INSYN I EU POLITIKEN Att främja jobb, integration och socialpolitik är en god investering Sysselsättning och socialpolitik Sociala investeringar är en förutsättning för att vi ska gå starkare, mer enade och mer konkurrenskraftiga ur krisen.
INNEHÅLL Varför behövs en EU politik?... 3 Hur fungerar politiken i praktiken?... 6 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Vad gör EU?.... 9 Vad händer framöver?... 15 Läs mer...16 Broschyrerna hittar du här: http://europa.eu/pol/index_sv.htm http://europa.eu/!tj78kk Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU politiken: Sysselsättning och socialpolitik Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i november 2014 Omslag och bild på sidan 2: Glowimages/F1online 16 s. 21 29,7 cm ISBN 978-92-79-42162-4 doi:10.2775/57911 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2014 Europeiska unionen, 2014 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 3 Varför behövs en EU politik? EU bygger på en social marknadsekonomi. Full sysselsättning, social utveckling, social integration, social trygghet, solidaritet och social sammanhållning är prioriterade mål i EU fördraget. Där står att all EU politik bör sträva efter en hög sysselsättning och ett fullgott socialt skydd och motverka social utestängning. Fördraget innehåller dessutom en bindande stadga om de grundläggande rättigheterna. Stadgan garanterar sociala rättigheter för alla EU invånare, det vill säga arbetstagarnas rätt att bli informerade och rådfrågade av sina arbetsgivare, rätten att förhandla och strejka, rätten att få hjälp från arbetsförmedlingar, möjlighet att förena familje- och yrkesliv genom skydd mot uppsägning på grund av föräldraskap samt rätt till betald mamma- och föräldraledighet, rätten till social trygghet, bostadsbidrag och hälsooch sjukvård. År 2010 sjösatte EU en tioårig tillväxtstrategi som ska hjälpa EU länderna ur krisen Europa 2020 (läs mer: http://europa.eu/pol/index_sv.htm). Strategin ska skapa förutsättningar för en tillväxt som är smart, hållbar och för alla. EU har därför satt upp fem centrala mål för 2020. De gäller sysselsättning, utbildning, forskning och innovation, social integration och fat tig doms be kämpning samt klimat och energi. Den här broschyren tar upp målen för sysselsättning, socialt skydd och social integration. rätten till skydd vid olagliga uppsägningar, rätten till rättvisa och drägliga arbetsförhållanden, förbud mot barnarbete, skydd av ungdomar i arbetslivet, BEFOLKNINGSSTRUKTUR PER ÅLDERSGRUPP I EU, 2000 2035 600 Sysselsättning I november 2013 var över 26,5 miljoner personer i EU arbetslösa. Insatserna mot arbetslösheten måste därför trappas upp. Ett av huvudmålen i Europa 2020-stra tegin är att 75 procent av den arbetsföra be folk ning en (20 64 år) ska ha ett jobb år 2020. EU har startat flera initiativ som ska bidra till nya jobb (t.ex. genom att främja sociala företag), göra arbetsmarknaden mer dynamisk (t.ex. genom att föreslå en EU ram för att planera inför omstruktureringar) och förbättra uppföljningen (t.ex. genom att varje år jämföra EU ländernas resultat utifrån vissa sysselsättningsindikatorer). 500 Befolkning (miljoner) 400 300 200 100 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 0 19 20 64 65 79 80+ Källa: Eurostat, arbetskraftsundersökningen. Befolkningen åldras och EU försöker hantera situationen med olika insatser.
