Svanenmärkning av. Restauranger. Version 1.4 13 december 2006 31 oktober 2014. Nordisk Miljömärkning

Svanenmärkning av Restauranger Version 1.4 13 december 2006 31 oktober 2014 Nordisk Miljömärkning

Innehåll Vad är en Svanenmärkt restaurang? 3 Varför välja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bli Svanenmärkt? 5 1 Generella krav 6 2 Mat och dryck 7 3 Kemiska rodukter och förbrukningsartiklar 10 4 Energi och vatten 13 5 Avfall och transorter 16 6 Miljöledning 18 7 Sammanställning av oäng 21 Marknadsföring 22 Svanenmärkets utformning 22 Efterkontroll 22 Hur länge gäller licensen? 23 Kommande kriterier 23 Ordförklaringar och definitioner 24 Bilaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta restauranger Bilaga 2 Blankett för kemleverantör Bilaga 3 Sammanställning av restaurangens ekologiska livsmedel och drycker Bilaga 4 Sammanställning av restaurangens regionala livsmedel och drycker Bilaga 5 Kemiska rodukter för städning och disk, restaurangens intyg Bilaga 6 Kemiska rodukter för städning och disk, intyg för städföretag Bilaga 7 Översyn av energiförbrukning Bilaga 8 Transorter Bilaga 9 Handlingslan för ständiga miljöförbättringar Bilaga 10 Exemel å mål och åtgärder för miljöförbättringar Bilaga 11 Förteckning över restaurangens energikrävande utrustning Bilaga 12 Journal över utförd service/rearation av energikrävande utrustning Bilaga 13 Restaurangens intyg Restauranger 091, version 1.4, 10 maj 2012 Adresser Nordiska Ministerrådet beslutade 1989 att införa en frivillig officiell miljömärkning, Svanen. Dessa organisationer/företag driver Svanmärkningen å udrag av resektive lands regering. För mer information se webblatserna. Danmark Miljømærkning Danmark Fonden Dansk Standard Kollegievej 6 DK-2920 Charlottenlund Telefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-ost: info@ecolabel.dk www.ecolabel.dk Sverige Miljömärkning Sverige AB SE-118 80 Stockholm Telefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-ost: svanen@svanen.se www.svanen.se Finland Miljömärkning Sverige Box 489 FI-00101 Helsingfors Telefon +358 424 2811 Fax +358 424 281 299 E-ost: joutsen@motiva.fi www.ecolabel.fi Norge Miljømerking Tordenskiolds gate 6 B NO-0160 Oslo Telefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-ost: info@svanemerket.no www.svanemerket.no Island Norræn Umhverfismerking á Íslandi Umhverfisstofnun Suðurlandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Telefon +354 5 91 20 00 Fax +354 5 91 20 20 E-ost: svanurinn@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får koieras endast i sin helhet och utan någon form av ändring. Citat får göras om uhovsmannen Nordisk Miljömärkning omnämns.

Vad är en Svanenmärkt restaurang? En restaurang som blivit Svanenmärkt har miljöanassat hela sin verksamhet. Den ufyller stränga krav å vilka råvaror som kös in och används. Svanenmärkta restauranger ufyller krav å energiförbrukning och avfallshantering samt vilka kemiska rodukter som används. Svanenmärkta restauranger använder också en viss andel ekologiska livsmedel och har dessutom alltid ett tydligt miljöledningssystem. Med det menas att restaurangen t ex har rutiner och regler för vilka rodukter som ska och inte ska köas, att det ska finnas mål usatta för hur man ska bli ännu bättre i sitt miljöarbete och att ersonalen är engagerad i miljöarbetet. Genom Svanens kriterier får restaurangen en vägledning till hur den kan bidra till en hållbar utveckling. Varför välja Svanenmärkning? l Restaurangen får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. l Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att kommunicera miljöarbete och miljöengagemang till kunder och leverantörer. l En mer miljöanassad verksamhet ger ofta möjligheter till minskade kostnader genom att till exemel sänka förbrukningen av energi samt minska mängden emballage och avfall. l En mer miljöanassad drift förbereder restaurangen å framtida miljökrav. l Miljöfrågor är komlexa och det kan ta lång tid att sätta sig in i secifika frågeställningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide till detta arbete. l Svanenmärkningen innehåller inte bara miljökrav utan också kvalitetskrav eftersom miljö och kvalitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanlicens också kan ses som en kvalitetsstämel. Vad kan Svanenmärkas? Alla tyer av restauranger kan Svanenmärkas. Till restauranger räknas alla verksamheter som serverar lagade rätter för att ätas i restaurangen. Hit hör restauranger, storhushåll, lunchmatsalar, gatukök, kaféer samt storkök i skolor å sjukhus och liknande. Catering och take away-restauranger kan också Svanenmärkas. Verksamhetens huvudfunktion ska vara att laga och servera mat. En restaurangkedja kan kalla sig Svanenmärkt om alla restaurangenheter var för sig ufyller Svanens krav. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 3 (25)

Hur söker man? Kriterierna för restauranger består av en kombination av obligatoriska krav och oängkrav. De obligatoriska kraven markeras O + nummer och ska alltid ufyllas. Poängkraven markeras P + nummer och för varje oängkrav som ufylls ges en viss oäng. Poängen räknas samman och för att restaurangen ska bli Svanenmärkt måste en viss oängsumma ufyllas. Poängkraven gör det möjligt att välja vilka åtgärder som är mest relevanta för restaurangen. Ju fler oäng som unås, desto bättre för miljön. Ord och termer som kan vara svåra att förstå eller där det råder tveksamheter om vad som innefattas finns förklarade i den löande texten första gången de nämns. De finns också definierade i kriteriernas sista kaitel Ordförklaringar och definitioner. Bilagor I några krav hänvisas det till bilagor som kan användas som dokumentation för att visa att kraven ufylls. Bilagorna finns sist i detta dokument. Bilagorna finns även som en searat wordfil som kan laddas ned från resektive lands hemsida. Symboler i texten För varje krav är det beskrivet hur det ska styrkas att kravet ufylls. Det finns också olika symboler som används för att underlätta arbetet. Symbolerna är: ( Skicka med Kravet kontrolleras å lats ; Skicka med rutin i miljöledningssystemet Ansökan Ansökan skickas till Nordisk Miljömärkning i det land verksamheten bedrivs, se adresser å sidan två. Ansökan består av en ansökningsblankett och dokumentation som visar att kraven ufylls (finns secificerat efter varje krav). Mer information och hjäl vid ansökan kan finnas. Gå in å resektive lands hemsida för att få information (se adresser å sidan två). Kontroll å lats I samband med ansökan kontrollerar Nordisk Miljömärkning å lats att kraven ufylls. Vid kontrollen ska underlag för beräkningar, original till inskickade intyg, mätrotokoll, inkösstatistik och liknande som styrker att kraven ufylls kunna uvisas. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 4 (25)

Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker licens. Utöver det tillkommer en årsavgift baserad å den Svanenmärkta restaurangens omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Miljömärkning, se adresser å sidan två. Vad krävs för att bli Svanenmärkt? Alla krav som refererar till restauranger gäller också alla tyer av storhushåll, storkök och catering. För att få Svanlicens krävs att: l Samtliga obligatoriska krav ska ufyllas, se O1 O25 l Restaurangen ska unå minimioäng inom områdena Mat samt Drift (i driften ingår kaitlen om Kemiska rodukter och förbrukningsartiklar, Energi och vatten, Avfall och transorter samt Miljöledningssystem). l Följande miniminivåer ska ufyllas: l minst 5 oäng inom området Mat, se kaitel 2 l minst 24 oäng inom området Drift, se kaitel 3 6 l minst 31 oäng av möjliga totaloäng (drygt 50 % av totaloängen) tabell 1 kan användas för att sammanställa oängen, se kaitel 7 l Nordisk Miljömärkning har kontrollerat restaurangen å lats Svanenmärkning av Restauranger 1.4 5 (25)

1 Generella krav Obligatoriska krav O1 Beskrivning av restaurangen Uge följande: l restaurangens namn och adress l restaurangens omsättning samt hur många % av omsättningen som består av matservering, t ex om företaget är ett hotell, skola, konferensanläggning etc) l ange om ansökan gäller en kedja eller en enskild restaurang (varje enhet ska dokumenteras var för sig) l antal anställda (heltid och deltid), antalet gäster och ortioner som serveras er dag eller månad l antalet stolar samt restaurangens storlek (yta m 2 ), köket och matsalen anges searat l beskriv verksamheten: ange vilken ty av restaurang det är (t ex hotellrestaurang, snabbmatsrestaurang, ersonalrestaurang etc). Har restaurangen snabbmatsservering, catering eller take away? Hur många % av omsättningen utgör denna verksamhet? Är verksamheten säsongsberoende, t ex endast öen å sommaren? ( Beskrivning enligt ovan. Ufylls kraven? Svanenmärkning av Restauranger 1.4 6 (25)

2 Mat och dryck Obligatoriska krav för mat och dryck O2 Huvudingrediensernas ursrung Restaurangen ska veta huvudingrediensernas ursrungsland så att kunderna, om de så önskar, kan få information om ursrungsland. Med huvudingredienser menas här t.ex. otatis, asta, kött, fisk, bönor mm. Tillbehör och ingredienser som ingår i rätterna i mindre mängder, till exemel kryddor, salt, örter, sena, ketchu, dressing och matolja är inte huvudingredienser. ( Beskrivning av hur kunderna kan få information om matens ursrung. Ufylls kraven? O3 Mat med dokumenterat hållbart ursrung För matvaror där roduktionen kan ha en stor negativ miljöåverkan krävs att roduktionen har skett enligt dokumenterat hållbara rincier. Kravet omfattar idag följande matråvaror: l Jätteräkor. Jätteräkor ska vara odlade enligt FAO:s hållbara rincier. Jätteräkor: odlade troiska räkor som ofta kallas jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor eller scami ute i handeln och å restaurangernas menyer. Dessa räkor är betydligt större än ishavsräkor och kan bli över 30 cm långa. ( Intyg eller ifylld bilaga 13. O4 Mat med GMO Restaurangen måste tydligt deklarera å menyn om någon rätt innehåller någon råvara/ingrediens som är genmodifierad (GMO). Kravet gäller för alla ingredienser som enligt nationell lagstiftning ska märkas om de innehåller GMO. GMO: Genetiskt Modifierad Organism. ( Beskriv vilka rutiner restaurangen har för att kontrollera om någon råvara eller ingrediens innehåller GMO. Använd gärna bilaga 13. O5 Minimigräns för andel ekologiska livsmedel och drycker Restauranger i Danmark ska ha minst 10 % ekologiska livsmedel/drycker av den årliga inkösvolymen. Restauranger i Sverige ska ha minst 3 % ekologiska livsmedel/drycker av den årliga inkösvolymen. Restauranger i Finland, Norge och Island ska minst ha 1 stycken ekologiskt livsmedel/dryck som huvudingrediens (se O2) som regelbundet serveras. Med ekologiskt menas mat/dryck märkt enligt EU:s förordning EEG 2092/91, om inte annat secificerats; t.ex. KRAV, finska Solmärket (Luomu) - kontrollerad ekoroduktion, Debio, Statskontrollerat ekologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt. På grund av olika tillgång å ekologiska varor i de nordiska länderna ställs differentierade krav å denna unkt. För ytterligare ulysningar om orsaken till att ställa differentierade krav hänvisas till bakgrundsdokumentet. Med inkösvolym menas antingen totalt årligt inkösbelo (i Kr/ ) eller total årlig mängd av alla inköta livsmedel/drycker (i kg eller liter). ( Intyg att kravet ufylls samt förteckning över ekologiska livsmedel och drycker. Bilaga 3 kan användas för sammanställning. I Finland kan restauranger som hör till Portaat Luomuun systemet dokumentera att kravet ufylls med Portaat luomuun dilomet. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 7 (25)

Poängkrav för mat och dryck Unådd oäng: En rodukt som är både ekologisk och regionalt roducerad kan få oäng i både P1 och P2. P1 Poäng för ekologiska livsmedel och drycker Andel ekologiska livsmedel/drycker av den totala årliga inkösvolymen Antal ekologiskt (antal olika rodukter) Poäng Danmark Sverige Finland, Norge, Island mer än 50 % mer än 25 % mer än 30 st 7 40-50 % 15-25 % 21-30 st 6 30-39,9 % 8-14,9 % 16-20 st 5 25-29,9 % 6-7,9 % 11-15 st 4 20-24,9 % 5-5,9 % 6-10 st 3 17-19,9 % 4-4,9 % 4-5 st 2 13-16,9 % 3-3,9 % 2-3 st 1 På grund av olika tillgång å ekologiska varor i de nordiska länderna ställs differentierade krav å denna unkt: ( Förteckning över ekologiska livsmedel och drycker. Bilaga 3 kan användas för sammanställning. Restauranger i Norge, Finland och å Island kan dokumentera kravet i antalet livsmedel/drycker som serveras. De kan också välja att dokumentera kravet i andel av årlig inkösvolym och får då oäng enligt samma skala som Sverige. I Finland får restaurang som hör till Portaat Luomuun systemet oäng enligt följande: Trasteg 1 får 1 oäng och Trasteg 2 3 oäng. Portaat luomuun dilomet ska då användas för dokumentation. P2 Regionala livsmedel och drycker Andel regionala livsmedel/ drycker av inkösvolymen 20 % eller mer 3 mellan 10 och 19,9 % 2 mellan 1 och 9,9 % 1 Poäng Regionala livsmedel: Såväl roduktion som konsumtion sker inom ett begränsat område och roducenten är känd. Regionala livsmedel kan också vara vilt samt odlad eller viltfiskad fisk. Svanen godkänner livsmedel som regionala om roduktens ursrung (gård) är känd och om all odling, bearbetning och lagring har skett innanför en radie å 500 km från restaurangen. För fisk gäller avståndet till fiskehamnen. Om rodukten förädlas å en anläggning (hel/halvfabrikat) är det tillräckligt att huvudingredienserna dokumenteras. ( Förteckning över inköta regionala rodukter och deras roducenter. Bilaga 4 kan användas för sammanställning. Certifikat för ekologiskt livsmedel kan användas till att dokumentera att livsmedlets ursrung. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 8 (25)

