JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur flera av de största utsläppen i Göteborgsområdet från skorstenar, arbetsmaskiner och fartyg påverkar luften i marknivå. När luftkvalitet diskuteras är oftast vägtrafiken i fokus. Detta är helt naturligt eftersom vägtrafikens utsläpp sker i marknivå, vilket påverkar luften där människor befinner sig. I allmänhet är det inte möjligt att se, utifrån mätningar eller beräkningar, i vilken utsträckning luftkvaliteten påverkas av olika utsläppskällor. Det är ju inte bara bilar och lastbilar som påverkar luften, utan även i viss mån utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, energiproduktion och industrier men hur mycket? Delar av svaret finns nu att få i de haltbidragsberäkningar för kvävedioxid som luftvårdsprogrammet gjort för några av medlemsföretagen. Elva beräkningar har gjorts för flera av göteborgsområdets största industrier och energianläggningar, som visar halterna i marknivå. Bland annat ingår de tre stora raffinaderierna på Hisingen. De flesta beräkningarna är gjorda för skorstensutsläpp, men även påverkan från arbetsmaskiner i Göteborgs Hamn och Stenas fartygstrafik finns med. För att kunna få en bild av i hur stor utsträckning de olika företagen bidrar till halterna, så presenteras resultaten ovanpå kartor som visar luftkvaliteten när alla utsläppskällor finns med och där man enkelt kan se områden med risk för överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Företagens bidrag ligger ovanpå dessa kartor i form av så kallade isolinjer (se bildexempel). Det som visas är företagens utsläpp från skorstenar och arbetsmaskiner, men inte transporterna till och från respektive verksamhet. Stora skillnader Resultaten för de olika företagen skiljer sig mycket åt vad gäller både hur högt haltbidraget blir i marknivå och hur stort område de påverkar. Som mest blir haltforts på nästa sida INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN
Figuren visar haltbidraget från Shell Raffinaderi AB. De färgade skikten visar halterna med alla utsläpp, som årsmedelvärde för kvävedioxid (µg/m 3 ). De svarta isolinjerna visar haltbidraget från Shell. forts från föregående sida bidraget till årsmedelvärdet för kvävedioxid 15 µg/m 3, vilket kan jämföras med gränsvärdet för kvävedioxid på 4 µg/ m 3 som årsmedelvärde. I de flesta fall når företagens haltbidrag inte över 3 µg/m 3. De viktigaste faktorerna som påverkar resultaten är hur stor mängd kväveoxider som släpps ut och på vilken höjd det sker. Utsläppsmängderna i de enskilda beräkningarna sträcker sig från några tiotal ton till hundratals ton kväveoxider. Utsläppen sker ofta från skorstenar som är runt 1 meter höga, men ibland är utsläppen på betydligt lägre höjd. Det slutliga haltbidraget påverkas även av meteorologiska faktorer och hur förorenad luften redan är på platsen. Den nya rapporten bekräftar bilden av att industrier, trots sina stora utsläppsmängder, inte är de aktiviteter som mest bidrar till försämrad luftkvalitet i marknivå. Den nya rapporten tillför också en Ny hemsida planerad till hösten 29 Under 29 har planer på att skapa en ny hemsida för Göteborgsregionens luftvårdsprogram börjat ta form. Tanken är att få en mer lättanvänd och givande hemsida. Delar som ska ges stort utrymme är sidor som ger en överblick över luftsituationen i var och en av de tretton medlemskommunerna. Även medlemsföretagens roll i luftvårdsarbetet ska ges mer plats. I samband med att hemsidan sjösätts kommer även luftvårdsprogrammets logotyp och grafiska framtoning få en liten uppfräschning. Hemsidan kommer att ligga som en del av GR:s webbplats, vilket innebär att många av de funktioner som förknippas med en modern och användarvänlig hemsida kommer att ingå. Förhoppningen är att den nya sidan ska öppnas under hösten 29. n n n detaljerad och omfattande bild av var och i hur stor utsträckning luften påverkas av industrier, som tidigare saknats. Haltbidragsberäkningarna har gjorts av miljöförvaltningen i Göteborg med aktuella uppgifter från företagen och Länsstyrelsen. Rapporten finns på luftvårdsprogrammets Nu mäts Mölndalsluften i gatunivå F ör första gången finns nu mätningar i gatunivå året runt i centrala Mölndal. Den fasta mätstation som mätt sedan 1989 i taknivå från Folkets Hus över motorvägen (E6), har kompletterats med en mätsträcka (sträcka 2) i marknivå söderut längs Göteborgsvägen. I början av juni kom mätningarna igång och är du nyfiken på resultaten så visas senaste veckans mätningar på Göteborgs Stads hemsida på www.goteborg.se/luften.