4 I N S Y N I E U P O L I T I K E N European Union EU har lagt fram förslag om hur man ska minska arbetslösheten i Europa. EU arbetar för att minska ungdomsarbetslösheten, som är mer än dubbelt så hög som för vuxna (23,6 procent jämfört med 9,5 procent i november 2013). Man vill ta ett helhetsgrepp och rikta insatserna. Direkt stöd till de ungdomar som behöver mest hjälp ska kombineras med strukturreformer i EU länderna för att stärka samarbetet mellan myndigheter, utbildningsinstitutioner, yrkesutbildningsorgan, arbetsförmedlingar, företag, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organi sationer. Romernas integrering Romerna är en av de största och mest missgynnade grupperna. Det finns ungefär 10 12 miljoner romer i Europa, och 80 procent av dem riskerar att bli fattiga. Över 70 procent av romerna saknar grundskolebetyg, vilket gör det särskilt svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Romernas problem låg utbildningsnivå, arbetslöshet, dåliga bostäder, social utestängning och diskriminering är samma problem som EU vill lösa genom sin Europa 2020-strategi. EU arbetar för att romerna ska bli mer delaktiga i samhället och samordnar EU ländernas insatser. I arbetet deltar också lokala och regionala myndigheter och organisationer, bland annat romska organisationer. Kommissionen bedömer ländernas strategier och kontrollerar att de omsätts i konkreta program och åtgärder. Den 9 december 2013 antog EU:s ministerråd den första EU rättsakten någonsin för romernas integrering. Den innehåller en rad rekommendationer för att öka romernas ekonomiska och sociala integrering.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 5 Monty Rakusen/cultura/Corbis Enhetliga regler har lett till bättre arbetsvillkor i hela EU. Social integration År 2012 levde 124,5 miljoner människor i EU på fattigdomsgränsen eller riskerade socialt utanförskap. Det är nästan en fjärdedel av befolkningen. En stor del är kvinnor och barn. Dessutom lever drygt var sjätte person i EU i materiell fattigdom (18,5 procent 2011). Nästan hälften av dessa (8,9 procent) lever i allvarlig materiell fattigdom och har inte råd med sådant som många anser nödvändigt för ett anständigt liv, som tillräcklig uppvärmning, oförutsedda utgifter, tvättmaskin, telefon och bil. I de fattigaste länderna är denna andel över 45 procent. Socialt skydd EU ländernas sociala trygghetssystem ska hjälpa invånarna vid bland annat arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, familjebildning och ålderdom. Länderna ansvarar själva för att organisera och finansiera sina trygghetssystem, men EU samordnar systemen, särskilt för personer som flyttar mellan EU länderna. Dessutom lever cirka 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder i hushåll där ingen arbetar. På grund av den ekonomiska krisen har situationen förvärrats och är helt oacceptabel i ett modernt samhälle. Ett av de viktigaste målen i Europa 2020 - strategin är därför att hjälpa minst 20 miljoner människor ur fattigdom till 2020.
6 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Hur fungerar politiken i praktiken? Politiska instrument Ett viktigt politiskt instrument som infördes 2010 är den s.k. europeiska planeringsterminen, som pågår från januari till juli varje år. Under planeringsterminen analyserar EU medlemsländernas ekonomiska politik och utfärdar landsspecifika rekommendationer innan länderna utarbetar sina budgetar och diskuterar dem i sina parlament. Många av rekommendationerna gäller sysselsättning, socialt skydd och social integration, till exempel arbetsmarknadsreformer, fattigdomsbekämpning, hjälp till utsatta människor att komma in på arbetsmarknaden och pensionsreformer. Det här är frågor som medlemsländerna bäst sköter själva och EU:s roll är därför att stödja och komplettera ländernas åtgärder. Det görs genom den så kallade öppna samordningsmetoden. Det är en ram för samarbete där EU ländernas politik kan styras mot