HANDLEDNING NATURVÄKTARNA SKOG Innehåll: WWF:s arbete i skogen...2 Förankring i läroplaner... 3 Arbetsgång i Naturväktarna... 4 Planering av arbetet... 5 Förberedelser... 6 Genomgång av fältundersökningen... 7 Avslutningsvis... 12 Faktabakgrund... 14 Intressanta adresser och hemsidor... 18 1.
Världsnaturfonden WWF:s arbete i skogen Skogen är Sveriges dominerande naturtyp. Skog i olika former täcker ungefär 28 miljoner ha ungefär två tredjedelar av landarealen. Skogsekosystemen är Sveriges mest artrika naturtyper. Skogen och skogsbruket är också ryggraden i den svenska ekonomin. Sveriges skogar har brukats under sekler och andelen opåverkad naturskog är idag mycket liten. Den brukade skogen ser inte alls ut som den ursprungliga naturskogen en gång gjorde. Många biotoper som är viktiga för floran och faunan har krympt och splittrats upp. Det är dels en följd av skogsbrukets intensitet och ensidiga inriktning mot virkesproduktion, och dels av att det äldre bondesamhällets skogsutnyttjande nästan har försvunnit. Andelen skyddad skog är liten både ur ett internationellt och biologiskt perspektiv eftersom huvuddelen av den skyddade skogen består av fjällnära skog och fattiga skogstyper. Allt detta har haft till följd att drygt 2000 av skogens arter finns på Artdatabankens hotlistor idag. Världsnaturfonden arbetar för att skogens naturvärden ska skyddas i sådan omfattning att de arter som hör till skogen ska kunna leva kvar i livskraftiga bestånd. Det kräver en effektiv kombination av skyddade skogar och naturhänsyn i skogsbruket. Vi arbetar i egna projekt, som handlar om hur man på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt ansvarsfullt sätt kan bedriva skogsbruk. Dessutom försöker vi ta fram effektivare skyddsmetoder för skogens naturvärden samt att utvärdera hur långt man når med dagens skogspolitik och naturhänsyn. Vi arbetar också med lobbying mot de myndigheter som utformar skogspolitiken samt skogsnäringen som står för den praktiska utövningen av naturhänsyn i skogen Ett exempel på hur vi arbetar är att vi tillsammans med Sveriges Ornitologiska Förbund utformar en metod för att övervaka skogsfåglar i skogslandskapet. Inventeringen ska kunna göras på samma sätt på olika håll i landet. Samtidigt som man registrerar antalet funna fågelarter och fågelindivider, registreras också exempelvis mängden död ved, antalet grova trädstammar och lövträdsandelen i skogen. Efter några år kan man jämföra resultaten i tid och rum, dvs hur fågelarter ökar eller minskar och se hur det korrelerar till skogens karaktär och struktur. Resultaten ger en utvärdering av skogsbruket, om naturhänsynen är nog! Att arbeta med Naturväktarna Skog är ett sätt att hjälpa barn och ungdomar att upptäcka artrikedomen i våra skogar. Deras engagemang är en viktig grund för morgonsdagens nyttjande av och omsorg om skogen. Det är också erhört viktigt att vi som köper trä och pappersvaror ger signaler till de som brukar skogen att vi vill ha en skog med plats för skogens liv. Idag finns ett miljömärke på trä och pappersprodukter, FSC-märket, som visar för kunden att skogen har brukats med hänsyn till ekologi, ekonomi och socialt ansvar. Vi kan alla driva arbetet framåt genom att fråga efter, och så långt som möjligt köpa FSC-märkta trä- och pappersprodukter. En handling är värd mer än tusen ord! Lotta Samuelson Världsnaturfondens Skogsprogram 2.
