Låt alla blommor blomma från generation till generation

Relevanta dokument
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

VALPROGRAM SÁMIID RIIKKABELLODAT SAMELANDSPARTIET

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Jokkmokksdeklarationen

Jakt- och Fiskesamerna

VI SAMER PARTIPROGRAM

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

Jakt- och Fiskesamerna

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Möte med miljöministern

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

Program för social hållbarhet

För alla samers rätt till sin samiska identitet

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017

Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län

SAMETINGETS RENNÄRINGSPOLITISKA PROGRAM

Överenskommelsen Värmland

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING

En ny politik för det samiska folket

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Sámiid bellodat Partije Saemienkrirrie Sáme belludahka Sämij byölladahka

Anders Kråik meddelar att när presidiet väljs proportionellt kommer förslag att lämnas.

Besöksnäringsstrategi

Tillsammans skapar vi vår framtid

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Obunden Samling för Åland r.f.

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Kulturen i Örnsköldsvik

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Läroplan för förskolan

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

NORDISK SAMEKONVENTION

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

En stad medarbetare. En vision.

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

DAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

Samhällskunskap/Identitet

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Barn- och ungdomsplan

Sametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Följ med oss på resan till framtidens kommun

ETT STARKARE SAMHÄLLE. ETT TRYGGARE TROSA.

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Traditionell kunskap

OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Statens skolverks författningssamling

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

SAMETINGETS RENNÄRINGSPOLITISKA PROGRAM SÁPMI EN REGION SOM BERIKAR SVERIGE

Verksamhetsplan 2015

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Guide till HELSINGBORG

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Senast ändrat

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Policy. Kulturpolitiskt program

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

minoritetspolitiska arbete

Antagen av kommunfullmäktige

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Integrationsprogram för Västerås stad

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Guide till HELSINGBORG

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Transkript:

VALPROGRAM 2013 Låt alla blommor blomma från generation till generation Ljud stilla en tröst åt oss stig och bli synlig Grönska, grönska sega ätt vi har roten djupt fästad Då grönskar vackra drömmar om den sommar som var Paulus Utsi I vårt Sápmi är alla samer lika värda och alla samer - såväl barn, unga, äldre, kvinnor och män - får plats i vårt framtida Sápmi. Rätten att vara same får aldrig ifrågasättas och inte heller det samiska levnadssättet.. Det är berikande att vi är olika. Genom att stärka alla samers delaktighet blir vi fler som bygger vårt framtida Sápmi. För oss i Sámiid Riikkabellodat är politik att visa handlingskraft och förmåga att forma morgondagens samiska samhälle utifrån våra visioner och idéer. Politik är också att vara trovärdig och få respekt för det vi vill både bland samer och i vår omvärld. Samelandspartiet är beredd att ta ansvar och leda det politiska arbetet i Sametinget under den kommande mandatperioden. Vi vill få förtroende från Dig för att förverkliga vår politik. Vårt löfte till dig är att vi kommer att arbeta för ett stabilt Sameting som du kan ha förtroende för. Sid 2

VÁLGAPROGRÁMMA 2013 Diktet liđiid lieđđut - buolvvas bulvii Čuoja šávot middjiide dårvon låktanadda åidnusiida Runit, runit nana nálli mis lea ruottas čiegŋalasas De čábba niegut runiidit dan geasis mii lea vássán Paulus Utsi Min Sámis lea juohke sámis seamma árvu ja visot sámiin sihke mánáin, nuorain, boarrásiin, nissoniin ja dievdduin lea sadji min boahttevaš Sámis. Leat sápmin, dan rievtti ii oaččo goassege eahpidit. Leat sierralágánin lea riggodahkan min servodahkii. Go nannet visot sámiid oassálastima de šaddat eanet geat ovttas hukset min boahttevaš Sámi. Midjiide Sámiid Riikkabellodagas lea politiika vuosehit doaibmafámu ja máhtu hábmet boahtteáiggi sámi servodaga iežamet doaivvuid ja jurdagiid vuođul. Politiika lea maid leat luohtehahtti ja dovdat luohttevašvuođa iežamet áigumušaide sápmelaččain ja min birrasis. Sámiid Riikkabellodat lea válmmas váldit ovddasvástádusa ja láidet Sámidikki politiikkalaš barggu boahtte luohttámušáigodaga. Háledit dus oažžut luohttámuša dahkat duohtan min politiikka. Min lohpádus dutnje lea ahte mii boahtit bargat dan ovddas ahte oažžut fámolaš ja nanu Sámidikki masa dovddat luohttámuša. Sid 3