P3 Vegetarisk rätt Erbjuder restaurangen alltid minst en vegetarisk rätt: 1 Rätten ska ingå i menyn varje dag. För restauranger med buffé, ska rätten ingå i lunch- och middagsbuffén. Med vegetarisk rätt menas varma eller kalla rätter, dock inte enklare sallader eller förrätter/side orders. ( Intyg eller ifylld bilaga 13. P4 Rättvisemärkta rodukter (Fairtrade/Max Havelaar) Restaurangen serverar alltid minst en Rättvisemärkt rodukt: 1 Fairtrade, dvs. Rättvisemärkt i Sverige, Rejäl handel i Finland och Max Havelaar i Danmark. Fairtrade är en etisk och social märkning med fokus å mänskliga rättigheter. Se htt://www.rattvisemarkt.se/ ( Förteckning över restaurangens Rättvisemärkta rodukter. Summa oäng mat och dryck Maximal oängsumma för Mat och dryck är 12. Alla restauranger ska unå minst 5 oäng för Mat och dryck Restaurangens oäng: Svanenmärkning av Restauranger 1.4 9 (25)

3 Kemiska rodukter och förbrukningsartiklar Obligatoriska krav för kemiska rodukter och förbrukningsartiklar O6 Kemiska rodukter för disk och städning (dansk: ovask og rengøring) 70 % av inkösvolymen av kemiska rodukter för disk och städning (beräknad aktiv substans i diskmedel, torkmedel, allrent och sanitetsrent) ska vara miljömärkta. För rodukter som inte är miljömärkta ska leverantören intyga att kravet i bilaga 2 ufylls. Undantag kan ges om myndigheterna har särskilda krav å rengöring. Nordisk Miljömärkning kan även bevilja undantag från kravet under förutsättning att det inte finns miljömärkta rodukter att tillgå å marknaden. Kravet gäller inte för ugnsrengöring (dansk: rengøring af ovn) och annan secialrengöring. ( Förteckning över kemiska rodukter som används för städning och disk och vilka som är miljömärkta. Använd gärna bilaga 2 samt bilaga 5 eller 6 om utomstående företag anlitas för städning. Ufylls kraven? O7 Reaktiva klorföreningar Reaktiva klorföreningar (som Klorin) får inte användas för rengöring, med undantag för rengöring där myndigheterna rekommenderar att desinfektionsmedel ska användas. ( Intyg eller ifylld bilaga 13. O8 Köksrullar, tork- och toalettaer 90 % av inkösvolymen av köksrullar, tork- och toalettaer ska vara miljömärkta. Nordisk Miljömärkning kan bevilja undantag från kravet om det inte finns miljömärkta rodukter att tillgå å marknaden. ( Förteckning över restaurangens mjukaer och vilka som är miljömärkta. O9 Engångsartiklar Engångsartiklar (som tallrikar, muggar och bestick), ortions- eller småförackningar får inte användas i matsalen eller andra serveringsutrymmen såsom terrasser. Undantag: l take away, catering och snabbmatsservering, se krav O10 l servetter, tandetare, sötningsmedel (ej socker) och teåsar l bordsdukar av t ex aer som går att torka av och som används under en längre tid (engångsbordsdukar som används under endast en servering är inte tillåtna) l varor som säljs i engångsförackningar (t ex läsk, glass och choklad) Nordisk Miljömärkning kan bevilja undantag från kravet vid seciella omständigheter. T ex om diskmaskinen tillfälligt är ur bruk, av hygieniska skäl eller vid tillfällig servering till ett excetionellt stort antal gäster. Användning av engångsartiklar ska då motiveras. ( Intyg eller ifylld bilaga 13. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 10 (25)

O10 Engångsartiklar i take away, catering och snabbmatsservering Take away, catering och snabbmatsserveringar får använda engångsartiklar om minst 2/3 av den totala mängden engångsmaterial är förnybart och komosterbart, t ex av aer, kartong eller trä. PVC får inte ingå i materialet. Engångsartiklarna ska, om det finns att tillgå, vara miljömärkta. Restaurangen ska ha en lan för att minska användningen av engångsmaterial. Planen ska udateras årligen. ( Beskrivning av hur kravet ufylls. Plan för att minska användningen av engångsmaterial kan dokumenteras med hjäl av bilaga 9. Poängkrav för kemiska rodukter och förbrukningsartiklar Unådd oäng: P5 Åtgärder för minskad åtgång av kemiska rodukter Åtgärder för minskad åtgång av kemiska rodukter (dansk: foranstaltninger) Doseras alla större diskmaskiner med automatisk dosering av diskmedel och utförs en översyn av den automatiska doseringen minst fyra gånger er år? Används koncentrerade rodukter vid städning (som sedan säds) till minst hälften av behovet? Doseras rengöringsmedlen exakt genom automatiska doseringssystem eller doseringsumar? Utförs andra åtgärder som väsentligt minskar åtgången av kemiska rodukter, t.ex. ångrengöring? Poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning. ( l Sammanställning av de besarande åtgärderna. l Beskrivning av hur diskkemikalierna doseras till diskmaskinerna och beskrivning å översynen av den automatiska doseringen. Poäng För dokumentation av vattenhalt i koncentrerade rodukter kan bilaga 2 användas. 1 1 1 1 P6 Retursystem för dryck Är minst 90 % av inkösvolymen av restaurangens öl, läsk och mineralvatten i retursystem, t.ex. flaskor, fat eller tank: 1 ( Beskrivning av retursystem samt inkösvolymen. P7 Torkaer och tyghandduksrullar Finns det automater i köket som doserar torkaer, alternativt finns tyghandduksrullar: 1 ( Beskrivning av torkaer eller tyghandduksrullar. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 11 (25)