Förankring i läroplaner Då miljöfrågorna var som hetast i Europa samlade UNESCO (FN-organ för utbildning och kultur) till ett möte i Tbilisi, i dåvarande Sovjetunionen, nuvarande Georgien. Året var 1977 och målet för mötet var att formulera skolans del av ansvaret för miljön. Vi känner väl till orden från Tbilisideklarationen, de kommer igen i Lpo. Miljöundervisning skall förbereda den enskilda människan för livet genom att göra henne medveten om de stora problemen i dagens värld och genom att ge henne de färdigheter och egenskaper som krävs för att hon ska kunna spela en produktiv roll i arbetet med att förbättra levnadsvillkoren och vårda miljön med tillbörlig förankring i etiska värden. Tbilisideklarationen innehåller även råd för miljöundervisningen: - ämnesövergripande bereda vägen för en helhetssyn. - samhällstillvänd dra in den enskilde i en process av aktiv problemlösning. - livslångt lärande en kontinuerlig process som genom uppläggning, innehåll och metodik ständigt varieras. Miljöundervisningens betydelse återkommer 1992 i Agenda 21, kapitel 36 där nationella myndigheters ansvar betonas. De ideella organisationernas aktiva roll för miljöundervisningen förtydligas (WWF med flera). Vår del av ansvaret Skollagen tar upp frågan: var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Detta gäller alltså även bespisningspersonal, vaktmästare, städbolag m.fl. Förutom olika moment i ämnena lyfter Lpo fram fyra perspektiv som ska prägla all undervisning. Dessa perspektiv går inte att hänföra till ett speciellt ämne eller kurs men bildar fundament till det vi sammanfattar som Utbildning för hållbar utveckling. I Världsnaturfondens utbildningsprogram har vi ett mål, att arbetet ska leda till att naturen repareras och att resurserna används på ett uthålligt sätt för att bevara allt liv, där liv också omfattar människan. WWF:s Naturväktarmaterial är en hjälp att bedriva miljöundervisning, ett halvfabrikat som måste formas och förankras i ett pedagogisk sammanhang. Denna del av arbetet lämnar vi åt pedagogerna och eleverna i skolan. Om skolans värdegrund ur Lpo: Historiskt perspektiv eleven ges en beredskap inför framtiden och förmågan till dynamiskt tänkande. Miljöperspektiv eleven ges möjligheter att påverka och att skaffa sig ett eget förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall visa anpassningar för att skapa hållbar utveckling. Internationellt perspektiv eleven ser den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Etiska perspektivet ger grund för och främjar elevens förmåga att göra personliga ställningstaganden. Illustrationer längst ner på sidorna i elevbladen är ritade av Martin Holmer. Observera att text och bilder är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Materialet får kopieras för användning i den skola som erhållit materialet. 3.
Arbetsgång i Naturväktarna Tidpunkt för undersökningen Vi föreslår att undersökningen genomförs under tiden 1 april - 31 maj under våren och 15 augusti -15 oktober under hösten, för att eleverna ska kunna göra relevanta jämförelser. Arbetet inleds med förberedelser. Därefter görs en fältundersökning. Undersökningen anpassas efter den tid man har till sitt förfogande. Efter fältundersökningen kan man fortsätta med ett antal fördjupningsuppgifter. Dessa startar i fält och fortsätter i klassrummet. Reflektera Efter det praktiska arbetet i fält och i klassrummet följer den så viktiga reflektionen över de erfarenheter man gjort. Vad har vi lärt oss? Hur påverkar vi människor naturen? Vilka alternativ och lösningar finns det? Här blir det tillfälle att glida över i exempelvis SO-ämnena. Redovisa Resultaten av undersökningen förs över till redovisningsblanketten och matas in på Naturväktarnas hemsida. Avsikten med att redovisa är att kunna göra jämförelser med skolor i andra delar av landet. Ju fler som redovisar, desto större blir möjligheten att göra relevanta jämförelser. Varför inte låta eleverna sköta redovisningsarbetet på vår hemsida? Arbeta vidare Ofta väcker arbetet med Naturväktarna nya frågor och en lust att arbeta vidare. Många skolor presenterar resultaten från undersökningarna i utställningar eller på egna presskonferenser. Naturväktarna brukar få uppmärksamhet i lokalpressen, vilket är en rolig och bra bekräftelse för eleverna. På Naturväktarnas hemsida, www.naturvaktarna.wwf.se, hittar du flera tips på aktiviteter under rubrikerna Uppdrag och Tips. Här presenteras också en rad inspirerande stipendieprojekt som olika skolor genomfört. Dessutom har Världsnaturfonden tagit fram en rad olika läromedel som stöd för din miljöundervisning. Surfa in på www.wwf.se och gå vidare på Utbildning och Ungdom. Internationella nätverk Liknande undersökningar genomförs även i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland (S:t Petersburg och Kaliningrad) och Polen. Alla länders resultat sammanställs i en internationell rapport. Vill du ha kontakt med en skola i öst? På Naturväktarnas hemsida finns en lista på kontaktpersoner i Naturewatch Baltic. Anmälan Anmälan om deltagande till Naturväktarna sker via hemsidan, där allt material kan hämtas kostnadsfritt. Undersökningar: vår 1 april - 31 maj hösten 15 aug - 15 okt Arbete sker i klassrum och i fält. Redovisning senast 15 okt Resultaten matas in via hemsidan. Jämför gärna egna resultat med andra skolors. Arbeta vidare På Naturväktarnas och Världsnaturfondens hemsidor finns en rad olika förslag på inspirerande och roliga aktiviteteter och läromedel att arbeta vidare med. Nätverket Naturewatch Baltic Under våren sammanställs en internationell rapport från länderna kring Östersjön, där skolor har gjort liknande undersökningar som i Sverige. Denna rapport görs tillgänglig för samtliga deltagande skolor på hemsidan. 4.
