ÅSEDOVISNING & HÅLLBAHETS- EDOVISNING
SPABANKSTÄMMAN ÄGE UM ONSDAGEN DEN 26 MAS KL 18 I OSLAGENS SPABANK, NOTÄLJE INNEHÅLLSFÖTECKNING Höjdpunkter Utviksflik VD-ord sid 3 Personliga mötet sid 4 Nya vägar in i banken sid 7 Visuell ekonomi sid 8 Vår syn på hållbarhet sid 11 Ekonomisk hållbarhet sid 12 Ekologisk hållbarhet sid 15 Social hållbarhet sid 18 Medarbetare sid 22 GI-index sid 26 Förvaltningsberättelse sid 28 Fem år i sammandrag sid 31 Nyckeltal sid 32 Noter sid 37 Påskrifter sid 64 evisionsberättelse sid 65 Företagsstyrning sid 66 Organisation sid 67 Styrelse & Huvudmän sid 68
ETT AXPLOCK AV OSLAGSHÄNDELSE SOM SATTE AVTYCK SATSNING PÅ SKOG OCH LANTBUK En förstärkt satsning på skogs- och lantbrukssektorn inleddes med att bankens företagsavdelning utökades med jägmästaren Andreas Jansson i januari. Tillsammans med kollegan Lars-Erik Lindskog deltog han på många kundträffar och möten under året. EXPO OSLAGEN Mässan Expo oslagen i början av maj lockade tusentals besökare. Banken var inte bara huvudsponsor utan också utställare. I en modernt utformad monter visades nyheter i internetbank, mobilbank, appar, Swish, Bart med mera upp. KOUTSLÄPPET Koutsläppet på Väddö gårdsmejeri lockar alltid stora skaror besökare. Då är också sparbanken på plats med bankbussen UT och aktiviteter för barn och vuxna. INSPIATION IMBO initierade banken Inspiration imbo, ett informellt nätverk för alla som vill engagera sig i utvecklingen av kommunens västra delar. Under genomförde Inspiration imbo två debattkvällar på Café Chocolate i imbo om bland annat handelns, kulturens och idrottens villkor och förutsättningar. SPABANKSDAGEN Andra lördagen i juni bjuder sparbanken sedan mer än tio år alla rospiggar och sommargäster på familjefest i Societetsparken i Norrtälje. var det Sean Banan som tjusade den uppemot 5 personer stora publiken. Besökarna kunde också titta på roddtävlingen Mathildarodden och över 3 utställande föreningar med ponnyridning, hunduppvisningar, och andra aktiviteter. ÅN I ÄLMSTA Mitt på dagen den 15 juli utsattes Älmsta-kontoret för ett rån. Dessbättre kom ingen anställd eller kund till fysisk skada men tyvärr var rånet fortfarande olöst vid årsskiftet, trots hjälp av bland annat TV-programmet Efterlyst. OSTINDIEFAAEN GÖTHEBOG Helgen 3 augusti till 1 september var Ostindiefararen Götheborg tillbaka till Norrtälje för att mötas i hamnen av bland annat vår bankbuss! Banken var genom sina stiftelser största privata sponsor av besöket där 25 personer under två dagar passade på att gå ombord på det fantastiska skeppet som inte kommer tillbaka till Sverige från nästa långresa förrän om sju år! SPABANKSLOPPET Söndagen den 15 september återkom Sparbanksloppet och det skedde under de bästa tänkbara förutsättningarna för löpning - sol och precis lagom temperatur. Start och mål på Sparbanksloppet skedde vid Mathildahallen på Campus oslagen i Norrtälje. De yngsta deltagarna sprang 8 meter och sedan fanns sträckorna 15 meter, tre kilometer och 1 kilometer. SKÖDEMAKNADE Tillsammans med föreningen oslagsmat lokala producenter arrangerades fyra skördemarknader i slutet av sommaren och början av hösten. Välbesökta och uppskattade evenemang, där banken dessutom sålde nästan 4 exemplar av sin egen matkasse med närodlade varor! HÅLLBAHETSVECKAN oslagens Sparbank vill verka för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det uppmärksammas särskilt under bankens hållbarhetsvecka på hösten. innehöll veckan bland annat ett attraktivt sparaerbjudande, företagarfrukost om hållbarhet, utdelning av bankens Hållbarhetspris som gick till Montessoriskolan i Norrtälje. ÅETS LOKALA BANK 28 fick banken prestigefyllda utnämningen Årets Bank av tidningen Privata Affärer. var det dags igen, då utnämndes vi till Årets lokala bank. Bakom utnämningen låg bland annat satsningen på privatekonomi i skolorna och bankens egen ungdomsklubb UNG8242. LJUS I ÅN Vintermånaderna i Norrtälje lystes upp extra mycket av Ljus i ån - en dekorationsljussättning som ska göra Norrtälje till en mer attraktiv stad att vandra, handla och stanna i, även vintertid. Projektet är ett samarbete mellan oslagens Sparbanks Stiftelser, MK-Illumination och Norrtälje kommuns Gatu-och parkavdelning.
ATT VI Ä NÄA VÅA KUNDE OCH ENGAGEADE I VÅ BYGD LEDDE FAM TILL ATT OSLAGENS SPABANK UTSÅGS TILL ÅETS LOKALA BANK. EN UTMÄKELSE SOM FÖPLIKTIGA, SOM VI Ä STOLTA ÖVE, OCH SOM TYDLIGT SIGNALEA VÅ STAKA LOKALA KOPPLING.
