Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa Margareta Kristenson Professor och överläkare i socialmedicin Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Region Östergötland
80 Förväntad livslängd vid födelsen i sex europeiska länder1970 2012 (män) 75 70 65 60 55 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Sverige Österrike Polen Ungern Lithauen Ryssland
Förväntad återstående livslängd i Sverige vid 30 års ålder efter högsta fullföljda utbildning, kvinnor och män 1992-2012
Välfärdsparadoxen The persistence of socioeconomic inequalities in health, even in the highly developed 'welfare states' of Western Europe, is one of the great disappointments of public health. Health inequalities have not only persisted have even widened. Machenback J Social Science and Medicine 2012.
Förlorade levnadsår efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 5
Ohälsotal efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 8
En biopsykosocial förklaringsmodell efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Arbetsmiljö Hjärnan Social omgivning Psykologi Levnads vanor Fysiologi Genetik Barndom SRH Morbiditet Mortalitet
Arbetslöshet hos kvinnor (överst) och män 16-64 år efter utbildningsnivå 2002-2011 (total arbetslöshet - hel linje förgymnasial utbildning)
Sjukpenningtal 2006-2010 efter utbildningsnivå, Östergötland, 25-64 år - 20 18 16 14 12 10 8 6 2006 2008 2010 4 2 0 Grundskola Gymnasium Eftergymn <3 år Eftergymn >3 år Uppgift saknas Totalt
Andel med anspänd arbetssituation; kvinnor och män, tjänstemän, arbetare, egna företagare
Andel som anser sig vara under ekonomisk stress, kvinnor och män, tjänstemän, arbetare egna företagare
Tycker du att man, i allmänhet, kan lita på andra människor? Andel Nej, Östergötland 2011, Socioekonomisk gruppering Låg Medel Hög Utbildning 36% 25% 16% Inkomst Individens disp Inkomst Hushållets disp 42% 24% 16% 31% 27% 24%
Hopplöshet vs utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst
Låg SES är förenat med... Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld Mer ogynnsamma levnadsvanor Mindre socialt stöd Lägre tilltro till egen förmåga Lägre tillit till andra Större sårbarhet för sjukdom
Välfärdssystemets arbetssätt är den med särskilt viktigt för - låg tillgång till socialt stöd - låg tilltro till egenförmåga - låg tillit till systemets intresse för dess person som inte förstår vad man säger Dvs för individer i utsatt social position
Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Ålder Kön Funktionsnedsättning Utbildning Social ställning Fördelseland Etnisk och religiös tillhörighet Sexuell läggning
Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Ålder Kön Funktionsnedsättning Utbildning Social ställning Fördelseland Etnisk och religiös tillhörighet Sexuell läggning
Geografiska skillnader Organisatoriska orsaker Skillnader mellan befolkningsgrupper Beror på vad som händer i vårdmötet Vårdanalys
Större skillnader mellan befolkningsgrupper än mellan vårdgivare Väntetid - varierar mellan 17-43 dagar mellan vårdgivare. - inga data som möjliggör analys av SES skillnader i väntetid. Tillgång till multidiciplinär konferens för individuell behandlingsplan varierar mellan 4 och 100% SES skillnader i överlevnad - i hjärt- kärlsjukdom - i de 12 vanligaste cancerformerna
Vård på (o)lika villkor Källa: Vård på (o)lika villkor Sveriges Kommuner & Landsting 2009
Andel av de, över 65 år, som avstått från att söka tandläkarvård trots behov, efter inkomst Andel som har avstått 65+ tandläkarvård 18,0% trots behov blan i andel av 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% Kvinnor Män 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst
Betydelsen av mänskliga möten hos välfärdens aktörer Rehabiliteringsprocessen Flera aktörer Behov av hjälp med sin sjukdom/ohälsa samtidigt med behovet av ekonomiskt stöd. Stolthet och skam Självuppfattning, självkänsla och självvärdering Systemets regler och bestämmelser, Aktörerna som arbetar i det. Systemets utformning.