Planering av arbetet Naturväktarnas material används olika beroende på Elevgrupp: ålder, förkunskaper, utevana etc. Tillgänglig tid: anpassa antalet uppgifter till tiden. Se till att eleverna har gott om tid att njuta av naturen! Mål: vad vill ni som lärare att elevernas arbete ska ha för mål? Det är viktigt att ni ställer er den frågan och berättar det för eleverna. Aktivitet Förberedelser Material En rad förslag finns i lärarhandledningen. Organisation Varierar Tidsåtgång Varierar Kommentarer Målet är att eleverna ska upptäcka sina egna kunskaper och föreställningar. Gå även igenom de övningar i elevbladen som ni ska använda Fältundersökning Fördjupningsuppgifter Se lärarhandledningen s. 7-12 Börja ute och fortsätt sedan i skolan Redovisning via hemsidan Gemensamt och i smågrupper Gruppvis Cirka 1 dag Varierar I fördjupningsuppgifterna förskjuts tyngpunkten från NO till ämnen som hemkunskap, svenska, SO och bild. Redovisning till Naturväktarna En grupp elever eller läraren Ca. 30 min. Rapportera alltid men ni behöver inte rapportera allt! Välj med omsorg Det är viktigt att du som lärare väljer de uppgifter som passar elevgruppen. Materialet är omfattande och gjort för en temavecka. Har ni kortare tid är det viktigt att arbetet ändå präglas av elevernas egna iakttagelser och reflektioner. Välj hellre bort uppgifter och låt eleverna koncentrera sig på några. Undvik att stressa och kom ihåg att lyfta fram det lustfyllda. Har ni ont om tid så välj hellre bort uppgifter. Redovisa till Naturväktarna Har ni yngre elever måste lärarna hjälpa eleverna att tolka frågorna. Kanske lämnar ni inte ut elevbladen alls utan ordnar utearbetet på annat sätt. Det fungerar ofta bra om ni ger grupperna muntliga instruktioner. Eleverna behöver i allmänhet inte göra anteckningar. De minns och kan i efterhand redogöra för sina iakttagelser. Naturväktarnas material tar sin utgångspunkt i naturen och människans samspel med naturen. Det är viktigt att visa att människan är en del av naturen. Följande ämnen har sin givna del i Naturväktarnas undersökningar: NO, hemkunskap, svenska, SO och bild. De uppgifter som kan redovisas är märkta med ett "R". Ni bestämmer själva hur många av dem ni vill redovisa. Vi vill betona vikten av att utmana elevens eget kunnande och erfarenhet, arbeta med ett varierat utbud av arbetssätt, samarbeta inom arbetslaget och låta ämnena samverka, samverka med personer, myndigheter och organisationer utanför skolan, uppleva glädje och lust. 5.
Förberedelser Elever och lärare behöver förbereda sig innan de ger sig ut. En gemensam genomgång är nödvändig. Elevbladen startar med en gemensam vandring och fortsätter med gruppvisa arbeten i smårutor. Därefter ger sig eleverna i kast med fördjupningsuppgifter som tar sin början i fält och fortsätter på hemmaplan. Det går naturligtvis bra att hoppa över uppgifter om materialet känns för omfattande eller om tiden inte räcker till. Kopiera elevbladen så att varje grupp har sitt eget exemplar. Mind-mapping Fråga eleverna vad de skulle vilja undersöka och veta om livet i skogen och uppmuntra dem att komma med förslag. Försök att gruppera elevernas önskemål och försök att hitta struktur bland förslagen. Diskutera innebörden av de olika grupperingarna. Jämför sedan med de olika styckena i elevbladen. Finns det delar som överensstämmer med elevernas önskningar? Finns det frågor eleverna vill ha svar på som inte finns i elevbladen? Poängen med uppgiften är att få eleverna att själva ha valt sina frågor och ha funderat på livet i skogen innan ni ger er ut. Inspiration Klassen ska ut och undersöka en skog. Under arbetet utomhus ska nya kunskaper, nya erfarenheter passas in i elevernas befintliga. Innan ni ger er iväg bör eleverna få utmana sina befintliga kunskaper, begrepp och erfarenheter. Här några exempel på frågor som kan locka. - Vad är en skog? - Vad har skogar för betydelse? Med enkla öppna frågor lockas eleverna att reflektera. Växla mellan helklass och pargrupper. Besök skogen Besök gärna er skog, utan att arbeta med protokollen, bara för att göra er hemmastadda. Ägna utflykten åt att uppleva miljön med alla sinnen. Låt eleverna skriva en dikt om skog. Väl hemma resonerar ni kring dikterna och sorterar ut nyckelbegrepp som kan användas i den "mindmapping" som nämnts ovan. Låt eleverna sätta sig på lite olika platser i skogen. Be dem vara alldeles tysta och bara lyssna på skogens ljud. Efter en stund återsamlas ni och resonerar kring ljudet. Varfirån kom de? Samla föremål Låt eleverna springa runt och samla in fem föremål som de tycker är typiska för skogen. Be dem motivera hur de tycker att föremålen de valt är typiska för skogsmiljön. 6.
