Sammanfattning Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv Länets åtta kommuner Kulturenheten
1 (9) Inledning Under 2013 går Uppsala län in i kultursamverkansmodellen för fördelning av statliga medel till regionala kulturaktörer. Detta innebär att Kulturrådets anslag av statsbidrag då kommer att grunda sig på en regional kulturplan som tas fram av Landstinget i Uppsala län och som planeras vara färdig under våren 2012. Som ett bakgrundmaterial till framtagandet av den regionala kulturplanen kartlade Kultur i länet under 2010 och 2011 kulturlivet i Uppsala län. Kartläggningen resulterade i två omfattande rapporter med skilda perspektiv. Denna sammanfattning handlar om länets kulturliv ur ett kommunalt perspektiv. I den andra delen av kartläggningen beskrivs länets regionala aktörer och deras verksamheter. 1 Syftet med att skriva en nulägesbeskrivning med kommunalt perspektiv har varit att synliggöra de olika förutsättningar, ambitioner och verksamheter som påverkar de enskilda kommunerna i länet och hur kulturutbud i länets kommuner påverkar och samspelar med varandra och med kulturutbud utanför länets gränser. Metod Nulägesbeskrivningen med kommunalt perspektiv utgår till stor del från uppgifter som tagits fram av tjänstemän inom kulturområdet vid respektive kommun. Dessa uppgifter har samlats in utifrån ett förfrågningsformulär som Kultur i länet tagit fram tillsammans med länets kommuner. I formuläret efterfrågades bland annat information om kommunernas finansiering av kultur, kommunal organisation inom kulturområdet och exempel på arbete med statens kulturpolitiskt prioriterade områden barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet och internationellt/interkulturellt. De uppgifter som samlats in från kommunernas kulturtjänstemän har kompletterats av medborgarenkäter och SWOT-analyser i respektive kommun. I SWOT-analyserna deltog representanter från offentliga, privata och ideella aktörer med koppling till kulturlivet i respektive kommun. Till viss del har också material som samlats in från länets regionala kulturaktörer samt Internetkällor, t.ex. Statens Kulturråd och Statistiska centralbyråns webbsidor, kompletterat den bild som getts i de kommunala materialen. Eftersom länets kulturliv är stort, varierat och rymmer både små och stora aktörer är det en omöjlig uppgift att ge en heltäckande bild. Därför är kulturlivet i länet med all säkerhet mer omfattande än vad som återges i denna nulägesbeskrivning. Snarare än en allt omfattande beskrivning av länets kulturliv ska den kommunala nulägesbeskrivningen ge en övergripande bild av de särskilda kulturliv och förutsättningar som finns i länets olika kommuner. Förutsättningar för kultur I länets olika kommuner bedrivs kulturverksamheter utifrån väldigt olika förutsättningar. Uppsala har som den i särklass största staden i länet en särställning vad 1 Mer information om kultursamverkansmodellen och Kultur i länets arbete med kulturplanen finns i inledningen till Kultur i länets sammanfattning av Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv de regionala kulturaktörerna.
