Regional kulturplan för Uppsala län

Transkript

1 Regional kulturplan för Uppsala län

2 Regional kulturplan för Uppsala län Regional kulturplan för Uppsala län antogs av landstingets kulturnämnd den 25 april och av landstingsfullmäktige den 18 juni 2012.

3 Fler exemplar av skriften kan beställas på eller hämtas på Kultur i länet, Box 26074, Uppsala Originalproduktion: Byrå4 Tryck: Exaktaprinting, december Omslagsfoto: Pingvin med blå kub av PG Thelander från 1995, ett av landstingets många konstverk. Skulpturen står utanför entrén till Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten i Uppsala. Foto: Olle Norling

4 Innehåll Konst och kultur i Uppsala län år Kulturpolitisk utgångspunkt 9 Inledning 9 Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser 9 Nationella kulturpolitiska mål 11 Utvecklingsområden Ett rikare konstliv utvecklingsområden 13 Litteraturen 13 Scenkonsten 14 Bild- och formkonsten 15 Konstlivets internationalisering 15 En ökad kulturell delaktighet utvecklingsområden 17 Kulturliv för alla 17 Kultur för barn och unga 18 Digital delaktighet 18 Kultur och hälsa 19 En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden 20 Arrangörer och lokaler 20 Kulturmiljöer i länet 21 Konst i det offentliga rummet 22 Kultur, kreativa sektorn och samhällsutveckling 23 Uppsala län 25 Demografi och geografi 25 Lokalt kulturliv 26 Professionella kulturskapare 26 Civilsamhället 27 Folkbildningen 27 Regional kulturverksamhet i Uppsala län 29 Den regionala nivåns organisation på kulturområdet 29 Regionala och kommunala kulturinstitutioner 30 Interregional samverkan och samarbete 30 De regionala kulturaktörerna och prioriteringar Professionell teater- och musikverksamhet 31 Regional museiverksamhet 33 Konst- och kulturfrämjande verksamhet 34 Regional arkivverksamhet 37 Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga 38 Hemslöjdsfrämjande verksamhet 38 Regional biblioteksverksamhet 39 Kultursamverkan i Uppsala län 41 Samverkan, samarbete och samspel 41 Processen 41 Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen 44

5 Från Tre korta pjäser på Teater Blanca den 7 november 2012 då tre Uppsalaförfattare Marianne Jeffmar, Mats Nygren och Lena Köster presenterade var sin kortpjäs, ett arrangemang av Litteraturcentrum i Uppsala stad och län och Teater Blanca. Foto: Leonidas Aretakis 4

6 Förord Uppsala län har ett rikt kulturliv. Det gestaltas genom länets kulturinstitutioner, fria kulturliv, folkbildningens aktörer och kulturföreningar. Landstinget i Uppsala län och länets åtta kommuner är huvudmän för en rad olika kulturverksamheter som utgör en grund för den kulturella infrastrukturen i länet. Landstinget har sedan många år tillbaka ett nätverk för länets kulturchefer kallat Kilen efter kulturförvaltningen Kultur i länet (Kil). Detta nätverk har spelat stor roll i arbetet med den regionala kulturplanen. I ett politiskt nätverk politiska Kilen har berörda kulturpolitiker och förtroendevalda från länets kommuner, kulturverksamheter och institutioner deltagit i utformningen av denna regionala kulturplan. Regional kulturplan för Uppsala län är landstingets strategi för regional kultur framtagen i nära samarbete med länets samtliga kulturaktörer under närmare två års tid. Resultatet är ett tydligt fokus på tre utvecklingsområden: Ett rikare konstliv, En ökad kulturell delaktighet och En attraktivare livsmiljö. Detta har sin kulturpolitiska utgångspunkt i landstingets uppdelning i de tre områdena Konsten, Människan och Regionen. Visionen är att lyfta Uppsala läns kulturliv ytterligare ett steg med förhoppningen att länet om tio år ska vara ett ledande kreativt kraftcentrum. Den regionala kulturplanen ger den strategiska inriktningen för de kommande två åren och tillsammans med länets kulturaktörer ska vi se till att uppfylla den tioåriga visionen. Ove Hultquist Ordförande, kulturnämnden Calle Nathanson Kulturdirektör, Kultur i länet 5

7 Shoreline av Per Sångberg, oljemålning från Verket ägs av Landstinget i Uppsala län och är placerat i Regionalt Onkologiskt Centrum, Akademiska sjukhuset. Foto: Per Sångberg. Per Sångberg / BUS

8 Konst och kultur i Uppsala län år 2023 Vår vision År 2023 är vårt län ett ledande kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglas av nytänkande och där Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. Uppsala län ligger centralt och sträcker sig från Mälaren i söder till Dalälven i norr. Här finns spännande möjligheter till interregionalt samarbete med de angränsande länen Västmanland, Stockholm, Södermanland, Dalarna och Gävleborg. I länets kulturinstitutioner, fria kulturliv, professionella kulturskapare och föreningsliv finns stor potential. År 2023: ska Uppsala län genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. Konst, kultur och kulturmiljö ska utvecklas och upplevas utifrån sitt egenvärde. Därför att människan är i behov av reflektion, samtal och förståelse samt att bildning och humanism är en förutsättning för det hållbara samhället. Vidare innebär ett starkt kulturområde goda förutsättningar för att nå framgång i det regionala utvecklingsarbetet. Kultur och kreativitet är givna möjligheter i arbetet för hållbar utveckling i dess tre dimensioner: socialt, ekonomiskt och miljömässigt. År 2023: är kultur och kreativitet den självklara framgångsfaktorn för att den regionala hållbara utvecklingen i Uppsala län lyckas. Regional kulturplan Den regionala kulturplanen är det första steget mot vår vision och sträcker sig över de två inledande åren Länets aktörer landstinget, kommuner, kulturskapare, civilsamhälle och kulturverksamheter har i en öppen och transparent process format kulturplanen. Aktörerna utgör tillsammans både nätverket och plattformen som ska möjliggöra vision, mål och kommande insatser. Den regionala kulturplanen lyfter tre utvecklingsområden som utgör särskilda satsningar under de kommande två åren: Ett rikare konstliv En ökad kulturell delaktighet En attraktivare livsmiljö 7

9 Sten på sten, i folkmun kallad Laxtrappan, av Arne Jones från Verket finns vid norra infarten till Akademiska sjukhusområdet. Foto: Olle Norling 8

10 Kulturpolitisk utgångspunkt Inledning Den regionala kulturplanen för Uppsala län har tagits fram av landstinget i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv. Kulturplanen anger länets prioriteringar på kulturområdet och kommer att ligga till grund för landstingets vidarefördelning av statliga medel till regionala kulturverksamheter. Den regionala kulturplanen innehåller fem olika delar. Den första delen ger en presen tation av landstingets kulturpolitik och förhållandet till de nationella kulturpolitiska målen. Den andra delen presenterar de utvecklingsområden som har identifierats under processen med att ta fram planen. Tredje delen ger en kort beskrivning av Uppsala län med särskilt fokus på kulturlivet. Fjärde delen beskriver den regionala nivåns organisation på kulturområdet och de elva regionala kulturaktörer som kommer att erhålla statsbidrag genom kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis, i den femte delen, redogörs för hur planen har tagits fram och hur uppföljning och fortsatt samver kan ska genomföras. Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Landstingets övergripande mål för kulturinsatser fastställdes av landstingsfullmäktige år Målen är formulerade utifrån ett analysverk tyg med tre olika utgångspunkter; konsten, människan och regionen. Till dessa hör tre politikområden; konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Konstpolitik Konsten Regionen Kulturplanering Människan Kulturpolitik Konstpolitik Målet för landstingets konstpolitik är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. För att nå målet ska landstinget Underlätta för professionella kulturskapare att verka i länet. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. Främja gränsöverskridande möten. 9

11 För att nå målet ska landstinget Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Underlätta för människors möten. Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Kultur är här de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman en grupp, en befolkning eller ett samhälle i social gemenskap. Kulturbegreppet innefattar konstarterna och den professionella konsten, men även till exempel deltagarkultur, amatör kultur, bildningsverksamhet och vårt kulturarv. Kulturplanering Målet för landstingets kulturplanering är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå målet ska landstinget Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. Projektet RESiDANS vill stärka folkdans och -musik och är i Uppsala län ett samarbete mellan Dans i Uppland, Musik i Uppland och Eric Sahlström Institutet. Foto: Johan Wahlgren Konst är här synonymt med konstarterna och innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form inom till exempel litteratur, bildkonst, musik, teater, dans och film. Kulturpolitik Målet för landstingets kulturpolitik är att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga. Kulturplanering handlar om samspelet mellan kultur, plats och identitet. Kultur planeringen innefattar konst/konstarterna, kultur, bildningsverksamhet och kulturarv men också områden som stadsplanering, turism och kulturella och kreativa näringar. Landstinget och armlängds avstånd Förutom de övergripande kulturpolitiska målen värnar landstinget principen om armlängds avstånd. Armlängdsprincipen innebär att den politiska nivån beslutar om mål och riktlinjer och lägger fast de ekonomiska ramarna. De konstnärliga bedömningarna eller andra kvalitativa bedömningar överlåts däremot till konstnärliga ledare, ämnesexperter och sakkunniga. 10

12 Elever från Wiks folkhögskola framför en musikteaterföreställning. Foto: Lars Gejpel Nationella kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Landstingets kulturpolitiska mål och strategier har samma inriktning som de nationella. Därför bidrar landstingets arbete med de egna målen även till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. 11

13 Slöjda är ett sätt att leva. Länshemslöjdskonsulenternas vandringsutställning c/o Hemslöjden handlar om hållbarhet, konsumtion och livsstil. Foto: Katja Jahn/Upplandsmuseet 12

14 Utvecklingsområden Utifrån landstingets mål för konstpolitiken, kulturpolitiken och kulturplaneringen har ett antal övergripande utvecklingsområden identifierats för perioden Varje utvecklingsområde berör en eller flera av de regionala kulturaktörer som ingår i samverkansmodellen, men även andra verksamheter som erhåller bidrag från landstingets kulturnämnd berörs. Den regionala kulturplanen fokuserar på utveckling för de verksamheter som ingår i samverkansmodellen och/eller erhåller landstingsbidrag. Utöver dessa finns kulturaktörer, -institutioner och föreningar, som är av betydelse för länets kulturliv och kulturplanens utvecklingsområden, men de är inte direkta utförare av kulturplanens satsningar och prioriteringar. Exempel på sådana verksamheter är Uppsala konstmuseum och Uppsala Konsert & Kongress, som båda attraherar besökare från hela länet. De regionala kulturaktörerna samverkar i stor utsträckning med länets kommuner som ansvarar för och finansierar en stor del av länets kulturliv. Samverkan är som mest utbredd kring kulturverksamhet för barn och unga, i skola och på fritid. Ett rikare konstliv utvecklingsområden Litteraturen Uppsala län är ett författartätt län, såväl idag som tidigare. Inom litteraturområdet finns många lokala initiativ, framför allt i Uppsala kommun, men även i andra kommuner i länet. Kommunerna, föreningslivet och landstinget genomför, enskilt eller i samarbete, olika projekt som syftar till att skapa mötesplatser och lyfta litteraturen som konstform. Landstinget har varit med och initierat ett nätverk för aktörer inom litteraturområdet som bland annat består av enskilda författare och representanter för kommuner, landsting, länsbibliotek och studieförbund. I samarbete med landstinget och Uppsala kommun arrangerar Studiefrämjandet skrivarverkstäder, författarkvällar och litteratur festivaler i länet. Sedan år 2008 är Uppsala kommun fristad för förföljda författare. I länet verkar också flera andra exilförfattare, okända i Sverige men erkända i andra delar av världen. Ett mål i sig är att göra dem mer kända även här. I länet finns flera stipendier och priser som delas ut till författare och bevarar minnet av betydelsefulla uppländska författare, exempelvis Jan Fridegård (i Uppsala och Håbo) och Stig Dagerman (i Älvkarleby). Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö erbjuder kurser i skri vande, både 13