Måla bilder Hur ser elevernas inre bilder av en skog ut? Låt dem måla eller rita en teckning över skogen så som de tänker sig den innan ni ger er ut. Efter undersökningen gör ni nya teckningar av skogen. Har det tillkommit nya detaljer och element i teckningarna? Vill man inte måla nya teckningar kan man ta fram de gamla och studera dem. Finns det något som eleverna skulle vilja komplettera eller lägga till sin teckning efter undersökningen? Genomgång av fältundersökningen Välj ut en plats som kan vara er bastation där utrustning finns och där ni återsamlas och äter matsäck. Undersökningen startar med en gemensam vandring i skogen. Därefter fortsätter eleverna sedan i rutor på 10 x 10 meter. Längs sträckan ni gått ska varje grupp välja en ruta. I rutorna gör de resten av fältundersökningen, fråga 6 till och med 33. Efter fältunderökningen finns ett antal fördjupningsuppgifter. Dessa tar sin början i fält och fortsätter sedan på hemmaplan. NO-uppgifter övergår då i SO-uppgifter. Material Elevblad (gärna laminerat) för fältbruk Anteckningsmaterial Ritpapper och ev. färgpennor Ett enliters mjölkpaket per grupp. Artböcker och luppar (att finnas i baslägret) Kikare Pennor samt en hård pappskiva som underlag. Karta Kompass, en per grupp. Plastark med rutor, en per grupp (se bifogat underlag i protokollet) Spade, en per grupp. Snitslar Måttband eller tumstock, en per grupp. Burkar 7.
Vår skog (uppgift 1-5) Gå med hela gruppen utefter en cirka 500 meter lång sträcka. Försök att under vandringen skaffa en övergripande bild av hur skogen ser ut. Låt eleverna skriva ner stödord i fråga 1. Spara dessa stödord till efterarbete i klassrummet. Skräpundersökningen kan ni välja att göra som sista uppgift innan ni lämnar skogen om det passar bättre. Träden Det finns ingen bra definition på vad som är en buske och vad som är ett träd. Naturväktarna använder tumme-mot-pekfinger-måttet. Det vill säga ett träd har en stam som jag inte når runt då jag sätter tummen mot pekfingret. Arbeta vidare i rutor (uppg. 6-33) Efter den gemensamma vandringen är det dags för eleverna att arbeta vidare i 10 x 10 meters rutor. Markera hörnen på rutorna. Välj ut trevliga platser för rutorna längs den väg ni gått. Här ska eleverna undersöka djur och växter närmare i grupper. Djuren i skogen Eleverna börjar med att sitta stilla en stund och lyssna efter fåglar. Spana också efter hackspettshål i träden. Därefter skall de leta efter spår av djur. Vilda djur påverkar skogens utseende. I älgrika områden växer obetade rönnar endast i svårtillgängliga branter. Hjortar fejar hornen och använder då småträd. Av gnuggandet blir barken avskavd några decimeter ovanför marken. Marken runt trädet blir uppstampad. Däggdjur Eleverna måste bekanta sig med skogen. När de läst om varje djur som finna i uppgiften skall de fundera kring om de tror att de olika djuren skulle kunna tänkas trivas i den skog ni undersöker. (Uppgiften är alltså inte att ta reda på om djuren verkligen finns i skogen.) Tänk på att de olika djuren behöver både bostad och möjlighet att finns föda för att trivas. Skogens storlek har också betydelse. Lodjur vill ha stora sammanhängande skogar för att trivas. För skolor på Gotland är denna övning olämplig eftersom varken lodjur, mård eller grävling finns på Gotland. 8.
Träden i skogen (uppgift 14-19) Räkna endast ett skott per planta. Detta gäller speciellt vide, rönn och hassel som ofta har ett kvastliknande växtsätt. Varje år växer träden till med en årsring, det vill säga en ljus och en mörk ring. Genom att ta reda på hur gammalt ett träd var när det fälldes kan man pröva att uppskatta hur gammalt det äldsta trädet är. Lavar, mossor och svamp (uppgift 20-28) Lavar För att underlätta procentberäkning medföljer ett kopieringsunderlag med hundradelsrutor. Kopiera upp det på OH-blad till varje grupp. Gruppen ska hålla procentplasten mot stammen i ögonhöjd och uppskatta hur många rutor som är täckta av lavar. Undersökningen ska göras på stammens sydsida eftersom de bäst utvecklade lavarna finns där. En kompass per grupp rekommenderas. Mossor Mossor kan tyckas se likadana ut men undersöker man dem på nära håll upptäcker man att det finns många olika arter. Det finns faktiskt minst 1200 olika mossor bara i Sverige! Finns det luppar på skolan är de utmärkta att skåda mossor med. Mossorna skall helst vara fuktiga när man tittar på dem. Svampar De flesta svampar ser vi på hösten i form av fruktkroppar. Under resten av året måste vi gräva för att se de spindelnätslika trådarna som bildar svampens mycel. Många svampar lever i symbios med ett träd eller en annan växt. I uppgiften skall eleverna räkna fruktkroppar. Eleverna ska också leta efter svampar på träd. Tickor är parasiter. Ett gammalt eller sjukt träd är bäst för en ticka att växa på. Tickan tar näring och påskyndar trädets död. Några trädlevande arter håller på att försvinna på grund av att träden avverkas tidigt och aldrig hinner åldras. Skorplav är hårt fästad mot underlaget som en sårskorpa. De är svåra eller omöjliga att ta loss. Skorplavar kan man inte mäta på längden men däremot på diametern. Bladlav har en bladliknande bål som fäster mot underlaget med små fästtrådar. De är lätta att ta loss. Busklav ser ut, som namnet antyder, som en buske. Mät längden från basen ut till tråden eller flikens slut. Hänglav ser ut som kortare eller längre skägg som hänger från trädgrenar eller stammar. Skägglavar finns i "frisk" luft. 9.