Ett Sápmi för oss alla Vi samer är ett folk i fyra länder med egna traditionella näringar, språk, kultur, traditioner, gemensam historia och egna framtidsvisioner. Sámiid Riikkabellodat vill bygga ett Sápmi som värnar om hela det samiska folket. Vi vill ha ett långsiktigt hållbart samiskt samhälle. I vårt Sápmi ser vi alla samers behov och vi formar vår framtid gemensamt - det är vårt tydliga budskap till våra väljare vid Sametingsvalet 2013. Vi vill att rennäringens och den samiska kulturens organisationer, föreningar och institutioner på lokal, regional och riksnivå stärks och utvecklas. Vår värdegrund Sámiid Rikkabellodats politik bygger på en gemensam samisk traditionell värdegrund och ett ökat samiskt självbestämmande. Demokrati och delaktighet för alla samer är en självklarhet för att vi tillsammans ska kunna utveckla vårt samiska samhälle. En hållbar, traditionell familjebaserad rennäring Renen och rennäringen är central i det samiska samhälle och kulturen. Vi värnar om rennäringen som en stark och hållbar traditionell samisk familjebaserad primärnäring som bygger på en egen kunskapstradition och levnadssätt. I den familjebaserade rennäringen har hela familjen en naturlig plats. Rennäringen är bas för andra samiska näringar både idag och i framtiden. Vi tar därför fajten för rennäringen och dess framtid. Möjligheter att generationsväxla inom rennäringen ska särskilt uppmärksammas. Vi vill att etik och moral ska synliggöras och respekteras inom samiska näringar. Rennäringen är också viktig som språkoch kulturbärare. Sid 4

Rätten till land och vatten Den samiska rätten till land och vatten vilar på urminnes hävd och sedvana. Rätten till land och vatten ska stärkas och respekteras. Med det samiska levnadssättet som grund vill vi säkra tillgången till naturresurser för rennäringen och andra samiska näringar. Det är viktigt att traditionella samiska närings- och driftsmönster kan upprätthållas, stärkas och skyddas eftersom dessa är anpassade till naturgivna villkor och traditionella samisk kunskap om naturens villkor. Sámiid Riikkabellodat vill att land-, natur- och vattenresurserna inom Sápmi förvaltas av oss samer. Den gränsöverskridande renskötseln ska säkerställas. Vi tycker att det är dags att Sametinget påbörjar en expertutredning om samernas rätt till land och vatten. Rovdjur i renskötselområdet Sámiid Riikkabellodat förkastar dagens rovdjurspolitik eftersom antalet renar som dödas idag motsvarar mer än 30% av vinterrenhjordarna. Sámiid Riikkabellodat ska därför arbeta för en kraftig minskning att rovdjursstammarna inom renskötselområdet. En minskning av rovdjursstammarna är en förutsättning för att uppnå en hållbar rennäring. Ersättningen för rovdjursförekomst och rovdjursinventeringar ska höjas till den faktiska nivån. I renskötselområdet ska ingen varg få etablera sig. Vi vill att formerna för licens- och skyddsjakt av rovdjur inom renskötselområde förenklas. Sámiid Riikkabellodat kräver en samisk förvaltning av rovdjursstammarna. Sid 5