2 (9) gäller möjligheter att erbjuda sina invånare ett attraktivt kulturutbud. Med ett större befolkningsunderlag följer en större kommunbudget för kultur och större möjlighet för kulturverksamheter att locka många besökare. En större kulturbudget innebär inte bara mer finansiering av kulturverksamheter, utan ger också möjlighet för kommunen att tillhandahålla en större offentlig organisation för kultur. I en större organisation finns också mer utrymme för specialisering. Även om kommunens storlek är en viktig faktor när det gäller satsningar på kultur och offentlig organisation för kultur finns förstås också skillnader i den relativa satsningen på kultur i respektive kommun. I länet finns exempel på att vissa kommuner har en större total kulturbudget än andra kommuner med större befolkningsunderlag. I relation till de skillnader som finns mellan länets kommuner vad gäller ekonomisk och personell satsning på kultur är det värt att poängtera att en stor kommunal satsning på kulturområdet inte behöver innebära att kulturlivet är attraktivt. Omvänt behöver inte en mindre offentlig satsning på kulturområdet innebära att kommunens kulturliv är oattraktivt. Ideella och privata aktörer är viktiga inom kulturområdet och kan i sig till stor del bygga upp ett attraktivt kulturutbud. I de flesta av länets kommuner delar kulturfrågor både politisk- och tjänstemannaorganisation med andra kommunala frågor. De flesta kommuner har heller ingen renodlad kulturchef. Ofta har chefen med ansvar för kulturfrågor även ansvar för fritidsfrågor inom kommunen. Vanligt är också att den som har övergripande ansvar för kulturfrågor även är chef för specifika kulturverksamheter, t.ex. chef för det kommunala biblioteket och/eller den kommunala musik-/kulturskolan. Undantagen från dessa trender är länets två största kommuner, Uppsala och Enköping. Antalet tjänstemän inom kulturområdet varierar också mellan länets kommuner. Uppsala kommun har ett stort antal tjänstemän inom kommunal organisation och dessutom många anställda i kommunala bolag och kulturverksamheter. Enköping, Östhammar och Tierps kommuner har två kultursekreterare, där en har ansvar för allmänkultur och en för barn och ungdomskultur. I Håbo, Knivsta och Älvkarleby kommun finns en tjänsteman med ansvar för kulturfrågor. I Knivsta har för närvarande bibliotekschefen också ett ansvar för allmänkultur i kommunen. 2 Enligt uppgifter som samlats in från länets kommuner under 2010 har Uppsala kommun störst kulturkostnad per invånare, 1449 kr/inv. Enköping och Tierps kommuner finansierar kultur med ca 900 1000 kr/inv. Övriga kommuner finansierar kulturen med ungefär 650 750 kr/inv. Till skillnad från Kulturrådets metod för kartläggning av kommuners kulturfinansiering innefattar dessa siffror kulturkostnader i alla kommunens verksamheter. En annan skillnad är att Kulturrådets redovisning av kulturfinansiering bygger på offentlig ekonomisk statistik medan det material som länets kommuner lämnat in tagits fram av kommunala tjänstemän. Kartläggning av kulturfinansiering är ett osäkert område som bl.a. påverkas av kommunernas tolkningar av begreppet kultur. Därför är det svårt veta om de olika kommunernas siffror är jämförbara med varandra. Bibliotek är det kulturområde som får den största delen av kommunernas kulturfinansiering i alla kommuner utom Uppsala (26 %). I övriga kommuner finansieras biblioteken med mellan 40 % och 61 % av den totala kulturkostnaden. Länets tre minsta kommuner, Älvkarleby, Heby och Knivsta lägger mer än hälften av sina totala kulturmedel på biblioteksverksamhet. Dessa kommuner är också de tre 2 En ny fritids- och kulturchef tillträder 3/10 2011.