gemensamma mål och följas upp av EU. Det finns en samordningsmetod för den europeiska sysselsättningsstrategin och en för social trygghet och social integration. Enligt EU fördraget får fackföreningar och arbetsgivarorganisationer förhandla fram avtal på EU nivå. I vissa frågor, till exempel arbetsvillkor och arbetsmiljö, kan sådana avtal införas i EU lagstiftningen. EU omfattande ar bets mark nads av tal om föräldraledighet, viss tids an ställ ning och deltidsarbete har redan omsatts i EU lagar. Med det europeiska sjukförsäkringskortet har du rätt till sjukvård under en tillfällig vistelse i ett annat EU-land. Rättsakter EU antar lagstiftning som anger vilka minimikrav som ska gälla i hela EU. Medlemsländerna införlivar sedan EU reglerna i sin egen lagstiftning. På så vis har alla i EU likvärdiga rättigheter och skyldigheter. Nationella myndigheter och domstolar ansvarar för att reglerna införlivas. EU kommissionen kontrollerar sedan att länderna verkligen följer EU:s lagstiftning. EU domstolen spelar en viktig roll genom att lösa tvister, ge de nationella domstolarna råd och tolka lagarna. En viktig princip i EU är den fria rörligheten. Den är inskriven i fördraget och innebär att alla EUmedborgare har rätt att söka jobb i ett annat EU land, arbeta där utan arbetstillstånd, bosätta sig i ett annat EU land medan man söker jobb, stanna kvar i landet efter att anställningen har upphört, behandlas på samma sätt som landets egna medborgare när det gäller tillgång till arbete, arbetsvillkor och andra sociala förmåner och skatteförmåner. Som EU medborgare får man också föra över vissa typer av sjuk- och socialförsäkring till det land där man söker jobb. Man kan också få sina yrkeskvalifikationer erkända utomlands. Rättigheterna kan dock se lite annorlunda ut för egenföretagare och studerande, pensionärer och andra personer som inte arbetar. Det finns också begränsningar med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen och folkhälsan och när det gäller anställning i den offentliga sektorn. I princip gäller EU reglerna om fri rörlighet för arbetstagare också i EES länderna Island, Liechtenstein och Norge samt i Schweiz.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 7 information och vägledning och främjar en god arbetsmiljö i samarbete med Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor. EU:s arbetslagstiftning gäller två huvudområden: Arbetsvillkor arbetstid, deltids- och visstidsanställning, utstationering av arbetstagare m.m. Det här videoklippet förklarar på ett enkelt sätt Europeiska socialfondens uppgift och verksamhet. Information till och samråd med arbetstagarna bland annat vid kollektiva uppsägningar och överlåtelser av företag. Sedan 1959 har EU haft lagar om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det innebär att EUmedborgare som flyttar till ett annat EU land inte förlorar sina förmåner och att de ska behandlas på samma sätt som det nya hemlandets medborgare i fråga om sociala förmåner. Man får till exempel ut sin pension även om man bor i ett annat EU land. EU reglerna om social trygghet gäller också om du flyttar till Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. EU antar lagstiftning som ska garantera minimikrav i fråga om arbetsmiljö. Reglerna har förbättrat arbetsmiljön i hela EU och gäller alla verksamhetsområden i både den privata och offentliga sektorn. EU institutionerna bidrar dessutom med Finansiella instrument Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den inrättades 1957 för att utjämna skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan och inom EU länderna. Fonden står för cirka 10 procent av EU:s totala budget och finansierar tiotusentals projekt runtom i EU. Pengarna går framför allt till länder och regioner med svagare ekonomisk utveckling. Mellan 2007 och 2013 deltog nästan 10 miljoner människor om året i åtgärder som finansierats av socialfonden och cirka 76 miljarder euro betalades ut, som komplement till ländernas egna anslag på cirka 36 miljarder euro. EU har en stark arbetsmiljölagstiftning. Stockphoto.com/Mark Ballantyne