STEN TÖNSTEN VICE VD DAG NODSTÖM VD
SOM LÖNSAM SPABANK KAN VI OCKSÅ AGEA SOM SAMHÄLLSMOTO. DE SENASTE TIO ÅEN HA VI AVSATT ÖVE 85 MILJONE KONO TILL OLIKA SAMHÄLLSSATSNINGA I VÅ BYGD. ÅETS LOKALA BANK I år är det 155 år sedan Matilda Sofia Öhman som första kund satte in tre sparade riksdaler i oslagens Sparbank. Det är också 1 år sedan banken, Norrtäljes första, fick ett eget hus mellan Stora Brogatan och Danskes Gränd, och där vi fortfarande finns kvar. Den långa historien som bank och samhällsmotor har därmed byggts på med ytterligare ett år. Ett år,, som trots en svag ekonomisk utveckling i stort och en del orosmoln lokalt, gett bankens hittills starkaste resultat. Bakom resultatet ligger förstås stort förtroende från våra kunder, vilket vi är ständigt tacksamma för, och hårt arbete från våra medarbetare. En stark finansiell ställning ger inte bara banken stabilitet och växtkraft, utan också trygghet för våra kunder. En framgångsrik bankverksamhet gör det också möjligt för oss att fortsätta ta vårt samhällsansvar och bidra till ett attraktivt och öppet oslagen i tillväxt vår vision. Som lokal sparbank är vår uppgift att skapa förutsättningar för lokal ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt, att hjälpa våra kunder till en sund och hållbar ekonomi. Men som lönsam sparbank kan vi också agera som samhällsmotor. De senaste tio åren har vi avsatt över 85 miljoner kronor till olika samhällssatsningar, pengar som gått tillbaka till vår bygd för att gynna en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt i roslagen. Huvuddelen av dessa medel har hanterats av bankens stiftelser för utveckling av näringsliv, kultur, forskning, utbildning och ungdomsboende. Deras verksamhet beskrivs därför också i den hållbarhetsredovisning som för är en del av årsredovisningen vilket för mig bara understryker den starka koppling som finns i en sparbank mellan bank och samhällsnytta. I december utsågs oslagens Sparbank till Årets Lokala Bank av tidningen Privata Affärer. En utmärkelse som förpliktigar, som vi är stolta över, och som tydligt signalerar vår starka lokala koppling. Vi är en närproducerad bank, där kunderna och kommuninvånarna har yttersta beslutsrätten genom bankens huvudmän. Det är de som exempelvis väljer bankens styrelse, även den med stark lokal koppling till vår bygd, vilket också framgår av bilderna i denna årsredovisning. Konjunkturbedömarna hos vår samarbetspartner Swedbank ser 214 som ett år där tillväxten i Sverige tar fart, och BNP kommer att växa med 3,1 procent. Tillväxten drivs av inhemsk efterfrågan med ökande investeringar och god konsumtionsutveckling medan exporttillväxten hålls tillbaka av ett krisdrabbat Europa. Ljusare framtidsutsikter, men ändå stor osäkerhet för många hushåll och företag. Därför vill vi fortsätta stå för det som allt fler kunder efterlyser, inte minst av sin bank; långsiktighet, sparsamhet och djup lokal förankring. Gamla värden som åter kommit till heders och som vi vill kombinera med personlig service och moderna tekniska hjälpmedel. Aldrig har det ju varit så lätt som nu att komma i kontakt med sin bank! Med ett starkt i ryggen och hög andel nöjda kunder (enligt Svenskt Kvalitetsindex ) är vi redo att ta den snart 2 år gamla sparbanksidén vidare ett år till - idén om en närproducerad bank som aktivt och ansvarsfullt bidrar till sitt samhälle och sina kunders utveckling. Dag Nordström, VD VD-OD / 3
ATT ÖKA KUNSKAPEN HOS UNGA OM SPAANDE OCH PIVATEKONOMI Ä EN DEL AV VÅT ANSVA SOM BYGDENS LOKALA BANK. GENOM VÅ UNGDOMSKLUBB UNG8242 OCH BESÖK PÅ SKOLO VÄLKOMNA VI UNGA TILL SAMTAL OM LÖN, SPAANDE OCH OLIKA BANKTJÄNSTE. I EN ALLT ME DIGITALISEAD VÄLD Ä DET VIKTIGT ATT VÄNA OM DET MÄNSKLIGA MÖTET. VI VET ATT DE STOA OCH VIKTIGA BESLUTEN VILL MAN DISKUTEA ÖGA MOT ÖGA MED EN MÄNNISKA AV KÖTT OCH BLOD. PESONLIGA MÖTET Även om det har blivit allt lättare att göra vardagliga bankärenden själv, när och var man vill med hjälp av mobiler och internet, vill de allra flesta fortfarande diskutera sina största och viktigaste beslut öga mot öga med en människa av kött och blod. Valet av bank är därför i hög grad en fråga om förtroende och personliga relationer. Det har alla kundhetsnöjdhetsmätningar visat i många år och vi vet att det även gäller för våra kunder. Med kontor i Norrtälje kommuns fyra största orter är vi och våra rådgivare alltid nära. Och ofta: Vårt huvudkontor i Norrtälje är öppet kl 1-18 alla vardagar och även på övriga kontor finns tid för personlig rådgivning utanför kassans öppettider 1-15 (längre torsdagar). Dessutom går det numera lika bra att få personlig rådgivning per telefon med någon av rådgivarna på vår telefonbank i Norrtälje öppen kl 7-19 alla vardagar för alla kunder med kostnadsfria tjänsten Telefonbanken Personlig Service. Ytterligare en satsning när det gäller det personliga mötet är vårt servicelöfte om en årlig genomgång av ekonomin för alla kunder med vardagspaketet Nyckelkund. Då kan man i lugn och ro diskutera igenom frågor om sparande på kort och lång sikt, pensionssparande, livförsäkringar, sakförsäkringar, trygghetsförsäkringar, lån osv. Den personliga rådgivaren är också ett stöd inför t ex köp av bostad. Även i koncepten Premium (för privatkunder med större och/eller mer krävande affärer och servicebehov) och Bättre Affärer (för företagskunder) är personliga möten med en egen bankman en grundbult. Självklart har våra kunder också tillgång till den övriga specialistkompetens som finns i banken inom områden såsom försäkring, värdepapper, skatter och juridik. Här kommer ny teknik att göra det ännu enklare för kunder på alla våra kontor att snabbt komma i kontakt med våra specialister! lanserade oslagens Sparbank ungdomsklubben Ung8242. Där vill vi göra det enkelt för dig som är 13-22 år att komma in och prata bank, börja spara, skaffa mobilbank, kort med mera. Våra medarbetare åker också ut i skolor och till föreningar och informerar unga om privatekonomi vad man ska tänka på när man får lön, hur man sparar, inför första boendet med mera. Det personliga mötet är dock inte bara begränsat till våra kontor eller telefon eller via Facebook. Nya och gamla kunder möter oss också ofta på de många event som varje år arrangeras runt om i oslagen: Festivaler, konserter, idrottsevenemang, kulturarrangemang och självklart bankens egna evenemang som Sparbanksdagen och Sparbanksloppet. 4 / PESONLIGA MÖTET