P8 Inkö av miljömärkta förbrukningsartiklar och tjänster Miljömärkta förbrukningsartiklar (bruksinventarier) eller tjänster som kös in till minst hälften av behovet ger 1 er rodukt/tjänst. Restaurangen kan maximalt få 5 oäng. Med miljömärkt menas, om inte annat secificerats, rodukt märkt med Svanen, EUblomman eller Bra Miljöval. Produkter som beskrivs i O6 och O8 ger inte oäng här. Sällankösvaror (kaitalvaror) ger inte oäng under detta krav utan under P10. Följande miljömärkta rodukter och tjänster har köts in: Produkt/tjänst Varumärke Används i Poäng Tvål 1 Golvvårdsmedel (ej rengöringsmedel) Servetter 1 Kaffefilter och baklåtsaer Trycksaker 1 Städtjänster 1 Tvätteritjänster 1 Tyghandduksrullar 1 Textilier 1 Annat, 1 er rodukt/tjänst, max 3 : ( Faktura eller roduktbeskrivning som visar hur stor del av behovet de miljömärkta rodukterna täcker. 1 1 1-3 P9 Miljömärkta kaitalvaror (sällankösvaror) Restaurangen kan maximalt få 2 oäng i detta krav. Finns följande miljömärkta kaitalvaror i restaurangen till minst hälften av behovet: Produkt Varumärke Används i Poäng Kontorsaarater 1 (dator, koieringsmaskin etc) TV 1 Möbler 1 Annat, 1 er rodukt, 1-2 max 2 : Kontrolleras å lats. Summa oäng kemikalier och förbrukningsartiklar Maximal oängsumma för kemikalier och förbrukningsartiklar är 13. Restaurangens oäng: Svanenmärkning av Restauranger 1.4 12 (25)

4 Energi och vatten Obligatoriska krav för energi och vatten O11 El- och gasmätning Restaurangen ska ha en el- och en gasmätare för uföljning av energiförbrukningen. Restaurangen ska regelbundet, minst 4 gånger er år, bokföra sin energiförbrukning och utreda orsaker till eventuellt avvikande hög förbrukning. Nordisk Miljömärkning kan i undantagsfall, om det inte är ekonomiskt försvarbart att installera mätare, godkänna att restaurangen istället gör en intern energiöversyn som gäller alla större maskiner, aarater och värme/ ventilation i restaurangen. Med utgångsunkt i energiöversynen ska möjligheterna att minska energiförbrukningen utredas. Restaurangen ska ha en lan med tydliga mål och åtgärder för att minska kökets energiförbrukning och lanen ska följas u årligen. ( Förteckning över gas- och elmätare, vad som omfattas av mätningen samt mätresultat. För dokumentation av mätresultat kan bilaga 7 användas. Alternativt ska energiöversyn och lan för att minska energiförbrukningen bifogas. Ufylls kraven? O12 Köldmedium Köldmediet CFC får inte användas. Övriga lagkrav avseende köldmedier måste också ufyllas. ( Förteckning över alla kylmaskiner samt vilka köldmedier som används. Alternativt kan en köldmedieraort bifogas. Om det finns dokumentation å att kylen/frysen är tillverkad senare än år 2000 behövs inte någon övrig dokumentation å CFC-förbudet. O13 Diskmaskiner Vid nyanskaffning ska information om diskmaskinens energi- och vattenförbrukning efterfrågas. ( Raorteras med årlig uföljning, se O25. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 13 (25)

Poängkrav för energi och vatten P10 Vattenmätning Restaurangen har en searat mätare för vattenförbrukning: 1 För att få oäng måste mätresultat bokföras minst 4 gånger er år och orsaker till eventuellt avvikande hög vattenförbrukning utredas. ( Sammanställning av mätresultat. Bilaga 7 kan användas för dokumentation. Unådd oäng: P11 Energi- och vattenbesarande åtgärder Energi- och vattenbesarande åtgärder Har kometent, extern energiöversyn genomförts under de senaste 5 åren? 2 Utnyttjas värme från restaurangens ventilation, kylmaskiner eller avlosvatten för uvärmning? Ventilationen/uvärmningen är tidsstyrd eller sker annan behovsstyrning (inklusive styrning av varvtal (dansk: omdrejninger))? Service och översyn av diskmaskin utförs av servicetekniker minst 1 gång er år (gäller ej maskiner av hushållsty)? Finns sis med induktionslattor eller lågstrålande hällar? 1 Finns lågenergilamor/lysrör (antal lamor/ljuskällor) till 90 % av behovet? 1 Är alla solkranar för diskning utrustade med död mans gre (d.v.s stängs av när handtaget släs) eller är de sensorstyrda? Huvuddiskmaskinen förbrukar inte mer slutsköljvatten än: a: huvmaskin 4,5 liter/back b: tunnelmaskin 2,5 liter/back Toaletterna förbrukar inte mer än 6 l/solning och kranar inte mer än 10 l/min, Kravet ska ufyllas till 2/3 av behovet Har andra energi- eller vattensarande åtgärder införts som väsentligt har minskat kökets energi- eller vattenförbruk? Poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning, max 2 oäng. ( l Sammanställning med beskrivning av åtgärderna. Poäng l Bifoga eventuell koia å raort för energiöversyn. Utförd service och översyn ska föras in i servicejournalen (bilaga 12). l Tekniska data över diskmaskinernas vattenförbrukning. 1 1 1 1 2 1 1-2 P12 Förnybar energi Restaurangen kan få oäng för val av förnybar energi till el och uvärmning. Är minst 50 % av den totala energiförbrukningen (el och värme) från förnybara energikällor: 2 Är 10-49 % av den totala energiförbrukningen från förnybara energikällor: 1 Med värmeförbrukning menas värme till uvärmning av restaurangen. Miljömärkt el räknas som 100 % förnybar energikälla. Andelen förnybar el i leverantörens allmänna mix kan godtas som dokumentation, under förutsättning att eventuell förnybar el som leverantören har sålt searat räknas bort. ( Beräkning som visar andelen el och inköt värme från förnybara energikällor å årsbasis. Använd t ex secificerad faktura eller annan dokumentation från leverantören. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 14 (25)

P13 Köldmedium Är mer än 50 % av köldmedierna i kyl- och frysanläggningar kolväten (metan, roan, butan etc), ammoniak (NH3) eller koldioxid (CO2): 2 Är mer än 90 % av köldmedierna HFC eller HFC i kombination med något av köldmedierna ovan: 1 ( Se O12. HCFC ger 0. CFC får inte användas (se O12). Summa oäng energi och vatten Maximal oängsumma för energi och vatten är 18. Restaurangens oäng: Svanenmärkning av Restauranger 1.4 15 (25)