3 (9) kommuner som har minst total kulturfinansiering. I Uppsala kommun går ca hälften av kulturmedlen till kommunala kulturinstitutioner som Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Stadsteater och Biotopia. Kulturlivet i länet Formell samverkan över kommun- och länsgränser I det förfrågningsunderlag som lämnades ut fick kommunernas kulturavdelningar redovisa sin formella samverkan med andra kommuner i eller utanför länet. Resultatet visade på många olika former av samverkan. Vallonbruk i Uppland, Folkmusikfest vid nedre Dalälven och Vikingar med förfäder är projekt eller föreningar som arbetar för att bevara och marknadsföra lokal historia och kulturarv. Vallonbruk i Uppland och Folkmusikfest vid nedre Dalälven är länsöverskridande medan Vikingar med förfäder är ett projekt inom Uppsala län. En annan typ av samverkan är lokala evenemang som sker som en del av större arrangemang. Kulturveckan är ett samarbete mellan Uppsala, Östhammar, Tierp och Enköpings kommuner där kulturevenemang för, av och med utvecklingsstörda arrangeras under en vecka i alla kommuner. Ung Kultur Möts, Musik Direkt och Rockkarusellen är nationella festivalarrangemang. Vid lokala och regionala evenemang utses representanter som får delta vid respektive tävlings nationella festival. Ung Kultur Möts och Musik Direkt riktar sig till ungdomar. Rockkarusellen är däremot öppen för deltagare i alla åldrar. Ung Kultur Möts och Musik Direkt anordnas regionalt av regionala aktörer men med lokala festivaler som anordnas av respektive kommun. Genom Länsbiblioteket Uppsala län sker många samarbeten kring biblioteksverksamhet i länets kommuner. Bland annat har kommunerna samverkat kring ett nytt gemensamt virtuellt bibliotek och i projektet Digidel verkat för att öka länsinvånarnas digitala delaktighet. Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammars kommuner har också samarbetat kring upphandling av ett nytt biblioteksdatasystem. Vissa enskilda kommuner har formell samverkan med andra kommuner i och utanför länet. Håbo kommun har både idéutbyte och konkreta samarbetsprojekt med Enköpings kommun och kommuner i Stockholms län. Genom webbsidan roslagen.se har Östhammars kommun ett länsöverskridande samarbete med Vaxholm, Österåker och Norrtäljes kommuner kring marknadsföring och turismutveckling av Roslagen skärgårdsmiljöer. Kommunernas kulturförvaltningar, eller motsvarande, samverkar i olika nätverk och samrådsgrupper kring strategiska frågor och erfarenhetsutbyte. Ett sådant nätverk är Kilen där kulturchefer från länets regionala kulturinstitutioner och kommuner möts. Utbyte sker också i olika nätverk för kultursekreterare, kulturskolor, bibliotek och Kultur i Vården verksamhet. Kulturlivet i Uppsala kommun Kulturutbudet i Uppsala kommun är stort och varierat. Kulturinstitutioner som Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Stadsteater och Uppsala Konstmuseum erbjuder attraktiva kulturupplevelser med nationellt och internationellt erkända kulturskapare. Som stad präglas Uppsala av sin historia och identitet som universitetsstad. Universitetets traditioner påverkar stadens kulturliv t.ex. med valborgsfirande. På
4 (9) museiområdet kompletteras de offentliga museerna Upplandsmuseet och Biotopia också av museer i Universitetets regi. I Uppsala kommun finns många miljöer av kulturhistoriskt intresse, mest kända är Domkyrkan, de bevarade miljöerna efter Carl von Linné och gamla Uppsala. Vid sidan av de stora kulturinstitutionerna finns mindre aktörer som t.ex. Reginateatern, Gottsunda dans & teater och Katalin. De mindre aktörerna har ofta bra utbud och kan också erbjuda lokala förmågor en möjlighet att synas. På bildkonstområdet finns Bror Hjorts hus, Konsthuset och många mindre gallerier. Det finns däremot ingen konsthall i offentlig regi. I Uppsala arrangeras många kulturfestivaler. De mest kända är antagligen reggaefestivalen och den internationella kortfilmsfestivalen. En av de mest uppskattade av lokalinvånarna är dock Kulturnatten. Kulturutbudet i Uppsala kommun är stark koncentrerat till Uppsala stads centrala delar. Biblioteksverksamheten är däremot väl utspridd. Gottsunda dans & teater ligger också i en av stadens yttre stadsdelar. Ett annat problem i kommunen är den strukturella obalans som finns mellan konstarterna. Lokaler och scener för teater och musik finns det förhållandevis gott om men det är ont om dansscener, studios och ateljéer. Kulturlivet i Enköpings kommun I Enköping finns ett relativt brett utbud av kulturverksamheter som invånarna i stort är nöjda med. Det kommunala Enköpings museum, teaterscenen Joar Blå och konsertlokalen Klara hall