15 År 2023 ska Uppsala län genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. med inriktning mot prosa/lyrik och mot dramatik. Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö har flera verksamheter riktade mot författare, till exempel nordiskt debutantseminarium för nya författare i Norden. Länsbiblioteket arbetar med utveckling av länets bibliotek och samordnar gemensamma insatser i länet. Ett exempel är bibliotekswebben Bibli, som rymmer länets samtliga kommunala biblioteksverksamheter. På Bibli finns även information om författare som är verksamma i länet. En samordnad satsning kring litteraturen som konstform skulle förbättra möjligheterna för författare att vara verksamma i länet och ytterligare levande göra länets rika litteraturliv. Särskilda satsningar : Stödja det litterära arvet i länet och erbjuda en plats där författare och litterära förmågor kan utvecklas och mötas. Detta genom att tillsammans med bland annat länets kommuner, bibliotek och aktörer inom folkbildningsområdet verka för en samordnad litteratursatsning, med ett litteraturcentrum som långsiktigt mål. Lyfta fram den uppländska litteraturen på den länsgemensamma biblioteks webben Bibli genom stöd till webbsamarbetet. Scenkonsten Begreppet scenkonst rymmer främst musik, teater och dans, men även gränsöver skridande konst som performance och nycirkus. I länet finns flera aktörer som i varie rande utsträckning producerar eller arrangerar scenkonst. Ett gemensamt problem inom scenkonstområdet är att det i länets mindre kommuner finns få bra scener och arran görer. Den professionella teaterverksamheten i länet är framförallt förlagd till Uppsala kommun. Tongivande är kommunägda Uppsala stadsteater som håller en hög konst närlig kvalitet och har ett gott rykte även utanför länet. Stadsteatern är viktig för hela länets teaterliv. Riksteatern Uppsala län är en annan regional aktör på teaterområdet och arbetar framför allt för att bidra till ett bra arrangörsnätverk för scenkonst i länet. Där med får länets invånare ta del av intressant scenkonst också utanför Uppsala. I fem av länets kommuner finns lokala arrangörsföreningar som är anslutna till Riksteatern. Gästspelsscener och mindre teaterscener finns främst i Uppsala, Bålsta och Enköping. En starkt växande aktör är Gottsunda Dans & Teater som har både pedagogisk verksamhet, amatörverksamhet och en professionell ensemble som producerar egna föreställningar. Ensemblens föreställningar håller hög konstnärlig kvalitet och har väckt nationell uppmärksamhet. Ensemblen är aktiv med turneér och Skapande skola-projekt i hela länet. Gottsunda Dans & Teater bedriver gästpelsverksamhet inom scenkonstområdet med betoning på dansområdet. Musiklivet framstår i jämförelse med många andra konstområden som starkt och levan de i länet. Länsmusikorganisationen Musik i Uppland har tillsammans med det kommun ägda Uppsala Konsert & Kongress en dominerande roll. Uppsala Konsert & Kongress arrangerar konserter och musikevenemang i Uppsala av hög kvalitet. Musik i Uppland ser genom Konsertkarusellen till att hela länet får ta del av ett varierat utbud av högkvalitativa evenemang och arrangerar konserter i Uppsala Konsert & Kongress. Uppsala kammarorkester, länets enda professionella orkester, består av Uppsala kammar solister, Linnékvintetten samt inhyrda frilansmusiker. Vid sidan av de två dominerande aktörerna finns både i Uppsala och resten av länet en rad arrangörer, före ningar, musikevenemang och festivaler som bidrar till ett levande musikliv. Många upplever det som att det saknas lämpliga scener för dans i Uppsala län. Varken länets stora aktörer inom scenkonstområdet eller de lokala arrangörsföreningarna arbetar med dans i någon större utsträckning. De stora scenerna inom musik- och teaterområdet sätter dock upp dansgästspel vid enstaka tillfällen. I dagsläget är Uppsala stadsteaters stora scen den av länets scener som lämpar sig bäst för större dansföreställningar. 14

16 Dans i Uppland är den regionala aktören på dansområdet. Dans i Upplands arbete gent emot de professionella dansarna och koreograferna sker i huvudsak i form av nätverk och rådgivning. Särskilda satsningar : Genom Musik i Uppland och Uppsala stadsteater producera högkvalitativa produktioner inom scenkonstområdet. Ge länsinvånarna samma möjlighet att ta del av teater- och dansevenemang av hög kvalitet som av musikevenemang, bland annat genom att tillsammans med länets kommuner inleda försök med en scenkonstkarusell. Uppdra åt Uppsala stadsteater att undersöka möjligheten för teatern att särskilt satsa på ett interaktivt publikarbete med en utökad barn- och ungdomsverksamhet i fokus. Bild- och formkonsten I länet finns många bildkonstnärer och ett flertal offentliga, ideella och privata aktörer som driver museer och gallerier. Den största aktören är det kommunala Uppsala konstmuseum, som är av betydelse för hela länets tillgång till samtida konst. Utanför Uppsala kommun finns relativt få gallerier och konsthallar, men i Tierp, Enköping, Håbo, Älvkarleby och Östham mars kommuner arrangeras välbesökta, årliga konstrundor och konstutställningar. Större konstsamlingar finns till exempel på Skokloster slott samt i Uppsala universitets ägo. På regional nivå saknas en museal konstverksamhet, då länsmuseet inte arbetar med samtidskonst. Däremot finns en konstkonsulent på landstinget. Den regionala konstkonsulent verksamheten, Konst i Uppland, har endast funnits sedan år 2008, först i projektform och sedan år 2010 som en ordinarie verksamhet på lands tinget. Landstinget arbetar dessutom med samtida konst genom att vara en stor inköpare av konst till konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. För närvarande uppgår landstingets konstinnehav till ca verk. I kraft av verksamhetens stora omfattning och den erfarenhet som byggts upp, är landstingets konstansvariga en resurs för länets kommuner när det gäller konst i offentliga miljöer. Det kan gälla rådgivning om bland annat avtal, beslutsprocesser och upphandling. Landstinget prioriterar jämställdheten inom bild- och formkonsten. Undersökningar har visat att män är överrepresenterade bland annat när det gäller stipendier och vid konstinköp till museer och samlingar. Därför ska landstinget se över hur inköp, utställningsverksamhet, offentliga gestaltningsuppdrag ser ut i ett jämställdhetsperspektiv. Medverkans- och utställningsavtalet (MU-avtalet) är ett statligt ramavtal som började gälla MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning garanteras ersättning både för den tid som läggs ned i samband med utställningen och för den konst som visas på denna. Landstinget arvoderar konstnärer enligt MU-avtalet vid utställningar och sprider information om avtalet till länets kommuner och samarbetspartners. Särskilda satsningar : Skapa förutsättningar för en regional konstverksamhet i dialog med Uppsala kommun och Upplandsmuseet. Tillgängliggöra landstingets konst för en bredare målgrupp genom pedagogiska projekt och informationsinsatser. Föra en könsuppdelad statistik över stipendier, inköp och offentliga utsmyckningar. Vid bidragsgivning till utställningsverksamhet ställa krav på att bidragsmottagaren arvoderar medverkande konstnärer enligt MU-avtalet. Konstlivets internationalisering Det internationella perspektivet att ta intryck av och lära känna andra kulturer är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Att kulturskapare arbetar över nationsgränserna bidrar till ett konstliv med mångfald och hög konstnärlig kvalitet. Att Uppsala är en universitetsstad bidrar till att länet har en mångkulturell och internationell prägel. Vid universiteten finns anställda och studenter från hela världen. 15

17 Utställningen Äntligen vuxen!? på Upplandsmuseet var en interaktiv utställning som lockade in besökaren i ungdomarnas värld. Foto: Olle Norling/Upplandsmuseet Landstinget verkar för att konstlivets internationalisering ska öka. Redan idag främjar landstinget internationellt och interkulturellt utbyte genom att stödja satsningar som riktar sig till en publik både inom och utanför länets och landets gränser. Uppsala Inter nationella Kortfilmfestival, Internationella gitarrfestivalen, performancebiennalen Friktioner och scenkonstfestivalerna TUPP och BUSIG är exempel på större internationella sats ningar. Landstinget stödjer också enskilda kulturskapares och kulturaktörers möjligheter till internationellt utbyte, framför allt genom ekonomiska bidrag. Ett förslag till EU-programmet Kreativa Europa år lanserades i november Programmet avser att stödja europeisk verksamhet inom kultur. I huvudsak riktar programmet in sig på stöd till konstnärer, kulturarbetare och organisationer att nå ut till en bredare och internationell publik, hjälp att utnyttja digitaliseringen samt specifikt stöd till internationell distribution av europeisk film. En ny garantifond som riktar sig till små aktörer ska skapas för att ta hänsyn till de särskilda finansieringssvårigheter som småföretag inom kultur och kreativitet har. Landstinget bör bevaka vilka möjligheter 16

18 programmet kan få för internationaliseringen och utvecklingen av länets konst- och kulturliv. Särskilda satsningar : Stödja initiativ som ökar internationaliseringen av länets konstliv, och sär skilt beakta internationaliseringen vid ansökningar om ekonomiskt stöd. Uppdra åt de regionala kulturaktörer som erhåller verksamhetsbidrag från lands tinget att ta med det internationella perspektivet vid planering av sin verksamhet. Utnyttja möjliga stöd till internationalisering av länets konst- och kulturliv genom EU-programmet Kreativa Europa En ökad kulturell delaktighet utvecklingsområden Kulturliv för alla Alla människor ska ha möjlighet att möta konst och kultur. Inte bara för att det har ett värde i sig, utan också för att kulturlivet utgör en arena för möten mellan människor med olika bakgrund och umgängeskretsar. För att alla ska ha möjlighet att delta i kultur livet måste det anpassas efter de individuella faktorer som kan utgöra hinder för kulturell delaktighet. Det är viktigt att säker ställa tillgängligheten för personer med fysiska eller psykiska funktions nedsättningar samt att tillse att kulturlivet har god geografisk spridning. För att öka tillgängligheten till länets kulturliv för personer med funktionsnedsättning ska alla regionala kulturaktörer förlägga aktiviteter och föreställningar till lokaler som uppfyller krav på tillgänglighet. Landstinget ställer dessutom krav på tillgänglighet hos mottagare av kulturbidrag. För att tillgodose olika preferenser hos befolkningen måste kulturlivet vara mång facet terat, innehålla både breda och smala kulturyttringar och kunna erbjuda peda gogisk vägledning till den kulturovana besökaren. Kulturlivet ska spegla länets dominerande kulturella identitet såväl som identiteten i minoritets- och subkulturer och de mångkulturella resurser som finns i länet ska tas tillvara. Sverige har erkänt fem nationella minoriteter. Dessa är sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. Landstinget är dessutom ett finskt förvaltningsområde. Länets befolkning tillhörande en nationell minoritet ska ha möjlighet att utveckla sin kultur och sitt kulturarv. Det är också viktigt att länsinvånarna själva får möjlighet att genom kulturellt skapande uttrycka sina identiteter, tankar och idéer, både professionellt och på amatörnivå. Dels för att det bidrar till en högre kulturell delaktighet, dels för att bredden av kulturellt aktiva individer i längden är viktig för den professionella konsten. I länet är arbetet med att göra kulturutbudet tillgängligt för äldre och personer med funktionsnedsättning välut vecklat och den geografiska spridningen av den regionala nivåns kulturinsatser relativt god. Medvetenheten om betydelsen av jämställdhets-, interkulturella och pedagogiska perspektiv är hög. Det finns dock ett behov av att tydliggöra perspektiven och utveckla de regionala kulturaktörernas arbete med dem. Särskilda satsningar : Säkerställa att de regionala kulturaktörerna arbetar aktivt med tillgänglighet, jämställdhet och interkultur genom att ta med perspektiven i de överens kommelser som tecknas. Samtliga regionala kulturinstitutioner ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vid bidragsgivning ställs krav på att bidragsmottagaren i möjligaste mån tillgängliggör verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Genom publikarbete och ökad satsning på uppsökande verksamhet få besökare från fler målgrupper till de regionala kulturaktörernas verksamheter. Stödja initiativ som ökar mångfalden i länets kulturliv och sär skilt beakta de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kulturella identitet. 17

