Svensk statsförvaltning Principer och historisk utveckling Blixtsnabb repetition från igår Därefter en föreläsning om: Vad är speciellt med svensk statsförvaltning? Vad är det förvaltningen sysslar med (verksamhetsområden)? Hur gör förvaltningen för att uppnå sina mål (verksamhetsformer)? Hur kan man få acceptans/legitimitet för förvaltningens beslut? Slutligen: Genomgång av projektarbetet
Centrala poänger från igår Vi bör ifrågasätta bilden av en enkel, regelstyrd förvaltningsmaskin som bara automatiskt bereder och implementerar sådant som politiker beslutar. Förvaltningen är en viktig, svårkontrollerad politisk kraft och icke-folkvalda tjänstemän är med i alla policyprocessens olika steg (initierar, bereder, påverkar beslutsfattande, genomför, utvärderar). Kännetecknande för förvaltningen: institutionaliserat intresse, de är anställda experter ; har tid till att manövrera ut politiker ( politiker går, förvaltningen består ), är dom som i slutändan genom sina närbyråkrater gör politiska idéer till praktisk politik ute på fältet.
Det som händer idag: Vad är det som kännetecknar svensk statsförvaltning? Vad är det förvaltningen gör? Verksamhetsområden (vad gör staten?) Verksamhetformer (hur gör den detta?) Hur kan man hantera förvaltningens s.k. legitimitetsproblem? En genomgång av det projektarbete ni ska utföra i grupper om 3-53 5 personer/grupp
Vad kännetecknar svensk statsförvaltning? 1. STORLEKEN 1. Från militärstat, via liberal infrastruktur till generell välfärdsstat År 1600 1700 Offentligt anställda 20 000 70 000 Andel av befolkning 2 % 4,5 % Folkhemmet ; den svenska modellen 1800 1900 70 000 100 000 3 % 2 % 1980-1990: 1990: mest offentliga utgifter av BNP i hela världen! 1930 1950 1960 280 000 480 000 600 000 4 % 7 % 8 % 1990-talet och framåt krympt lite grand 1970 1980 880 000 1 500 000 11 % 17 %
Vad kännetecknar svensk statsförvaltning (forts.) 2. DUALISMEN Förvaltningens självständiga ställning gentemot politikerna är unik RF 11:7: Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. Ministerstyre FÖRBJUDET; åtskillnad mellan beredande departement och implementerande myndigheter 3. ÖPPENHETEN Offentlighetsprincipen unik, den som syftar till att underlätta medborgarnas och medias insyn i den offentliga verksamheten Lång historia av yttrande- och tryckfrihet borgar för detta
Vad kännetecknar svensk statsförvaltning (forts.) 4. KOMMUNAL SJÄLVSTYRELSE Lång historia av betydande beslutsmakt till lokala församlingar Kommunernas utgifter motsvarar ca 20 % av BNP eller 2/3 av rikets offentliga utgifter. Starka kommuner som gärna markerar självständighet gentemot staten; accentuerats under 1990-talet (avreglering, privatisering) 5. KORPORATISMEN nära och konsekvensrika relationer mellan stat (och kommunerr) ) och intresseorganisationer Intresseorganisationer, särskilt SAF och LO, har formellt och informellt deltagit i utformningen av offentlig politik Märk dock 1990-talets avkorporatism Märk begreppet: Liberal korporatism
Vad gör förvaltningen för någonting? Sju verksamhetsområden: 1. Samhällsskydd och rättsskipning Polisverksamhet; rättsskipning (domstol, åklagare, krofogde); kriminalvård. 2. Försvar Militären ska hävda territoriell integritet + bidra till fred i omvärlden; Civilförsvaret stärker samhällets beredskap i fredstid (i fall det skulle bli krig). 3. Vård, social trygghet och omsorg Hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd, tandvård, social trygghet som bostadsbidrag, sjukpenning, ålderspension, barnbidrag. Sen 1999 även arbetsmarknadsåtgärder + integrationsfrågor.
Vad gör förvaltningen (forts.) 4. Utbildning: Förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, högskola, universitetsutbildning + forskningspolitik. Märk också studiestöd. 5. Näringsliv: Högst differentierat: ex. miljöskydd och naturvård; samhällsplanering; bostadsförsörjning; transport och telekommunikation etcetera. 6. Kultur: Omfattar konstarterna, t ex teater, dans, musik, litteratur, bild och form; kulturarv + media + fritid (sport, frilutsliv, parker, badstränder) 7. Allmänna frågor: Den offentliga verksamhetens interna administration (intern ekonomi, planering, styrning, kotroll) + skatteindrivning, utrikesförvaltningen.
Vad gör förvaltningen (forts.) Märk att det finns ideologiska stridsfrågor kring var och en av punkterna: Vad BÖR staten syssla med, vad BÖR staten inte syssla med (normativ teori: planeringsekonomier vs. nyliberaler) Givet att vi tycker att staten ska syssla med vissa saker, är det också en stridsfråga HUR MYCKET och på VILKET SÄTT staten ska engagera sig i vissa frågor Rör gränsdragningen offentligt och privat, rör frågan vad kan marknaden ta hand om och vad kan marknaden inte ta hand om
Hur gör staten detta? Sju verksamhetsformer medlen för att nå målen 1. Myndighetsutövning: Rör ärenden då medborgaren står i beroendeställning, dvs. tjänstemannens utövande av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning T ex: när jag ger er betyg, när CSN tjänstemannen beslutar om studiebidrag, när kronofogden driver in skattepengar 2. Kontroll och tillsyn Nattväktarstaten ; övervakning, revision, inspektion, överinseende dvs. se till så att medborgarna följer regler Kostsamt går allt mer mot att övertala, ge råd, informera Märk: Förvaltningskontroll granskning av förvaltningen (RRV, socialstyrelsen, Skolverket).