JAG VILL SKAPA EN BA STUKTU FÖ STYELSEABETET OCH EN TILLÅTANDE ATMOSFÄ I STYELSEUMMET DÄ ALLA FÅ CHANS ATT UTTYCKA SINA SYNPUNKTE. KUT PETTESSON, ODFÖANDE POFESSO I LIMNOLOGI
JAG BINNE BLAND ANNAT FÖ FÅGO SOM HANDLA OM HU VI KAN UTVECKLA VÅT SAMHÄLLSENGAGEMANG OCH ATT VÅ AVSÄTTNING TILL SAMHÄLLSNYTTIGA ÄNDAMÅL FÖDELAS PÅ ETT SÄTT SOM GE STÖST SAMHÄLLSNYTTA FÖ VÅ BYGD. ÅSA ANDESSON CIVILINGENJÖ
ATT GÖA AFFÄE PÅ BUSSEN, BETALA ÄKNINGA MITT I NATTEN, ELLE GÖA EN SNABB PENGAÖVEFÖING I BUTIKSKÖN Ä INGET POBLEM IDAG Ä KANALENA IN I BANKEN GÄNSLÖSA. MED INTENET- BANK, MOBILBANK OCH VÅA APPA KAN DU SOM KUND SJÄLV VÄLJA NÄ, VA OCH HU DU VILL HA KONTAKT MED BANKEN. NYA VÄGA IN I BANKEN Trots våra 155 år i oslagen vill vi också vara en modern bank för våra kunder. En bank där kunden själv väljer när, var och hur kontakten med banken sker. Och det har aldrig varit enklare än idag! Internetbank, mobilbank och våra appar gör i dag att det finns många vägar in i banken vägar som är öppna dygnet runt, året runt och nåbara var kunden än befinner sig. De nya, moderna kanalerna är gränslösa. Tack vare dem kan fler välja att behålla oslagens Sparbank som sin bank exempelvis ospiggar som flyttar på grund av studier eller arbete. oslagens Sparbank är en sparbank, ett självständigt företag med en egen styrelse, men tack vare ett nära samarbete med Swedbank kan vi hänga med i den snabba teknik- och produktutvecklingen och erbjuda ett komplett sortiment av tjänster. Vårt samarbete med Swedbank symboliseras med myntet som du ser tillsammans med vårt namn oslagens Sparbank. Vi har många gemensamma erbjudanden med Swedbank och då är avsändaren Swedbank och sparbankerna eller ibland bara Swedbank. Vi sätter dock våra egna priser och villkor vilket gör att vi kan överträffa storbankerna i det mesta. Dessutom ger vi tillbaka pengar till bygden i form av sponsring, stipendier och bidrag. Exempel på det är e-sparkontot med en av marknadens bästa sparräntor, barn- och ungdomssparkontot (BUS) som både ger bra ränta och en köplats till ungdomsboende, Mastercard-kortet classic med unika rabatter från oslagens företagare och förmånliga lån för miljö-, VA- och energiinvesteringar. Bank-, betal- och kreditkort har länge varit enkelt, tryggt och säkert att använda för betalningar. kompletterades de av Swish en bankgemensam app som gör det snabbt och enkelt att överföra pengar mellan olika konton, via mobilnumret! Smidigt när man ska dela på en nota, samla in pengar till uppvaktning etc. Till sommaren 214 planeras också en variant av Swish för företag och föreningar. När många andra banker har valt att avskaffa sin kontantservice, har oslagens Sparbank valt att ha kvar den för sina kunder. Glädjande upptäcker dock allt fler att kontanter inte bara är omständigt, utan också bankbranschens största miljöbov på grund av alla transporter. Under har det nystartade, bankgemensamt ägda, bolaget Bankomat AB övertagit ansvaret för även vår banks uttagsautomater. NYA VÄGA IN I BANKEN / 7
1 5 5 29 21 29 21 STAKAE ESULTAT TOTS ÖKAD KONKUENS oslagens Sparbank kan se tillbaka på som ett år med fortsatt volymtillväxt och ett förbättrat resultat. Tillväxten i bankens affärsvolym 2 5 blev 3% och rörelseresultatet uppgick till 86 mkr. Under ljusnade den globala konjunkturen och i Sverige, och till viss del även i oslagen, affärsvolym ökade efterfrågan både på investeringar och konsumtion. iksbanken sänkte reporäntan från 1% till,75% och banken sänkte sina kundräntor 2 vid två tillfällen. 2 Under 214 kommer den svenska tillväxten troligtvis att 25 öka, men på grund av den låga inflationen kommer det sannolikt att dröja till en bit in i 215 innan iksbanken höjer reporäntan igen. 1 5 En sparbank har inga aktieägare. Istället delas en del av årets vinst ut till allmännyttiga ändamål. Årets avsättning till allmännyttiga ändamål 1 fondvolymer 15 föreslås bli 4 mkr, vilket motsvarar ca 5% av bankens resultat efter skatt. 15 esterande del av vinsten förs över till bankens eget kapital, där det 1 bland annat 5bidrar till att täcka de risker som banken är exponerad för och därigenom skydda insättarnas pengar. Bankens kapitaltäckningskvot uppgick vid årets slut till 1,92 vilket är en förbättring jämfört med. En kapitaltäckningskvot på 1,92 kan beskrivas som att oslagens Sparbank har 5 mer kapital än vad som krävs enligt lag för att täcka de risker banken är exponerad för. Kravet är en kapitaltäckningskvot på 1. 29 21 1 8 6 2 4 2 1 rörelse resultat affärsvolym nr 2 5 29 21 ESULTAT 29 inlåning 21 29 välgörenhet 21 affärsvolym 6 affärsvolym nr 2 2 5 örelseresultatet fondvolymer blev 86 mkr jämfört med 61 mkr föregående år, en ökning med 41%. äntenettot försämrades på grund av ökad 2 5 4 konkurrens 15 och det låga ränteläget, samtidigt som provisionsnettot stärktes genom 2 ökad kundaktivitet. Totala kostnader ökade något 3 medan kreditförlusterna minskade kraftigt tack vare ett aktivt 1 12 5 arbete med kreditkvalitet och kreditprocesser. 25 8 ÖELSEESULTAT, rörelse resultat MK 2 1 6 15 8 4 1 6 5 1 1 5 2 4 5 29 29 29 21 21 21 2 29 29 29 21 21 21 fondvolymer utlåning K/I-talet visar totala kostnader i relation till totala intäkter. Ett lågt K/I-tal är önskvärt. 2 5 inlåning Under ökade bankens K/I-tal något, från 1 6 2,57 för till,58 i år. 8 5 1 5 6 4 1 3 4 rörelse resultat K/I-TAL KI-tal 1 välgörenhet.66 8.64 8 6.62 6 4.6 66% 64% 62% 6% 5 2 2 2 4.58 58% 1 29 29 29 21 21 21 29.56 29 21 21 56% 28 29 21 inlåning Årets avsättning till samhällsnyttiga ändamål föreslås bli 4 mkr, 6 vilket utgör ca 5 % av resultatet efter skatt. De senaste tio åren har banken därmed 5 bidragit med ca 85 mkr till utvecklingen mot ett attraktivt och öppet oslagen i tillväxt. 4 1 utlåning 29 21 välgörenhet AVSÄTTNING TILL SAMHÄLLSNYTTA, MK 8 KI-tal 6.66 66% 3 8 2 6 1 4 29 2 8 / VISUELL EKONOMI 29 21 21 4 2.64.62.6.58 29.56 29 21 21 64% 62% 6% 58% 56% 28 29 21 utlåning KI-tal