gör att staden kan erbjuda evenemang inom olika kulturområden. Trots att en konstförening driver en konsthall i Enköping efterfrågas fler centralt belägna utställningslokaler och medelstora lokaler i SWOT-analysen. Det som utmärker Enköping mest är de vackra parker som Enköpingsborna är stolta över och som lockar turister till staden. Från kommunens sida lyfter man också fram det lyckade samarbetet mellan kulturförvaltningen och skolförvaltning för att nå ut med kultur i skolan. Enköping ligger nära flera större städer vilket gör att kommunens invånare har nära till stora kulturutbud utanför kommunen. Detta ökar invånarnas tillgång till intressanta kulturupplevelser men ses också som ett problem eftersom kulturutbud i andra kommuner konkurrerar med lokala kulturverksamheter. Utanför Enköpings tätort är kulturutbudet i kommunen litet och kommunikationerna dåliga. Därför är tillgången till kultur sämre i kommunens landsbygd än i Enköpings stad. Kulturlivet i Östhammars kommun Med tanke på sin storlek måste Östhammars kommun sägas ha ett rikt kulturliv. Inom kommunen finns många kulturhistoriska miljöer, i första hand i form av bevarade vallonbruk. Dessa miljöer visas aktivt upp och används i olika kulturella evenemang. Eftersom Östhammars kommun ligger vid kusten har stora delar av kommunen en skärgårdsidentitet. Kommunen har sedan länge också många fritidsbostäder. Denna identitet och lokala historia belyses under Badortsdagarna, då dagens Öregrund iscensätts som den badort som orten var i början av 1900-talet. I kommunen finns också andra kulturevenemang som grundar sig i lokala traditioner och historik. Till dessa hör det unika Knutmassofirandet i Gimo och Österbybruk. Det mest uppskattade kulturevenemanget i kommunen är nog den kommunalt arrangerade Musikveckan. Runt om i kommunen uppträder då både nationellt erkända artister och lokala förmågor som en del av festivalen. Andra kulturverksamheter som är särskilt uppskattade lokalt är de två biografer som finns i Östhammar och Öregrund. Både Lars Molin och Bruno Liljefors har varit verksamma i Östhammars kommun. Arvet efter dessa två välkända kulturskapare bevaras av Lars Molin sällskapet respektive Bruno Liljefors stiftelse. Eftersom Östhammars kommun fortfarande har många fritidsboende arrangeras många
5 (9) kulturhändelser under sommaren. För de som bor i kommunen året om erbjuds däremot inte så många kulturupplevelser under vinterhalvåret. I kommunen saknas både en bra scenlokal och en konsthall. Bildkonstområdet anses också generellt missgynnat. Kulturlivet i Tierps kommun I Tierps kommun finns många kulturarv, främst i form av vallonbruk och Örbyhus Slott. Dessa kulturarvsmiljöer används ofta till konserter och konstutställningar. I Tobo bedriver det nationella folkmusikcentrumet Eric Sahlström Institutet utbildning inom folkmusik och folkdans. Institutet arrangerar också kulturevenemang inom folkmusikområdet. Tierps kommun prioriterar arbete med kultur för barn och unga. Bland annat arrangeras kulturevenemang i samarbete med fritidsgården i Möbeln. Kommunen har också satsat också på att utveckla sin musikskola till en kulturskola. I det insamlade materialet uttrycks återkommande en önskan om bättre synliggörande av kommunens kulturaktiviteter. En annan svaghet i kommunens kulturliv är enligt vissa den utspridda bebyggelsestruktur och dåliga kommunikationer på landsbygden som minskar kulturens tillgänglighet. Inom kommunen hanterar man detta problem genom att sprida ut kulturevenemang på många olika platser i kommunen. I Tierp lyfter man fram att låga priser på hus och lokaler i kombination med goda kommunikationer till större städer gjort att flera bildkonstnärer och konsthantverkare sökt sig till kommunen. Kulturlivet i Håbo kommun I Håbo kommun finns två viktiga kulturaktörer i kulturarvsmiljöerna Biskops Arnö och Skokloster slott. På Biskops Arnö bedrivs folkhögskola med utbildning inom kulturområdet och i Skokloster slott finns en stor konstsamling och kulturell programverksamhet. De två kulturarvsmiljöerna är mer populära som besöksmål för besökare utifrån än bland kommunens egna invånare. Håbo kommuns verksamhet