19 Kultur för barn och unga Barn och unga är en målgrupp som prioriteras av landstinget och de regionala kultur aktörerna. Alla barn och unga bör få möjlighet att ta del av ett kulturutbud av hög kvalitet och utöva eget kreativt skapande. Genom skolan kan länets regionala kultur aktörer nå ut till en bred grupp av barn och unga. De regionala kulturaktörerna samverkar med länets kommuner vid satsningar riktat mot barn och unga, både i skolan och på fritiden. Landstinget erbjuder genom Upplands Lokaltrafik länets skolklasser att resa till kulturaktiviteter och kulturella resmål kostnads fritt under kollektivtrafikens lågtrafiktider. Eftersom erbjudandet inte gäller Uppsalas stadsbussar upplevs det idag som svårt för skolor utanför Uppsala att besöka resmål i Uppsalas ytterområden. Kulturkraft är ett nätverk bestående av konsulenter, producenter och museipedagoger som arbetar länsövergripande med barn- och ungdomskultur i organisationer där lands tinget är huvudman eller större bidragsgivare. Kulturkraft samarbetar för att utveckla arbetet med barn- och ungdomskultur. Några samarbetsområden är att arrangera utbuds dagar, utveckla Skapande skola-verksamhet och öka ungas delaktighet i kulturlivet, bland annat genom satsningar på sociala medier. Landstinget har dessutom ett arrangörs stöd för teater och dans som kan sökas för professionella föreställningar i skolor. Vid sidan av kultur i skolan behöver barn och unga meningsfulla fritidsaktiviteter. För att kunna utvecklas behöver de som visar särskilt intresse eller talang inom något kul turområde möjligheter till utövande och stöd även på fritiden. Flera av de regionala kulturaktörerna arrangerar festivaler där unga utvecklar och visar upp sitt eget skapande. Några exempel är Skapa Dans, Focus Filmfestival, Musik Direkt, Unga skrivare och Ung Kultur Möts. Biblioteken har vid sidan av skolans läsinlärning en viktig samhällelig roll för lustläs ningen, vilken underlättar barns språkliga utveckling. Lustläsningen grundläggs tidigt och ofta utanför det formella lärandet. Från vaggan till det egna föräldraskapet finns en kedja med lässtimulerande insatser som biblioteken erbjuder. Det finns klara samband mellan läsning och ökad tolerans och empati. Länsbiblioteket arbetar med utveckling av lässtimulerande insatser. Författarmöten har stor betydelse för läsintresset. Även scenkonst kan ha betydelse för läslusten och skrivkonsten. Gottsunda Dans & Teater, Länsbibliotek Uppsala, Wiks folkhögskola och Uppsala stadsteater samarbetar kring en manusförfattartävling för unga. Landstinget fördelar årligen en rad bidrag och stipendier för att stödja barn- och ungdomsverksamhet, till exempel bidrag till ungdomsorganisationer på distriktsnivå, ungdomsstipendier för att uppmuntra talangfulla ungdomar inom olika konstområden och sedan år 2011 priset Årets Uppskattning till en aktör som har gjort betydande insatser inom barn- och ungdomskulturområdet. Särskilda satsningar : Utveckla satsningen på Kulturbuss, så att fler elever kan ta del av fler kulturella resmål, bland annat genom att utvidga erbjudandet till att gälla även stadstrafiken i Uppsala. Möjliggöra för fler barn och unga att möta kultur i skolan och på sin fritid genom att utveckla Kulturkrafts arbete. Genom ökad samverkan mellan studieförbund, kulturskapare och bibliotek ut veckla stöd till ungas eget skapande inom litteraturområdet samt utveckla det lässtimulerande arbetet gentemot barn och unga. Digital delaktighet Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat. Internet möjliggör ett snabbt och alltid tillgängligt informationsflöde och en effektivare kommunikation. Det innebär många fördelar, men medför också en del problem. Ett sådant är att de individer som inte vill eller kan vara en del av det digitaliserade samhället går miste om information och därmed hamnar i ett utanförskap. Enligt Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.se) står 1,3 miljoner av Sveriges invånare eller över länsbor utanför den digitaliserade världen år Länsbiblioteket arbetar aktivt för att öka den digitala delaktigheten hos länets invånare. 18

20 För att synliggöra och utveckla ett levande kulturliv bör kultursektorn finnas närvarande på de arenor som med borgarna använder. En sådan arena är sociala medier, vilka redan används av många av länets regionala kulturaktörer och av det regionala nätverket för barn- och ungdomskultur, Kulturkraft. Ur ett politiskt och demokratiskt perspektiv kan digitala plattformar fungera som arenor för ökat utbyte med allmänheten. Internet underlättar spridning av konst och kultur. Det är positivt, men det är samtidigt viktigt att värna om upphovsrätten så att kulturskapare får ersättning för sitt arbete. Digitala verktyg kan också användas för att erbjuda nya kulturupplevelser eller för att ytterligare tillgängliggöra kulturupplevelser och kulturarv. Digitaliseringen av biografer är inte enbart viktigt för fortsatt tillgång till visningsmöjligheter av nyproducerad film, utan vidgar dessutom biografens verksamhetsområde. Förutom film kan biografen bland annat visa digitala sändningar av scenkonstföreställningar och föredrag. Digitaliserade museer och arkiv kan göra samlingarna tillgängliga utan att de intresserade behöver resa till det faktiska museet eller arkivet. Upplandsmuseet arbetar med Digitalt Museum, en satsning för att göra museisamlingarna tillgängliga på Internet, och utvecklar databasen PRIMUS som på sikt kan hantera hela länets kulturarv i form av museisamlingar. Även de regionala arkiven arbetar med digitalisering av sina bestånd. Särskilda satsningar : Öka den digitala delaktigheten hos länets invånare genom riktade satsningar på att lära länsinvånarna navigera och kommunicera på nätet. Satsningen bör genomföras genom ökad samverkan mellan aktörer som direkt når medborgarna som till exempel bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Stödja de biografer i länet som önskar införa digital teknik, med målet att det ska finnas minst en digitaliserad biograf i varje kommun. Digitalisera regionala samlingar och arkiv för att öka tillgängligheten till vårt kulturarv. Charlies Unge / Pantomimteatern. Riksteatern Uppsala län arrangerade en turné med föreställningen våren Foto: Martin Skoog Kultur och hälsa Det finns vetenskapliga studier som visar att kulturell aktivitet har ett samband med god hälsa. Kultur har en självklar plats i vårt demokratiska samhälle och länets medborgare ska kunna ta del av kulturlivet på sina villkor. Att få möjlighet att, trots sjukdom, smärtor eller ålderskrämpor, ta del av kultur är viktigt och därför förtjänar kulturen en självklar plats i vården. Landstingets Kultur i vården-verksamhet riktar sig till patienter och närstående, samt personal inom landstinget. Genom att förlägga kulturprogram till vårdlokaler ges patienter tillgång till kulturevenemang. Eftersom många människor dagligen rör sig i vårdlokalerna når kulturprogrammen ut till en bred 19

21 målgrupp. Landstinget delar också ut ett särskilt bidrag till studieförbunden för verksamhet i vården, driver ett regionalt nätverk för dem som arbetar med Kultur i vården i länets kommuner och deltar i ett nationellt nätverk för Kultur i vården. Ytterligare en del i landstingets arbete med Kultur i vården är den konstnärliga gestaltningen av landstingets vårdlokaler. Kultur i vården deltar också i nätverk med aktörer från olika verksamhetsområden inom landstinget där det gemensamma målet är att öka kulturutbudet inom landstingets verk samheter. Ett par exempel är nätverken SKA - Samverkan för Kultur på Akademiska sjukhuset och Kulturnätverket Barn och unga på Akademiska. De sektorsövergripande nätverken bidrar till ett bättre utnyttjande av tillgängliga kulturresurser, liksom till att göra kultur till en mer integrerad del av vårdverksamheten. Nationell och internationell forskning bedrivs inom området kultur och hälsa och i Norden ökar samarbetet för gemensamt erfarenhetsutbyte. Med utgångspunkt i det positiva sambandet mellan kultur och hälsa tog regeringen 2009 initiativ till pilotprojekt för Kultur på recept i Västerbotten och Skåne. Pilotprojekten är nu avslutade. Landstinget ser konceptet med Kultur på recept som intressant och be vakar utvecklingen på området. I takt med att vi lever allt längre ökar antalet äldre människor i befolkningen. Självklart har denna grupp lika stor behållning av, och rätt till, kultur som alla andra. Därför ska äldre ges så god tillgång till det kulturella utbudet som möjligt. Särskilda satsningar : Inleda samarbete med ledande internationella nätverk inom området kultur och hälsa och följa den forskning som bedrivs på området. Följa utvecklingen inom Kultur på recept och samverka med kommunerna gällande kultur för äldre. Intensifiera samarbete och nätverkande med länets kommuner kring Kultur och hälsa. En attraktivare livsmiljö utvecklingsområden Arrangörer och lokaler Arrangörer och ändamålsenliga lokaler behövs för att medborgarna ska kunna ta del av ett kulturellt utbud liksom för att kulturskapare ska kunna visa upp sig. Arrangörer och lokalhållare kan vara av skilda slag, offentliga aktörer, privata aktörer eller civilsam hällets föreningar, samfund, kyrkor och andra lokalhållande organisationer. I många delar av länet råder det brist på ändamålsenliga lokaler. Bland annat är bristen på ateljéer, studios, scener och repetitionslokaler stor i flera kommuner och försvårar konstnärligt skapande i länet. Detta begränsar dessutom möjligheten för turnerande verksamhet inom till exempel scenkonstområdet och utställningsområdet. Föreningslivet, studieförbunden och skilda samfund är lokalhållare med god geografisk spridning i länet. Civilsamhällets lokaler utgör därför en viktig resurs där andra scen- eller utställnings lokaler saknas. Detta utnyttjas idag inom scen konstområdet, främst för musikevenemang. Länets arrangörsföreningar är också viktiga för den kulturella infrastrukturen, och möjliggör för invånarna att vara delaktiga i beslut om kulturutbud på lokal nivå. Olika konstarter och kulturformer ställer olika krav på lokal och arrangör. Förutom att dessa krav ska tillgodoses ska tillgängligheten för funktionshindrade vara tillfreds ställande. Genom ökad samverkan mellan ideella, privata och offentliga aktörer samt ökad samordning mellan olika konstarter kan kulturlivets behov av lokaler och arran görer tillgodoses på ett bättre sätt. Särskild satsning : Tillsammans med länets kommuner och aktörer inom kulturoch folkbildningsområdet ta fram en handlingsplan för att lösa problemen med arrangörsskap och lokaler i länets olika delar. 20

22 Wiks slott ligger vackert beläget vid en flik av Mälaren. Där har landstinget sin interna konferensanläggning. På Wik anordnas även kulturevenemang av olika slag, till exempel en skördefest och en körstämma. Foto: Vasilis Theodorou Kulturmiljöer i länet I Uppsala län finns många värdefulla kulturmiljöer som ger länsinvånarna en djupare förståelse för länets historia och är en resurs för turismnäringen och regional utveckling. En utveckling av kulturmiljöerna som besöksmål ökar tillgängligheten för länets in vånare och besökare utifrån. Kulturlandskapets bevarande och utveckling är därför viktigt och Upplandsmuseet, liksom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har hög kompetens på området. Inom kultur miljöområdet finns många aktörer i länet. Förutom de tidigare nämnda är Länsstyrelsen i Uppsala län en viktig aktör. Utbytet och samverkan mellan de olika aktörerna borde utvecklas. Länets landsbygd innehåller många spår av den uppländska bondekulturen. I den södra delen av länet och trakten kring Mälaren finns stora bondgårdar, slott och herrgårdar som markerar jordägandets sociala struktur. De ståtliga slotten och herrgårdarna är ett resultat av adelns ekonomiska maktställning 21