1 15 1 5 5 1 5 29 21 5 29 21 29 21 29 21 AFFÄSVOLYM fondvolymer 2 5 rörelse resultat 1 fondvolymer rörelse resultat oslagens Sparbanks affärsvolym utgörs av de kundvolymer som banken förvaltar och förmedlar. Av den totala affärsvolymen återfinns delar av den totala utlåningen och inlåningen i bankens egen balansräkning. Övriga delar av affärsvolymen, såsom till exempel utlåning förmedlad till Swedbank Hypotek och fonder via Swedbank obur, ligger utanför bankens balansräkning. Affärsvolymen har ökat med 3% under året och uppgick vid årets slut till 2 889 mkr. Affärsvolymens storlek påverkas dels av förändring av utlåning och inlåning, dels av börsutvecklingen som har en stor inverkan på bland annat fondvolymerna. 2 2 5 AFFÄSVOLYM, affärsvolym MK 1 5 2 2 1 1 5 15 5 1 1 5 29 21 5 29 21 8 1 affärsvolym nr 2 6 25 8 4 2 6 2 15 4 1 2 29 2 5 29 2 inlåning 29 21 välgörenhet 29 6 Under året ökade inlåningen med 4% eller 233 mkr. En av sparbankernas främsta uppgifter är att främja sparande och en sund och hållbar ekonomi för kunderna och samhället. Banken har därför ett flertal sparkonton med konkurrenskraftiga räntor som är anpassade till kundernas olika behov. inlåning 5 INLÅNING, MK 6 fondvolymer 4 5 2 5 3 4 2 2 8 68 46 välgörenhet rörelse re 1 8 3 1 1 5 2 1 29 1 5 29 21 21 24 2 6 4 29 2 2 Bankens utlåning finns dels i egen portfölj, dels förmedlad till Swedbank Hypotek. Under minskade den totala utlåningen med 1% eller 147 mkr. Minskningen beror bland annat på att banken under fokuserat på att både öka kreditkvalitet och minska kreditriskerna, vilket även innebär ett fokus på sund och hållbar ekonomi för våra kunder. 29 21 utlåning UTLÅNING, affärsvolym MK 2 1 utlåning inlåning 15 8 6 1 6 5 1 8 4 4 6 5 3 2 4 2 29 21 2 29 1 21 29 29 affärsvolym KI-tal nr 2 25.66 KI-tal väl 2.64.66 15 8.62.64 - Swedbank Hypotek 1.6 - oslagens Sparbank6.62 5.58.6 4.56.5829 29 2 De fondvolymer som banken förmedlar till Swedbank obur uppgick vid årsskiftet till 2 446 mkr, en ökning med 18% eller 377 mkr jämfört med. Ökningen beror både på ett positivt nettosparande men även på den positiva marknadsutvecklingen (börsen). 29 29 21 21 FÖMEDLADE fondvolymer FONDVOLYME, MK 2 5 2 utlåning.56 29 rörelse resulta 29 1 8 KI-ta 1 5 1 6.66 1 8 4.64 5 6 2.62 29 4 21 29.6 inlåning 6 2 VISUELL EKONOMI / 9.58 29 21 välgöre.56
HÅLLBAHETS EDOVISNING
ATT VEKA FÖ EN LÅNGSIKTIGT SUND OCH HÅLLBA EKONOMI, OCH ÄVEN FÖ SOCIAL HÅLLBAHET DET HA VAIT GUNDEN FÖ OSLAGENS SPABANK SEDAN STATEN 1859. ATT VAA SPABANK Ä ATT VAA BÅDE BANK OCH SAMHÄLLSMOTO OCH DÄMED BLI VÅT ENGAGEMANG I UTVECKLINGS- OCH HÅLLBAHETSFÅGO NÅGOT SJÄLVKLAT. 1.1 2.1 2.5 2.6 2.7 2.9 P5 * VÅ SYN PÅ HÅLLBAHET Som lokal sparbank är oslagens Sparbanks egen framtid starkt sammankopplad med utvecklingen i bankens verksamhetsområde. Detta speglas också i bankens vision ett attraktivt och öppet oslagen i tillväxt. För oss innebär hållbarhet (SO1)*: EKONOMISK HÅLLBAHET - att skapa förutsättningar för, och stödja, ett gott företagsklimat samt att främja en sund och hållbar ekonomi för våra kunder, såväl privat som företag. EKOLOGISK HÅLLBAHET - att medverka till att minimera påverkan på naturen och människors hälsa genom egna åtgärder och positiv inspiration för regionens aktörer. SOCIAL HÅLLBAHET - att vara en god arbetsgivare för våra anställda och förvalta och vidareutveckla goda relationer med våra samarbetspartners inklusive kunder och leverantörer. Men det handlar också om att bidra till att göra oslagen till en plats som ännu fler vill bo, leva och verka i. En sparbank har inga enskilda ägare eller enskilda vinstintressen. Därför kan en del av den årliga vinsten istället lämnas tillbaka till det lokala samhället. De senaste tio åren har oslagens Sparbank på detta sätt lämnat över 85 miljoner kronor i stöd och bidrag till aktiviteter, projekt och organisationer som verkar för oslagens utveckling och till- växt. Huvuddelen av dessa medel har hanterats av bankens tre stiftelser för samhällsnytta. Deras verksamhet beskrivs därför också i denna hållbarhetsredovisning. Sedan 22 är banken miljöcertifierad enligt ISO 141 och sedan 28 är banken också klimatneutral (espect Sverige). Vårt hållbarhets- och samhällsarbete redovisas sedan 29 i en årlig hållbarhetsredovisning enligt den internationella standarden GI (Global eporting Initiative). Årets hållbarhetsredovisning är framtagen enligt GI 3. Från 214 är ambitionen att rapportera enligt den nya modellen G4. Denna hållbarhetsrapport är vår femte hållbarhetsredovisning enligt GI. Vi redovisar på C nivå enligt GI:s riktlinjer. apporteringsperioden följer kalenderår 3.1*, 3.3*, 3.11*. Denna redovisning omfattar hela oslagens Sparbank utan avgränsningar 3.6*, 3.7*, 3,8*. Inga avgränsningar har gjorts i jämförelse med utgåvan för, publicerad i mars 3.2*. Indikator för vattenförbrukning EN8 har tillkommit sedan föregående hållbarhetsredovisning () 3.1*. Vilka policydokument banken har, och hur de är kopplade till de olika hållbarhetsaspekterna, framgår också av denna redovisning. Eftersom hållbarhetsarbetet är en integrerad del av bankens verksamhet är hållbarhetsredovisningen för en del av den samlade årsredovisningen för oslagens Sparbank. Hållbarhetsredovisningen är framtagen enligt bankens instruktion för denna process. Arbetet har letts av kommunikationsavdelningen med stöd av ansvariga för miljö, H och ekonomi 3,5*. Kontaktperson, Sten Törnsten, vvd 3.4* sten.tornsten@roslagenssparbank.se * Se GI-INDEX SID: 26-27 VÅ SYN PÅ HÅLLBAHET / 11