Marken i skogen (uppgift 29-33) Örter, gräs och ris Många örter blommar inte under hösten och kan därför vara svåra att skilja från varandra. Titta istället på blad och blomstjälkar. Var uppmärksam så att ingen skövlar och kom ihåg att om ni befinner er i ett naturreservat är det förbjudet att plocka växter. Förna Döda men icke nedbrutna rester av växter och djur kallas gemensamt för förna. Hit hör exempelvis löv och barr som fallit till marken och döda rötter och svampar. Förnan i en barrskog skiljer sig från förnan i en lövskog. Granens barr är svårare att bryta ner än löv. I barrskog sköts nedbrytningen till stor del av mikroskopiska svampar. I lövskog trivs daggmaskar som bryter ner löv och pinnar. Skogsbränder Låt eleverna leta efter spår av skogsbränder. Spår kan till exempel vara brända trädstammar. En gammal skogsbrand kan avslöjas om man gräver en grop och studerar jordlagren. Fördjupningsuppgifter (uppgift 34-51) Nu har ni gjort grundundersökningen. Vill ni fortsätta och utveckla arbetet finns här flera förslag på fördjupningsuppgifter att arbeta med i grupper. De tar sin början i fält och eleverna går sedan vidare på hemmaplan. Alla avslutas med en skriftlig sammanfattning av vad eleverna kommit fram till. Pocka ur det mest intressanta och redovisa detta till Naturväktarna. Tänk på att ge eleverna tydliga ramar. De måste veta målet med övningen, tidomfattningen och redovisningsformen. Markägare och hur skogen sköts Uppdraget "Markägare" är en fördjupningsuppgift som handlar om människans påverkan på skogen. Detta är en viktig del av en skogsundersökning, eftersom det behandlar skötseln av skogen som i sin tur påverkar djur och växters olika möjligheter att leva där. Låt eleverna gå runt längs er sträcka och leta efter spår av skogsbruk. I elevbladets högermarginal finns ett antal ledord som kan vara bra att ha med sig. När ni är hemma arbetar eleverna vidare med att intervjua skogsägaren om dess sätt att sköta ett skogsbruk och vilka hänsyn skogsägaren tar till skogens växter och djur. Det är ett bra uppdrag att senare diskutera i klassrummet. 10.
Luften i skogen Om ni inte har utrustning för att mäta ph direkt i jorden kan ni använda en ph-sticka (universalindikator). Ta då ett jordprov som medtas till skolan där analysen görs. Rör ut 10 g. jord med 30 g. destillerat vatten (finns på apoteket), rör kraftigt och låt provet stå cirka en kvart innan ni doppar ner ph-stickan. Observera att ph-värdet i jordens översta delar ofta är naturligt lågt och att barrskog normalt sett är surare än lövskog. Påverkas er skog av luftföroreningar? Titta på en karta om några av uppsläppskällorna i uppgift 39 finns hos er. Ta reda på den rådande vindriktningen och fundera över hur det kan tänkas påverka er skog. Anser ni att trafiken är ett problem där ni bor så låt eleverna fortsätta med uppgift 40. Låt dem fråga 15 vuxna hur de anser att vi skall minska trafiken hos er. Skogshistoria Låt eleverna vandra runt er sträcka och spana efter spår av människans användning av skogen i äldre tider. Avvikande vegetation i form av en cirkel med en diameter på cirka 3 meter kan skvallra om en gammal tjärdal eller kolmila. Rester av staket, murar eller gärdsgårdar tyder på skogsbetning eller att ni befinner er i en gammal hage. På hemmaplan fortsätter eleverna att forska efter hur skogen användes förr, genom att intervjua äldre personer eller söka upp en hembygdsförening. Fåglar i skogen Finns det fågelintresserade elever i klassen är detta ett lämpligt arbete för dem. Förse dem med kikare och ge dem tid att lära sig att använda dem. Låt dem välja ett bra ställe för fågelskådning. Hemma söker de upp någon fågelkunnig person för att få ta del av dennes kunskaper om fåglar i er skog. Låt eleverna få forska vidare på en fågel av dem de kommit i kontakt med. Be eleverna sammanfatta forskningen i en årsberättelse över denne fågels tänkta liv i er skog under ett år. Journalistgruppen Denna grupps uppgift är att ta del av de andra gruppernas arbete och sammanfatta det i en artikel. Artikeln bör också innehålla förslag på hur skogen skall skötas med tanke på de växter och djur som bor där. Gruppen bör få starta sitt arbete medan de andra grupperna arbetar i sina smårutor. Kanske kan också denna grupp ta ansvar för redovisningen till Naturväktarna? 11.