8 I N S Y N I E U P O L I T I K E N istockphoto.com/chris Schmidt Europeiska globaliseringsfonden hjälper uppsagda arbetstagare i EU att hitta nya jobb och få utbildning. Sedan den 1 januari 2014 har fondens roll som EU:s viktigaste instrument för att hjälpa människor stärkts ytterligare. EU länderna får hjälp att hantera EU:s prioriteringar och rekommendationer för nationella politiska reformer när det gäller aktiva ar bets mark nadsåt gär der, social inkludering, sys sel sätt nings po li tik, institutionell kapacitet och offentlig förvaltning. Minst 20 procent av pengarna ska gå till projekt för social inkludering, och fonden ska stå för minst 23,1 procent av den totala finansieringen av sam man håll nings po li tiken i EU. Europeiska globaliseringsfonden används för att ge skräddarsytt stöd till uppsagda arbetstagare vid massuppsägningar. Sedan den 1 januari 2014 omfattar fonden även arbetstagare som har blivit uppsagda på grund av en oförutsedd kris samt egenföretagare och personer med tidsbegränsade anställningar. I områden med hög ungdomsarbetslöshet kan fonden finansiera åtgärder för ungdomar som varken har jobb eller går någon utbildning. Den nya fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt har en budget på högst 3,5 miljarder euro för 2014 2020 (2011 års priser). Det är något mer än det förra programmet för livsmedelsutdelning. Dessutom ska EU länderna bidra med 15 procent egna medel. Tre EU program som förvaltas direkt av kommissionen Progress (programmet för sysselsättning och social solidaritet), Eures (nätverket av offentliga arbetsförmedlingar) och Progress mikrokredit instrument har samlats i ett nytt program för 2014 2020: EU programmet för sysselsättning och social innovation.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 9 Vad gör EU? EU kommissionen hjälper olika grupper av människor, t.ex. arbetslösa, med konkreta åtgärder och uppmuntrar nationella, regionala och lokala insatser i EU länderna för att hantera nya utmaningar som ungdomsarbetslösheten och den åldrande befolkningen. Här kan du läsa om några initiativ. Jobb åt ungdomar I april 2013 antog EU-länderna förslaget om en ungdomsgaranti som ska hjälpa ungdomar att få jobb. Ungdomsgarantin innebär att ungdomar under 25 ska få ett erbjudande om jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats senast fyra månader efter det att de har avslutat en formell utbildning eller blivit arbetslösa. EU:s ungdomsgaranti är en helt ny strategi i kampen mot arbetslöshet. Som en del av EU:s ungdomsgaranti ska länderna skapa nya partnerskap mellan nationella, centrala och lokala myndigheter och mellan utbildningsinstitutioner, företag, ungdomsorganisationer, arbetsförmedlingar, socialtjänster och hälso- och sjukvården för att genomföra strukturella reformer: förändra utbildningen i grunden så att ungdomarna kan få den kompetens som behövs på arbetsmarknaden, införa en andra chans till utbildning, bättre nå ut till elever som hoppat av skolan och främja samarbetet mellan arbetsförmedlingar och andra aktörer. År 2013 bildades en europeisk allians för lärlingsutbildningar som ska samla olika offentliga och privata aktörer som vill arbeta för fler och bättre lärlingsplatser och höja statusen. Kommissionen har också föreslagit kvalitetskriterier för praktik för att se till att praktiken verkligen blir en språngbräda till arbetsmarknaden. För närvarande har var tredje praktikplats bristande arbetsvillkor eller innehåll. Kommissionen föreslår bland annat att det ska finnas ett skriftligt praktikavtal som beskriver utbildningsmål, tillsyn, begränsad varaktighet, arbetstid, tydliga villkor för betalning eller annan ersättning och rätten till socialförsäkring. Heide Benser/Corbis EU-initiativ som Unga på väg ska hjälpa ungdomar att hitta jobb i andra europeiska länder.