EKONOMISK HÅLLBAHET HIT Ä ALLA LIKA VÄLKOMNA OAVSETT HU STOA ELLE SMÅ BELOPP MAN Ö SIG MED. VEM SOM HELST SKA HA MÖJLIGHET ATT BYGGA SIG EN EGEN FAMTIDA TYGGHET, DET HA ALLTID VAIT MÅLET FÖ OSLAGENS SPABANK. STYANDE DOKUMENT SPABANKSPOLICY ISKPOLICY POLICY INTEN STYNING IKTLINJE FÖ SPAANDE IKTLINJE FÖ LIKVIDITETSISKE IKTLINJE FÖ MAKNADSISKE IKTLINJE FÖ OPEATIVA ISKE IKTLINJE FÖ KEDITISKE oslagens Sparbank Norrtäljes första bank - öppnade den 2 juli 1859 och blev snabbt populär. edan första dagen stod 2-talet kunder, varav en majoritet för övrigt var pigor, i kö för att sätta in sina sparade slantar. Längst fram i kön stod pigan Mathilda Sofia Öhman för att sätta in tre riksdaler. Där står hon kvar, 155 år senare, i form av en staty utanför huvudkontoret i Norrtälje en symbol för sparsamhet och långsiktighet. information, se bankens ekonomiska årsredovisning på sidan 28 och framåt. oslagens Sparbank är inte bara Norrtäljes första, utan också största, bank. I Norrtälje kommun har vi idag fler anställda och lika många kontor (fem) som konkurrenterna sammanlagt. Våra kunder har därmed alltid nära till sin bank. Dessutom förstärks och kompletteras tillgängligheten av exempelvis telefonbanken (öppen alla vardagar klockan 7-19), internet, mobilbank och andra moderna kanaler. Sommaren (liksom ) körde också vårt rullande bankkontor, bankbussen, under fem sommarveckor till fasta hållplatser från Ljusterö till Grisslehamn, tre dagar i veckan. Från tidigt 19-tal bedrev landets sparbanker omfattande information och utbildning kring sparande. Då startades exempelvis barnens tidning Lyckoslanten. Men behovet av privatekonomisk utbild- Idag betyder Ekonomisk hållbarhet för oss framför allt ansvar för: * * * * Förvaltningen av bankens kapital och insättarnas (spararnas) medel Lättillgängliga banktjänster i hela vårt område Att bidra till en sund ekonomi för våra kunder Information och utbildning kring sparande, inte minst för barn och ungdomar Sedan många år är oslagens Sparbank en bank med stabil ekonomi och trygga finanser. När det gäller nyckeltal som kapitaltäckning och likviditet ligger banken klart över myndigheternas krav. För mer TILLSKAPAT OCH FÖDELAT EKONOMISKT VÄDE EC1 DIEKT TILLSKAPAT EKONOMISKT VÄDE, TK Intäkter 294 353 FÖDELAT EKONOMISKT VÄDE, TK örelsekostnader 53 113 Löner och ersättnittningar till anställda 79 345 Betalningar till finansiärer 62 812 Betalningar till den finansiella sektorn 18 739 Investeringar i samhället 8 BEHÅLLET EKONOMISKT VÄDE 72 344 12 / EKONOMISK HÅLLBAHET
ning har bara ökat sedan figurerna Spara och Slösa såg dagens ljus. oslagens Sparbank försöker ta sitt ansvar för bygdens ungdomar och unga vuxna genom att erbjuda skolor och föreningar kostnadsfria föreläsningar. I mars lanserades även UNG8242, en ekonomisk klubb för ungdomar 13-22 år med erbjudanden, information, föreläsningar, tävlingar och evenemang. Första året lockade UNG8242 som också har ett eget rum på bankens huvudkontor i Norrtälje närmare 3 medlemmar. Konceptet var också en viktig faktor bakom utmärkelsen Årets Lokala Bank från tidningen Privata Affärer! Stödet till aktiviteter såsom Ung Företagsamhet och Egen Sommar, bidrar också till ökad kunskap om företagandets villkor bland yngre människor. I Ung Företagsamhet får gymnasieelever under ett år driva ett eget företag. Omkring 12 elever i oslagen gör detta varje år. Banken bjuder på alla företagstjänster och arrangerar olika inspirationsaktiviteter. Egen Sommar startades av banken som en del av 15-årsjubiléet år 29. Aktiviteten liknar UF till del men är öppen för alla ungdomar 15-19 år. I Egen Sommar skapar ungdomarna sitt eget sommarjobb med stöd från banken, utbildning från Nyföretagarcentrum med flera. Egen Sommar har de senaste åren också fått stöd från fler andra lokala företag och Norrtälje kommun. Hösten började banken tillsammans med Norrtälje-profilen Bengt Ericsson som programledare i närradiokanalen adio oslagen programmet Pengarna och livet. Under blev det närmare 2 program om sparande, placeringar, bostadsköp, familjejuridik, skogs- och lantbruk, konjunktur med mera! Programmen går också att lyssna på live eller i efterhand - som webradio på radioroslagen.se. MIN STOA PASSION Ä FÅGO OM HU VI KAN AGEA FÖ ATT SKAPA EN INTESSANT LANDSBYGD FÖ KOMMANDE GENEATIONE. I BANKENS STYELSE TILLFÖ JAG KUNSKAP OCH FÖSTÅELSE FÖ ALLA TYPE AV LANT- OCH SKOGSBUKSFÅGO. MATS EIKSSON LANTMÄSTAE
FÖUTOM ATT JAG FÄSTE STO VIKT VID EKONOMI- OCH PESONALFÅGO Ä JAG STAKT ENGAGEAD I FÅGESTÄLLNINGA KING HU VI KAN FÖDELA VÅA SAMHÄLLSAVSÄTTNINGA TILL POJEKT OCH AKTIVITETE SOM BIDA TILL ETT FOTSATT LEVANDE OSLAGEN. ALEKSANDA SNDOVIC POCESSOPEATÖ OCH FACKLIG ODFÖANDE