23 och uppförda enligt då rådande stilideal i Europa. Herrgårdsoch agrar landskapet har potential att vidareutvecklas till attraktiva besöksmål. Några betydelsefulla anläggningar som redan idag är öppna för besökare är Wik, Grönsöö, Biskops- Arnö och Skokloster. Järnhanteringens långa historia i Uppland gör sig påmind på flera platser i vårt län. I synnerhet i Dannemora gruvor och nordupplands vallonbruk speglas järnets storhetstid och den stora efterfrågan på kvalitativt stångjärn som möjliggjorde de storslagna bruksmiljöer som växte upp här under och 1800-talen. Ett besökscentrum som förklarar sammanhangen och vägleder besökare till bruksmiljöerna saknas. De historiska byggnaderna i Uppsala vittnar om stadens historia som lärdomsstad och ärkebiskopssäte. I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av en förhistorisk bosättning och kultplats och ett museum i nära anslutning. Både det historiska Uppsala och det förhistoriska Gamla Uppsala är välbesökta resmål med stort kulturhistoriskt värde. Flera värdefulla fornlämningar finns också på andra håll i länet, till exempel i Vendel. När stat och kommuner utvecklar besöksmål med koppling till länets kulturhistoriska miljöer kan Upplandsmuseet utgöra en viktig operativ part. Särskilda satsningar : Utveckla och tillgängliggöra kulturlandskapet och kulturmiljön på Wik i sam arbete med Upplandsstiftelsen, Upplandsmuseet och Uppsala kommun. Undersöka möjligheten att bidra till ett samlat besökscentrum för Vallonbruken. Utveckla Gamla Uppsala som besöksmål genom att Upplandsmuseet som länets kulturarvsinstitution tar ett övergripande ansvar och knyter samman besöks målen i området, inklusive det egna friluftsmuseet Disagården. Uppdra åt Upplandsmuseet att skapa ett nätverk för samarbete, diskussion och erfarenhetsutbyte inom kulturmiljöområdet. Till nätverket bjuds bland annat in representanter från SLU och länsstyrelsen. År 2023 är vårt län ett ledande kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglas av nytänkande och där Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. Konst i det offentliga rummet Det offentliga rummet delas av alla länets invånare. Ett offentligt rum med konst eller andra kulturella aktiviteter bidrar till att fler människor möter kultur i sin vardag och till att den fysiska miljön blir mer variationsrik. Konst kan sätta in oss människor i ett sammanhang, förklara och diskutera vår samtid, vara inspirerande och roande. En väl utvecklad pedagogik kan fördjupa intresset för och kunskapen om konst i vår omgiv ning. Kultur i länet har landstingsfullmäktiges uppdrag att konstnärligt gestalta landstingets lokaler. I samband med nybyggnationer, ombyggnationer och förhyrningar anslås mot svarande 1 % av byggnads kostnaden till konstnärlig gestaltning. Målgrupp för lands tingets arbete med offentlig konst är länets invånare i egenskap av patienter, personal, anhöriga, besökare, elever och konferensdeltagare. I ett internationellt perspektiv pågår intressant forskning kring vårdbyggnad, utformning av vårdlokaler och konstens relation till detta. Kultur i länet deltar i nationella nätverk kring frågor om konstnärlig gestaltning av vårdlokaler och följer internationell forskning på området. Eftersom länets sjukvård inte längre enbart bedrivs av landstinget i egen regi har det uppstått osäkerhet kring arbetet med konstnärlig gestaltning i landstingets lokaler. Om en annan aktör bedriver verksamhet i landstingets lokaler är frågan om landstingets konst ska finnas kvar i lokalerna, liksom det är osäkert hur den konstnärliga gestaltningen ska hanteras när landstinget säljer lokalen men fortsätter att bedriva verksamhet där. Sedan sex år samverkar landstinget med landstingen i Dalarna och Gävleborgs län för att undersöka och utveckla 22

24 former för den rörliga bilden/videokonst i offentliga miljöer. Samarbetsprojektet kallas Videogud och gemensamt visas ett videokonstprogram vid ett tjugotal videostationer runt om i de tre länen. Tillsammans ansvarar Videogud för en årlig Videokonstfestival, som äger rum i något av de tre länen. I Uppsala län finns videostationer i Uppsala, Håbo, Enköping och Tierps kommuner. Särskilda satsningar : Tillsammans med länets kommuner och andra aktörer stärka konstens och kulturens roll i det offentliga rummet och utveckla satsningen på att visa samtida konst på offentliga platser runt om i länet. Följa och initiera forskning gällande utformning av vårdlokaler kopplat till konstnärlig gestaltning. Ta fram en handlingsplan för hur landstinget ska hantera den konstnärliga gestaltningen i de landstingslokaler som annan aktör bedriver verksamhet i. Kultur, kreativa sektorn och samhällsutveckling Kultur är viktigt för en attraktiv livsmiljö och en integrerad del av samhället. Genom sektorsövergripande samverkan kan kulturens betydelse för samhället synliggöras och utnyttjas i samhällsutvecklingen. De fria professionella kulturskaparna bidrar till utveckling och tillväxt genom att utmana och finna nya vägar. På Regionförbundet Uppsala läns inbjudan deltar landstingets kulturförvaltning, tillsammans med regionförbundet, Uppsala univer sitet och Sveriges lantbruksuniversitet, i ett utbyte mellan forskare och praktiker som är verksamma inom områdena sam hällsvetenskap och humaniora. Nätverket och seminariesatsningen är ett led i regionförbundets arbete med Regi onala Utvecklingsstrategin och går under namnet RUSA (Regionala Utvecklings Strategi Akademin). Regionförbundet och landstinget samarbetade åren kring KRUT-projektet. KRUT-projektet utgick från den kulturella och kreativa sektorns ekonomiska betydelse med Gruppen RAA uppträder på Ulleråkersbiblioteket inom landstingets Kultur i vården-verksamhet. Foto: Erik Klang målet att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn samt stärka dess ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Som en fortsättning på KRUT, samverkar regionförbundet och landstinget, med stöd av Tillväxtverket, idag kring projektet Krea törslots Uppsala län som pågår till december Kultur i länet inspireras i sitt arbete av metoden Cultural Planning, som förenar kultur området med samhällsplanering. Metoden går ut på att undersöka vilka kulturella resur ser, traditioner och identiteter som präglar en plats eller ett område, för att sedan skapa utvecklings planer utifrån dem. Cultural Planning utgår ifrån medborgarperspektivet och ses som ett komplement till den traditionella samhällsplanering en. Särskilda satsningar : Fördjupa pågående samarbete inom området humaniora/ samhällsvetenskap med Uppsala universitet och Regionförbundet. Fördjupa deltagandet i det nationella nätverket kring Cultural Planning och tillsammans med länets kommuner diskutera möjligheten att använda metoden i vårt län. 23

25 I en annans rum av Karin Mamma Andersson, oljemålning från Målningen är ett av de ca konstverk som Landstinget i Uppsala län äger. Foto: Olle Norling. Karin Mamma Andersson / BUS

26 Uppsala län Inför framtagandet av den regionala kulturplanen gjordes en kartläggning av länets kulturliv som mynnade ut i två rapporter, Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv Länets åtta kommuner och Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv De regionala kulturaktörerna. De beskrivningar som ges i det här avsnittet bygger på dessa. Avsnittet redogör endast för övergripande trender och särdrag. Rapporterna finns tillgäng liga på landstingets webbplats, Demografi och geografi Uppsala län sträcker sig från Mälaren i söder till Dalälven i norr, och gränsar till Väst manland, Stockholm, Södermanland och Gävleborgs län. I öster avgränsas länet av Östersjön. Länets administrativa, kulturella och ekonomiska centrum finns i Uppsala. Majoriteten av länets befolkning bor i Uppsala kommun, samtidigt som många invånare i länets andra kommuner har sitt arbete där. Närheten till Stockholm påverkar flera av länets kommuner på många sätt, inte minst genom den arbetspendling som sker dit. Städer som Västerås, Sala och Gävle är också viktiga för delar av länet. Uppsala läns orter och kommuner förbinds genom ett antal större riksvägar och järnvägsstråk. Längs dessa viktiga kommunikationsstråk bor ca 90 % av länets befolkning. Det finns tydliga skillnader mellan staden Uppsala och det resterande länet. Inte minst märks det i kommunernas befolkningssammansättning. Uppsalaborna har en ovanligt hög utbildningsnivå och förhållandevis stor andel invånare med utländsk bakgrund. I resten av länet är både utbildningsnivån och andelen invånare med utländsk bakgrund, med få undantag, låg. Demografiska skillnader finns också mellan länets södra och norra kommuner. Ibland förekommer dessa olikheter även mellan orter inom samma kommun. Nordupplands kommuner Älvkarleby, Tierp, Östhammar och Heby är landsbygdskom muner som alla är uppbyggda av flera mindre tätorter. Älvkarleby ligger nära Gävle och har, liksom Tierp, goda pendlingsförbindelser med Uppsala och Stockholm. Södra länet består av Enköpings kommun samt de mindre pendlingskommunerna Håbo och Knivsta. Bålsta har pendel tågsförbindelse till Stockholm och i Knivsta finns goda pendlingsmöjligheter till både Uppsala och Stockholm. Enköpings kommun präglas trots centralortens storlek till stor del av landsbygd. Residensstaden Uppsala kännetecknas av sin historia, där universi teten och svenska kyrkan är dominerande, och beskrivs ofta som en liten storstad eller stor småstad. 25

27 Lokalt kulturliv Uppsalas kulturliv omfattar en stor mängd verksamheter och evenemang inom en mång fald av kulturformer. Ett flertal är av nationellt eller internationellt intresse. Staden rymmer många stora och små institutioner och verksamheter inom kulturområdet. De största är offentliga men det finns en rad ideella och privata verksamheter som är viktiga för Uppsalas kulturutbud och uppskattas av länets invånare. Uppsala universitet och stadens ställning som ärkebiskopssäte påverkar både kulturlivet och stadens iden titet. Universitetet har förutom kulturhistoriska byggnader och omfattande biblioteks verk sam het en stor kulturverksamhet med museer, musikverksamhet, Linnéminnen och en omfattande konstsamling. Svenska kyrkan erbjuder viktiga mötesplatser i länets kulturhistoriskt värdefulla kyrkor och är dessutom en betydande kulturarrangör, inte minst inom musikområdet. Samtliga regionala kulturaktörer har sitt huvudsäte i Upp sala. Norduppland präglas av lokal historia, och på många håll av närheten till havet och Dal älven. Folkmusiktraditionen är levande och flera folkmusikevenemang och spel mansstämmor arrangeras i området. Eric Sahlström Institutet i Tobo är ett nationellt centrum för folkmusik och folkdans och en viktig aktör inom området. Några kommuner deltar i det länsövergripande samarbetet Folkmusikfest vid nedre Dalälven. I Heby och Öst hammars kommun finns också ett levande intresse för traditionella slöjdar tekniker. De många vallonbruk som finns i norduppland är viktiga kulturarv som också fungerar som kulturella centra. I flera av nordupplands kommuner är utbudet av sam tida kultur yttringar relativt litet, men på sina håll finns attraktiva evenemang och verksamheter. Laxön i Älvkarleby kommun erbjuder både vackra natur- och kulturmiljöer och ett flertal kulturarrangemang. I Östhammar arrangerar kommunen årligen en Musikvecka, som lockar besökare från hela länet. I de södra delarna av länet finns många fornlämningar, främst i Knivsta och Enköpings kommun. I Håbo kommun finns Åbergs Museum och viktiga kulturmiljöer som Biskops-Arnö och Skokloster slott. Även om kulturutbudet i Knivsta och Håbo kommun är rela tivt litet, är tillgången till kulturutbuden i Stockholm och Uppsala god. Enköpings kommun har många fina parkmiljöer som attraherar både turister och lokalbefolkningen. I Enköping finns ett brett kulturutbud, med till exempel ett kommunalt kulturhistoriskt museum, teaterscen, konsertlokaler, konsthall och viktiga kulturmiljöer till exempel Grönsöö slott. I alla länets kommuner ses biblioteken som en viktig kulturaktör. Särskilt viktiga är de i mindre kommuner. Utöver utlåningsverksamheten är biblioteken mötesplatser och arrangörer av kulturevenemang. I flertalet av länets kommuner lyfts det lokala musik livet fram som starkt, inte minst när det gäller körverksamhet, där Uppsala univer sitets körcentrum är en viktig aktör. Eftersom Uppsalas kulturliv är länets största och mest attraktiva reser många invånare i länets andra kommuner till Uppsala för att upp leva kultur. Uppsalaborna och invånarna i länets södra delar tar även gärna del av Stockholms stora kulturutbud. Medan invånarna i vissa av länets nordliga delar ofta tar del av kultur utbudet i Gävle, tar invånarna i länets västra delar del av kulturlivet i Väs terås. Professionella kulturskapare Professionella kulturskapare utgör grunden för ett kulturliv som präglas av konstnärlig kvalitet. Att kulturskapare får möjlighet att ägna sig åt sitt skapande på professionell nivå är en förutsättning för konstupplevelser av hög kvalitet. Kulturskaparna är därför en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. I Uppsala län, speciellt i Uppsala kommun, bor många professionella kulturskapare inom en mängd konstarter. Ofta har de ett nationellt, och i vissa fall ett internationellt, arbetsfält. Eftersom antalet anställningar för professionella kulturskapare är få i länet, är de flesta frilansande. Det är framförallt två faktorer som begränsar möjligheterna för länets fria kulturskapare att vara verksamma i länet. För det första är det svårt att försörja sig som konstnär i länet, vilket medför att många måste lönearbeta vid sidan av sin skapande verksamhet. Landstinget delar årligen ut kulturstipendier till kulturskapare som gjort konstnärligt betydande insatser och ett konstnärligt utvecklingsstöd som ger enskilda kulturskapare möjlighet att utveckla sitt skapande. Men sammantaget har 26