10 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Sysselsättningspaketet för en återhämtning med fler jobb I det här åtgärdspaketet från 2012 beskrivs hur EU länderna kan uppmuntra företagen att anställa genom att sänka skatten på arbete eller öka stödet till nya företag. Man pekar också ut framtidens arbetsmarknader: hälso- och sjukvården, it sektorn och den gröna ekonomin. Enligt ungdomsgarantin ska alla under 25 få ett erbjudande om arbete, utbildning, lärlingsplats eller praktik senast fyra månader efter det att de har avslutat en formell utbildning eller blivit arbetslösa. Partnerskapet för grön kompetens i Storbritannien Syftet med partnerskapet är att stödja utbildning av arbetslösa och lågutbildade och hjälpa dem att få jobb inom den gröna ekonomin. Partnerskapet samordnas av Unionlearn, som är en del av Storbritanniens fackförbund TUC, och samlar olika aktörer som fackföreningar, yrkesskolor, sektorsspecifika kompetensråd, olika Londonkommuner, privata företag och samhällsoch frivilligorganisationer. Man arbetar på projektbas och ger deltagarna möjligheter till ackrediterat livslångt lärande. För att engagera de anställda i miljöverksamhet kan fackföreningsrepresentanter få utbildning som ledare eller ambassadörer genom vägledning och kurser på nätet. Partnerskapet för grön kompetens är särskilt aktivt inom trädgårdsodling, byggverksamhet och avfallshantering. Genom program för att upprusta subventionerade bostäder ska arbetslösa, lågutbildade och andra missgynnade grupper (till exempel tidigare brottslingar) lättare komma in på arbetsmarknaden. Förnybar energi väntas öka sin andel av sysselsättningen inom energiproduktion från 19 procent år 2010 till 32 procent år 2020 (dvs. omkring 3 miljoner människor år 2020). EU kan skaffa sig en ledande ställning i den här sektorn och öka sina exportmarknader. Det skulle ge ännu fler jobb. Nya installationer i hus kan ge 280 000 450 000 nya jobb för energibesiktningsmän, certifierare, inspektörer av värmesystem, installatörer av förnybar teknik och industrier som tillverkar energieffektiva material för byggnader. Underhåll, reparation, uppgradering och återanvändning av 70 procent av materialet kan dessutom skapa cirka 560 000 nya jobb till 2025, medan bättre avfallshantering kan ge över 400 000 jobb till 2020. Omkring 21 miljoner jobb i Europa är kopplade till miljön på något sätt och det lär bli många fler i framtiden. Enligt en Eurobarometerundersökning från 2011 anser 78 procent av EU invånarna att klimatarbetet kan få fart på ekonomin och skapa nya jobb. EU kommer att satsa 105 miljarder euro för att hjälpa olika ekonomiska sektorer att bli miljövänliga och för att främja nya jobbmöjligheter i en hållbar och koldioxidsnål ekonomi.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 11 JAG FICK FANTASTISK HJÄLP FRÅN EURES När brittiskan Karina Stephenson efter studierna fick sitt första jobb i Spanien genom sin arbetsförmedling och snabbt behövde information om levnads- och arbetsvillkoren, fick hon rådet att vända sig till Eures. Jag fick fantastisk hjälp från Eures. Jag letade efter någonstans att bo i Madrid och började bli lite orolig att jag inte skulle hitta något. Men tack vare deras hjälp hittade jag en bostad ganska snabbt. Ditt första Eures-jobb är ett nytt EU-initiativ som ska hjälpa unga att hitta jobb i andra europeiska länder och arbetsgivarna att hitta folk till svårtillsatta tjänster. SVENSKAR FÅR HOTELLJOBB I NORGE När ett nytt hotell öppnade i Trondheim såg många svenskar en chans att få ett jobb. Eures hjälpte många av dem att förverkliga sina drömmar. Arbetsgivaren var verkligen nöjd med Eures tjänster och vi förväntar oss ett fortsatt samarbete, säger Leif. Jobbportalen Eures Eures är ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar i alla EU länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Eures ger information, råd och hjälp med rekrytering eller platsförmedling