EN1 EKOLOGISK HÅLLBAHET SOM LOKAL BANK TA VI VÅ DEL AV ANSVAET FÖ MILJÖN. EN BANK HA VISSELIGEN INGEN STÖE DIEKT MILJÖPÅ- VEKAN, MEN FÖ OSS Ä ÄNDÅ EKOLOGISK HÅLLBAHET EN STATEGISK FÅGA. VI Ä NÄMLIGEN ÖVETYGADE OM ATT ETT LÅNGSIKTIGT MILJÖABETE Ä BA FÖ VÅA KUNDE OCH FÖ BYGDENS FAMTID. STYANDE DOKUMENT SPABANKSPOLICY MILJÖPOLICY KOMMUNIKATIONSPOLICY ISKPOLICY Som lokal bank tar vi vår del av ansvaret för miljön. En bank har visserligen ingen större direkt miljöpåverkan, men för oss är ändå ekologisk hållbarhet en strategisk fråga. Vi är nämligen övertygade om att ett långsiktigt miljöarbete är bra för våra kunder och för bygdens framtid. Att verka för ekologisk hållbarhet är dessutom något som rimmar väl med våra grundläggande värderingar och vår verksamhet i övrigt: * * * Att vara sparbank har alltid handlat om att främja sparsamhet, vilket även gäller naturens resurser. Vår vision om ett attraktivt och öppet oslagen i tillväxt innebär att vi vill värna om oslagens miljö och en tillväxt som är långsiktigt hållbar. Som bank och ett av vår bygds större företag har vi ett särskilt ansvar, samtidigt som vi också vill påverka kunskap och attityder hos våra kunder. STÄNDIGT PÅGÅENDE MILJÖABETE oslagens Sparbanks miljöarbete är en del av den dagliga affärsverksamheten och vi arbetar med konkreta miljöförbättringar, såsom minskad kontanthantering. Som miljöcertifierad och klimatneutral bank, strävar vi alltid mot att förbättra oss och minska vår energi- och resursförbrukning. edan 22 blev vi certifierade enligt ISO141 och bedriver därför ett systematiskt miljöförbättringsarbete. Styrelsen fastställer årligen de övergripande målen och i vardagen hålls miljöarbetet levande av de miljöombud som finns bland medarbetarna på alla kontor och avdelningar. Vårt andra steg i att arbeta för ekologisk hållbarhet tog vi 28 då vi som Sveriges första bank blev klimatneutrala. Det innebär bland annat att vi arbetar för att förenkla kundernas affärer på ett sätt som gör att resursåtgången minskar genom detta förbättrar vi samhällets ekologiska hållbarhet och våra kunders ekonomi. Vi vill även minska vår påverkan på miljön och kompenserar för de utsläpp vi står för i verksamheten direkt och indirekt. I samarbete med företaget espect Climate inventerar vi våra koldioxidutsläpp och klimatkompenserar för de utsläpp vi gjort under året. För uppgick de samlade koldioxidutsläppen till 116,1 ton, som kompenserades i klimatprojekt Kikonda Forest eserve i Uganda. ÖKA KUNDENAS MEDVETANDE EN6 EN7 I vårt miljöarbete försöker vi påverka andra, främst kunder och leverantörer, att bidra till en bättre miljö. I vardagen sker detta bland annat genom att hjälpa kunderna till att använda andra betalningsmedel än kontanter. 71,5% av våra företagskunder och 8,1% av privatkunderna har nu uppmärksammat att vi arbetar aktivt för miljön i oslagen. MILJÖAKTIVITETE Hållbarhetstänkandet ska prägla vardagen både i affärsverksamheten och internt, men vid ett par tillfällen varje år har vi extra mycket fokus på miljön. Bland annat under Hållbarhetsveckan som har kommit att bli vårt flaggskepp inom Ekologisk Hållbarhet. anordnades Hållbarhetsveckan vecka 4 med aktiviteter såsom utdelning av hållbarhetspris till Montessoriskolan i Norrtälje och ett välbesökt frukostseminarium med tema Hållbarhet ekonomiskt lönsamt för mitt företag?. Dessutom uppmuntrades våra kunder att starta eller EKOLOGISK HÅLLBAHET / 15
höja sitt fond- och försäkringssparande med minst 3 kr för att få en kasse med närproducerade varor från oslagsmat. För andra året i rad uppmuntrades även bankens medarbetare och chefer att minska sin påverkan på miljön genom att under Hållbarhetsveckan ta sig till arbetet genom exempelvis samåkning, åka kollektivt eller cykla. Det gav en positiv effekt och ledde till att vi under veckan minskade våra utsläpp. VÅ MILJÖPÅVEKAN EN6 EN7 EN26 EN29 oslagens Sparbanks direkta påverkan består framför allt av energikonsumtion, tjänsteresor och transporter samt pappersförbrukning. Sedan slutet av 199-talet har banken arbetat aktivt med att minska energiförbrukningen, och från till minskade den sammanlagda energiförbrukningen med 95 mwh. I mars uppmärksammade vi Earth Hour som går ut på att släcka all belysning under en timme, något som vi gjorde på alla kontor. Under flera tillfällen under sensommaren & hösten anordnas skördemarknader i Societetsparken i Norrtälje i samarbete med oslagsmat. Enligt vår instruktion för tjänsteresor ska miljöpåverkan beaktas vid val av ressätt vid tjänsteresa. Det innebär att när så är möjligt väljer vi till exempel buss framför bil, tåg framför flyg, hyrbil miljöklass 1, elektroniska biljetter istället för pappersbiljetter och samåkning. Telefonkonferenser ska alltid övervägas som ett alternativ till tjänsteresa. Årets nyhet var våra digitala skärmar istället för tryckta affischer som finns i alla kundmötesrum och allmäna ytor. Under kundmötet kan en slinga med enbart fokus på vårt hållbarhetsarbete visas för våra kunder. Det är ett enkelt och modern sätt att belysa det vi gör. För alla upphandlingar gäller bankens Instruktion för Inköp, som ställer krav på att miljöpolicyn ska beaktas och att inköp bör göras av en leverantör som har ett miljöarbete, helst ett miljöcertifierat företag. Företag i vårt närområde ska om möjligt också prioriteras. Egen bil är det vanligaste transportmedlet för resor till och från arbetet. Trots det minskade bilpendlingen, men däremot ökade klimatpåverkan beroende på vilket drivmedel som använts. apporteringen har under varit frivillig avseende pendling, cirka 65 % av bankens medarbetare har svarat. PODUKTE OCH TJÄNSTE MED MILJÖPOFIL EN6 EN26 oslagens Sparbank har i samverkan med Swedbank ett stort utbud av miljöinriktade produkter och tjänster för privatpersoner och företag. På sparaområdet finns ett antal miljö- och etikfonder som förvaltas av Swedbank obur. Betal- och kreditkort är en viktig produkt för att främja miljön långsiktigt, genom att minska kontanthanteringen. På lånaområdet har banken utvecklat ett eget Energilån för privatpersoner som vill göra förbättringar på sin fastighet utifrån ett miljöperspektiv, t ex ett VA-lån för investeringar i vatten och avlopp. AVFALL EN22 Allt som källsorteras, enligt tabellen Samtek källsorterat, går till återvinning. Farligt avfall består framför allt av kasserade datorer och skärmar och hanteras miljövänligt i samarbete med extern leverantör. VATTENFÖBUKNING, ÅTEVINNING, MÅL OCH UTFALL, ENEGIFÖBUKNING SAMT KLIMATPÅVEKAN ANGETT I EXAKTA VÄDEN VATTENFÖBUKNING2 EN 8 OT Norrtälje Älmsta 782 34 1366 67 TOTALT 816 1433 Mäts endast i Norrtälje CK och Älmsta, då det ingår i hyran på bankens tre andra kontor. 1 6 / EKOLOGISK HÅLLBAHET EN 22 (KG) (KG) FÖBUKNING KBM 2 SAMTEK KÄLLSOTEAT Pappersförpackningar Wellpapp Plastförpackningar Metall Glas eturpapper- tidningar Brännbart - fjärrvärme 265 78 126 86 663 912 536 117 78 223 48 156 95 536
