13 78,6 4,0 5,0 67 8,5 16 59
10. Öppna jämförelser Under 2012 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterat följande öppna jämförelser; - Grundskola - Gymnasieskola - Trygghet och säkerhet - Vård och omsorg om äldre Resultaten presenteras som faktiskt värde och ranking samt en markering med grönt, gult och rött ljus, i jämförelse med landets kommuner. Grönt ljus ges för de 25 procent bästa resultaten Gult ljus ges för de 50 procent mellersta resultat Rött ljus ges för de 25 procent relativt sämsta resultaten Vissa mått presenteras som jämförelse utan färgsignal. Grundskola Öppna jämförelser för grundskolan arbetar med värden för året innan. Detta innebär att jämförelser med andra kommuner sker för år 2012. Öppna jämförelser avser värden för år 2012 2013 Indikatorer Piteå Rang Piteå Uppnått målen i alla ämnen 89,4 15 84,8 Avvikelse från SALSA 7 28 Genomsnitt meritvärde 213 69 212 Avvikelse från SALSA -1 153 Andel behöriga gymnasieskolans natur och teknikprogram 92,5 22 88,6 Andel behöriga, ekonomi, humanistiska och samhällsvetarprogram 94 20 92,3 Andel behörigha, estetiska program 94,5 20 92,3 Andel behörigha, yrkesprogram 95,6 17 Ämnesprov skolår 9 minst G Matematik 92,6 13 95,0 Ämnesprov skolår 9 minst G Engelska 99,1 31 98,7 Ämnesprov skolår 9 minst G Svenska 98,4 78 98,0 Sammanvägt värde Plats 21 2012 2013 Indikatorer Piteå Rang Piteå Rang RESURSER - EKONOMI Nettokostnad/ Elev (2007-2011) 88 694 193 Avvikelse standardkostnad (2006-2010) 5,0 190 Effektivitetstal 64 RESURSER PERSONAL Lärare med pedagogisk examen 95,6 15 Andel elever per lärare 11,6 LIKVÄRDIG BETYGSSÄTTNING (Avser år 2012) Andel elever som får högre/lägre slutbetyg än betyg på ämnesprov Matematik - högre än ämnesprov 19,2 % (riket 25) - lägre än ämnesprov 0,7 % (riket 0,9) Engelska - högre än ämnesprov 5,0 % (riket 7,7) - lägre än ämnesprov 10,0 % (riket 5,5) Svenska - högre än ämnesprov 17,5 % (riket 14,0) - lägre än ämnesprov 5,0 % (riket 5,9) Piteå kommun placerar sig i jämförelse med landets övriga kommuner på plats 21 för år 2012. I öppna jämförelser för 2012 redovisar Piteå grönt ljus för: - Andel som uppnått målen i alla ämnen - Genomsnitt meritvärde - Andel behöriga till gymnasieskolan för natur och teknikprogram, ekonomi, humanistiska och samhällsvetarprogram, estetiska program och yrkesprogram - Ämnesprov i engelska och matematik (skolår 9) - Sammanlagt kvalitetsvärde - Lärare med pedagogisk examen Piteå presenterar gul signalfärg för: - Ämnesprov i svenska (skolår 9) - Avvikelse från SALSA (genomsnittligt meritvärde) 14
Gymnasieskola Öppna jämförelser för gymnasieskolan arbetar med värden för året innan. Detta innebär att jämförelser med andra kommuner sker för år 2012. 2012 2013 Indikator Piteå Rang Piteå Andelen elever i % som fullföljt gymnasiet inom tre år, exkl. IV (2011/2012) Andel elever i % som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år. (2011/2012) 87,6 7 86,8 87,2 8 88,4 Avvikelse från beräknat värde 9,4 15 Andelen elever i % som uppnått grundläggande behörighet till universitet/ högskola (läsår 2011/2012) 89,0 82 88,1 Avvikelse i % från beräknat värde -1,9 122 Andel elever i % som uppnått grundläggande behörighet till universitetet/ högskola inom tre år. (2011/2012) 80,6 9 77,9 Genomsnittligt betygspoäng (2011/2012) 14,0 93 13,7 Avvikelse i poäng från beräknat värde -0,4 116 Andelen % elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutat gymnasium (2011/2012) Andelen elever med direktövergång till universitetet/högskola efter avslutat gymnasium (2012) Andel elever i % som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (2011) -Varav studieförberedande 13,2 -Varav yrkesförberedande 29,5 Nettokostnad per elev (treårigt medelvärde i kronor) 39,1 153 40,9 18,9 101 23,0 241 101 803 -Varav lokalkostnad per elev (2009-2011) 15 587 -Varav dagliga resor och inackordering per elev (kronor) (2009-2011) Avvikelse från standardkostnad i % (2009/2011) 3 371 1,9 128 Folkbokförda elever som gick 2012 i -kommunens gymnasieskola 80,4 - fristående skola i egna 0,0 kommunen - kommunal skola i annan Luleå 7,5 kommun Göteborg 0,3 Älvsbyn 1,3 - fristående skola i annan 3,5 kommun - landstingskommunal skola 4,4 Fördelning av elever i % på olika programtyper läsåret 2011/2012 Yrkes 51,5 Studie 45,3 Specialutformat Individuellt Resultatet i öppna jämförelser för 2012 utgår från gymnasieelever med Piteå som hemkommun, oavsett studieort. I öppna jämförelser för 2012 redovisar Piteå grönt ljus för: - Andel elever som slutför sina studier inom 3 och 4 år, vilket är fler än beräknat i modellberäknat värde. - Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola inom tre år Piteå redovisar gul signalfärg för: - Andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet/högskola - Genomsnittligt betygspoäng - Andelen elever som påbörjat studier vid universitet/högskola inom 3 år efter avslutat gymnasium - Andelen elever med direktövergång till universitet/högskola efter avslutat gymnasium - Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (varav studieförberedande) - Avvikelse från standarskostnad Piteås utvecklingsområden, röd signalfärg har Piteå för: - Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter avslutat gymnasium (varav yrkesförberedande) 15