till arbetsgivare, arbetssökande och alla som vill utnyttja den fria rörligheten för arbetstagare. I november 2013 fanns det 900 Euresrådgivare och Euresportalen hade cirka 1,9 miljoner lediga platser, över 1,2 miljoner cv:n och omkring 32 000 registrerade arbetsgivare. Omkring 150 000 arbetssökande får varje år ett jobb eller jobberbjudande via Eures. Särskilda initiativ kommer att utvecklas ytterligare fram till 2020, t.ex. Ditt första Euresjobb som ska hjälpa unga mellan 18 och 30 år som söker jobb i ett annat EU land och de företag som vill anställa dem. Vi håller också på att modernisera Euresportalen och självbetjäningstjänsterna, bland annat de nätbaserade Europeiska jobbdagarna som anordnas i hela EU. I början av 2014 föreslog EU kommissionen reformer för att förbättra Eures ytterligare. Det kommer att ge fler jobb och hjälpa arbetsgivarna, särskilt småföretagen, att tillsätta sina lediga platser snabbare och bättre. Människor ska också kunna skaffa sig ordentlig information innan de flyttar utomlands för att arbeta. Att planera för omstruktureringar Mellan 2002 och 2013 registrerade det europeiska centrumet för övervakning av förändringar över 16 000 omstruktureringar, som ledde till att över två miljoner jobb försvann. Under tredje kvartalet 2013 registrerades 250 omstruktureringar, där 57 081 jobb försvann och 27 792 nya tillkom. Det speglar utvecklingen de senaste åren och står i kontrast till situationen under samma kvartal 2007, då vi fick 23 537 nya jobb. Omstruktureringar påverkar alla EU länder och är en stor källa till oro i lågkonjunkturer, vilket ökar behovet av investeringar i humankapital och lämplig hantering av omstruktureringar. I slutet av 2013 lade kommissionen därför fram kvalitetskriterier med exempel på god praxis för företag, arbetstagare, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och myndigheter för att underlätta omstruktureringsprocessen för företag och arbetstagare genom bättre planering och investeringar i humankapital, samtidigt som man minimerar de sociala konsekvenserna. Kommissionen uppmanar EU länderna att stödja kvalitetskriterierna och tillämpa dem för offentliganställda. Alla berörda parter uppmanas också att samarbeta utifrån kvalitetskriterierna.
12 I N S Y N I E U P O L I T I K E N Stockphoto.com/Jacob Wackerhausen Många av framtidens jobb finns inom vården. Sociala investeringar År 2013 lade EU kommissionen fram ett paket med sociala investeringar för tillväxt och sammanhållning som ska hjälpa EU att nå målet om tillväxt för alla senast 2020. Paketet innehåller en policyram och förslag på konkreta åtgärder både på EU nivå och i medlemsländerna. Det finns också en vägledning för hur EU medel kan användas för att stödja reformerna. Åtgärderna ska bidra till att hantera frågor som barnfattigdom, den åldrande befolkningen, aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden, hemlöshet, sociala tjänster av allmänt intresse, äldreomsorg och sjukvård. Sociala investeringar är en av socialpolitikens uppgifter, förutom att sörja för social trygghet och ekonomisk stabilitet. Europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning Den här plattformen fungerar som bas för en strukturerad dialog mellan EU och europeiska aktörer: icke statliga organisationer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, akademiker, nationella och regionala myndigheter, internationella organisationer, europeiska tankesmedjor och stiftelser. Uppdraget är att genomföra 64 EU åtgärder som spänner över alla aspekter av fattigdom och social utestängning. De flesta är politiska åtgärder för att t.ex. få fler ungdomar att gå klart gymnasiet, ge alla tillgång till grundläggande banktjänster, främja socialt företagande, bekämpa barnfattigdom och hjälpa romerna att integreras i samhället. Tillsammans med det land som är ordförande för EU:s ministerråd anordnar kommissionen ett årligt konvent för aktörer från mer än 40 länder som arbetar mot fattigdom och social utestängning. Då går man igenom vad som redan gjorts i EU och de enskilda länderna och diskuterar nya initiativ. Plattformen och det årliga konventet har nu blivit viktiga verktyg för att få aktörer på alla nivåer att satsa på sociala investeringar.