för barn och unga är väldigt uppskattad. Inte minst gäller det den kommunala musikskolan och fritidsgården Verkstan där kulturskapande involveras i fritidsgårdsverksamheten. I Håbo kommun bor mångsysslaren Lasse Åberg. Han driver ett museum i kommunen och är en välkänd kulturpersonlighet. I centralorten Bålsta utgör Bildningscentrum Jan Fridegård och det kommunala biblioteket tillsammans en mötesplats för Bålstas invånare. I övrigt råder det däremot brist på kulturella mötesplatser och en utställningshall och en scen i centrala Bålsta efterfrågas. Under Håbo Festdag fylls Bålsta med aktiviteter och underhållning, vilket ger kommuninvånarna möjlighet att ta del av ett större kulturutbud lokalt. Kulturlivet i Knivsta kommun Knivsta kommun är nybildades 2007, vilket kanske är en bidragande orsak till att kulturutbudet i kommunen är litet. Inte minst gäller detta inom konstarterna där behovet av lokaler för utställningar och scenframträdanden är stort. I kommunen saknas också mötesplatser för både ungdomar och vuxna. Inom kommunen finns däremot en rad kulturarv som Mora stenar, Noors slott, och det flertal fornborgar som finns i Husby- Långhundra. I Husby-Långhundra hålls varje år en medeltida marknad men i övrigt skulle kulturarven i kommunen kunna synliggöras mer. Trots brist på lokaler finns i Knivsta kommun ett levande musikliv med många körer. Även om det professionella kulturutbudet i kommunen är väldigt litet gör Knivstas läge att kommuninvånarna har god tillgång till de utbud som finns i Uppsala och Stockholm.
6 (9) Kulturlivet i Heby kommun Kulturlivet i Heby kommun präglas av tradition och lokal historia. Hembygdsrörelsen är stark liksom traditionerna inom hemslöjd och folkmusik. I flera av orterna finns museum eller kulturverksamheter som lyfter fram lokala kulturhistoria. Förutom inom hemslöjden är kommunens kulturliv litet inom flera av konstarterna då det finns få arrangörer och ett begränsat antal professionella kulturskapare. Några undantag finns i orten Heby i form av Tegelbruksmuseet som har en permanent konstutställning samt en lokal för tillfälliga utställningar. Biografen på Folkets hus i Heby var tidig med att göra övergång till digital teknik. Idag visas opera från Metropolitan live på bioduken, vilket lockar besökare från hela länet. Även i Östervåla finns en biograf som uppskattas av lokalbefolkningen, men knappast lockar besökare från andra kommuner. Inom kommunen finns en splittring mellan olika orter men ett stark lokalt engagemang för respektive ort. Splittringen kan vara ett hinder för offentliga kultursatsningar men det lokala engagemanget skulle kunna vara en tillgång som kan stärka kulturlivet. Kulturlivet i Älvkarleby kommun I Älvkarleby kommun finns två större orter med olika kulturell karaktär. Centralorten Skutskär är en industriort som växte fram under 1800-talet. På denna ort finns kommunens bibliotek, en biograf och en folkpark som arrangerar musikevenemang. Älvkarleby är en ort med äldre historia vars kulturliv präglas mer av kulturhistoria. Folkmusikevenemanget Byss Calle-stämman arrangeras i en av ortens kulturarvsmiljöer vid Gammelgården och Älvkarlebykyrka. På Laxön, en annan kulturarvsmiljö, arrangeras bland annat Laxö Art Expo och olika sångkvällar. Permanent finns här också gallerier, verkstäder och Stig Dagermanrummet, som innehåller flera av den Älvkarlebyfödde författarens tidigare ägodelar. Stig Dagerman uppmärksammas också genom att Älvkarleby kommun tillsammans med Stig Dagermansällskapet årligen delar ut ett kulturpris till hans minne. Även invånarna i Älvkarleby kommun har goda kommunikationer till större kulturutbud i städerna Uppsala och Gävle. Gemensamma drag i länet Även om de lokala kulturliven skiljer sig mycket mellan länets kommuner finns några uppfattningar om det egna kulturlivet som återkommer i material från många av kommunerna. Många av länets kommuner tycker sig ha ett brett och levande musikliv. Inte minst gäller detta körer. Antalet körer i är stort inte bara i Uppsala utan i de flesta av länets kommuner. Körerna lyfts också ofta fram som betydelsefulla för kulturlivet. I alla kommuner ses också biblioteken