Avslutningsvis: Var var ni? Hur såg det ut där ni gjorde er undersökning? Låt eleverna ta fram sina elevblad och titta på de stödord de skrev i början av undersökningen. Hur ser det ut runt omkring? Tror eleverna att de olika däggdjuren trivs i skogen? Vilka djur såg de spår av? Hur många olika mossor hittade de? Hur tror eleverna att skogen mår? Låt dem också få redovisa sina arbeten kring fördjupningsuppdragen för varandra. Sammanfatta deras resonemang. Finns det utrymme för alla intressen växter och djur, ekonomi och friluftsliv? Biologisk mångfald Till elevbladen finns två bilder som är tänkta att användas som OHbilder i klassrummet. Syftet med bilderna är att ge ett underlag för reflektion kring biologisk mångfald i skogen. Bilderna visar två skogar där livsbetingelserna för djur och växter är helt olika. Den ena skogen är en urskog, dvs en skog som är helt opåverkad av mänsklig aktivitet. Denna skog är mycket variationsrik och man kan här tänka sig att många olika växter och djur hittar just det livsrum deras art kräver. Den andra bilden visar en brukad skog. Skogen är ensartad vilket innebär att man här endast hittar det fåtal växt och djurarter som är anpassade till denna specifika miljö. Använd OH-underlaget för en diskussion före eller efter undersökningen. I vilken skog tror du att de flesta djuren/växter trivs? Varför? Vilken skog är vår skog mest lik? Skulle det kunna leva fler djur/växter i vår skog, tror du? Vad skulle i så fall krävas? 12.
I en urskog blir några träd mycket gamla. På riktigt gamla tallar (över 300 år) kan kungsörnen bygga bo. Boet kan väga 1 ton! Några träd är unga och taniga och växer upp i gläntor där ljuset tränger ner eller väntar på sin tur. På de unga murkna lövträden trivs till exempel den mindre hackspetten som med sin mjuka näbb inte klarar att hacka i hårda grenar. I urskogen är en stor del av träden döda. Det kan ta flera hundra år innan ett dött träd har brutits ner till jord igen och under hela den tiden har det varit föda och hem åt olika liv som skalbaggar, svampar, mossor, spindlar och tusenfotingar och snäckor. I urskogen är träden av olika trädslag. Bärande träd som rönn och brakved ger föda åt mänger av arter, både fåglar och fjärilar. I den brukade skogen avverkas träden innan de blir riktigt gamla, vilket också leder till en brist på grova träd. Mycket få döda träd lämnas kvar i skogen och efter en avverkning återplanteras träden vilket leder till träd med samma ålder och trädslag. Läs mer på s. 16 Avslutning När ni är klara med arbetet redovisar ni er undersökning på vår hemsida Vi föreslår att ni gör det före 31 maj eller 15 okt. för att eleverna ska kunna göra relevanta jämförelser. Spara undersökningarna så att ni själva eller andra grupper kan plocka fram dem och jämföra år efter år. De undersökningar ni redovisar sparas på "din sida" på Naturväktarnas hemsida. Arbeta vidare I lärarhandledningen till "I Tropikskogens värld" finns en uppsjö av övningar som kan behandla svenska skogar lika väl som tropiska. Låt dig inspireras av förslag på rollspel kring uthålligt skogsbruk, lekar och mycket mer. I Skogsväktarboken hittar du fakta och tips på experiment som har med skogen att göra. Boken beställer du på www.naturvaktarna.wwf.se Här hittar du även andra tips och idéer på aktiviteter under rubrikerna Uppdrag och Tips. Läs också gärna om en rad olika stipendieprojekt som olika skolor genomfört. "I Tropikskogens värld" och andra spännande läromedel hittar du på www.wwf.se under rubriken Utbildning och ungdom. 13.
Faktabakgrund Skogen kom efter inlandsisen Träden började vandra in i landskapet efter inlandsisens tillbakagång. Först kom de tåliga träden björk och tall, senare kom värmeälskande träd som hassel, alm, ek, lind och al och bildade frodiga skogar. Så småningom vandrade granen in norrifrån. Skogsbränder förekom regelbundet och lämnade luckor i skogslandskapet. Skogen förr Skogen har alltid varit viktig för människans försörjning. Förutom att ge virke och ved har skogarna använts för jakt och bärplockning. Skogen var också en potentiell jordbruksresurs. Marken brändes och svedjades och nyttjades sedan som odlingsmark och för bete. På 1700-talet ökade befolkningen i Sverige och mängder av torp byggdes på utmarkerna. Torparna var mångsysslare och drygade ofta ut sina inkomster genom tjärbränning och kolning för bergsbruket. Tjära var under en tid en av Sveriges viktigaste exportinkomster. Förutom att användas för kolning och tjärbränning skedde skogsavverkning främst för att ge brännved och virke. Skogsbruket under 1900-talet Under tiden för industrialiseringen kom skogen att få stor betydelse som resurs åt industrin. Behovet av sågtimmer växte liksom behovet av massaved. Föga tanke ägnades åt skogens återväxt. Först 1903 skrevs den första lagen som dikterade att den som avverkar skog också måste plantera nya plantor. Under efterkrigstiden steg virkesbehovet och samtidigt ökade mekaniseringen av skogsbruket. Hästens arbete togs över av traktorn, motorsågar ersatte såg och yxa och den avverkade arealen ökade kraftigt. Samtidigt minskade antalet sysselsatta personer i skogen. Utvecklingen fortsatte mot mer och mer effektiva skogsmaskiner och nya odlingsformer. På 70-talet satsade skogsägare på gödsling av skogsmark och plantering av utländska snabbväxande nya trädslag, som till exempel den omdiskuterade Contortatallen från Nordamerika. I slutet av seklet finns en stor virkesförråd i Sverige och skogsbruk bedrivs i nästan alla skogar i landet. Skogen ser inte längre ut som den opåverkade skogen gjorde för länge sedan och många arter har svårt att överleva. Samtidigt har en större medvetenhet om behovet av god naturhänsyn i skogsbruket vuxit fram. 14.