5 Avfall och transorter Obligatoriska krav för avfall och transorter Ufylls kraven? O14 Miljöfarligt avfall Allt miljöfarligt avfall som ukommer i restaurangen ska källsorteras och omhändertas å ett miljöriktigt sätt enligt myndigheternas anvisningar. Lokala myndigheter ger besked om sorteringen av miljöfarligt avfall. Kontrolleras å lats. O15 Källsortering Källsortering ska ske i de fraktioner som kommunen anvisar. Sorteringen ska ske i minst 4 av följande fraktioner (i tillägg till sortering av miljöfarligt avfall enligt O14): glas, orslin, aer, well, vätskekartong, last, metall, textilier, organiskt avfall, fett/matolja, brännbart avfall. Restaurangen ska ha tydlig instruktion om sortering vid sokärlen. Snabbmatsrestauranger ska ha sosortering för kunderna så att återvinning av engångsartiklar säkras. Om kunderna sorterar sin disk själva ska det finnas tydliga sorteringsanvisningar för avfallet. ( Förteckning över avfallsfraktionerna. Poängkrav för avfall och transorter P14 Ytterligare källsortering Restaurangen kan få oäng för källsortering om avfallet sorteras i fler än 4 fraktioner Se O15 för exemel å fraktioner. Sortering av miljöfarligt avfall är ett obligatoriskt krav (se O14) och ger inte oäng här. Sorterar restaurangen i totalt 6 fraktioner eller fler: 2 Sorterar restaurangen i totalt fem fraktioner: 1 ( Förteckning över avfallsfraktionerna. Unådd oäng: P15 Åtgärder för att minska avfallet Restaurangens åtgärder för att minska sitt avfall ger oäng. Åtgärder för att minska avfallet Restaurangen har årlig uföljning av totala mängden avfall som går till deoni/förbränning samt en lan för att minska avfallet? Komosteras organiskt avfall eller röts organiskt avfall till biogasroduktion? Komostering eller rötning kan ske också i kommunal regi Minst tre leverantörer levererar i returemballage minst 2 gånger i månaden? 1 Finns det andra åtgärder som väsentligt minskar avfallet? Poäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning. Poäng ( Dokumentation som beskriver åtgärderna. Årlig uföljning av avfall ska dokumenteras med mätresultat eller raorter från avfallstransortören/- mottagaren. Behandling av organiskt avfall ska beskrivas. 2 1 1 Svanenmärkning av Restauranger 1.4 16 (25)

P16 Miljöanassade transorter Finns transortöversyn med lan för att minska transorter: 1 Finns det andra åtgärder för att väsentligt minska miljöbelastningen från restaurangens in- resektive utleveranser (t ex kurs i Ecodriving eller fordon med förnybart bränsle) oäng ges efter godkännande av Nordisk Miljömärkning: 1 Transortöversyn: Restaurangen bokför sina transorter (antal km samt bränsleförbrukning). Orsaker till eventuell avvikande hög bränsleförbrukning i förhållande till tidigare uföljningserioder utreds. Bokföringen sker minst 4 gånger er år. Med väsentligt minskad miljöbelastning menas att tex hälften av en leverantörs chaufförer har gått kurs i Ecodirving eller att hälften av en leverantörs fordonsflotta kör å förnybart bränsle. ( För transortöversyn, bifoga raort (bilaga 8 kan användas). För andra åtgärder än de som nämnts ovan ska restaurangen bifoga beskrivning samt dokumentation för att miljöbelastningen väsentligt har minskat. Summa oäng avfall och transorter Maximal oängsumma för avfall och transorter är 9. Restaurangens oäng: Svanenmärkning av Restauranger 1.4 17 (25)

6 Miljöledning För att säkerställa att Svanens krav ufylls ska det finnas ett skriftligt miljöledningssystem med följande rutiner imlementerade. Om restaurangen har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14 001 eller EMAS, där följande rutiner är imlementerade, räcker det att revisorn intygar att kraven O15 till O25 samt P17 till P18 imlementerats. Obligatoriska krav å miljöledning Ufylls kraven? O16 Organisation och ansvar Restaurangens organisation ska beskrivas. Följande ansvarsersoner för miljöarbetet ska utses: Ansvar Person Befattning för Svanlicens för marknadsföring av Svanlicensen för att lagstiftning efterlevs för utbildning för inkö för drift och underhåll (dansk: vedligehold) - service av diskmaskiner - service av kylaggregat - service av ventilation och uvärmning - städning - secialrengöring ( Namnge ansvarsersoner i tabellen ovan. Ansvarsersonen för marknadsföring av Svanlicensen ska även underteckna bilaga 1. O17 Lagar och myndighetskrav Restaurangen ska säkerställa att gällande lagstiftning följs, däribland arbetsmiljö, yttre miljö, ekonomi, hygien och hälsa. Restaurangen får inte ha någon form av negativ myndighetsanmärkning som inte har korrigerats inom den frist övervakande myndighet har givit. Restaurangen ska ha ett fungerande egenkontrollrogram enligt myndighetsregler. Om kravet inte ufylls kan Nordisk Miljömärkning säga u licensen. ( Underskriven ansökningsblankett. O18 Dokumentation av Svanens krav Samtliga dokument som gäller Svanlicensen ska finnas samlade å ett ställe. Mätraorter, utbildningsregister, serviceavtal och liknande ska vara lätt tillgängliga. Kontrolleras å lats. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 18 (25)

O19 Hantering av kemiska rodukter Det ska finnas tydliga och lättfattliga instruktioner till ersonalen för dosering och hantering av kemiska rodukter. Det ska finnas en skriftlig förteckning över rodukterna. Förteckningen ska udateras minst en gång er år. Säkerhetsblad ska finnas tillgängliga å restaurangen för alla kemiska rodukter som används. Säkerhetsbladen ska vara å ett sråk som de anställda förstår. ( Aktuell lista å alla kemiska rodukter som används i restaurangen samt instruktioner för deras hantering. Vid behov ska även en koia av egenkontrollrogrammet bifogas som visar hur hanteringen sker. Bilaga 5 och 6 kan användas för dokumentation. O20 Energikrävande utrustning och servicejournal Restaurangen ska ha en förteckning över energikrävande teknisk utrustning och deras serviceintervall (se bilaga 11). Resturangens ansvariga för skötsel och service av teknisk utrustning svarar för att lanerad service genomförs minst en gång er år (se även O16). Restaurangen ska ha en servicejournal med datum, signatur och åtgärd som visar att den tekniska servicen har utförts (se bilaga 12). Servicejournalen ska saras i minst två år. ( Förteckning över energikrävande utrustning (bilaga 11 kan användas). O21 Drift och underhåll av diskmaskin Tydliga och lättfattliga skötselinstruktioner ska finnas usatta vid diskmaskinen. Kontroll och service av doseringssystemet för diskkemikalier ska ske enligt kemikalieleverantörens rutiner, dock minst en gång er år. Utförd kontroll och service förs in i servicejournal (se bilaga 12). Kravet kontrolleras å lats. O22 Information om Svanen till ersonalen Alla anställda ska årligen informeras om Svanens krav och vilka miljöförbättringar som restaurangen gör. De ska även informeras om resultatet av mätningar och uföljningar för Svanlicensen. Nyanställda ska få introduktion inom 14 dagar. ( Lista å vem som deltagit i utbildning, när den har hållits och information om innehållet i utbildningen. O23 Gästinformation Det ska finnas tydlig information till gästerna att restaurangen är Svanenmärkt och vilken betydelse det har för restaurangens miljöarbete. Vid snabbmat och take away ska synlig information om restaurangens miljöarbete, seciellt angående åtgärder som syftar å att minska bruket av engångsartiklar, finnas vid beställningsdisken. En cateringrestaurang som använder engångsartiklar ska ha motsvarande information tillgänglig, t.ex. i menyn/broschyrer eller å hemsidor. ( Beskrivning av information om Svanenmärkningen och restaurangens miljöarbete. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 19 (25)

O24 Rökfri matsal Restaurangens matsal ska vara rökfri. Kravet kontrolleras å lats. O25 Årlig uföljning Varje år ska en uföljning göras. Nordisk Miljömärkning skickar årligen ut ett frågeformulär. Formuläret ska besvaras och undertecknas av den som är ansvarig för Svanlicensen. Poängkrav för miljöledning Unådd oäng: P17 Åtgärder för minskad miljöåverkan Restaurangen ges en oäng för varje område där den har en handlingslan med relevanta åtgärder för att minska sin miljöåverkan. För att få en oäng ska målen ufyllas inom angiven tidseriod. Detta kontrolleras i efterhand. Områdena är följande: l matservering: 1 oäng l energi- och vattenbesaring: 1 oäng l kemiska rodukter: 1 oäng l material och förbrukningsartiklar: 1 oäng l avfallshantering: 1 oäng l transorter: 1 oäng Handlingslanen ska innehålla följande: l mätbara och tidsbestämda mål med åtgärder som ger konkreta miljöförbättringar l ansvarig erson utsedd l tilldelad resurs för aktiviteten Handlingslanen ska följas u och udateras årligen för att säkra att oängen fortsättningsvis unås. Ett exemel å hur handlingslanen kan se ut finns i bilaga 10. ( Sammanställning eller bilaga 9. P18 Utbildning Restaurangen ger utbildning i miljöfrågor till anställda minst 1 gång er år: 1 Restaurangen ger utbildning i miljöfrågor till sina entrerenörer/leverantörer: 1 Utbildningen kan inkludera följande: t ex utbildning i generella miljöfrågor och ekologisk matlagning samt i hälso- och miljöfrågor med seciell anknytning till restauranger. Utbildningen ska vara betydligt mer omfattande än den information som ges enligt O22. ( Lista å vem som deltagit i utbildningen och när den har hållits samt information om innehållet i utbildningen. Summa oäng miljöledning Maximal oängsumma för miljöledning är 8. Restaurangens oäng: Svanenmärkning av Restauranger 1.4 20 (25)

7 Sammanställning av oäng Restaurangen ska unå ett bestämt antal oäng för att bli Svanenmärkt. Förutom detta ska alla obligatoriska krav vara ufyllda. Fyll i tabellerna nedan de oäng restaurangen får under resektive område (unkterna nedan hänvisar till motsvarande oängkrav). Tabell 1 Sammanställning av oäng (restauranger i Danmark, Finland, Norge, Sverige) Mat och dryck, överför oäng från sidan 9 Restaurangens oäng: Maximal oäng: 12 Kemiska rodukter och förbrukningsartiklar, överför oäng från sidan 12 13 Energi och vatten, överför oäng från sidan 15 18 Avfall och transorter, överför oäng från sidan 17 9 Miljöledning, överför oäng från sidan 20 8 Total oängsumma: 60 Minimioäng för mat är 5 oäng. Ufylls kravet? Minimioäng för Drift är 24 oäng. Ufylls kravet? Minmioäng totalt är 31 oäng. Ufylls kravet? Restauranger å Island har inte så stora möjligheter att samla oäng för driften som restauranger i övriga Norden (t ex är tillgången å miljömärkta rodukter inte så stor). Därför gäller följande oänggränser för Island: Ufylls kraven? Minimioäng för Mat: 5 Minimoäng för Drift: 15 Minimi totaloäng: 25 Svanenmärkning av Restauranger 1.4 21 (25)

Marknadsföring Miljömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Den Svanenmärkta restaurangen får marknadsföras med Svanenmärket så länge licensen är giltig. Märket ska laceras så att det inte ustår tvivel om vad märkningen avser och så att det framgår att restaurangen är miljömärkt. Mer om marknadsföring finns att läsa i Regler för nordisk miljömärkning av rodukter 22 juni 2011 eller senare versioner. Svanenmärkets utformning Svanenmärket har följande utformning: 000 000 X Om anläggningen licensierats som restaurang ska X ersättas med Restaurang eller om den licensierats som storkök ersätts X med Storkök. Efter godkännande från Nordisk Miljömärkning kan även ännu mer secifika benämningar användas istället för X. Varje restaurang får ett unikt sexsiffrigt licensnummer som ska användas tillsammans med märket. Mer om märkets utformning finns att läsa i Regler för nordisk miljömärkning av rodukter 22 juni 2011 eller senare versioner. Efterkontroll Nordisk Miljömärkning kan kontrollera att restaurangen ufyller Svanens krav även efter att licens har beviljats. Det kan t.ex. ske genom besök å lats eller stickrovskontroll. Visar det sig att restaurangen inte ufyller kraven kan licensen sägas u. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 22 (25)

Hur länge gäller licensen? Nordisk Miljömärkning fastställde kriterierna för restauranger den 13 december 2006 och de gäller till och med 31 december 2009. På sekretariatsledarmötet den 3 december 2008 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med två år. Den nya versionen heter 1.1 och är giltig till och med den 31 december 2011. På sekretariatsledarmötet den 11 november 2009 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med ett år. Den nya versionen heter 1.2 och är giltig till och med den 31 december 2012. På sekretariatsledarmötet den 11 maj 2011 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med sex månader. Den nya versionen heter 1.3 och är giltig till och med den 30 juni 2013. På sekretariatsledarmötet den 10 maj 2012 beslöts att förlänga kriteriernas giltighetstid med sexton månader. Den nya versionen heter 1.4 och är giltig till och med den 31 oktober 2014. Miljömärkningslicensen gäller så länge kriterierna ufylls och tills dess kriterierna slutar gälla. Kriterierna kan förlängas eller justeras, i sådana fall förlängs licensen automatiskt och licensinnehavaren meddelas. Senast 1 år innan kriterierna slutar gälla meddelas vilka kriterier som ska gälla efter kriteriernas sista giltighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjlighet att förnya licensen. Kommande kriterier I kommande kriterier kommer Nordisk Miljömärkning att utvärdera följande: l skärning av kravnivå för ekologiska livsmedel i takt med utvecklingen av den ekologiska marknaden i Norden. När den ekologiska marknaden i Norden är lika i alla länder ska också kraven vara lika. l udatera listan med mat med dokumenterat hållbart ursrung l justering av krav till GMO, så vi följer ny kunska och teknisk utveckling inom detta område l skärning av krav till energiförbrukning, t.ex. krav till energiförbrukning i diskmaskiner och krav å användning av förnybar energi l skärning av krav till engångsmaterial med det rimära målet att reducera mängden av emballage i seciellt snabbmat-, take away- och cateringrestauranger l koling av krav till regionala livsmedel med ett eventuellt krav å säsongsanassade livsmedel Svanenmärkning av Restauranger 1.4 23 (25)