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 13 EU vill informera om grupper som riskerar att dis kri mi neras, bl.a. personer med funktionsnedsättning. Image Source/Corbis EU bidrag Mellan 2014 och 2020 kommer Europeiska socialfonden att satsa över 80 miljoner (som kompletteras med nationella medel) på att stärka européernas kompetens och öka sysselsättningen. Fonden samfinansierar sysselsättningsinitiativet för unga som ska hjälpa ungdomar som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden i de regioner som har högst arbetslöshet. Den spelar också en viktig roll för EU:s ungdomsgaranti, som ska se till att alla under 25 år får ett bra erbjudande om jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats senast fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat en formell utbildning. EU länderna kan till exempel använda pengar från strukturfonderna för att utveckla eller bredda sina strategier för att nå ut till unga människor och skapa kontaktpunkter för dem. Pengarna kan också användas för att erbjuda elever som hoppar av skolan och lågutbildade ungdomar olika sätt att utbilda sig, åtgärda kompetensglappet och förbättra deras digitala kompetens. Vissa människor står för långt utanför samhället för att dra nytta av Europeiska socialfondens aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt delar därför ut livsmedel och basvaror som kläder, skor och hygienartiklar till behövande. Utöver det rent materiella biståndet hjälper fonden också människor att ta sig ur fattigdomen och komma in i samhället med olika åtgärder. EU länderna ansvarar för sina nationella program men samråder med berörda intressenter på alla nivåer. Mellan 2007 och augusti 2013 fick kommissionen in 110 ansökningar om stöd från Europeiska globaliseringsfonden på sammanlagt 471,2 miljoner euro från 20 EU länder. Över 100 000 uppsagda arbetstagare har fått stöd från fonden. Under 2012 hjälpte fonden 15 700 arbetstagare som sagts upp på grund av den ekonomiska krisen och globaliseringens följder att hitta ett nytt jobb. Länderna kunde tack vare bidragen förstärka sina åtgärder i områden som drabbats av uppsägningar både i fråga om antalet personer och stödets varaktighet och kvalitet. För 2014 2020 har fondens maximala årliga bidrag minskat från 500 miljoner euro till 150 miljoner euro, men detta tak ligger fortfarande över det högsta årliga ansökningsbeloppet hittills (135 miljoner euro).
14 I N S Y N I E U P O L I T I K E N carlos EU har en stark jämställdhetslagstiftning. Som en del av programmet för sysselsättning och social innovation står Progress för 61 procent av budgeten (550 miljoner euro). Programmet stöder verksamheter med en stark europeisk dimension, t.ex. jämförbar analys, ömsesidigt lärande och utbyte av praxis inom sysselsättning och socialpolitik. En särskild budget på cirka 100 miljoner euro satsas på att testa nya lösningar när det gäller t.ex. ungdomsarbetslöshet och integration. De mest framgångsrika kan genomföras i större skala med stöd från socialfonden. Och ungefär 200 miljoner euro (21 procent av budgeten) utvidgar stödet till mikrokreditgivare för att öka lånemöjligheterna. Det bidrar till att utveckla sociala investeringar och tillgången till finansiering för sociala företag. Nästan 9 000 företagare har redan fått lån på sammanlagt över 80 miljoner euro sedan Progress mikrokrediter lanserades 2010. Cirka 160 miljoner euro (18 procent av budgeten) anslås till Euresnätverket, som hjälper arbetssökande som vill arbeta i ett annat EU land. Programmet finansierar kärnverksamhet på EU nivå, medan nationell verksamhet kan få stöd från Europeiska socialfonden.