Under fyra månader, vintern 28-29, gjorde luftvårdsprogrammet mätningar i Partille. En mobil mätvagn stod på Postgången, vilket är en av de boendemiljöer som är mest utsatta för trafikavgaser i Partille. Cirka 1 meter från mätplatsen går Göteborgsvägen med en trafik på drygt 11 fordon under ett vardagsdygn och 6 meter längre bort går E2 med ungefär 4 fordon per dygn. Platsen är precis densamma som när liknande mätningar gjordes 24. Sedan dess har köpcentret Allum tillkommit i närheten, vilket har ökat trafiken runt mätplatsen. Trots att trafikökningen, så visar resultaten från i vintras att halterna av kvävedioxid sjunkit. Resultatet är positivt, men samtidigt lite överraskande. Den mest troliga förklaringen är skillnader i meteorologi, som har stor inverkan på luftkvaliteten. Lagstiftningens miljökvalitetsnormer, som anger gränsvärden för tillåtna halter, gäller för kalenderår. Eftersom mätningarna i Partille bara pågick några månader, har en bedömning gjorts av hur situationen är för ett helt år. Miljöförvaltningen i Göteborg, som utfört mätningarna, har Partilleluften bättre! Mätningarna i Partille gjordes med en mobil mätvagn från mitten av september 28 till mitten av januari 29 vid Postgången. Foto: Miljöförvaltningen i Göteborg gjort jämförelser med andra mätplatser där mätningar pågår året runt. Utifrån mätresultaten vintern 28-29 blir bedömningen att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Detta gäller både för kvävedioxid och partiklar (PM 1 ), som är de två luftföroreningar som riskerar att överskrida gällande gränsvärden. Väger man in mätresultaten för 24 blir däremot bilden något annorlunda. Vid det tillfället var bedömningen att det är stor risk för att dygnsnormen för kvävedioxid överskrids. Den samlade bedömningen är därför att det, trots förbättringen, finns stor risk att normen för kvävedioxid överskrids i anslutning till större vägar inom Partille kommun. Risken för att normen för partiklar överskrids i kommunen bedöms däremot vara liten. Rapporten finns på luftvårdsprogrammets hemsida n n n Bensenmätningar klara Luftvårdsprogrammets mätkampanj under 28 av det cancerframkallande ämnet bensen och andra flyktiga kolväten är nu avslutad. Resultaten visar på fortsatt sjunkande halter av bensen och att miljökvalitetsnormen, som ska nås 21, redan klaras även i hårt trafikerade miljöer. Till och med det tuffa nationella miljömålet nås på två av de tre platser där mätningar skett, bland annat vid köpcentret Allum i Partille, som ligger nära E2. Extra intressanta är mätningarna på Sprängkullsgatan, eftersom resultaten kan jämföras med tidigare mätningar under vinterhalvår på samma plats (se figur). Sprängkullsgatan är en hårt trafikerad stadsgata i Göteborg där många människor vistas. Trenden med minskande bensenhalter håller i sig och förklaras främst av införandet av katalysatorer på personbilar och minskningen av benseninnehållet i bensin från 5 till 1 procent. Mätningarna har utförts av IVL, Svenska Miljöinstitutet med så kallad passiv prov- Bensen (µg/m 3 ) 14 12 1 8 6 4 2 tagning. Rapporten finns på luftvårdsprogrammets Vinterhalvårsmedelvärden av bensen Sprängkullsgatan i Göteborg 97/98 98/99 99/ /1 1/2 2/3 3/4 4/5 8/9 Uppmätta halvårsmedelvärden Beräknade årsmedelvärden Generationsmål Frisk Luft Figuren visar bensenhalter vid Sprängkullsgatan i Göteborg. Gröna staplar är uppmätta medelvärden under vinterhalvår och de blå är beräknade årsmedelvärden (för 28/29 är det uppmätt). Den mörkröda linjen anger miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m 3 ), som inte får överskridas efter år 21. Den ljusröda linjen anger det nationella generationsmålet för Frisk luft (1 µg/m 3 ) med målåret 22.