som väldigt viktiga för kommunens kulturliv. Särskilt gäller det i länets mindre kommuner. En återkommande orsak till oro är den ekonomiska finansieringen av kultur. Där många är rädda för att det offentliga stödet till kultur kan komma att minska. När det gäller kulturkonsumtion är länets invånare på inget sätt bundna till det utbud som finns inom den egna kommunen eller länet. Kulturintresserade reser gärna för att ta del av det utbud man önskar. Inom länet fungerar Uppsala med sina stora kulturinstitutioner och varierade utbud som ett kulturellt centrum. Hit söker sig många invånare från andra av länets kommuner för att få kulturupplevelser. Utanför länet är Stockholms utbud attraktivt för invånare i alla länets kommuner, även om det förstås är mest tillgängligt för invånare i de sydligare kommunerna. I västra delarna av länet tar man ofta del av kultur i Västmanlands län och i länets norra delar deltar man ofta i kulturaktiviteter i Gävleborgs län. Även i länets mindre kommuner finns kulturutbud som lockar besökare från andra kommuner. Exempel på sådana är Opera på Folkets hus
7 (9) biograf i Heby tätort, Musikveckan i Östhammars kommun och Konst på Väg i Tierps kommun. Var invånarna väljer att ta del av kultur verkar enligt detta material bero på hur lätt det är att ta sig till kulturevenemanget, hur attraktivt utbudet är, individens intresseområden och vad som finns i den egna kommunen. Civilsamhällets betydelse för den kulturella infrastrukturen kommunalt perspektiv Det lokala föreningslivet lyfts i samtliga kommuner i länet fram som starkt och viktigt för kulturlivet. Samtidigt finns det en utbredd rädsla för att föreningslivet står och faller med enskilda eldsjälar. Särskilt viktigt är civilsamhället för den kulturella infrastrukturen i länet. I mindre kommuner är civilsamhällets aktörer som exempelvis hembygdsföreningar, studieförbund och samfund, vid sidan av sina primära verksamheter, viktiga lokalhållare och arrangörer av kulturevenemang. Eldsjälar som engagerar sig i föreningar och startar eller driver kulturevenemang och kulturverksamheter tillför mycket till det lokala kulturlivet. För att eldsjälarnas visioner ska kunna genomföras krävs ofta samverkan mellan det ideella, det offentliga och det privata. De kunskaper och resurser som finns hos offentliga och stora organisationer kan tillsammans med det lokala engagemanget inom civilsamhället bidra till ett blomstrande kulturliv. Professionella kulturskaparnas situation kommunalt perspektiv Majoriteten av länets professionella kulturskapare är bosatta och verksamma i Uppsala. Ofta är de kulturskapare som bor i Uppsala även nationellt och internationellt verksamma. Kulturskapare som är bosatta i länets övriga kommuner är i första hand verksamma i närliggande större städer men också internationellt. I flera kommuner saknas lokaler som tillgodoser de professionella kulturskaparnas behov. I Uppsala saknas scener, ateljéer andra lokaler för kulturskapare utanför de stora institutionerna. Fria kulturskapare upplever också att de konkurrerar med offentligt stödda institutioner på ojämlika villkor. I många av de mindre kommunerna gäller lokalbristen främst utställningslokaler för bildkonst och en större scen. Dessutom saknas organiserade mötesplatser för nätverksbyggande och synliggörande av de lokala kulturliven. Att skapa nytänkande konstverk är tidskrävande och bygger på individens drivkraft. En anledning till att länets kulturskapare söker sig utanför länet kan vara att det är svårt att få tillräcklig ekonomisk ersättning för detta arbete inom länet. En annan anledning kan vara att konstvärlden utanför länet erbjuder fler möjligheter till stimulerande möten med andra konstnärer och bättre förutsättningar för att utveckla sitt konstnärskap. Kulturpolitiskt prioriterade områden De nationella kulturpolitiska mål som riksdagen beslutade om 2009 är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppfylla dessa mål ser staten områdena barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet och internationellt/interkulturellt som prioriterade områden att särskilt beakta i arbetet med regionala kulturplaner.