S Y S S E L S Ä T T N I N G O C H S O C I A L P O L I T I K 15 Vad händer framöver? Den ekonomiska och finansiella krisen har påverkat hela samhället. Arbetslösheten är oacceptabelt hög i många länder, särskilt bland ungdomar. Risken för fattigdom och social utestängning har också ökat. Dessutom fanns redan före krisen vissa strukturproblem i samhället. Befolkningen blir allt äldre. Den ökande medellivslängden är förstås en positiv utveckling, men gör att arbetskraften krymper och samhället får ökade kostnader. Ojämlikheten har ökat och vi måste fråga oss hur rättvis och effektiv vår sociala marknadsekonomi är. Att se till att alla kan delta fullt ut i samhället och är rustade för den moderna arbetsmarknaden är inte bara en viktig social fråga, utan också avgörande för vår produktivitet och globala konkurrenskraft. Hållbara välfärdssystem, rörlig arbetskraft och enhetligare arbetsmarknad är också viktigt för euroområdet och för att skapa en fördjupad och rättvisare ekonomisk och monetär union. Många av dessa frågor är EU-ländernas eget ansvar, men kommissionen kan bidra med olika initiativ. Ett exempel är EU:s ungdomsgaranti som särskilt satsar på att få ner arbetslösheten. I Finland får nu 83,5 procent av de unga arbetssökande ett lämpligt erbjudande om utbildning eller jobb senast tre månader efter det att de skrivit in sig på arbetsförmedlingen. Arbetslösheten kommer inte att minska ordentligt förrän man får bukt med ungdomsarbetslösheten, som är dubbelt så hög som den allmänna arbetslösheten i EU. EU-kommissionen arbetar på ett paket för jobb, tillväxt och investeringar där pengarna bland annat ska gå till projekt som kan hjälpa de unga att få bra jobb, som ett komplement till ungdomsgarantin. Kommissionens paket om sociala investeringar bidrar till insatser för att öka människors kompetens och hjälpa dem att få jobb och delta fullt ut i samhället. Man kommer också att fortsätta att främja social innovation. I all sin verksamhet ska kommissionen dessutom ta hänsyn till sociala och arbetsmarknadsmässiga konsekvenser, bland annat effekterna av den åldrande befolkningen och kompetensbehov. En ny EU-politik för laglig invandring ska tas fram för att komma till rätta med kompetensbristen och locka hit de talanger vi behöver. EU-kommissionen fortsätter att främja fri rörlighet för arbetstagare och ser tillsammans med de nationella myndigheterna till att reglerna följs och bekämpar missbruk och bedrägerier. Kommissionen ska bl.a. se till att direktivet om utstationering av arbetstagare genomförs korrekt och att reglerna inte bidrar till social dumpning. Kommissionen vill också öka möjligheterna till geografisk och yrkesmässig rörlighet i hela Europa genom initiativ som jobbportalen Eures. Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken kommer att rationaliseras och förstärkas. Den blir ett viktigt verktyg för att fortsätta reformerna av arbetsmarknaden och de sociala trygghetssystemen. Nya indikatorer har införts i den europeiska planeringsterminen för att bättre följa utvecklingen: andel ungdomar som varken har jobb eller går någon utbildning, ungdomsarbetslöshet, hushållens disponibla inkomst och andel människor i arbetsför ålder som riskerar att drabbas av fattigdom och ojämlikhet. Med de nya indikatorerna kan man upptäcka tecken på ogynnsamma socioekonomiska förhållanden tidigare, följa utvecklingen och sätta in EU-åtgärder. Slutligen kommer den ekonomiska och monetära unionen att fördjupas och omfatta fler sociala hänsyn. Dialogen med arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer att främjas på alla styresnivåer och alla framtida stöd- och reformprogram för euroländerna ska innehålla en bedömning av de sociala konsekvenserna.
16 I N S Y N I E U P O L I T I K E N NA-06-14-042-SV-C Läs mer XX XX XX XX XX XX XX XX Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering: http://goo.gl/ivmsrd Europa 2020-strategin: http://goo.gl/0uwuq Social Europe Guide 1 Sysselsättningspolitik: http://goo.gl/wraa2t Social Europe Guide 2 Social dialog: http://goo.gl/flf32f Social Europe Guide 3 Befolkningsutveckling, aktivt åldrande och pensioner: http://goo.gl/zuolwh Social Europe Guide 4 Social ekonomi och socialt entreprenörskap: http://goo.gl/lx3hgc Social Europe Guide 5 Socialpolitik: http://goo.gl/bjjmzn EU:s nya program för sysselsättning och social innovation: http://goo.gl/4n9asn ISBN 978-92-79-42162-4 doi:10.2775/57911