Vad är biologisk mångfald? Begreppet biologisk mångfald skulle kunna översättas med mängden olika livsmiljöer, antalet olika växt- och djurarter samt hur stor genetisk variation det finns mellan dessa arter. Livsmiljöer: Olika typer av miljöer har olika uppsättning av växt- och djurarter. I en fuktig lövskog lever andra arter än i en tallskog på hällmark. I gamla skogar med gott om döda träd lever andra arter än i en granplantering. Artrikedom: På hela jorden finns idag cirka 1,5 miljoner kända arter. Forskarna uppskattar att det totalt finns mellan 10 och 100 miljoner arter på jorden varav de flesta alltså ännu skulle vara oupptäckta. Genetisk variation: Inom varje art finns många olika individer och alla är lite olika. En av orsakerna till detta är att individerna har olika genuppsättning. Biologisk mångfald i skogen I praktiskt taget all skog i Sverige bedrivs skogsbruk. När träden når en viss ålder avverkas oftast allihop och nya plantor planteras. Detta innebär att skogen blir likåldrig med bara några få trädslag och utan döda träd. Några arter gynnas av skogsbruket. Det är ofta lättspridda arter som inte så känsliga för störningar. Exempel på arter som gynnas av hyggen är hallon, mjölkört och rådjur och gulsparv. Många arter missgynnas dock och sedan något decennium har skogsbruket därför börjat att ta mer och mer hänsyn till naturen. I dag finns ett antal regler med syfte att gynna floran och faunan som skogsägare måste följa både när skogen växer och när den avverkas. Nyckelbiotoper En nyckelbiotop är en skog eller en del av en skog som hyser eller kan tänkas hysa hotade arter. 1993 började Skogsvårdssyrelserna och större skogsägare att inventera landets skogar, den så kallade nyckelbiotopsinventeringen, i jakt på sådana värdefulla områden. Signalarter För att avgöra om en skog är en nyckelbiotop söker man bland annat efter signalarter. Signalarter kallas arter som ställer specifika och höga krav på sin omgivning och är lätta att känna igen för den som gör inventeringen. Hittar man signalarter i skogen är det troligt att området har höga naturvärden. Många mossor, lavar och skalbaggar fungerar som signalarter men även större djur och växter kan fungera som signalarter. Tjädern behöver ett varierat landskap med många olika naturtyper. Delar av landskapet måste bestå av områden med riktigt gammal skog. Mindre hackspett är beroende av lövskog och död ved. Blåsippa, skvallrar om kalkrika miljöer. 15.
Rödlistade arter Arter som är hotade, sällsynta eller hänsynskrävande kallas för rödlistade arter. Naturvårdsverket, med hjälp av Sveriges Lantbruksuniversitet, tar fram rödlistor. Dessa listor uppdateras vart femte år. Då kan nya arter tillkomma och andra avföras ur listorna. Den senaste listan gjordes år 2000 och i den finns totalt 3 500 rödlistade arter i Sverige, varav de största gruppen är ryggradslösa djur, till exempel insekter och snäckor. Artdatabanken har uppskattat att det finns cirka 2100 arter som är sårbara, hotade eller missgynnade i skogslandskapet idag. Av dessa är cirka 30% beroende av död ved. Mångfalden i skogen kräver: Gamla och döda träd Förekomsten av döda, grova träd, både stående och liggande, har stor betydelse för skogens biologiska mångfald och saknas ofta helt i kulturskogen. En lång rad småkryp, lavar och svampar lever av den döende, döda och multnande veden. De utnyttjas i sin tur av andra djur som alltså också blir beroende av de döda träden. Barkborrar och långhorningar invaderar nyligen döda stammar. De ersätts successivt av andra vedätande insekter som trivs under barken. När barken efter åtskilliga år är försvunnen och trädet ligger bart kommer nya insekter, till exempel olika praktbaggar varav flera är hotade. När trädet börjar försvinna och ligger dolt av mossa kommer djur som vill ha stammen som skydd som spindlar, tusenfotingar och snäckor. Skogsbränder Förr brann stora delar av de svenska skogarna regelbundet. Det innebar att vegetationen på marken förnyades. När de höga träden brunnit upp når solljuset ner till marken. Ljuset, rik tillgång på död ved samt frigjorda näringsämnen ger förutsättningar för nya växter och djur att etablera sig. Många arter i Sverige är anpassade till skogsbränder. Flera av dem är växter som tar chansen att gro när marken är bar och de inte behöver konkurrera med andra växter på marken. Hit hör svedjenävan och brandnävan vars frön inte kan gro innan de blivit uppvärmda till 40-50 grader. Flera skalbaggsarter är beroende av brända träd. I hela landet finns över tusen olika arter av insekter och växter som gynnas av skogsbränder. Lövträd Det finns flera miljöer som ofta är artrika och som missgynnats av skogsbruket. Många arter är anpassade till ett liv på eller av lövträd. Enligt Naturvårdsverket finns det ungefär 150 fjärilsarter som kan livnära sig på björkens växtdelar och 350 skalbaggsarter har hittats på döda björkar. Också asp, ek, bok, lind och sälg är viktiga träd för många insektsarter liksom för många fåglar. 16.