Vår kultur och kulturmiljö Vår kultur är unik samtidigt som den är en del av vår historia, vår nutid och vår framtid. En levande samisk kultur berikar alla samer och stärker den samiska identiteten. Vi ser det som naturligt att samisk musik, jojk, samisk design, samiskt författarskap, duodji, samisk teater och konst ska stärkas och utvecklas. Sámiid Riikkabellodat vill att vi samer själva förvaltar vårt samiska kulturarv och vår kulturmiljö. Alla samer har rätt till sitt språk Språket är en viktig del av vår identitet. Alla samer har därför rätt till sitt språk oberoende var man lever och bor. Att de samiska språken hålls levande, utvecklas och stärks är viktigt för att vi ska kunna bevara våra traditioner, näringar, kultur och historia. Ett levande språk bidrar till gemenskap och trygghet mellan oss samer. Sámiid Riikabellodat vill att språken ska vara synliga i samhället och vara en naturlig del av vår vardag. Samiska barn och unga I vårt Sápmi kan barn och ungdomar välja samiska utbildningsvägar med hög kvalitet från förskola till universitet. Unga samers inflytande och delaktighet ska stärkas och utvecklas. En trygg social miljö med trygga uppväxtvillkor för våra barn och ungdomar är en självklarhet för oss. Samisk hälsa och äldreomsorg Sámiid Riikkabellodat värnar om en god hälsa och god fysisk, psykisk och socialt välbefinnande för alla samer. Samiska folkhälsofrågor ska prioriteras liksom hälsoförbättrande och förebyggande insatser. Våra äldre ska känna trygghet och få god vård och omsorg utifrån våra samiska värderingar och på samiska språket. Samisk idrott Samisk idrott skapar gemenskap mellan oss samer och andra urfolk. Idrott har också stor betydelse för folkhälsan. Därför prioriterar Sámiid Riikkabellodat samisk idrott för barn och ungdomar och att samisk idrott i allmänhet ges möjlighet att utvecklas inom Sápmi. Sid 6

Ett erkänt folk och urfolk men betyder det något? Enligt folkrätten är vi samer ett folk med rätt till självbestämmande, vilket också erkänts i den reviderade svenska grundlagen. Sametingets roll i det svenska folkstyret kan nu uppdateras för att förverkliga självbestämmandet. Det finns nu därför skäl för Sverige att ratificera ILO konventionen nr 169 och den Nordiska samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat kommer därför ta initiativ till förhandlingar med regeringen om ökat självbestämmande för Sametinget och om klarläggande av samernas rätt till land och vatten. Vi förväntar oss att riksdagen och regeringen nu moderniserar Sveriges samepolitik och i det arbetet ska Sametinget ha en central roll. Sametingets arbete har hittills haft fokus på interna frågor. Sámiid Riikkabellodat vill nu ta initiativ till att Sametinget ökar sitt arbete mot riksdag och regering men också internationellt mot FN och EU. Inga exploateringar av våra marker Vi samer har under lång tid levt i harmoni med naturen och landskapet och de spår vi har lämnat har varit svåra att upptäcka för ett ovant öga. Vi har förvaltat naturen med stor försiktighet och vi har lärt oss bedriva våra näringar utifrån naturens egna villkor. För att bevara och skydda våra land- och naturresurser är det viktigt att rennäringen och renskötselrätten respekteras så att kommande generationer ska kunna leva, bo och verka inom Sápmi. Sámiid Riikkabellodat vill att alla exploateringar och konsekvenser av dem synliggörs. Förutsättningar att upprätthålla, stärka och utveckla renskötselns traditionella närings- och driftsform ska inte hotas eller omöjliggöras av exploateringar. Principen om urfolkens rätt till att säga ja eller nej till exploatering ska respekteras. Demokrati och politiskt ansvar För Samelandspartiet är det folkvalda Sametinget en naturlig del av det demokratiska styrelseskicket i Sverige. Sametingets myndighetsutövning ska vara rättsäker och förutsägbar för den enskilde. Sámiid Riikkabellodat vill att Sametinget är en stark röst för det samiska folket och att Sametinget möter respekt både från det samiska samhället och det omgivande samhället. Sid 7

ett urval av dina företrädare... Matti Berg, Norrbotten Norra Per-Olof Nutti, Norrbotten Norra Ingrid Inga, partiledare Paulus Kuoljok, Norrbotten Södra Sylvia Simma, Norrbotten Norra Britt Sparrok, Jämtland Ann-Christin Blind, Norrbotten Södra Torkel Stinnerbom, Västerbotten Läs mer om Samelandspartiets kandidater på: www.samelandspartiet.se LÅT DIN RÖST AVGÖRA!