28 länets kulturskapare få möj ligheter att söka ekonomiskt stöd för sin verksamhet. Den andra begränsande faktorn är att det råder brist på ända målsenliga lokaler för fria kulturskapare att verka i. Utanför Uppsala saknas det främst scener och gallerier att visa upp sin konstnärliga produktion på, medan det i Uppsala istället framför allt finns ett behov av fler ateljéer och studios att skapa i. Civilsamhället Civilsamhällets aktörer är viktiga för länets kulturliv, inte minst i rollen som lokal hållare och arrangörer. Arrangörsföreningar, lokalhållande organisationer, hembygds rörelsen, Svenska kyrkan och andra samfund har stor betydelse för de regionala kultur aktörernas möjligheter att nå ut till länets mindre kommuner. Civilsamhället är givetvis också viktigt för sitt egna kulturella arbete. Många föreningar, samfund och kyrkor arrangerar egna kulturella evenemang och hembygdsrörelsen är viktig för att bevara och tillgängliggöra länets kulturarv. Studieförbunden och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö bedriver kultur- och bildningsverksamhet och är betydelse fulla för länsinvånarnas livslånga lärande och egna skapande. Civilsamhället byggs till stor del upp av ideellt engagemang vilket ger medborgarna möjlighet att påverka det lokala kulturlivet. Därigenom bidrar civilsamhället till läns invånarnas kulturella delaktighet. Folkbildningen Folkbildningsorganisationerna, länets studieförbund samt Wiks folkhögskola och Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, är betydelsefulla aktörer inom det civila samhället och spelar en betydande roll för den lokala kulturutvecklingen. De är stora producenter och arrangörer av kultur, både i form av program inför publik och i form av studiecirklar. Studieförbunden samarbetar ofta med kommuner, framför allt deras kulturförvaltningar men även äldreomsorg, social omsorg och fritidsförvaltningar. De lokala studieförbunden engagerar sig i olika typer av arrangemang och hjälper till med kontakter och nätverk. Verksamheten har eget skapande och aktivitet i fokus. Konsert med Uppsala Kammarorkester som är en del av Musik i Uppland. Foto: Stewen Quigley Studieförbunden investerar i och har tillgång till teknik och lokaler för sin verksamhet. Det innebär att det runtom i länet finns ett antal mötesplatser i form av samlingslokaler, scener, repetitionslokaler, ateljéer, verkstäder och utställningslokaler. Att delta i folkbildning ger en social gemenskap utanför arbete och familj. Studiecirklarna och folkhögskolekurserna utgör mötesplatser där människor ges möjlighet till skapande och kreativitet, att bygga sociala nätverk och stärka sina möjligheter att påverka sin livssituation. 27

29 Katja Blomérus, som är rom från Finland och anställd på Upplandsmuseet, berättar om romsk kultur och historia på Stordammenskolan. Foto: Vilhelm Sundbom/Upplandsmuseet 28

30 Regional kulturverksamhet i Uppsala län Den regionala nivåns organisation på kulturområdet Landstinget i Uppsala län bedriver kulturverksamhet på regional nivå. Landstingets kulturnämnd ansvarar för verksamheten. På landstinget finns förvaltningen Kultur i länet, som har fyra enheter: Kulturenheten, Wiks folkhögskola, Wiks slott och Läns bibliotek Uppsala. I Kulturenheten ingår konsulentverksamheterna Dans i Uppland, Konst i Uppland och Film i Uppland, samt Kultur i vården och arbetet med konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. Wiks folkhögskola, med filialen Uppsala folkhögskola, bedriver folkhögskoleverk samhet. På Wiks folkhögskola bedrivs längre kurser inom det estetiska området, flera olika kortkurser och allmänna kurser vid filialen Uppsala folkhögskola. Wiks slott är framför allt en landstingsintern konferensanläggning, men bedriver även en del kulturverksamhet, bland annat i samarbete med de estetiska kurserna på folkhög skolan. En årlig skördefest och en körstämma är några exempel. Länsbibliotek Uppsala arbetar framför allt med utvecklingsfrågor mot de kommunala biblioteken. Under åren bedrivs ett samarbetsprojekt med Landstinget Gäv leborg kring länsbiblioteksverksamheten, Länsbibliotek Gävleborg Uppsala. Projektet ska utforska hur delade resurser och delade kompetenser kan utveckla arbetet med att stödja biblioteksverksamheten i de båda länen. Personalansvar och ekonomiskt ansvar ligger hos Landstinget i Uppsala län och länsbibliotekarien vid Länsbibliotek Uppsala har chefsansvar för den samlade organisationen under projekttiden. Utöver verksamheterna inom förvaltningen är landstinget huvudman för stiftelserna Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Landstingets kulturnämnd finansierar de egna regionala kulturverksamheterna och ger årliga anslag till Musik i Uppland och Upplandsmuseet, liksom till de övriga regionala kulturverksamheter som har statligt verksamhetsstöd och ingår i samverkans modellen. De senare är Länshemslöjdskonsulenterna, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Före tagens historia Uppsala län och Riksteatern Uppsala län. Uppsala stadsteater är en rent kommunal verksamhet som har statligt verksamhetsstöd, men som idag saknar landstingsbidrag. 29

31 År 2023 är kultur och kreativitet den självklara framgångs faktorn för att den regionala hållbara utvecklingen i Uppsala län lyckas. De regionala kulturaktörer som får både statligt och regionalt verksamhetsbidrag skiljer sig åt på många sätt. Bland annat när det gäller organisationsform (i förvaltning, stiftelse, ideella föreningar), uppdrag och anslag (kommunalt, regionalt och statligt), ekonomiska förutsättningar (statliga verksamhetsbidrag som år 2012 varierar mellan ca 150 tkr och tkr), arbetssätt (producerande, konsulterande) och tidsperspektiv (de flesta av verksamheterna har funnits länge, andra är relativt nyetablerade). Landstingets kulturnämnd ger även årliga anslag till andra aktörer, som är betydelsefulla för länets kulturliv, men som saknar statligt verksamhetsstöd och/eller inte berörs av kultursamverkansmodellens införande. Här kan Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, Eric Sahlström Institutet, Uppsala Läns Bildningsförbund, Uppsala bygdegårds distrikt, Stiftelsen Leufsta Bruk och Grönsöö slott nämnas. Landstingets kulturnämnd fördelar dessutom årliga bidrag till studieförbundens och ungdomsorganisationernas distriktsorganisationer. För en beskrivning av den kommunala nivåns organisation på kulturområdet, se rapporten Nulägesbeskrivning av länets kulturliv Länets åtta kommuner. Regionala och kommunala kulturinstitutioner För ungefär 20 år sedan delades huvudmannaskapet för Musik i Uppland, Upplands museet, Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum (dåvarande Upplands konstmuseum) av landstinget och Uppsala kommun. År 1988 och 1993 renodlades huvudmannaskapen och landstinget blev huvudman för Musik i Uppland och Upplandsmuseet medan Uppsala stadsteater och Uppsala konstmuseum fick Uppsala kommun som huvudman. Våren 2011 presenterades en ny utredning om huvudmannaskapet för kultur institutionerna ovan. Efter remissbehandlingen konstateras att tiden inte är mogen att genomföra sammanslagningen av Upplandsmuseet och Uppsala konstmuseum som föreslås i utredningen. Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress ser landstinget svårigheter att slå samman då de idag har två helt skilda uppdrag. Den gemensamma ambitionen är att utveckla samverkan mellan institutionerna under perioden Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress ska utveckla samarbetet och se hur samverkan kan stärkas på bästa sätt för länets kulturliv. Upplandsmuseet och Uppsala konstmuseum blir två viktiga parter för landstinget att samverka och samtala med vid utveckling av en regional konstverksamhet. Interregional samverkan och samarbete Samverkan och samarbeten med olika aktörer pågår överallt i kulturlivet, både inom länet men också utanför länets gränser. Samverkan och samarbeten ger förutom möjliga samordningsvinster även nya perspektiv på verksamheten. I nulägesbeskrivningen av länets kulturliv framkommer tre geografiska mönster gällande de regionala kulturak törernas interregionala samverkan och samarbete. Samtliga regionala kulturaktörer deltar i nätverk med sina kollegor i andra län. Nätverken täcker ofta hela landet, medan en del nätverk endast omfattar Mellan sverige. Samverkan och samarbete med Gävleborgs och Dalarnas län är mycket vanligt förekommande. I stort sett samtliga regionala kulturaktörer arbetar i projekt med de norra grannlänen. Projekten är ofta välfungerande och har pågått under flera år. Mest formaliserad samverkan finns inom länsbiblioteksområdet. Ytterligare samarbeten sker inom olika konstområden/ verksamheter med regio nala kulturaktörer i Västmanland, Örebro, Sörmlands, Värmlands och Stockholms län. 30

32 Från föreställningen Till Damaskus på Uppsala stadsteater. Foto: Linus Meyer De regionala kulturaktörerna och prioriteringar Nedan ges en kort beskrivning av de elva regionala kulturaktörer som idag får statligt verksamhetsstöd och direkt berörs av kultursamverkansmodellens införande. Priori teringar för perioden anges för respektive aktör. För en mer utförlig infor mation om respektive verksamhet, se rapporten Nulägesbeskrivning av länets kulturliv De regionala kulturaktörerna. Samtliga regionala kulturaktörer arbetar i enlighet med landstingets tre kulturpolitiska perspektiv (konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering). De regionala kulturaktörerna arbetar med och prioriterar de av staten kulturpolitiskt prioriterade områdena jäm ställdhet, tillgänglighet, internationellt/interkulturellt samt barn och unga i de fall det är förenligt med verksamheten och ligger i linje med den konstnärliga ambitionen. Konst närlig kvalitet och förnyelse prioriteras hos såväl de producerande som främjande regi onala kulturaktörerna. Professionell teater- och musikverksamhet Musik i Uppland Länsmusikorganisationen Musik i Uppland ger länets invånare tillgång till levande musik av hög kvalitet genom konserter 31