TABELL MÅL OCH UTFALL EN7 MÅL UTFALL UTFALL Minska CO2 - utsläpp 116,1 ton 92,27 ton Öka kundernas medvetenhet om oslagens Sparbanks miljöarbete (enligt Svensk kvalitetsindex) 8,1% (privatkunder) 71,5% (företagskunder) 52% (privatkunder) 56% (företagskunder) MÅL 214 För 214 är bankens övergripande miljömål att minska nivån av CO2 -utsläpp INDIEKT ENEGIFÖBUKNING FÅN TJÄNSTEESO EN17 EN29 FÖBUKNING (KM) Flyg Tåg Buss Hyrbil, taxi, privatbil 55 424 1 44 1 486 3 588 TOTAL 97 938 22 834 4 9 12 34 8 332 49 56 KLIMATPÅVEKAN (TON CO2 EQV)* 77 936 4 6 13 17 27 923 11,81 <,1,46 5,28 5,67 <,1,46 1,3 22,72 <,1,78 4,4 122 936 17,56 7,43 27,9 * CO2 ekvivalenter omfattar metangas, lustgas och koldioxid INDIEKT ENEGIFÖBUKNING FÅN PENDLINGSESO EN17 EN29 FÖBUKNING (KM) KLIMATPÅVEKAN (TON CO 2 EQV)* Buss Bil 134 148 398 37 123 257 428 67 88 829 429 318 5,42 76,69 5,66 73,3 4,82 79,88 TOTAL 532 518 551 927 518 147 82,11 78,69 84,7 * CO2 ekvivalenter omfattar metangas, lustgas och koldioxid INDIEKT ENEGIKONSUMTION PE KÄLLA EN4 EN16 FÖBUKNING (MWH) KLIMATPÅVEKAN (TON CO2 EQV)* Elektricitet Bra Miljöval Fjärrvärme 627 25 587 34 721 382,2 4,51,2 2,2,2 2,48 TOTAL 832 1 19 4,52 2,22 2,5 927 * CO 2 ekvivalenter omfattar metangas, lustgas och koldioxid 1 Förbrukningen av fjärrvärme har minskat från, men omvandlingsfaktorn har förändrats därav det högre värdet. EKOLOGISK HÅLLBAHET / 1 7
SO1 4.14 4.15 4.16 4.17 SOCIAL HÅLLBAHET VI VILL ATT FLE MÄNNISKO SKA BO, VEKA OCH LEVA I OSLAGEN. SOM BANK KAN VI BIDA TILL DET GENOM ATT TA VÅT SAMHÄLLSANSVA OCH GÖA DET ENKLAE ATT LEVA OCH BYGGA SIN FAMTID HÄ. STYANDE DOKUMENT SPABANKSPOLICY MILJÖPOLICY POLICY FÖ EGELEFTELEVNAD ETIKPOLICY PESONAL- OCH OGANISATIONSPOLICY MED UNDELIGGANDE IKTLINJE KOMMUNIKATIONSPOLICY IKTLINJE FÖ SAMHÄLLSABETE Vår vision är ett attraktivt och öppet oslagen i tillväxt. Vi tror att närvaron av banken och dess verksamhet i sig kan bidra till att göra det enklare att leva och bygga sin framtid i oslagen, men vi stöder också projekt och samarbeten som kan förbättra infrastruktur och andra grundläggande förutsättningar, inte minst en bra skola. oslagens Sparbank har tre stiftelser för aktiviteter inom samhällsnyttan: * * * oslagens Sparbanks stiftelse för forskning och utbildning oslagens Sparbanks stiftelse för näringsliv och kultur oslagens Sparbanks stiftelse för ungdomsboende i oslagen Stiftelserna, som är juridiskt oberoende organisationer, baserar sin verksamhet på vinstavsättningar från oslagens Sparbank. Sedan starten har de två bidragsstiftelserna delat ut över 5 miljoner kronor i bidrag, stöd och stipendier. NÅGA EXEMPEL FÅN : Teaterföreställningen Trollet med den gula kepsen sågs av 5-6 barn i åldrarna 3-9 år i oktober. Stiftelserna bjöd på teater och transport som en uppföljning av fjolårets succé med barnteatern Spara & Slösa. Ljus i ån - en dekorationsljussättning som invigdes i december och som ska göra Norrtälje till en mer attraktiv stad att vandra, handla och stanna i, även vintertid. I samarbete med MK-Illumination och Norrtälje kommuns Gatu-och parkavdelning. sstiftelserna subventionerar vidare skolorna med studiebesök hos Pythagoras museum, Vikingabyn Storholmen, Erkenlaboratoriet (vattendagar), Norrtälje Naturvårdsstiftelsen (miljö och naturdagar) och Färsna 4 H-gården (djurdagar). sstipendier till ungdomsledare, stipendier för studieresor, projektarbeten (skolan) utlandsstudier och utbytesstudenter, samt körstipendium (delades ut i samband med ett lokalt Körslag i maj ). 2 hjärtstartare till föreningar, hembygdsgårdar med flera. 8 kronor till Erkenlaboratoriet och Uppsala Universitet för fortsatt forskning i och kring sjön Erken. Huvudsponsor för Ostindienfararen Götheborgs besök i Norrtälje hamn i månadsskiftet augusti-september. UNGDOMSBOENDE Stiftelsen oslagens Sparbanks Ungdomsboende i oslagen instiftades 27 och erbjuder hyreslägenheter till ungdomar mellan 18 och 29 år. Bankens barn- och ungdomskonto (BUS-kontot) ger därmed inte bara konkurrenskraftig ränta, utan också en köplats till stiftelsens ungdomsboenden. Vid årsskiftet -14 hade stiftelsen 18 lägenheter på Arholmagatan i Norrtälje, två i Drottningdal och 3 studentlägenheter på Campus oslagen i Norrtälje. 18 / SOCIAL HÅLLBAHET
JAG ANVÄNDE MIN EFAENHET FÅN ATT HA DIVIT FÖETAG MED MÅNGA ANSTÄLLDA TILL ATT STÄLLA FÅGO OCH KOMMA MED FÖSLAG OM HU BANKEN KAN UPPNÅ UPPSATTA MÅL. DESSUTOM HA JAG HYGGLIG KOLL PÅ SIFFO. MATS HULTIN, VICE ODFÖANDE TEKNISK FYSIKE OCH ENTEPENÖ
VIKTIGAST FÖ MIG Ä ATT VI TA VAA PÅ DET UNIKA MED SPABANKSTANKEN SAMTIDIGT SOM VI ANPASSA OSS TILL DAGENS OCH FAMTIDENS NYA FÖUTSÄTTNINGA. ATT VAA LYHÖDA GENTEMOT KUNDE OCH OMVÄLD UTAN ATT TAPPA VÅ SJÄL. EVA PFISTE LÄAE OCH EGEN FÖETAGAE