Ordförklaringar och definitioner Ecodriving Ekologiskt livsmedel Fairtrade Förnybar energi GMO Huvuddiskmaskin Huvudingrediens Inkösvolym Jätteräkor Koncentrerad rodukt Köldmedium Kurs i bränslesnålt körsätt, se htt://www.ecodriving.se Med ekologiskt menas mat och/eller dryck märkt enligt EU:s förordning EEG 2092/91, om inte annat secificerats; t.ex. KRAV, finska Solmärket (Luomu) - kontrollerad ekoroduktion,, Debio, Statskontrollerat ekologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt. Fairtrade, dvs. Rättvisemärkt i Sverige Rejäl Handel i Finland och Max Havelaar i Danmark. Fairtrade är en etisk och social märkning med fokus å mänskliga rättigheter. Se htt://www.rattvisemarkt.se/ Förnybar energi är el och värme som kommer från hållbara energikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg och tidvattensenergi, vattenkraft, biobränsle, deonigas, gas från reningsanläggningar och biogas. Biobränslen är den biologiskt nedbrytbara fraktionen av rodukter, avfall och rester från jordbruk (både vegetabiliska och animaliska), skogsbruk och liknande industrier och den biologiskt nedbrytbara fraktionen av industriavfall och kommunalt avfall. Torv räknas inte som biobränsle. Kärnkraft räknas inte som en förnybar energikälla. Förkortning för Genetiskt Modifierad Organism. Växter, djur och bakterier som genmodifierats kallas GMO. Med huvudiskmaskin avses den diskmaskin som diskar minst 70% av disken. Diskmaskiner av hushållsty räknas inte som huvuddiskmaskin även om större diskmaskin saknas. Huvudingredienser är t.ex. otatis, asta, kött, fisk, bönor mm. Kryddor, salt och örter är inte huvudingredienser. Med restaurangens inkösvolym menas antingen årligt inkösbelo (i Kr/ ) eller årlig mängd inköta varor (i kg eller liter). Odlade troiska räkor som ofta kallas jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor eller scami ute i handeln och å restaurangernas menyer. Alla dessa räkor räknas in under begreet jätteräkor. Dessa räkor är betydligt större än ishavsräkor och kan bli över 30 cm långa. Innehåller max 40 % vatten, gäller för kemiska rodukter. Köldmedium används i kylanläggningar. De farligaste köldmedierna som CFC (freoner) bryter ned ozonskiktet som ligger runt jorden och skyddar mot solens skadliga ultravioletta strålar. De farligaste freonerna har ersatts av mindre farliga HCFC, som inte bryter ned ozonskiktet i samma omfattning som de äldre freonerna, eller HFC som inte åverkar ozonskiktet men ger växthuseffekt. Naturliga köldmediuml som bl.a. metan, roan, koldioxid (CO 2 ) och ammoniak (NH 3 ) är miljömässigt att föredra. Kylmedel Exemel: CFC HCFC HFC CO 2 R12, R500, R502 R22, R401, R402 R134, R404, R407 koldioxid R744 Svanenmärkning av Restauranger 1.4 24 (25)

Lagad rätt Max Havelaar Miljömärkt el Miljömärkt rodukt Portaat luomuun Regionala livsmedel Rejäl handel Råvara Rättvisemärkt Städning (danska: rengøring) Med lagad rätt avses en beredd och tillredd varm eller kall maträtt. Se Fair Trade El som är miljömärkt enligt ett oberoende och livscykelbaserat miljömärkningssystem (t.ex. Bra Miljöval, Nora) Med miljömärkt menas, om inte annat secificerats, rodukt märkt med Svanen, EU-blomman eller Bra Miljöval. Steg för steg mot eko är ett finskt rogram där yrkeskök i enlighet med ekoråvarornas tillgänglighet kan öka ekoutbudet. Programmet vägleder köket stegvis från användningen av ett fåtal ekologiska råvaror mot ekorätter och full ekokontroll. Kök som deltar i rogrammet kan informera sina kunder om att köket använder ekoråvaror och de får ett dilom där det framgår till vilket steg köket har nått. Ansvariga för rogrammet är Finfood Luomu och Ekokeittiökeskus. Såväl roduktion som konsumtion sker inom ett begränsat område och roducenten är känd. Regionala livsmedel kan också vara vilt och viltfångad eller odlad fisk. Svanen godkänner livsmedel som regionala om roduktens ursrung (gård) är känd och om all odling, bearbetning och lagring har skett innanför en radie å 500 km. För fisk gäller avståndet till fiskhamnen. Om rodukten förädlas å en anläggning (hel/halvfabrikat) är det tillräckligt att huvudingredienserna dokumenteras. Se Fair Trade Med råvara menas matvara som, då den levereras till restaurangen, inte är beredd genom kokning, stekning eller tillagad å annat sätt. Se Fair Trade Städning omfattar regelbunden rengöring av ytor å inventarier, golv och väggar. Secialrengöring (t.ex. av ugnar (dansk: ovne)) och fönstertvätt (dansk: vinduesvask) omfattas inte. Take away Kunderna har möljlighet att köa med sig mat och dryck. Många ordinarie restauranger har en take away funktion i tillägg till den ordinarie verksamheten. Svanenmärkning av Restauranger 1.4 25 (25)