Vattnet i skogen Fuktiga marker är ofta artrika. Sumpskogar kallas skog på våta marker. De blöta områdena ligger ofta som en mosaik bland torrare marker. Det innebär att det kan finnas både djur och växter som trivs på vanlig torr mark tillsammans med sötvattensarter. Här kan man hitta många olika mossor och ibland också orkidéer. På trädstammar finns många lavar som gillar hög luftfuktighet. Förr var det mycket vanligt att man dikade ut skogsmark för att öka odlingsarealen på bekostnad av våtmarker. Idag är man mycket restriktiv till utdikning av skogsmarken. Våtmarkerna fungerar också som "reningsverk" genom att fånga upp kväve som annars skulle följa med vattendragen ut i havet och bidra till övergödningen där. Miljömärkt skogsbruk Sedan 1993 arbetar Världsnaturfonden med miljömärkning av skog inom ramen för FSC (Forest Stewardship Council). FSC är en oberoende, internationell organisation med syfte att uppmuntra till ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC bildades på intiativ av företrädare för miljöorganisationer, skogsbrukare, urbefolkningsorganisationer och miljömärkningsorganisationer från 25 olika länder. I Sverige finns 10 miljoner hektar produktiv skogsmark som är FSCcertifierad, vilket innebär ungefär 45 % av all produktiv skogsmark i landet. Alla stora skogsbolag har certifierat sina skogar och mest certifierad skogsmark har Assi Domän. FSC bygger på frivillighet Skogsägare ansluter sig frivilligt och måste då sköta sin skog efter vissa kriterier. FSC-certifierat skogsbruk i Sverige innebär bland annat att: - Nyckelbiotoper bevaras - Gammelskogar bevaras och sumpskogar skyddas - Kalhyggen och skogsbilvägar stoppas i obruten fjällnära skog - Lövskogsarealen ökar, liksom andelen lövträd i barrskog - Kemiska bekämpningsmedel och dikning får inte förekomma - Död ved ska lämnas kvar i skogen Trä och virke som kommer från certifierade skogsbruk får bära en FSCsymbol. I dag finns det FSC-märkta produkter att köpa, både i svenskt furu och i tropikträ. Leta efter FSC-symbolen! 17.
Intressanta adresser och hemsidor: Världsnaturfonden, Ulriksdals slott, 170 81 Solna, hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket, 171 85 Stockholm. hemsida: www.environ.se Sveriges Lantbruksuniversitet: hemsida: www.slu.se Naturskyddsföreningen, Box 4510, 102 65 Stockholm, hemsida: www.snf.se Fältbiologerna, Box 6047, 102 21 Stockholm, hemsida: www.faltbiologerna.se Lantmäteriverket, hemsida: www.lantmateriet.com Naturskoleföreningen, hemsida: www.naturskola.a.se Skogen i skolan, www.skogeniskolan.se SkogsSverige, skogsnäringens informationssajt, hemsida: www.skogssverige.se Skogsstyrelsen, Skogens pärlor: hemsida: www.svo.se/skogensparlor. Här kan man leta efter värdefulla skogmiljöer i sin närhet. Om FSC-märkning, hemsida: www.fsc-sweden.org Att leva med rovdjur Världsnaturfonden har tagit fram ett nytt studiematerial bestående av broschyr och handledning: Att leva med rovdjur. Det vänder sig främst till lärare och studiecirkelledare och syftar till att bearbeta attityder och värderingar. Materialet finns på WWFs hemsida under Utbildning och Ungdom, och skolor erbjuds även ett gratis exemplar av den tryckta versionen. www.wwf.se Glöm inte bort att redovisa er undersökning till Naturväktarna via vår hemsida. Tyvärr har vi ingen möjlighet att ta emot redovisningar per post eller fax. Hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF 18.
Naturväktarna Skog Procentplast. Kopieringsunderlag 19.