Sju verksamhetsformer (forts.) 3. Information och rådgivning Riktas till enskilda, företag och intresseorganisationer. Skilj på: -Tillfällig Tillfällig info (ex en ny lag som ska träda i kraft) - Rutinmässig info (ex när vi ska lämna in deklarationen, inte kröka och köra etc) -Massiva Massiva infokampanjer (ex langning av sprit; sluta mobbas; stoppa sabbet). 4.Tjänste Tjänste- & varuproduktion Flertalet myndigheter producerar varor och tjänster. Ex på varor: byggande & underhåll av vägar och järnvägar. Ex på tjänster: försvar, arbetsförmedling, undervisning, renhållning, vård, barnomsorg. Mycket av det här har lyfts till privat sektor på senare tid genom bolagisering (vapen, el, tåg)
Sju verksamhetsformer (forts.) 5. Kunskapsproduktion Forskning (grundforskning, uppdragsforskning) Förvaltningens olika utredningar Märk särskilt SOU-rapporterna 6. Planering, styrning, samordning Försöka förutse vad som kommer att hända i framtiden så att man kan lägga upp strategier för att möta utmaningar Ex långtidsutredningar av ekonomin; samordning och diskussioner mellan departement och myndigheter
Sju verksamhetsformer (forts.) 7. Policyutformning (Som tidigare sagts): Förvaltningen bidrar till att utforma politiska program, dvs utformningen av den politik vi medborgare i slutändan får ta del av Sker bland annat genom: Tjänstemän ska förmedla sina erfarenheter, kunskap och idéer om samhällsförhållanden till politiker Närbyråkrater deltar direkt i policyutformning när de beslutar i enskilda fall (eftersom lagar och förordningar ofta är allmänt utformade har de handlingsfrihet)
Legitimitetsproblemet Om det nu är på det viset att förvaltningen är så kopiöst omfattande och så svår att styra och kontrollera för våra folkvalda politiker och att tjänstemännen faktiskt har ett så stort inflytande över vår vardag och den slutgiltiga utformningen av politiken: Hur kan man då se till att förvaltningens beslut uppfattas som legitima av medborgarna?
Lösningar på hur man kan ge förvaltningen legitimitet Den legal-byråkratiska modellen Besluten bygger på neutrala, opersonliga regler Reglerna tillämpas lika för exakt alla i samhället Därför kan besluten förutses av de berörda; därför får förvaltningen legitimitet; därför accepterar vi besluten Den professionella modellen Beslut blir legitima då de vilar på vedertagen expertis Kräver dock klara regler för vem som får kalla sig expert (exempelvis läkarlegitimation) Ansvarsutkrävandet sker kollegialt inom läkarkåren; läkare bedömer läkare, exempelvis Legimiteringen + kollegialt ansvarutkrävande ger acceptans
Lösningar på legitimitetsproblemet (forts.) Den korporativa modellen Bygger på att man drar in berörda parter i beslutsfattandet kring någon fråga Beslutet uppfattas som legitimt av berörda parter om de deltagit i beslutsfattandet Exempelvis konflikter mellan arbetsgivare/arbetstagare, hyresvärd/hyresgäst Typisk skandinavisk modell som är på tillbakagång (märk begreppet avkorporativisering avkorporativisering ) Brukarinflytande-modellen Legitimitet för verksamheter och beslut skapas genom att medborgare som direkt och personligen kommer i kontakt med åtgärdsprogrammet får påverka besluten T ex studentrepresentation i universitetsstyrelser, föräldrar i skolstyrelser, ungdomar får sköta fritidsgårdar Brukarna får svårt att kritisera verksamheten när de själva är inne i den och formar dess utformning Märk begreppet politics of blame avoidance
Lösningar på legitimitetsproblemet (forts.) Politisk representation-modellen Folkvalda politiker deltar i avgörandet av enskilda beslut Politisk representation anses säkra ett medborgerligt inflytande över tjänstemannabesluten eftersom de är folkvalda Jämför: nämndemän i tingsrätter Den lotteribaserade metoden/slumpmetoden Ibland har myndigheter svårt att formulera kriterier för sina förvaltningsbeslut Genom att låta slumpen styra kan man minska risken för godtycke Slumpen ger legitimitet, då det är lika stor risk för alla att gynnas/drabbas
Lite om seminarierna Ni är indelade i grupperna a, b, c, d, e och f. I dessa grupper är ni indelade i så kallade basgrupper som är desamma som under Elin Wihlborgs delkurs. Till seminarium 1 får ni ut en enklare uppgift 10/11 att förbereda till den 15/11. Det handlar om ett respektive basgrupper initierar och stimulerar till diskussion utifrån en fråga som jag delar ut. Till seminarium 2 ska ni utföra ett projektarbete. Redan nu får ni veta vad uppgiften går ut på, och inlämning av uppgiften sker den 22/11.
Projektarbetet Respektive basgrupp arbetar tillsammans Ska specialstudera ett valfritt FALL Utgå från ett fall från kommunal nivå och ta reda på hur det hanterats av politiker och förvaltning Samla in skriftligt material och/eller intervjudata att grunda er undersökning i. Nära koppling till kurslitteraturen tydliga referenser ska finnas. Redovisas genom skriftlig uppsats (6-10 sidor) + en presentation på seminariet + en påföljande diskussion då alla ska ha tagit del av varandra uppsatser och alla förväntas delta aktivt i diskussionen med synpunkter Exempel på uppsatsteman/fall finns i det papper som finns utdelat ni får förstås gärna välja andra alternativ!