8 (9) Barn och unga Av statens kulturpolitiskt prioriterade områden sker det mest konkreta arbetet i länets kommuner inom området barn och unga. Kommunerna har ofta särskilda medel avsatta för området och alla kommuner har redovisat ett eller flera exempel på lyckade satsningar. Genom skolan finns möjlighet att nå ut med kultur till i princip alla barn. För att nå ut med kultur till skolor finns kulturombud på skolorna i de flesta av länets kommuner, men det är inte alltid som kulturombuden har tid och mandat avsatt för uppgiften. I drygt hälften av länets kommuner finns också en kulturtjänsteman med prioriterad tid avsatt för arbete med kultur i skolan. Genom Skapande skola ges nationella bidrag till grundskolor för inköp av professionell kultur, arbete med elevers eget skapande och samverkan mellan kulturliv och skola. För läsåret 2011-2012 har länets kommuner tilldelats drygt 6 miljoner kronor i stöd för Skapande skola. Denna summa delas mellan kommunal skolverksamhet i alla länets kommuner samt sju fristående skolor i länet. Inom länet finns också skolor och skolklasser med kulturinriktning. Gymnasieprogram med kultur- eller estetisk inriktning finns i de kommuner som erbjuder fullt utbyggda teoretiska gymnasieprogram. Uppsala och Östhammars kommuner anger också i underlagsmaterialet att de har kulturinriktade grundskoleklasser. I alla länets kommuner finns musikskola och i de flesta en kulturskola med verksamhet inom musik, dans och teater samt ibland ytterliggare någon konstform. Barn & ungdomars kulturvanor på fritiden är mycket mindre utforskat än arbetet med kultur i skolan. Det som kan sägas är att det finns många olika aktiviteter i studiecirklar och föreningar. I länet arrangeras delevenemang i större riksomfattande kulturevenemang som riktar sig till ungdomar. De mest tydliga exemplen är Ung Kultur Möts och Musik Direkt. De fritidsgårdar som finns i länets kommuner fungerar som mötesplatser för unga. Vissa av länets fritidsgårdar arbetar aktivt med kultur och kreativt skapande som en del av verksamheten. Tillgänglighet, jämställdhet och internationellt/interkulturellt Uppsala kommun arbetar aktivt och tydligt med de prioriterade områdena tillgänglighet och internationellt/interkulturellt. I materialet lämnas många exempel på lyckade satsningar inom dessa områden. Uppsala kommun har också ytterliggare kulturpolitiska prioriteringar och strategier utöver statligt prioriterade områden. Övriga kommuner i länet har inga särskilda medel avsatta för andra prioriterade kulturpolitiska områden än barn och unga. Kommunerna menar att verksamhet, ansvar, medel till de kulturpolitiskt prioriterade områdena tillgänglighet, jämställdhet och internationellt- /interkulturellt ska ingå i kommunernas ordinarie verksamheter. Överlag har dessa intentioner tyvärr inte lämnat många tydliga effekter i kommunernas kulturliv. Ingen av länets kommuner har redovisat någon lyckad satsning inom det kulturpolitiska området jämställdhet. Utöver Uppsala har Tierps kommun lämnat uppgifter om lyckade satsningar inom tillgänglighet och Östhammars kommun redovisat lyckade satsningar inom tillgänglighet och internationellt/interkulturellt. Övriga kommuner har endast rapporterat lyckade satsningar för barn och unga. Bland de lyckade satsningarna inom tillgänglighet dominerar satsningar för att öka den kulturella delaktigheten hos människor med funktionshinder, t.ex. rörelsehindrade, utvecklingsstörda, synskadade
och personer med läs/skrivsvårigheter. Färre eller ingen satsning på andra aspekter av tillgänglighet nämns bland kommunernas satsningar. På området internationellt/interkulturellt nämner både Östhammar och Uppsala vänortssamarbeten inom kulturområdet. Uppsala nämner bland annat också sina festivaler av internationellt intresse och engagemanget som fristad för förföljda författare. 9 (9)