Normkritik Om vi okritiskt utgår från det som är norm bidrar vi till att cementera och förstärka ojämlika villkor, vi ger helt enkelt normen mer resurser -Vi måste fråga oss på vems villkor vi arbetar, säger Sandra Dahlén, föreläsare och utbildare i normkritik.
Svenska lokala/regionala initiativ
Östgötakommission En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska utgå från de nationella folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren 2012-2014. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/ickediskriminerings- och livscykelperspektiv. Kommissionen ska föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland..
Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa.
Utgångspunkter för rekommendationerna är Att tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro är grundläggande för att minska sociala skillnader i hälsa. Att det är möjligt att skapa förutsättningar för bättre hälsa på lika villkor, på regional, kommunal och lokal nivå, genom att förstå och agera utifrån de komplexa sambanden mellan samhällsstrukturer människors olika livsvillkor och hälsa Att tillämpa en människosyn som innebär alla människors lika värde Att insatser behöver ske utifrån principen proportionell universalism, Att tillämpa ett arenaperspektiv Att rekommendationerna ses som start på en process i ett långsiktigt arbete i samverkan mellan region, kommuner och universitet
Östgötakommissionens övergripande rekommendationer Bidra till ett samhälle som ger alla människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro genom att: Ge jämlikhet i hälsa hög prioritet och integrera detta i alla politikområden. Öka kunskap om skillnader i hälsa genom återkommande analys samt uppföljning av beslut och insatser avseende effekter på skillnader i hälsa. Arbeta utifrån ett långsiktigt socialt investeringsperspektiv. Vidareutveckla kompetens hur man, genom sitt förhållningssätt kan påverka tilltro, tillit och framtidstro och genom detta bidra till en mer jämlik hälsa. Etablera återkommande möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling
Rekommendationer för arbete och försörjning Motverka utbytbarhet och utslagning från arbetsmarknaden genom anpassning av arbetsuppgifter och aktiv rehabilitering för personer med funktionsnedsättningar. Stimulera framväxten av arbetsintegrerande sociala företag för att skapa arbete, tillit och framtidstro hos människor som förlorat detta. Stimulera sociala innovationer så att fler människor erhåller anställning eller på annat sätt inkluderas i arbetslivet och genom detta stärka offentlig sektors verksamhet Förbättra samordning mellan välfärdsaktörer (Försäkringskassa, Hälso- och sjukvård, Arbetsförmedling) och arbetsgivare i åtgärder för att förbättra återgång i arbete vid sjukskrivnin eller arbetslöshet, samt undersök möjligheten till att bilda samordningsförbund på regional niv Öka tillgången till kvalificerad och multiprofessionell företagshälsovård för alla, även småföretagare eller anställda inom olika typer av bemanningsföretag. Skapa flexibla övergångar mellan utbildning, arbete och pensionering.
Rekommendationer Omsorg, hälso- och sjukvård Utveckla förhållningssätt så att patienten/brukaren ses som och blir medproducent Utveckla uppdrag som stimulerar till jämlik vård utifrån brukarens behov. Öka kunskap om bemötandets betydelse för tillit till vård och tilltro till egen förmåga. Öka tillgänglighet utifrån patientens/brukarens behov. Utveckla förmåga att kommunicera så att alla kan förstå. Utveckla teamarbete med multiprofessionell kompetens och brukaren som aktiv part. Stärk vården för multisjuka genom samverkan/samordning mellan aktörer/instanser Utveckla samorganisering mellan välfärdsaktörer t.ex. vård och socialtjänst Utveckla samverkan med andra aktörer särskilt med civilsamhället.
Viktigast för att den framtida välfärden ska bidra till jämlik hälsa Tillgänglighet utifrån brukarens behov Kommunikation så att alla kan förstå Normmedvetenhet Möten som stärker tilltro till egen förmåga Teamarbete med multiprofessionell kompetens Ledning och organisering som stödjer jämlik hälsa Samverkan/samordning/samorganisering Finansiell och professionell samordning
En nationell kommission för jämlik hälsa 2015-2017 Lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar Konkreta visionära Kort sikt lång sikt Genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer