Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: 08-406 83 70 E-post: henrik.carlborg@swedac.se Konsekvensutredning: Föreskrifter om avgifter för ackreditering m.m. av certifieringsorgan Inledning och bakgrund Enligt 2 första stycket förordningen (2009:895) med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ansvarar Swedac för bland annat ordningar för bedömning av överensstämmelse, ackrediteringsverksamhet samt anmälda och utsedda organ. Det innebär bland annat att Swedac har som uppgift att kompetensbedöma laboratorier, kontrollorgan och certifieringsorgan. De organ som bedöms kompetenta blir ackrediterade av Swedac, utsedda till så kallade anmälda organ eller godkänns som GLP-laboratorium (GLP står för Good Laboratory Practice). I vissa fall är det ett krav i svensk eller europeisk rätt att vissa uppgifter ska utföras av organ som framgångsrikt genomgått en sådan kompetensbedömning. Som exempel kan nämnas att besiktningsorgan, som genomför kontrollbesiktningar av bilar, ska vara ackrediterade av Swedac. I andra fall är ackreditering inte ett krav, men ett certifieringsorgan (till exempel) kan göra bedömningen att ackreditering utgör en kvalitetsstämpel som för med sig kommersiella och andra fördelar. Verksamheten finansieras genom avgifter som tas ut från de som söker ackreditering m.m. Det framgår av 21 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll ackrediterade organ m.fl. ska betala avgift till Swedac. Bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om sådana avgifter finns i 16 förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll och 4 förordningen (1991:93) om införande av OECDs principer om god laboratoriesed. Swedac har med stöd av nyssnämnda bemyndiganden meddelat följande, nu gällande, föreskrifter om avgifter. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2013:9) om avgifter för ackrediterade eller godkända laboratorier, producenter av referensmaterial, arrangörer av program för kompetensprövning och kontrollorgan samt vissa anmälda organ 1 Vad god referera till denna beteckning vid all korrespondens med Swedac i detta ärende. 1(7) Swedac Huvudkontor Stockholmskontor Tel: 0771-99 09 00, www.swedac.se Postadress: Box 878, 501 15 Borås Postadress: Box 733, 101 35 Stockholm E-post: fornamn.efternamn@swedac.se Besöksadress: Österlånggatan 5 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70 D7 Organisationsnr: 202100-3815 Fax: 033-10 13 92 Fax: 08-791 89 29 Postgiro: 2 55 90-1 Bankgiro: 5617-4659
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd om (STAFS 2013:10) avgifter för ackrediterade certifieringsorgan, miljökontrollanter och organ för validering och verifiering samt vissa anmälda organ Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2013:11) om avgifter för anmälda organ när ackreditering inte ligger till grund för anmälan Vad Swedac vill uppnå Nuvarande regler innehåller bland annat bestämmelser om vilka avgifter som ska betalas, vad avgifterna täcker, avgiftsklasser och återbetalning av avgift vid återkallelse av ackreditering. Bland annat framgår att ansökningsavgift ska betalas vid ansökan och därefter årsavgift. Båda typerna av avgifter beräknas av Swedac utifrån de kriterier som anges i föreskrifterna. Swedacs beräkning ligger också till grund för i vilken avgiftsklass som ett ackrediterat organ ska placeras. Avgiftsklasser finns inte för anmälda organ som inte är ackrediterade. I de nuvarande reglerna anges sällan konkreta belopp utan i stället anges hur avgifterna ska beräknas. Det innebär att en enskild inte kan förutse hur mycket en ansökan kostar, eller hur mycket den senare årsavgiften kommer att uppgå till. För Swedacs del innebär systemet en viss administrativ börda, eftersom det är en stor mängd beräkningar som måste göras varje år. Swedacs bedömning är att avgiftssystemet kan och bör göras tydligare och enklare. En avvägning måste dock göras mellan å ena sidan intresset av enkla regler, å andra sidan att avgifterna i möjligaste mån ska motsvara Swedacs arbetsinsats. Avsikten är att ett sådant system ska gälla samtliga av Swedac ackrediterade organ, men inledningsvis föreslås endast föreskrifter som gäller ackrediterade certifieringsorgan. Av de föreskrifter om avgifter som nämndes inledningsvis, är det således endast STAFS 2013:10 som kommer att upphävas genom de här föreslagna föreskrifterna. För att uppnå målen måste avgifterna vara schabloniserade. Enligt Swedacs mening bör det vara möjligt att trots det uppnå en fördelning inom kollektivet som är väsentligen lika rättvis som den nuvarande fördelningen. I bilagan till denna konsekvensutredning finns exempel på hur de nya reglerna ska tillämpas. Det bör observeras, att de i bilagan nämnda beloppen kan komma att såväl höjas som sänkas. Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd En möjlighet vore att behålla nuvarande regler. I så fall skulle de ovan redovisade problemen kvarstå. Att upphäva reglerna utan att ersätta dem med nya skulle ge samma resultat. Själva avgiftsskyldigheten framgår visserligen av 21 lagen om ackreditering och teknisk 2(7)
kontroll, men varken lagen eller förordning anger principerna för hur avgifterna ska beräknas. Än mindre anges några konkreta siffror. Verksamheten skulle kunna finansieras på något annat sätt än genom avgifter. Swedac kan emellertid inte fatta ett sådant beslut, som förutsätter ändringar i bakomliggande lagstiftning. På något sätt måste således avgiftsskyldigheten enligt 21 lagen om ackreditering och teknisk kontroll preciseras. Det bör ske genom föreskrifter meddelas med stöd av bemyndigandet i 16 förordningen om ackreditering och teknisk kontroll. Vilka som berörs av regleringen De som berörs av regleringen är av Swedac ackrediterade certifieringsorgan. Inga kommuner eller landsting är ackrediterade som certifieringsorgan; de berörs således inte av regleringen. Det finns ett statligt certifieringsorgan som berörs av föreskrifterna. Övriga certifieringsorgan är privata företag. De bemyndiganden som Swedacs beslutanderätt grundar sig på 21 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll: 21 Ackrediterade organ eller organ som bedöms enligt 7 ska betala avgift till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll för att täcka kostnaderna för ackreditering, tillsyn och bedömning. 16 förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll: 16 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll får, efter att ha hört Ekonomistyrningsverket, meddela föreskrifter om de avgifter för ackreditering, bedömning och tillsyn som avses i 21 lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Förhoppningen är att det aktuella förslaget ska göra det möjligt för certifieringsorgan att förutse vilka kostnader som är förknippade med ackrediteringen. Den sammanlagda kostnaden för kollektivet kommer att vara väsentligen den samma, men det kommer oundvikligen bli så att vissa ackrediterade företag får en högre avgift med det nya systemet medan vissa får en lägre avgift jämfört med det tidigare. För Swedacs del bör reglerna resultera i en minskad arbetsbörda bestående i att beräkna avgifter. Att behålla nuvarande regler, eller att upphäva dem utan att ersätta dem med nya, skulle innebära att osäkerheterna vad gäller avgifternas storlek består. Därmed skulle också svårigheterna fatta välavvägda beslut bestå. Swedacs handläggare skulle även framdeles tvingas lägga ner tid på att beräkna storleken på olika avgifter. 3(7)