33 med de egna ensemblerna och den egna orkes tern, men även med frilansande ensembler och musiker. Musik i Uppland har sitt kansli på Uppsala Konsert & Kongress, där stiftelsen även har repetitionslokaler och årligen arrangerar många konserter. Uppsala Kammarorkester är länets enda professionella symfoniska orkester med cirka 40 musiker, bestående dels av fast anställda musiker, såväl hel- som deltidsanställda, och dels av ett antal frilansmusiker. Dessa är i hög grad återkommande och är således väl samspelta. Orkestern repeterar och spelar ungefär en vecka per månad och under övrig tid är de fast anställda musikerna engagerade i Musik i Upplands tre ensembler: Uppsala Kammarsolister, Linnékvintetten och Trio X. Offentliga konserter i länet arrangeras främst inom ramen för den så kallade Konsert karusel len, en verksamhet där Musik i Uppland sam arbetar med föreningar av olika slag. Dessa arrangerar en konsert var per år. Samtliga kommuner i länet deltar idag i Konsertkarusellen och medfinansierar satsningen med ungefär en femtedel av kostna den. Musik i Uppland bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet, bland annat genom ett stort antal skolkonserter men också genom en mycket omfattande Musik Direkt-verksamhet. Skolkonserterna utförs av såväl de egna ensemblerna, som av frilan sande grupper och musiker. Musik i Uppland deltar också i flera av de projekt som ingår i Skapande Skola. Familjekonserter arrangeras årligen. Utöver konsertverksamheten genomför Musik i Uppland olika projekt, workshops, amatörstöd och så vidare. Ett exempel är Uplands Låtverkstad, ett folkmusikprojekt för ungdomar i samarbete med Eric Sahlström Institutet. RESiDANS, ett samarbete med Gävleborgs och Dalarnas län kring folkmusik och folkdans, är ett annat exempel. Uppsala Tonsättartävling arrangerades för första gången av Musik i Uppland år Tävlingen vänder sig till unga tonsättare (max 35 år) i Sverige och direktsändes i Sveri ges Radio P2. Första pris var, förutom prissumman, att vinnarverket uppfördes av nio professionella orkestrar i Sverige inom ett år. År 2012 arrangeras tävlingen för andra gången och inbjudan har utökats till att gälla unga tonsättare i Norden. Musik i Uppland arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturellt/internationellt. För att öka jämställdheten i orkesterverksamheten be ställdes under nya orkesterverk enbart av kvinnliga tonsättare. För att öka tillgängligheten till musik av hög kvalitet spelar Musik i Upplands ensembler regel bundet i landstingets och kommunernas Kultur i vården-verksamhet. Musik i Uppland samarbetar också kontinuerligt med utländska dirigenter, tonsättare, solister och andra artister. Prioriteringar år : Arrangera offentliga konserter med Uppsala Kammarorkester och Musik i Upplands tre ensembler. Utveckla satsningen Konsertkarusellen och den övriga närvaron i länet. Utveckla verksamheten riktad mot barn och unga, bland annat genom Skapande skola-projekt, Musik Direkt och skolkonserter i hela länet. Stödja det fria professionella musiklivet genom att engagera frilansande musiker, arrangera Uppsala Tonsättartävling och beställa nyskriven musik. Utveckla samarbetet med andra länsmusikorganisationer avseende såväl konsertutbud som större projekt. Utveckla samverkan med Uppsala Konsert & Kongress. Uppsala stadsteater Uppsala stadsteater ska vara Sveriges främsta konstnärliga teater en ny typ av lokal scen med internationell utblick. Teaterns fokus är originalidéer med konstnärlig höjd och en rik bredd. Uppsala stadsteater fungerar som en motor för kulturell utveckling och som en inspirationskälla i länet. Verksamheten drivs som ett kommunalt aktiebolag. Föreställningar för alla åldrar produceras på fyra scener. Kärnverksamheten är egenproducerade föreställningar. Därutöver arbetas med utländska och inhemska gästspel, uthyrning av lokaler, arrangerande av internationell scenkonstfestival och ett galleri för samtidskonst. Stadsteatern är också ett resurscenter för skolor och ideella aktörer. 32

34 År 2023 ska Uppsala län genom hög konstnärlig kvalitet, kulturell delaktighet och interkulturellt arbete vara en stark kulturregion med internationell lyskraft. En av teaterns prioriterade grupper är barn och unga. Teatern erbjuder årligen avgifts fritt professionell teater för skolor i Uppsala kommun. Föreställningarna har generellt mycket hög beläggningsgrad (exempelvis Uppsträckning hösten 2011 med 93 %). Teatern når normalt ca 80 % av målgruppen för föreställningarna (exempelvis kommu nens lågstadieelever). Vidare erbjuds teaterkort för ungdomar i åldern år som ger möjligheten att för 100 kronor se alla teaterns ordinarie föreställningar under ett år. Uppsala stadsteater arbetar för att öka barns och ungas inflytande i kulturlivet och anlitar referensgrupper med barn för att ta in deras synpunkter på de framväxande föreställ ningarna. I samband med teaterns 60-årsjubileum 2011 genomfördes ett stort pedago giskt projekt där barns texter blev till en fullsatt föreställning på Stora scenen. Scen konst Uppsala, ett nätverk för unga arrangörer och scenkonstnärer i Uppland, stöds genom att nätverket kan låna lokaler till festivalen PLEJ. Uppsala stadsteater har sedan år 2009 med hjälp av externa medel årligen arrangerat den internationella scenkonstfestivalen TUPP. Festivalen fungerar som en återkommande plattform för den internationella scenkonsten och ger svenska konstnärer och fria grup per en möjlighet att visa upp sig i ett internationellt sammanhang. Uppsala stadsteater samarbetar regelbundet med utländska regissörer. I huset finns en tradition av föreställ ningar som aktivt belyser det interkulturella perspektivet och teatern arrangerar dessutom vid möjlighet gästspel på andra språk än svenska för att nå fler målgrupper. Uppsala stadsteater vill skapa perspektiv på mänskligt samspel och bredda spelplanen för alla genom att från scenen visa på mänskliga uttryck som överskrider gängse köns- och andra roller som skapas genom till exempel etnicitet, ålder och social bakgrund. Viktiga delar i likabehandlingsarbetet på teatern inkluderar också planering av reper toaren; val av pjäs, fördelningen av kvinnor och män i betydande roller samt val av regissörer och manusförfattare. Exempel på produktioner som berört ovanstående om råden är uppsättningen av Ibsens Gengångare 2011 där den manliga huvudrollen gestaltades av en kvinnlig skådespelare och Drottning Kristina från 2009 där en semblen vred och vände på normer om kön och makt. Uppsala stadsteater arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågorna. Alla scener har hörsel slinga, plats för rullstol och är nåbara med hiss. Syntolkade föreställningar erbjuds och det finns möjlighet att låna manus för att kunna läsa inför föreställningarna för ökad förståelse. Webbplatsen är anpassad enligt riktlinjerna i Web Content Accessibility Guide lines 2.0. Prioriteringar : Fortsatt produktion av barn-, ungdoms- och familjeföreställningar samt utveckla den dramapedagogiska verksamheten. Utökad information till målgruppen om ungdomsteaterkortet. Öka internationaliseringen av länets scenkonstutbud genom fortsatt satsning på TUPP, Uppsala internationella scenkonstfestival samt fortsatt utveckling av samarbeten med utländska konstnärliga team. Utveckla samarbeten med civilsamhället inkluderande det fria kulturlivet, ideella föreningar/organisationer, skolor, näringsliv med flera. Nå nya publikgrupper i hela länet. Regional museiverksamhet Upplandsmuseet Upplandsmuseet är ett kulturhistoriskt länsmuseum, organiserat som stiftelse med landstinget som huvudman. Museet är organiserat i sju funktionellt uppdelade avdelningar/ansvarsområden: forskning och kunskapsuppbyggnad, arkeologi, kulturmiljö, utställningar och undervisning, hemslöjd samt gemensamma kansli- och museitekniska funktioner. I omfattande bild- och föremålssamlingar belyser museet länets kultur historiska utveckling från forntid till nutid. Huvuddelen av verksamheten, forskningen och samlingarna speglar museets tre profilområden: jord, järn samt samhälle och 33

35 makt. Museisamlingarna förvaras i moderna magasinslokaler i Morgongåva, Heby kommun. Genom utställningar i museibyggnaden Akademikvarnen i Uppsala och i övriga länet, pedagogisk verksamhet, visningar, kurser, konferenser, föreläsningar, rådgivning, kon sultation och publiceringsverksamhet sprider museet kunskap om länets kulturhistoriska utveckling. Förmedlingsverksamhet bedrivs också på friluftsmuseet Disagården och i professorshemmet i Walmstedtska gården samt i museimagasinet. Målgrupp för Upplandsmuseets verksamhet är länsinvånarna i allmänhet, med särskild prioritering av barn och unga. Upplandsmuseet ger råd och förmedlar kunskap i kulturarvsoch kulturmiljöfrågor till allmänhet, fastighetsägare, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen med flera. Med länets kommuner samverkar museet i form av remisser i plan- och bygglovsärenden liksom kulturmiljöprogram. Museet bistår också länsstyrelsen med underlag i kulturmiljöfrågor genom yttranden, samråd och besiktningar. Upplandsmuseet har stark forskningsinriktning och hög vetenskaplig kompetens. En rad stora forskningsprojekt, samtliga inom museets tre profilområden, drivs i samarbete med universitet och högskolor, finansierade med medel från olika forskningsråd. Den pedagogiska verksamheten är omfattande och utvecklas ständigt med målet att möta skolans behov och anpassa utbudet till de nya läroplanerna. Ledorden är mångfald och samverkan. Projekten Portal till vår forntid med inriktning på kulturmiljö pedagogik samt Forntiden under dina fötter pågår i länets kommuner. Ett berättarskåp har producerats i samarbete med länsbiblioteket för att stimulera barns berättande. Upplandsmuseets museipedagoger medverkar i flera Skapande skola-projekt. Tillgänglighet, jämställdhet och mångfald är ständigt närvarande perspektiv i Upplandsmuseets verksamhet. Tillgänglighetsaspekten har flera dimensioner. Det handlar om fysisk tillgänglighet, möjlighet att ta del av den utåtriktade verksamheten och inte minst att kunna söka information och kunskap i samlingarna. Därför har Digitalt Museum, samlingarna på Internet, hög prioritet. Även jämställdhetsperspektivet har flera dimensioner i museets arbete, till exempel klass, kön, generation, etnicitet, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Upplandsmuseet arbetar aktivt med mång faldsfrågor, bland annat genom att uppmärksamma mångfalden i samhället så att den implementeras i forskning, samlande och utåtriktad verksamhet. Den uppländska hembygdsrörelsen är en stark folkrörelse som idag organiserar 75 hembygdföreningar och 700 enskilda medlemmar, totalt ca personer med intresse för kulturarvsfrågorna. Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund är en av Upplandsmuseets stiftare och länsmuseet svarar för hembygdsförbundets kansli, ekonomi, medlemsregister, förlag, föreningsservice och fastighetsförvaltning, sammantaget arbetsuppgifter som motsvarar en och en halv tjänst. Prioriteringar : Utveckla arbetet med tillgänglighet, jämställdhet och mångfald när det gäller Upplandsmuseets forskning, samlande och utåtriktade verksamhet. Öka tillgängligheten till länets kulturarv genom att undersöka möjligheten att skapa en gemensam databas för länets kulturhistoriska samlingar. Utveckla Upplandsmuseets pedagogiska verksamhet med särskilt fokus på barn och unga. Undersöka möjligheten att utveckla Upplandsmuseets magasin i Morgongåva till ett regionalt centralmagasin, där till exempel Uppsala universitet, Uppsala kommun och andra museer i regionen skulle kunna förvara sina samlingar. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Dans i Uppland Dans i Uppland är en verksamhet inom Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län. Verksamheten arbetar för att bredda och stärka dans som konst- och uttrycksform med barn och 34

36 Uppsala läns koreografitävling Skapa Dans firade 10-årsjubileum 2011, då bilden togs. Tävlingen arrangeras av Dans i Uppland. Foto: Johan Wahlgren ungdom som prioriterad målgrupp. För att nå barn och unga på fritiden arran geras bland annat en årlig koreografitävling, Skapa dans för unga i åldern år. Tävlingen är en nationell satsning och arrangeras av danskonsulenten i samarbete med flera av länets dansskolor. Inom skolområdet arbetar verksamheten framför allt med danspedagogiska satsningar samt fortbildning och medverkan i flera Skapande skola-projekt. Alla skolprojekt kopplas tydligt till skolans läroplan. Dans i Uppland verkar även för att fler elever ska ta del av professionella dansföreställningar i skolan. Det sker bland annat genom att förmedla dansföreställningar samt arrangera dansmässor och utbudsdagar. Utbudsdagarna ger också de professionella dansarna en möjlighet att marknadsföra sig. Gentemot det professionella danslivet arbetar Dans i Uppland främst med att driva nätverk för professionella danskonstnärer och pedagoger samt att samarbeta kring danssatsningar i länet. Danskonsulenten har också en rådgivande roll gentemot länets dansare och övriga aktörer i länets dansliv. För att öka tillgången på dans som scenkonst bedrivs samarbete med andra aktörer i länet kring dansgästspel. 35