Luften under år 28 I Göteborgsregionen har partikelhalterna i luften minskat så att gränsvärdena klaras, men för kvävedioxid är det väldigt långt kvar. Så kan man sammanfatta resultaten av de mätningar som luftvårdsprogrammet gjorde under 28. NO2 (µg/m 3 ) 6 5 4 3 2 1 er är den lagstiftning som reglerar vilka halter av luftföroreningar som är tillåtna. Idag finns normer för elva olika luftföroreningar, som i sin tur ofta har gränsvärden för till exempel år-, dygns- och timmedelvärden. I praktiken är det gränsvärden för partiklar (PM 1 ) och kvävedioxid (NO 2 ) som är svåra att klara i Göteborgsområdet. För att uppfylla miljökvalitetsnormen för båda ämnena finns det sedan 26 åtgärdsprogram, vilket är ett krav när normer riskerar att överskridas. Trots att åtgärderna till större delen genomförts, så Årsmedelvärden kvävedioxid (NO 2 ) 1992-28 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Femman Haga Gårda Mölndal Järntorget MKN År Delmål 21 är det långt kvar tills normen för kvävedioxid klaras. Det är framförallt dygns- och timmedelvärden som är mycket svåra att klara i centrala Göteborg och längs trafikleder i regionen. en för partiklar (PM 1 ) klaras däremot för andra året i rad vid alla mätstationer. Delvis kan förbättringen förklaras av partikeldämpande åtgärder i Göteborg med bland annat spridande av dammbindande medel på vägbanan under vårvintern och att användningen av dubbade vinterdäck minskat något de senaste åren. Figur 1 visar årsmedelvärden för kvävedioxid (NO2). en för årsmedelvärden klaras i taknivå på Femman, Järntorget och Mölndal, men oftast inte i gatunivå (Haga, Gårda). Delmålet för Frisk luft med målåret 21 har ännu inte nåtts på någon mätstation. Antal dygn med kvävedioxidhalter (NO 2 ) över 6 µg/m 3 Antal dygn 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 23 24 25 26 27 28 Femman Mölndal Haga Gårda (max 7 dygn) Figur 2 visar antalet dygn som dygnsmedelvärdet för kvävedioxid (NO2) har överskridits under åren 23-28. en tillåter max 7 överskridanden per kalenderår. Mätningarna visar att dygnsnormen oftast inte klaras i taknivå (Femman och Mölndal) och att antalet överskridanden är mycket stora i gatunivå (Haga, Gårda). Situationen är liknande för timnormen för kvävedioxid.
För många andra ämnen som till exempel bensen, svaveldioxid och koloxid är halterna idag mycket låga jämfört med för 2-3 år sedan. I figurerna ges en bild av utvecklingen de senaste åren. Luftvårdsprogrammet har tre fasta mätplatser; två i taknivå i Mölndal och på Järntorget, samt i marknivå alldeles intill Kungsbackaleden (E6/E2) i Gårda. I figurerna visas även resultat från mätningar som miljöförvaltningen i Göteborg gör i taknivå på Femman och i gatunivå på Sprängkullsgatan i Haga. Taknivåmätningar ger en generell bild av de bakgrundshalter som finns i stadsmiljö. Mätningarna på Sprängkullsgatan sker däremot vid en trafikerad stadsgata och visar hur luftkvaliteten är på platser i gatunivå som är utsatta och där många människor vistas. Gårdastationen är placerad på en plats där få människor befinner sig och i en extremt dålig luftmiljö, vilket ger en bild av den sämsta tänkbara luftmiljön i Göteborgsområdet. Fler figurer och mer om luften under 28 finns på luftvardsprogrammets Antal dygn 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal dygn med partikelhalter (PM 1 ) över 5 µg/m 3 Femman 25 26 27 28 Figur 3 visar antalet dygn som dygnsmedelvärdet för partiklar (PM1) har överskridits åren 25-28. en tillåter max 35 överskridanden per kalenderår. Mätningarna visar att dygnsnormen har klarats på alla mätplatser de senaste två åren. År 25 inleddes mätningarna i Haga och skedde bara del av året (mörkgrå stapel). Haga Gårda (max 35 dygn) Nya rapporter 29 Luftföroreningsmätningar i Partille vintern 28-29, Rapport 147, 29-2 Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen, Rapport 148, 29-6 Haltbidragsberäkning av kvävedioxid för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 29, Rapport 149, 29-6 Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet www.gr.to/luftvardsprogrammet Vi finansierar luftvårdsprogrammet Kommunerna i Göteborgsregionen samt Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket Göteborg Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar ALE ALINGSÅSGÖTEBORG HÄRRYDAKUNGSBACKAKUNGÄLVLERUMLILLAEDET MÖLNDALPARTILLESTENUNGSUNDTJÖRNÖCKERÖ Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel 31 368 3881 Fax 31 368 371