Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Relevanta dokument
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Etablering av höstraps för högst skörd Jordbrukaredagar 2010

Rapport från 20/20 projektet

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Etablering av höstraps för hög skörd. Johan Biärsjö, Svensk Raps

Tillskottsbevattning till höstvete

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Oväntat högt kväveupptag

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Optimal N-giva på våren till höstraps

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Sista mätningen för den här säsongen

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Liten mineralisering denna vecka

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Årets kvävemätningar har startat

Varmt väder har gett ökat upptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Utnyttja restkvävet i marken

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt varierande kväveupptag

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Framgångsrik precisionssådd

Nu är höstvetet i axgång

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Markens mineralisering högre än normalt

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Höstoljeväxter. Sorter

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväveupptaget ökar ordentligt

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Högt kväveupptag senaste veckan

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Kvävestrategi i höstvete

Varmt väder ger snabb utveckling

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Att välja höstrapssort kan

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Höstraps sortprovning

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Samodling av majs och åkerböna

Transkript:

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet utvecklingsstadie Förhöjd växtföljdsintensitet medför att angrepp av sjukdomar och skadeinsekter blir allvarligare de år de slår till Utvintring sänker skörden enskilda år

Höstrapsskörden grundläggs på hösten Vi eftersträvar minst 8-8-8 Vi behöver värme och ljus Sista veckan i augusti och första i september är de viktigaste I bladvecken anläggs de fröbärande sidoskotten

Hur skall rapsvädret vara på hösten Antal dagar Opti-mum medel-temp Temp summa >0 C Kväve kg/ha t.s dt/ha Neder-börd mm Uppkomst 4-15 20 C Jord temp. 60 0 0,1 grofukt 1-6 blad Lång-dag 45 12 550 40 0,8 20 6-10 blad Kort-dag 45 6 270 40 12 50 Vegetationsperiod Höst 100 c:a 850-900 C >80 20 70-100

Uppkomsttid höstraps

OS 190 Sort-Såtid 9 försök 2008-2010 Sen sådd sänker råfettinnehållet med 2,0 % e.h Var observant på sen sådd av dvärghybrider Inget belägg för att hybrider är mer lämpliga vid sen sådd Varje enskild sort avgör lämplig såtid Varje dygns senare såtid sänker rapsskörden med i genomsnitt 45 kg/ha. 15 dagars senare såtid kostar 2100 kr/ha exklusive oljehalt Lägre oljehalt kostar ytterligare c:a 300 kr/ha Summa: 160 kr/ha/dygn. (3500 kg/ha och 3,20 fritt gård)

Hösttemperatur i Sverige 2011 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 200 05 aug 07 aug 09 aug 11 aug 13 aug 15 aug 17 aug 19 aug 21 aug 23 aug 25 aug 27 aug 29 aug 31 aug Sturup Malmöhus Sandby Gård Kristianstad Borgeby Malmöhus Helgegården Kristianstad Logården Västergötland Vadstena Östergötland Hacksta Uppland

Östergötland våren 2012, sått omkring 5/8

Sort Sådd Vikt kg/m 2 t.s färsk gröda N i raps 12,5% 4,50% 1 Fasion Södra Skåne 18-aug 2,4 0,30 135 2 Compass Södra Skåne 20-aug 3,5 0,44 197 3 Epure Södra Skåne 21-aug 3,3 0,41 186 4 Galileo Södra Skåne 27-aug 0,84 0,11 47 5 Compass Södra Skåne 31-aug 0,9 0,11 51 6 Excalibur Uppland 2,1 0,26 118 7 Excalibur Uppland 1,6 0,20 90 8 Compass Östergötland 06-aug 2,4 0,30 135 9 Compass Östergötland 06-aug 1,4 0,18 79 10 Compass/Vision Skåne 04-sep 0,9 0,11 51 11 Excalibur Östergötland 08-aug 2,1 0,26 118 12 Compass Sörmland 04-aug 5,5 0,69 309 13 Compass Sörmland 17-aug 2,1 0,26 118 14 Visby Uppland 12-aug 2,85 0,36 160 15 Visby Uppland 12-aug 2,55 0,32 143 16 Excalibur Östergötland 03-aug 2,8 0,35 158 17 Excalibur Östergötland 12-aug 1,8 0,23 101 18 Compass Uppland 3 0,38 169 Max 5,5 309 Min 0,8 47 Medel 2,3 131

Vilka fält fick vinterskador 2011/2012 Främst raps norr om Skåne (exkl köldskador i mars etc) Raps sådd före 8 augusti tydlig gräns Mer än 50 pl/m 2 förvärrade skadorna avsevärt För mycket kväve blev tillgängligt Sorten hade liten betydelse uppkomstdatum destå större

Skördepåverkande faktorer på våren 70 % av fröskörden lagras in i plantan under perioden mellan blomningens början fram till mognad Denna period är c:a 70-75 dagar Sidoskott, skidor och frön utvecklas Beståndet växter med 170-180 kilo ts per hektar och dygn 65 kg frö bildas per dygn i ett bra bestånd För denna snabba tillväxt krävs Ljus Temperatur Vatten Växtnäring

Optimalt sommarväder Sval och torr vår är bra för rapsen Endast lite nederbörd för kväveupptaget är tillräckligt Optimal temperatur från blomning till mognad är 20-25 C Vid temperaturer över 30 C avstannar tillväxten Vattenavgången från beståndet är då 6 mm/dygn Från begynnande blom till mognad en period om 70-75 dagar 250-300 mm tillgängligt vatten krävs från mitten av april till 20 juli Nederbörden april-juli är av största vikt

Hur var rapssommaren 2012 i Östergötland DC Nederbörd Max temp Från tillväxtstart till 30 första gradering 30 april 56 0 15,6 8 maj 59 26 18,6 15 maj 62 0 15,9 22 maj 65 0 23,3 29 maj 66 0 26,2 5 juni 69 23 15,6 12 juni 75 21 16,7 19 juni 78 14 19,2 DC 80 till skörd 14 63 Antal dagar >25 C från DC 61-skörd Nederbörd DC 61 till 147 skörd - 14 Total nederbörd 177 4 st

Hur var rapssommaren 2012 i Skåne (Sandby gård) DC Nederbörd Max temp Från tillväxtstart till första gradering 28 16 april 52 17 11,4 23 april 55 8 11,4 30 april 60 25 14,5 8 maj 63 0 15,7 15 maj 65 28 17,2 22 maj 67 5 18,2 29 maj 70 1 23,1 5 juni 78 4 14,9 DC 80 till skörd 14 102 Antal dagar >25 C från DC 61-skörd 0 st Nederbörd DC 61 till skörd 14 165 Total nederbörd 218

Nederbörden och markvatten I medeltal föll i Sverige 152 mm från DC 60 till skörd-14 dagar I Skåne 98-185 mm I en vattenmättad lerjord finns c:a 20 mm tillgängligt vatten per dm Om rapsens rotdjup är >50 cm fanns minst 100 mm vid tillväxtstart 100+165=265 vilket motsvarar 250-300 mm som är behovet

Varför blev höstrapsskörden så bra 2012? Bra sorter på markanden Näst intill perfekt höstutveckling Bra kväveupptag på hösten Sval och torr vår bra effekt av vårgödslingen Perfekt väder från blomning till mognad Hellre fler regntillfällen än få skyfall Lågt sjukdomstryck och kontroll på skadegörare Större användning av Cantus/Amistar än vanligt kan ha bidragit till att säkra den höga skördepotentialen

Kan vi göra om det här? Byt sort ofta använd moderna sorter Sådd i tid inte så lätt för alla hösten 2012 Gödsla ordentligt på hösten NPKS Anpassa kvävenivån på våren Gör en vattenbalans kan du bevattna din raps? Invänta mognaden!

Källa: Jordbruksverket