37 Konst i Uppland Konst i Uppland är en verksamhet inom Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län. Konst i Uppland startade år 2008 (inledningsvis i projektform) och verksamheten håller fort farande på att utvecklas. Ambitionen är att arbeta strategiskt och långsiktigt med konstområdet i hela länet. Konst i Uppland arbetar framför allt rådgivande mot de professionella konstnärerna i länet, men ger även ekonomiskt stöd till projekt som gyn nar länets konstliv. Verksamhet riktad mot barn och unga prioriteras. Konstkonsulenten ingår i Kulturkraft, det regionala nätverket för barn- och ungdomskultur, och samarbetar med Uppsala konstmuseum kring lärarfortbildningar och verksamhet riktad mot unga. Film i Uppland har ett särskilt fokus på barn och unga. Foto: Staffan Claesson Länsövergripande samverkan sker framför allt kring utvecklingsprojekt. Under åren medverkade Dans i Uppland tillsammans med Musik i Uppland och Eric Sahlström Institutet i projektet RESiDANS, ett samarbete kring folkmusik och folkdans med Gävleborgs och Dalarnas län. Danskonsulenten är dessutom med i nätverket Dansspridning i Mellansverige. Dans i Uppland arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. Särskilt uppmärksammas den sneda rekryteringen till dansskolorna, där pojkar är underrepresenterade. Särskilda projekt inom dansterapiområdet har be drivits vid flera tillfällen. Prioriteringar : Prioritera dans för barn och unga med särskilt fokus på eget ska pande, både inom skola och på fritid. Utveckla stödet till och kontakterna med det professionella danslivet i länet, fram för allt genom rådgivning och nätverksträffar men även genom att arrangera utbudsdagar. Konst i Uppland samarbetar regelbundet med konstkonsulenterna i Sörmland och Västmanland, bland annat kring en förstudie om konstnärer i skolan och kring ett utbildningsdygn för arrangörer inom bildkonstområdet. Genom Videogud, ett sam arbete mellan landstingen i Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs län, visas samtidskonst på platser runt om i länet där det vanligtvis inte förekommer nyproducerad videokonst. Konst i Uppland arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturellt/internationellt. Prioriteringar : Utveckla stödet till de professionella bildkonstnärerna i länet, framför allt genom nätverk och rådgivning, men även genom att informera länets aktörer inom bild konstområdet om MUavtalet (Medverkans- och Utställningsersättningsavtalet). Bidra till en förbättrad infrastruktur på bildkonstområdet, bland annat genom att stödja arrangörer (till exempel konsthallar, gallerier och konstföreningar) i länet. Riksteatern Uppsala län Riksteatern Uppsala län (RUL) är en ideell organisation som, tillsammans med de fem lokala teaterföreningarna, är medlemmar i Riksteatern. RUL är ett regionalt samarbets organ för scenkonst och verkar exempelvis genom att ge de lokala arrangörerna stöd i form av fortbildning, utbudsdagar och marknadsföring. Ett annat viktigt mål är att barn och unga ska få ta del av scenkonst. Därför är verksamheten även riktad mot 36

38 vuxna som arbetar med barn och ungdom. RUL använder sociala medier för att nå unga på deras fritid. Verksamheten bedrivs till stor del genom olika nätverk och samarbeten. Riksteatern Uppsala län medverkar till infrastrukturen för scenkonst i länet genom sitt arrangörsnätverk och kontakter med scenkonstproducenter. Genom sitt arbete bidrar de till att länets invånare kan ta del av intressant scenkonst. Genom att stötta de lokala arrangörerna skapar RUL dessutom en möjlighet för länets invånare att få inflytande över det lokala utbudet. För ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar har Riksteatern Uppsala län genom åren turnélagt föreställningar för barn med särskilda behov. Prioriteringar : Utveckla infrastrukturen för scenkonst i länet genom att stärka befintliga arran görer och verka för att nya arrangörsföreningar bildas där sådana saknas. Detta bör ske i samarbete med andra kulturaktörer i länet, inte bara från teater- och dansområdet utan från fler konstområden. Utveckla unga människors möjlighet till inflytande och delaktighet i länets kulturliv och ge dem tillgång till scenkonstens alla former, till exempel genom internetbaserad verksamhet och via arbetet i nätverket Kulturkraft. Regional arkivverksamhet Folkrörelsearkivet för Uppsala län Folkrörelsearkivet för Uppsala län är en verksamhet som bedrivits i föreningsform sedan bildandet 1978 genom beslut i landstinget och länets kommuner. Till arkivets huvuduppgifter hör att erbjuda föreningar en säker förvaring av deras arkivmaterial, samt att inventera och insamla föreningsmaterial av folkrörelsekaraktär i Uppsala län. Materialet ordnas och förtecknas för att bli tillgängligt för forskare och övriga medbor gare som vill beskriva samhällets utveckling. Detta gäller inte minst arkivets drygt 540 medlemsföreningar för vilka arkivet årligen anordnar utbildningar i arkivkunskap. Tillgängligenheten till arkivets material har ökat genom att register och samlingar, bland annat fotografier, fanor, affischer och inspelningar, blivit digitaliserade och elektroniskt År 2023 är kultur och kreativitet den självklara framgångs faktorn för att den regionala hållbara utvecklingen i Uppsala län lyckas. sökbara. Genom visningar, studiebesök, utställningar och programverksamhet i sam arbete med Stadsarkivet i Uppsala, ökar kunskapen om arkivets material. För ökad mångfald har arkivet gjort en riktad inventering av invandrarföreningar, framför allt i Uppsala, som inkluderat möten med representanter för dessa. Prioriteringar : Anpassa verksamheten till de nya möjligheter som digitalisering innebär i form av ökad sökbarhet och tillgänglighet. Utveckla metoder så att arkivet även kan ta emot elektroniskt samtida material. Utveckla samarbetet inom ABM-området (arkiv, bibliotek och museer) för att bidra till att folkrörelsearkivet når ut till fler och nya målgrupper. Stimulera forskningen kring arkivets samlingar, även av forskargrupper som traditionellt sett inte besöker arkivet. Medverka till att det skapas nytt och samtida källmaterial. Företagens historia Uppsala län Företagens historia Uppsala län är en ideell förening som arbetar för att rädda, levande göra och tillgängliggöra företagens historia genom att ta tillvara och använda arkiv, fotografier och föremål från företagen i Uppsala län. Företagens historia ordnar och förtecknar arkiven för att öka sökbarheten för forskare och för företagen själva. Före ningen utför också konsulttjänster åt företag inom till exempel daglig arkivering och dokumenthantering, utveckling av säkra rutiner för informationshantering, samt att ta emot besökare till företagens arkiv. Företagens historia erbjuder sig också att hjälpa till med att skapa bra arkivlokaler och att utforma utställningar där företagen visar upp sin historia. En viktig målgrupp är forskare som önskar forska om företagandets och näringslivets utveckling i länet. 37

39 Prioriteringar : Arbeta för att fler företag ska inse egennyttan och allmännyttan i att bevara sin historia och tillgängliggöra företagens arkivmaterial via presentationer på till exempel hemsidor, i skrifter och i utställningsform. Utveckla kontakten med forskare och studenter vid Uppsalas universitet samt med lärare och elever vid länets grund- och gymnasieskolor. Erbjuda digital förvaring och öka den digitala tillgängligheten till arkivets bestånd. Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Film i Uppland Film i Uppland är länets regionala resurscentrum för film och video. Verksamheten arbetar framför allt med tre områden: filmpedagogik, växthusprojekt/produktion och visning/ spridning. Det filmpedagogiska arbetet riktar sig till barn och unga i skola och på fritid. Det är många gånger kopplat till Skapande skola och kan inkludera lärarfort bildning. Fortbildning för lärare är både prak tiskt och teoretiskt inriktad. Växthusprojektet, UngFilmFramåt, bedrivs i samarbete med andra län i Mälar dalen och riktar sig till unga filmare i åldern år. Spektra är en sats ning på den professionella nivån och riktas mot åldersgruppen kring 30+. De senaste fem åren har Film i Uppland delat ut ca kr/år i teknikstöd till ett tiotal kort- eller dokumentärfilmer. Filmerna visas sedan på en regional visningskväll. Två egna festivaler arrangeras årligen, Focus för alla under 26 år och NOOmaraton som riktar sig till alla åldrar. Film i Uppland stödjer och samarbetar med Uppsala Internationella Kortfilmfestival samt ett växande antal filmfestivaler i länet, varav de flesta visar film från andra länder. Film i Uppland organiserar dessutom filmturnéer av kortfilmspaket. Filmkonsulenten har ett nära samarbete med Uppsala Internationella Kortfilm festival och stödjer länets biografägare inför digita liseringen av länets biografer. Genom Videogud, ett sam arbete mellan landstingen i Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs län, visas videokonst på flertalet platser runt om i länet. Film i Uppland arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet och tillgänglighet. För ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har kurser i syntolkning arrangerats. För att bidra till ökad jämställdhet på filmområdet bedrivs särskilda tjej satsningar. Prioriteringar : Utveckla stödet till lärare och professionella filmarbetare i länet, framför allt genom att erbjuda mötesplatser i form av filmvisningar, seminarier och fortbildningar, samt genom utlåning av teknik. Utveckla samverkan med andra kulturaktörer inom länet, både offentliga, privata och ideella, och med filmkonsulentverksamheter i andra län med tonvikt på spridning av kortfilm generellt och konstfilm specifikt genom Videogud. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Länshemslöjdskonsulenterna Hemslöjdskonsulenterna har Upplandsmuseet som huvudman. I länet finns en textil- och en hårdslöjdskonsulent. Länshemslöjdskonsulenternas uppdrag är att väcka intresse för, främja och förmedla kunskap om hemslöjd. Detta görs utifrån ett näringsinriktat, kulturarvsinriktat och kunskapsförmedlande perspektiv. Konkret arbetar konsulenterna bland annat med utställningar, fortbildningar, seminarier, föreläsningar, kursverksamhet och rådgivning. Med specialkunskap inom hemslöjdsfrågor fungerar konsulenterna som en sammanhållande länk mellan länets olika utövare, föreningar och organisationer. Den största delen av verksamheten bedrivs inom länet, men en del sker i länsöverskridande och rikstäckande projekt. En prioriterad målgrupp är barn och unga där konsulenterna bland annat bedriver Slöjd klubben, för barn mellan sju och fjorton, och Slöjda en saga i samverkan med berättare/ bibliotekarier på bibliotek. Konsulenterna anordnar också 38