Bilaga 1 Marknadsföring av Svanenmärkta restauranger Vi bekräftar härmed att vi känner till reglerna för användning av det nordiska miljömärket Svanen enligt Regler för nordisk miljömärkning av rodukter 22 juni 2011 eller senare versioner och vi försäkrar att marknadsföringen av den Svanenmärkta restaurangen ska genomföras enligt dessa regler. Vi bekräftar också att vi har kunska om innehållet i kriterierna för Svanenmärkning av restauranger. Vi försäkrar att de inom vårt företag som marknadsför den Svanenmärkta restaurangen ska informeras om kriterierna för Svanenmärkning av Restauranger samt Regler för nordisk miljömärkning av rodukter 22 juni 2011 eller senare versioner. Ort och datum Företag Underskrift, kontakterson Namnförtydligande Telefon Underskrift, marknadsföringsansvarig Namnförtydligande Telefon Vid ersonalbyte ska ett nytt intyg skickas in till Nordisk Miljömärkning. Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 2 Blankett för kemleverantör Vi levererar följande rodukter till restaurang: Intyget avser år: Fyll i de kemiska rodukter som levererats: Produktnamn Användningsområde Levererad mängd (aktiv substans) (kg) Miljömärkt med Svanen/EU/Bra Miljöval För icke-miljömärkta rodukter ska nedanstående krav ufyllas: l att rodukten inte är klassificerad som miljöfarlig (enligt EUs direktiv 99/45/EG) intygas (se nedan). l att följande ämnen inte ingår i rodukten intygas (se nedan): l Alkylfenoletoxylater (APEO) och alkylfenolderivat (APD) l Dialkyldimetylammoniumklorid (DADMAC) l Linjära alkylbensensulfonater (LAS) l Reaktiva klorföreningar (undantag där myndigheterna av hygienskäl föreskriver användning ) l att alla tvättaktiva tensider är aerobt lätt nedbrytbara. Bifoga en lista å ingående tensider och hänvisa om möjligt till DID-listan1, Version 30 June 2004 eller senare versioner. Om tensiden inte finns å DID-listan ska resultat från nedbrytbarhetstester enligt OECD guidelines 301 A-F för aerob lätt nedbrytbarhet eller motsvarande vedertagna tester redovisas. DID- listan: se Detergents Ingredients Database, version 30 June 2004. Part A och Part B. Datum Firmanamn: Ansvarig erson (namnförtydligande): Telefon: Ansvarig ersons underskrift: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 3 Sammanställning av restaurangens ekologiska livsmedel och drycker Ekologiska livsmedel (dokumentation för P1) Ekologiska livsmedel/drycker Märkning och kodnummer Inkösvolym er år Restaurangens totala inkösvolym livsmedel/dryck er år: Andel ekologiskt av total inkösvolym livsmedel/dryck i % % Med ekologiskt menas mat och/eller dryck märkt enligt EU:s förordning EEG 2092/91, om inte annat secificerats; t.ex. KRAV, finska Solmärket (Luomu) - kontrollerad ekoroduktion, Debio, Statskontrollerat ekologiskt (Ø-märket), Tún-lífrænt. Med restaurangens inkösvolym menas antingen årligt inkösbelo (i Kr/ ) eller årlig mängd inköta varor (i kg eller liter). Ange vilken enhet som har använts (Kr/ eller kg/liter): Restaurangens namn: Datum Ansvarig erson: Underskrift: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 4 Sammanställning av restaurangens regionala livsmedel och drycker Regionala livsmedel (dokumentation för P2) Regional livsmedel/ drycker Producent och ort (ange också var eventuell bearbetning utförs) Antal km från gård till restaurang Inkösvolym er år Restaurangens totala inkösvolym livsmedel/drycker er år: Andel regionala livsmedel av total inkösvolym livsmedel/drycker: % % Regionala livsmedel får roduceras högst 500 km från gård till restaurang. För hel/halvfabrikat behöver endast huvudingredienserna dokumenteras. Med restaurangens inkösvolym menas antingen årligt inkösbelo (i Kr/ ) eller årlig mängd inköta varor (i kg eller liter). Ange vilken enhet som har använts (Kr/ eller kg/liter): Restaurangens namn: Datum Ansvarig erson: Underskrift: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 5 Kemiska rodukter för städning och disk, restaurangens intyg Använd Bilaga 6 om restaurangen städas av utomstående städföretag. Följande kemikalier används för regelbunden städning av ytor i restaurangen: Namn å rodukt Leverantör Miljömärkning/ datablad/intyg Bruksställe Följande kemikalier används för disk i restaurangen: Namn å rodukt Leverantör Miljömärkning/ datablad/intyg Bruksställe Följande secialrengöringsmedel används: Namn å rodukt Leverantör Miljömärkning/ datablad/intyg Inkösvolym Inkösvolym Inkösvolym Bruksställe Total volym kemikalier: Restaurangens namn: Telefon Datum: Ort: Ansvarig erson: Underskrift: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 6 Kemiska rodukter för städning och disk, intyg för städföretag Använd Bilaga 5 om restaurangen inte anlitar utomstående städföretag. Information om städföretaget: Namn: Adress Postnummer och ort: Telefon: Kontakterson: E-ost: Intyget gäller för följande städobjekt: Restaurangens namn: Adress Postnummer och ort: Datum: Städningen utförs i restaurangens alla utrymmen, inklusive köket? Även diskning utförs? Följande utrymmen ingår inte i udraget: Alla städkemikalier och/eller diskkemikalier är miljömärkta? Undantag: rengöringsmedel för ställen, där myndigheterna föreskriver särskilda kemikalier. Om miljömärkta rodukter inte finns tillgängliga ska de rodukter som används ufylla kraven i bilaga 2 i Svanens krav för Restauranger. Räkna u vilka rodukter som används: Namn å rodukt Leverantör Miljömärkning/ datablad/intyg Inkösvolym Bruksställe Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Reaktiva klorföreningar (som Klorin) används ej? Undantagna är rengöringsmedel för ställen där myndigheterna föreskriver att desinfektionsmedel ska användas. Vi bekräftar, att ovanstående ugifter stämmer med verkligheten och att vi meddelar Nordisk Miljömärkning om eventuella förändringar gällande ovan nämnda restaurang. Plats och datum: E-ost: Underskrift: Namnförtydligande: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 7 Översyn av energiförbrukning År: Dokumentation för krav O11. Bokföring ska ske minst 4 gånger er år. Månad Datum Elektricitet KWh Gas m 3 Vatten m 3 Mätarställning Skillnad Mätarställning Skillnad Mätarställning Skillnad n 0 0 0 Feb Mars Aril Maj Juni Juli Aug Se Okt Nov Dec Totalt för året Utredning om excetionellt stor förbrukning El Hög elförbrukning under följande månader: Trolig orsak till hög förbrukning: Korrigerande åtgärd: Gas Hög gasförbrukning under följande månader: Trolig orsak till hög förbrukning: Korrigerande åtgärd: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Vatten Hög vattenförbrukning under följande månader: Trolig orsak till hög förbrukning: Korrigerande åtgärd: Plats och datum: Restaurnagens namn: Underskrift: Namnförtydligande: Svanenmärkning av Restauranger 1.4

Bilaga 8 Transorter År: Dokumentation för P16. Bokföring ska ske minst 4 gånger er år. Månad Datum Bil 1: Bränsle: Bil 2: Bränsle: Total transort (km): Nominell bränsleförbrukning (liter/100km): Nominell bränsleförbrukning (liter/100km): Mätarställning Skillnad Mätarställning Skillnad n 0 0 Feb Mars Aril Maj Juni Juli Aug Se Okt Nov Dec Summa km Summa bränsleförbrukning under året: Bil 1: Nominell bränsleförbrukning x summa km: Bil 2: Nominell bränsleförbrukning x summa km: Inköt bränsle: Inköt bränsle: Inköt bränsle x summa km: Inköt bränsle x summa km: Nominell förbrukning enligt biltillverkarens secifikation OBS! Sara kvitton för allt inköt bränsle Svanenmärkning av Restauranger 1.4