Om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Ackreditering regleras i en förordning från EU, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Förordningen ställer bland annat krav på att varje medlemsstat, med vissa undantag, ska utse ett enda nationellt ackrediteringsorgan (artikel 4.1). I Sverige har Swedac utsetts till nationellt ackrediteringsorgan (4 första stycket lagen [2011:791] om ackreditering och teknisk kontroll; 2 första stycket 3 förordningen [2009:895] med instruktion för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Enligt EU-förordning 765/2008 får ett nationellt ackrediteringsorgan inte vara vinstdrivande (artikel 4.7). Varje medlemsland ska dock se till att dess nationella ackrediteringsorgan har lämpliga ekonomiska resurser för att utföra sina uppgifter (artikel 4.9). Några detaljerade regler om hur finansieringen ska gå till finns inte i förordning 765/2008. Det som gäller i Sverige för myndigheters avgifter ligger väl i linje med det som stadgas i nyssnämnda artikel 4.7 och artikel 4.9. Således ska Swedac utfärdda föreskrifter som syftar till full kostnadstäckning vad avser ackrediteringsverksamheten, men inte vinst. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna ska träda i kraft så att de kan tillämpas från den 1 januari 2015. Eftersom det rör sig om ett delvis nytt system för att ta ut avgifter behövs informationsinsatser. Att föreskrifterna skickas ut på remiss till samtliga ackrediterade certifieringsorgan (utom ett, som begärt att dess ackreditering ska återkallas) samt branschorganisationen Swetic i god tid före ikraftträdandet är ett led i insatserna för att sprida information. Det kan diskuteras om ett formellt remissförfarande är ett författningsmässigt krav vad gäller föreskrifter om avgifter, eftersom de omfattas av ett krav på samråd med Ekonomistyrningsverket (jfr 2 2 förordningen [2007:1244] om konsekvensutredning vid regelgivning). Det finns å andra sidan inte heller något hinder mot att genomföra konsekvensutredning och remissrunda. Dessutom har Swedac genom regeringsbeslut i ärende N2013/5553/ENT givits ett särskilt uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på myndigheten. Konsekvensutredning och remissrunda är ett led i att samla in och ta omhand förenklingsförslag m.m. från företag (avsnitt 2.1 i nyssnämnda regeringsbeslut). Under remisstiden kommer föreskrifter och konsekvensutredning också att finnas tillgängliga på Swedacs hemsida. Om effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt: 1. Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. 4(7)
Det finns 35 av Swedac ackrediterade certifieringsorgan, vara av ett begärt att dess ackreditering ska återkallas. De är verksamma i en mängd olika branscher, som t.ex. byggbranschen, datasäkerhet, färdigförpackningar, kontrollenheter till kassaregister, livsmedel, skogsnäringen. Några företag är små, med endast två till tre personer verksamma i företaget. Ett fåtal är stora företag med många anställda och hundratals miljoner i omsättning låt vara att en del av dessa inte enbart sysslar med certifiering. De flesta certifieringsorgan torde dock ha mellan 10 och 20 anställda som är verksamma inom certifiering. 2. Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Det bör här påminnas om att skyldigheten att betala avgift framgår direkt av 21 lagen om ackreditering och teknisk kontroll. Den tidsåtgång som det innebär att hantera fakturan från Swedac är alltså en följd av lagen och inte av de föreslagna föreskrifterna. Tidsåtgången för att handlägga en faktura kan uppskattas till mellan tio minuter och en kvart, typiskt sett. Den administrativa kostnad som det innebär att betala en faktura en gång per år och certifieringsorgan är således låg. Det bör tilläggas, att med de föreslagna föreskrifterna kommer ett certifieringsorgan endast att faktureras en gång per år, i regel. Det är en minskning jämfört med nu gällande föreskrifter, enligt vilka minst två fakturor ska handläggas varje år. Att läsa och förstå föreskrifterna bör vara lättare än tidigare. Ett företag med ett eller ett fåtal ackrediteringsområden bör snabbt kunna räkna ut vad dess årsavgift ska uppgå till. Motsvarande gäller för ett företag som tänker söka ackreditering. För ett företag med många ackrediteringar kan det bli mer komplicerat. Utöver handläggandet av fakturor medför föreskrifterna inte någon administrativ börda i betydelsen kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter. Att ansöka om ackreditering, liksom att löpande upprätthålla ackrediteringen och eventuellt att begära återkallelse av ackrediteringen innehåller förvisso moment av att upprätta, lagra eller överföra information. Inget av detta regleras emellertid i de här remitterade föreskrifterna. Slutligen kan påpekas att det i nu gällande avgiftsföreskrifter finns föreskrifter om överföring av viss information till Swedac (8 fjärde stycket). Den bestämmelsen saknar motsvarighet i de nu föreslagna föreskrifterna, vilket innebär att den administrativa bördan enligt definitionen ovan bör vara mindre med de föreslagna föreskrifterna jämfört med de nu gällande. 3. Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. 5(7)
Att betala avgifter är förstås en kostnad i pengar. Betalningsskyldigheten följer emellertid av lag (den ovan nämnda 21 lagen om ackreditering och teknisk kontroll). 4. I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Genom föreslagna föreskrifter kommer avgifterna för ackrediterade certifieringsorgan att bli mer transparenta och mer rättvisande. Om detta har någon inverkan på konkurrensförhållandena mellan företagen så torde det vara i positiv riktning. 5. Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen. Förutom att nivå på enskilda företags avgifter kan komma att förändras ser Swedac inte att regleringen kan komma att påverka företagen i andra avseenden. 6. Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Enligt Swedac behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning. Att särskilda hänsyn tagits för små företag syns framför allt på att modellen tagit fasta på att den förutom att den ska vara transparent också ska vara rättvisande, vilket innebär att varje kund betalar för sin omfattning på ackrediteringen. Detta innebär att har flera kunder exakt samma omfattning på sin ackreditering är också kostnaden densamma. Ikraftträdande Föreskrifterna ska träda i kraft den 1 januari 2015. Inhämtande av yttrande från Regelrådet Det saknas krav på inhämtande av yttrande från Regelrådet vad gäller avgiftsföreskrifter som omfattas av krav på samråd med Ekonomistyrningsverket enligt 7 avgiftsförordningen (1992:191), se 3 5 förordningen (2011:118) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet. Swedac noterar dock att det inte heller finns något förbud mot att ge Regelrådet tillfälle att yttra sig, och att Regelrådet vid flera tillfällen har yttrat sig över avgiftsföreskrifter med konsekvensutredningar (jämför dock Regelrådets ärende N 2008:05/2012/161, där Regelrådet avstod från att lämna något yttrande avseende remitterade konsekvensutredningar rörande avgiftsföreskrifter). Swedac gör bedömningen att Regelrådet bör ges tillfälle att yttra sig. Detta särskilt som det rör sig om omfattande ändringar av nuvarande system och att ett delvis nytt synsätt ska införas. Regelrådet ska därför ges tillfälle att yttra sig i samband med den ordinarie remissrundan. Swedac noterar dessutom att krav på Swedac avseende hörande av Ekonomistyrningsverket följer av 16 förordningen om ackreditering och teknisk 6(7)
kontroll, medan undantaget från kravet på hörande av Regelrådet gäller avgiftsföreskrifter som omfattas av samrådsskyldighet enligt 7 avgiftsförordningen. Inhämtande av regeringens medgivande Som ovan nämnts är inga kommuner eller landsting ackrediterade som certifieringsorgan. Det finns ett certifieringsorgan som är statligt, men även vad gäller detta certifieringsorgan finns en skyldighet enligt lag att betala avgift till Swedac. De här föreslagna föreskrifterna har således endast oväsentliga effekter på statens kostnader. Swedac behöver således inte inhämta regeringens medgivande enligt förordningen (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter. Samråd med Ekonomistyrningsverket Ekonomistyrningsverket ska höras i enlighet med 16 förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll. Kontaktpersoner Robin Lundgren Robin.Lundgren@swedac.se 033 17 77 91 Henrik Carlborg Henrik.Carlborg@swedac.se 08-406 83 70 Carina Larsson carina.larsson@swedac.se 033-17 77 72 Bilaga Beräkningsexempel 7(7)