40 fortbildning för länets lärare och slöjdpedagoger och utbildar handledare som anlitas i olika projekt. Länshem slöjdskonsulenternas arbete har ett internationellt och interkulturellt per spektiv. Konsulenterna arbetar även med slöjd som hälsofrämjande aspekt och slöjdens koppling till miljö och hållbar utveckling. Med länets traditioner och behov som grund arbetar konsulenterna för att hemslöjden ska leva vidare och utvecklas som kulturyttring och näringsgren. Prioriteringar : Satsning på verksamhet riktad mot barn och unga, till exempel genom Skapande skola-projekt och Slöjdklubbar. Genom olika projekt stärka slöjdare i sin profession som näringsidkare och lyfta fram hemslöjdens betydelse för ökad tillväxt i form av tillverkning av produkter och upplevelser. Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Uppsala Länsbibliotek Uppsala är en verksamhet inom Kultur i länet, Landstinget i Uppsala län. Biblioteken i länets kommuner har stor betydelse som demokratiska mötesplatser som garanterar fri och jämlik tillgång till litteratur, kultur och information för alla länets in vånare. Dessa grundförutsättningar gör biblioteken väl lämpade att ta en mer aktiv roll i samhällsutvecklingen. Länsbibliotekets uppdrag är att främja denna utveckling och arbeta i nära dialog med bibliotek och andra aktörer på regional och nationell nivå. Länsbiblioteket är en aktör som stödjer samverkan mellan biblioteken men också fun gerar som ett nav i samverkan med civilsamhället och andra samhällsinstitutioner, till exempel barnhälsovården, logopedi, familjecentraler/öppna förskolan, folkbildningen, högskola och universitet. Länsbibliotek Uppsala arbetar de närmaste åren med stöd till metodutveckling på bibli oteken inom läsning och språkutveckling, digital delaktighet och den nationella omvandlingen av biblioteksväsendet. Länsbibliotekets arbete Innehållet i en av Språknätets påsar, ett samarbetsprojekt mellan länsoch folkbibliotek, logopeder och barnavårdscentraler. Foto: Lisa Eriksson bedrivs genom fortbildning i fleråriga projekt, nätverk, seminarier, rådgivning och handledning, studiebesök samt kompletterande medieförsörjning. Länsbibliotek Uppsala arbetar aktivt med perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturellt/internationellt. Det finns en konsulent på Länsbibliotek Uppsala med sär skilt ansvar för barn och unga, en konsulent med särskilt ansvar för internationella/interkulturella frågor och en konsulent med särskilt ansvar för frågor kring tillgänglighet. Prioriteringar : Utveckla det litteraturförmedlande och lässtimulerande arbetet på biblioteken genom kompetens- och metodutveckling och genom att stödja samverkan med andra konstformer, professioner och samarbetspartners. Ge ökat stöd till bibliotekens arbete med att lära människor använda Internets möjligheter för att öka den digitala delaktigheten hos länets invånare. 39

41 Helige Hugos högt flygande gatumusikorkester deltog 2012 i musiktävlingen Musik Direkt, en livetävling för unga musiker år som Musik i Uppland arrangerar i Uppsala län. Foto: Stefan Lindgren 40

42 Kultursamverkan i Uppsala län Samverkan, samarbete och samspel Arbetet med att ta fram den regionala kulturplanen har från landstingets sida inneburit många möten, samarbeten och samverkan med aktörer som har betydelse för länets kulturliv. Genom att mötas på jämlika villkor har länets regionala kulturaktörer och kommuner ökat sin förståelse för andra verksamheters roll i länets kulturliv och de olika förutsättningar som respektive aktör arbetar utifrån. Ökade kontakter och samtal kan i förlängningen leda till nya tankesätt och nya sam arbeten, som antingen innebär förnyelse eller möjliggör en större mångfald och sprid ning av kulturutbudet. Processen Landstinget har tagit fram den regionala kulturplanen i samverkan med länets kom muner och de regionala kulturaktörerna och i samråd med länets övriga kulturliv, med särskilt fokus på de professionella kulturskaparna och civilsamhället. Länets invånare har också fått möjlighet att ge synpunkter på länets kulturliv under processen. Extra kraft har lagts på att samla in barns och ungdomars synpunkter. Kilen och politiska kilen Sedan tidigare finns ett etablerat nätverk i länet, kallat kilen, som regelbundet träffas på initiativ av Kultur i länet. Kilen består av kulturcheferna i länets åtta kommuner, chefer/ ansvariga tjänstemän för regionala kulturaktörer (Musik i Uppland, Upplands museet, Riksteatern Uppsala län, Folkrörelsearkivet för Uppsala län, Företagens Historia Uppsala län, Uppsala Läns Bildningsförbund och Länsbibliotek Uppsala) samt tjänstemän på Kultur i länet. I Kilen ingår även Uppsala stadsteater. Kilen finns också i utökad form, politiska kilen, som består av samma grupp av tjäns temän som kilen, inklusive politiker/ förtroendevalda från respektive regional kultur verksamhet och kommun. Under arbetet med den regionala kulturplanen har kilen och politiska kilen varit viktiga arenor för diskussioner. Arbetet med kultursamverkansmodellen i länet inleddes i maj 2010 då politiska kilen träffades för att diskutera hur processen att ta fram en regional kulturplan skulle utformas. Önskemål framkom då om en större kartläggning, en nulä gesbeskrivning, som inkluderade både kommunalt och regionalt perspektiv på länets kulturliv. 41

43 Nulägesbeskrivning med kommunalt perspektiv En arbetsgrupp bildades bestående av kulturchefer från fyra av länets åtta kommuner; Sten Bernhardsson, Uppsala, Carin Isaksson, Tierp, Jan Bohman, Enköping och Camilla Thorn-Wollnert, Håbo. Gruppen arbetade tillsammans med landstinget fram en mall för den kommunala delen av nulägesbeskrivningen. De kommuner som inte ingick i arbetsgruppen hölls kontinuerligt informerade om gruppens arbete och gavs möjlighet att tillföra synpunkter under arbetets gång. Material till den kommunala delen av nulägesbeskrivningen som behandlar det lokala kulturlivet samlades in genom tre metoder: 1. Kartläggning med uppgifter från respektive kulturförvaltning. 2. Medborgarenkät i varje kommun. 3. SWOT-analyser i varje kommun med representanter från kommunala verksamheter inom kultur och samhällsplanering, professionella kulturskapare och civilsamhället. Nulägesbeskrivning med regionalt perspektiv En arbetsgrupp med representanter för regionala kulturaktörer bildades för att på mot svarande sätt ta fram en mall för den regionala delen av nulägesbeskrivningen. Arbetsgruppen baserades till stor del på kilen, men utökades med de regionala kultur konsulenterna inom områdena film, dans och konst på landstingets kulturförvaltning samt med en representant för länshemslöjdskonsulenterna på Upplandsmuseet. Material till den regionala delen av nulägesbeskrivningen samlades in från de regionala kulturaktörerna. Det kommunala och regionala materialet sammanställdes till två rapporter: Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv länets åtta kommuner och Nulägesbeskrivning av Uppsala läns kulturliv de regionala kulturaktörerna. Rapporterna presenterades för den politiska kilen 30 september 2011 och finns tillgäng liga på landstingets webbplats, År 2023 är vårt län ett ledande kreativt kraftcentrum där ett dynamiskt konst- och kulturliv präglas av nytänkande och där Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. Kompletterande bilder av länets kulturliv För att komplettera den bild som framkom i nulägesbeskrivningarna och för att göra fler röster hörda i processen har en mängd ytterligare möten ägt rum. Nedan ges några exempel: Kommunala politiker Landstingets kulturnämnd har fört dialog med politiker från kulturnämnd (eller motsvarande) och/eller kommunstyrelse i länets samtliga kommuner. Civilsamhället Tillsammans med Ideell Kulturallians, Riksteatern Uppsala län och Uppsala Läns Bildningsförbund arrangerades i maj 2011 ett öppet möte där länets föreningar på kultur- och folkbildningsområdet bjöds in. Inbjudan annonserades i dagspressen och ett fyrtiotal representanter för föreningslivet deltog. (Representanter från föreningslivet deltog även i SWOT-analyserna i samtliga kommuner.) Professionella kulturskapare I juni 2011 bjöd landstinget in en grupp professionella kulturskapare för att diskutera arbetsvillkor. Tio kulturskapare medverkade och arvoderades. Arvoderade professio nella kulturskapare deltog även i SWOT-analyserna i länets samtliga kommuner. Under september 2011 genomfördes en enkät via e-post till ca 140 professionella kulturskapare i länet, varav 42 svarade. Enkäten berörde frågor om länets kulturliv, arbetsvillkor och samverkan med offentliga kulturverksamheter. Unga Under oktober-november 2011 bedrevs Inflytandeprojektet tillsammans med Riks teatern där ungdomar genom deltagande 42

44 Elev på konstlinjen vid Wiks folkhögskola. Foto: Hans Frimmel i två workshops, i Uppsala och Tierp, fick diskutera kultur och delaktighet. En enkätundersökning riktad till ungdomar har dess utom genomförts via sociala medier. Övriga aktörer Enstaka möten har ägt rum med tjänstemän på länsstyrelse, universitet och region förbund. Vid mötet med regionförbundet har samtalen bland annat handlat om den Regionala Utvecklingsstrategin, som tas fram samtidigt som den regionala kulturplanen. Gemen samma utvecklingstankar har diskuterats. Remiss Den regionala kulturplanen har innan beslut skickats ut på remiss. Remisstiden var sex veckor, från den 3 februari till den 16 mars Remissinstanser var länets åtta kommuner, de regionala kulturaktörerna samt Regionförbundet Uppsala län, Uppsala Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen, KLYS och Ideell Kulturallians. Samtliga 43

45 remissinstanser lämnade yttranden förutom regionförbundet och Ideell Kulturallians. Fjorton spontana remissvar inkom dessutom, vilket gav totalt 33 inkomna yttranden. Under remisstiden genomfördes ett särskilt möte med en grupp professionella kulturskapare verksamma i länet, för att diskutera kulturplanens innehåll ur deras perspektiv. Vid mötet deltog även en representant från KLYS. Plan för uppföljning av den regionala kulturplanen Överenskommelser Utifrån de utvecklingsmål och prioriteringar som anges i kulturplanen kommer lands tinget att fördela bidrag/anslag till kulturaktörer i länet. Bidrag som fördelas utifrån kulturplanen är dels landstingets årliga anslag och dels det statliga stödet via kultursamverkansmodellen. Landstinget tecknar överenskommelse med mottagare av anslag/bidrag gällande vilken verksamhet som ska bedrivas under året. Överenskommelsen följs upp genom dialog under året och skriftligt i samband med ansökan om stöd kommande år. Inför tecknandet av första överenskommelsen kommer landstingets kulturnämnd att träffa respektive mottagares styrelse för dialog. Uppföljning De utvecklingsmål och prioriteringar som anges i kulturplanen kommer att följas upp i årliga redovisningar till landstingets kulturnämnd och till Statens kulturråd. Landstinget kommer att ta fram en handlingsplan med indikatorer kopplade till målen efter att den regionala kulturplanen är antagen. Under 2014 kommer landstinget att för egen del göra både kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att följa upp de insatser som gjorts inom ramen för den regionala kulturplanen. Under våren 2014 och 2015 kommer landstinget att både kvantitativt och kvalitativt redovisa den verksamhet som mottagarna av statsbidrag via kultursamverkansmodellen har genomfört. Redovisningarna kommer att lämnas in till Statens kulturråd och bland annat redogöra för hur man arbetat med och uppnått de mål, satsningar och prioriteringar som anges i kulturplanen. Fortsatt process, samverkan och samråd Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt arbetssätt ett närmande mellan de olika aktörer som finns i länets kulturliv. Kultursamverkansmodellen innebär att landstinget på ett tydligare sätt än tidigare ska samverka med länets kommuner och samråda med länets kulturliv kring utvecklingsfrågor och den regionala kulturplanen. Landstinget, länets kommuner och det fria kulturlivet, både civilsamhället och de professionella kulturskaparna kommer att behöva mötesplatser för att diskutera utvecklingen av länets kulturliv. Den antagna kulturplanen ska implementeras och senare revideras. Allt detta ska ske i samverkan och samråd. För att möjliggöra ett stort deltagande i processen kommer landstinget årligen att arrangera ett kulturting eller motsvarande. Inbjudna kommer att vara representanter från kulturlivets olika aktörer såsom det offentliga, civilsamhälle och professionella kulturskapare. Regionala kultursamverkansgrupper kommer att inrättas där kultursamverkansmodellen och den regionala kulturplanen diskuteras med de regionala kulturaktörer som direkt berörs. Även länets kommuner och andra aktörer inbjuds. Gruppen kommer att träffas ett par gånger per år. Kilen och den poli tiska kilen kommer även fortsättningsvis vara viktiga arenor för dialog och samverkan. Kilen är en grupp för chefstjänstemän från länets kommuner och de regionala kulturaktörerna som träffas ca 6 gånger per år. Den politiska kilen träffas 1 2 gånger per år. En särskild samrådsgrupp med professionella kulturskapare kommer att inrättas. Gruppen kommer att bestå av ca åtta kulturskapare och träffas ca tre gånger per år. Arvode kommer att utgå till de professionella kulturskaparna. 44

46