Trygghet och säkerhet Indikator 2012 2013 Personskador Antal sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av 12,2 12,2 oavsiktliga skador (olyckor) per 1000 invånare (2010-2012) Avvikelse från modellberäknat värde Fler än Lika många Bränder med egendomsskador Antal utvecklade bränder byggnad/1000 0,77 0,81 invånare och år (2010-2012) Avvikelse från modellberäknat värde Fler än Fler än Våldsbrott Antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare och år (2010-2012) 7,5 6,8 Avvikelse från modellberäknat värde Färre än Färre än Stöld och tillgrepp Antal anmälda stöld och tillgreppsbrott/1000 invånare (2009-2011) 31,0 29,2 Avvikelse från modellberäknat värde Färre än Färre än Information och utbildning Antal personer utbildade av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per 1000/invånare (2012) Krisberedskap Förmåga Kommunens egen bedömning av sin förmåga att upprätthålla viktiga verksamheter i kris Hjälp vid nödläge Hur snabbt får invånare tillgång till räddningstjänst? Tid från 112 -samtal till första resurs på plats. (2011-2012) Hur snabbt får invånare tillgång till ambulans Samverkan Samverkar landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (IVPA) 62 49* Helt uppnått Helt uppnått 12,3 12,4 11,8 12,3 *All data har tyvärr inte blivit registrerad. Denna siffra är i verkligheten högre, närmare 69 Ja Ja Likställd service genom jämställdhet och mångfald 2012 2013 Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst 3,4 6,2 Samhällets kostnader för olyckor 2012 2013 Totalt per invånare 7 300 Piteå uppvisar 2013 positiva värden, grön signalfärg för: - Våldsbrott, antal anmälda våldsbrott är färre än modellberäknat värde. - Stöld och tillgrepp, antal anmälda stöld och tillgreppsbrott/1000 invånare är färre än avvikelse från modellberäknat värde - Kommunens egen bedömning av sin förmåga att upprätthålla viktiga verksamheter i kris - Hur snabbt får invånare tillgång till ambulans - Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst Piteås utvecklingsområden 2013, röd signalfärg är: - Bränder med egendomsskador, avvikelser från modellberäknat värde är fler än beräknat. Piteå har en positiv utveckling och gått från gul till grön signalfärg för: - Antal anmälda våldsbrott/1000 invånare - Antal anmälda stöld och tillgreppsbrott/1000 invånare - Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst 16
Vård och omsorg om äldre Hemtjänst Tillräckligt med tid, hemtjänst Personalkontinuitet, antal/14 dagar (medelvärde) Möjlighet att påverka tider, hemtjänsten Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänsten Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänsten Piteå 2012 Piteå 2013 91 90 11 11 64 57 88 88 72 67 Bemötande, hemtjänsten 83 85 Trygghet, hemtjänsten 50 56 Helhet, hemtjänsten 93 94 Särskilt boende Tillräckligt med tid, särskilt boende Möjlighet att påverka tider, särskilt boende Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende 58 59 50 46 71 77 Bemötande, särskilt 58 58 boende Trygghet, särskilt 46 45 boende Maten, särskilt boende 67 66 Måltidsmiljön 65 66 Möjlighet att komma 50 53 utomhus Trivsamt utomhus, 81 71 särskilt boende Trivsamma 68 62 gemensamma utrymmen Sociala aktiviteter 46 49 Väntetid till särskilt 7 11 boende Helhet, särskilt boende 72 78 Hemtjänst Piteå redovisar 2013 grön signalfärg för: - Tillräckligt med tid - Personalkontinuitet - Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål - Bemötande och trygghet - Trygghet Gul signalfärg redovisar Piteå 2013 för: - Möjlighet att påverka tider - Hänsyn till åsikter och önskemål - Helheten inom hemtjänsten Särskilt boende Piteå presenterar 2013 grön signalfärg för: - Väntetid till särskilt boende Gul signalfärg redovisar Piteå 2013 för: - Hänsyn till åsikter och önskemål - Bemötande - Måltidsmiljön - Möjlighet att komma utomhus - Trivsamt utomhus Röd signalfärg redovisar Piteå 2013 för: - Tillräckligt med tid - Möjlighet att påverka tider - Trygghet - Maten - Trivsamma gemensamma utrymmen - Sociala aktiviteter - Helheten inom särskilt boende. 17
Planering inför 2014 Under 2014 är följande kommunövergripande undersökningar planerade: Lokala undersökningar Unga i Piteå - tycker Hösten 2014 Unga i Piteå granskar Vår 2014 (genomförd) Personligt Hösten 2014 PiteåPanelen 3-4 frågor genomförs under 2014 Din kommuns kvalitet i korthet Hösten 2014 Öppna jämförelser Hösten 2014 18
19
För dig som vill veta mer Gå in på www.pitea.se/kvalitet där kan du följa kommunens kvalitetsarbete och läsa aktuella resultat och rapporter Kontaktuppgifter Kommunstrateg Anna Lena Pogulis 0911 69 62 57 anna-lena.pogulis@pitea.se Administrativ handläggare Anett Karlström 0911-69 60 13 anett.m.karlstrom@pitea.se 20 Piteå det är hit man kommer när man kommer hem