VÅ VISION OM ETT ATTAKTIVT OCH ÖPPET OSLAGEN I TILLVÄXT OMSÄTTS I VADAGEN AV VÅA TE SAMHÄLLSOIENTEADE STIFTELSE. GENOM DEM STÖDE VI EN MÄNGD AKTIVITETE I BYGDEN SÅSOM UNGDOMSBOENDE, IDOTTSFÖENINGA, STÖD TILL LOKALA NÄTVEK OCH EN MÄNGD OLIKA EVENEMANG. ME SAMHÄLLSNYTTA Sparbanksdagen Sparbanksdagen anordnas varje år för familjer, barn och ungdomar. Evenemanget, som alltid hålls den andra lördagen i juni i Societetsparken i Norrtälje, ger dessutom ett stort antal föreningar (mer än 3 stycken!) möjlighet att visa upp sin verksamhet. Sparbanksdagen innehåller också roddtävlingen Mathildarodden och bjuder alltid på en känd artist var det Sean Banan som underhöll de närmare 5 besökarna. Sparbanksloppet Bankens eget motionslopp betonar just motion, inte tävling. I soligt septemberväder lockades 23 barn och vuxna att gå, jogga eller springa allt ifrån några hundra meter (minsta barnklassen) upp till huvudklassens 1 km. Sparbanksloppet genomförs i samarbete med friidrottsföreningen ånäs 4H. Seminarier och föreläsningar Via stiftelsen för forskning och utbildning är oslagens Sparbank en viktig bidragsgivare till Handelshögskolan i Stockholms utbildning Center for etailing på Campus oslagen. Sparbanken försöker också göra Handelshögskolans kompetens och nätverk tillgängliga för näringslivet i oslagen. Under arrangerades fyra öppna frukostföreläsningar som lockade totalt över 35 deltagare. Hallstaviksnätverket Sedan 27 stöder banken Hallstaviksnätverkets arbete med att vända utvecklingen i kommunens norra delar, bygga framtidstro och skapa nya arbetstillfällen. Inspiration imbo De positiva erfarenheterna från bruksorten Hallstavik inspirerade till att också försöka samla alla lokala positiva krafter i kommunens västra delar, i och runt imbo. Det inledande seminariet våren följdes under upp av två välbesökta seminarier om utvecklingen i kommunens västra delar. Välgörande ändamål Banken stöder bland annat Cancerfonden, Aktiva Synskadade, KIS, Ett Narkotikafritt Samhälle, Städa Sverige och Kids Ark (fadderbarn). Vidare har banken samarbetat med de lokala Lionsföreningarna och stöttat alternativa julfiranden för hemlösa. Bankutbildning till Norrtälje? Hösten lämnades (för tredje gången) en ansökan in till Yrkeshögskolemyndigheten om att starta en tvåårig bankutbildning i Norrtälje. Ansökan gjordes på initiativ av sparbanken men stöttades av alla banker i Norrtälje liksom Finansförbundet, Swedbank och Sparbankerna samt SEB. Tyvärr avslogs ansökan igen, i januari 214, av Yrkeshögskolemyndigheten. Hjärtstartare På alla bankens kontor finns sedan en defibrillator hjärtstartare och utbildad personal. Trampolinen oslagens Sparbank adopterade en klass på oslagsskolan höstterminen 21. Eleverna gick då i sjunde klass. Syftet har bland annat varit att eleverna, under en treårsperiod, ska få insikt i och få lära känna oslagens Sparbank som arbetsgivare samt få kännedom om vilka olika yrkesroller som finns hos oss - inför kommande studie/yrkesval. I maj avslutades projektet då klassen gick ut årskurs nio. SOCIAL HÅLLBAHET / 21
MEDABETAE FÖ ATT KUNNA BEMÖTA KUNDENA MED VÄNLIGHET, HÖG KOMPETENS OCH BA SEVICE MÅSTE MEDABETANA TIVAS OCH VAA FISKA. VÅ SATSNING PÅ VÄLMÅENDE MEDABETAE INNEBÄ DÄMED ÄVEN EN SATSNING PÅ VÅA KUNDE. STYANDE DOKUMENT PESONAL OCH OGANISATIONSPOLICY POLICY FÖ EGELEFTELEVNAD ETIKPOLICY BANKENS VÄDEINGA VÅA VÄDEINGA LA12 Värderingarna hålls levande i vardagen genom bland annat genom utvecklingssamtal och lönesamtal. Samtliga medarbetare har under året haft minst ett utvecklingssamtal med sin närmaste chef för utvärdering och uppföljning av utfört arbete. Efter samtalen görs individuella utvecklingsplaner för kort och lång sikt. Varje medarbetare har också en befattningsbeskrivning som beskriver vad just den personen har för uppdrag, ansvar och befogenheter. I oslagens Sparbank ska vi bemöta varandra och andra: * Engagerat Positivt Med ömsesidig respekt * Ett av bankens övergripande målområden är motiverade medarbetare. Det följs upp med en årlig intern mätning, Voice, som har hög svarsfrekvens. Mätningen har fram till genomförts på hösten, från 214 genomförs den på våren och därför gjordes ingen Voice kalenderåret. MEDABETAE LA2 LA4 Antal anställda på oslagens Sparbank motsvarade under 97 helårsarbetare. Totalt var 122 personer anställda i banken under året. Av det totala antalet anställda arbetar omkring tre fjärdedelar med direkt kundkontakt och övriga i stabs- och stödfunktioner samt administration. Under har sammanlagt sex personer slutat i banken, tre för att gå i pension och tre för att övergå till andra arbetsgivare. Alla anställda på oslagens Sparbank omfattas av kollektivavtal mellan BAO (bankernas arbetsgivarorganisation) och Finansförbundet eller SACO. Dessa förnyades i slutet av. SATSA PÅ MEDABETANAS HÄLSA Att våra medarbetare är friska är viktigt både för våra kunder och för samhället i stort. oslagens Sparbanks långsiktiga mål när det gäller hälsa och sjukfrånvaro är 8% långtidsfriska (personer med maximalt fem sjukdagar under en tolvmånadersperiod). blev utfallet 73,4% (74,7% föregående år). Ett annat hälsotal vi följer upp, är sjukfrånvaro där målet är maximalt 3,5%. För blev utfallet 2,% att jämföra med totalt 2,7% föregående år. Såväl sjukfrånvaron som andelen långtidsfriska följs upp månatligen. Att satsa på hälsa är självklart för en bank som arbetar för bland annat social hållbarhet. För att förbättra hälsotalen driver banken en fortsättning på de hälsosatsningar som startade redan 29. 22 / MEDABETAE
Hälsoarbetet går nu in i slutfasen på den senaste satsningen Hälsoprojekt - 214. Målet med detta projekt är att över 8% av medarbetarna ska ha bra eller mycket bra livsstil och hälsodata. Vid den senaste avstämningen gjordes en jämförelse mellan 29 och års hälsotal. 29 hade 63,7% av de anställda bra/ mycket bra livsstil och hälsodata. Vid års mätning hade motsvarande siffra stigit till 87, 9%. Vidare visade 29 års mätning att 69,7% av de anställda upplevde sin hälsa som bra /mycket bra. Vid års mätning hade motsvarande siffra stigit till 9,9 %. MEDABETAFÖENINGA I banken finns två lokala fackklubbar, för Finansförbundet respektive SACO. De har representation i styrelsen och regelbundna samrådsmöten med bankledningen. I banken finns också två medarbetarföreningar, dels fritidsföreningen Umgänget som arrangerar trivselkvällar, utflykter etc, och dels Konstföreningen som bildades. Banken stöder också den seniorklubb som är öppen för tidigare, men nu pensionerade medarbetare. ETIK OCH INTEGITET SO2 SO3 SO4 P8 Samtliga nya medarbetare utbildas i etiska riktlinjer, lagar och regelverk. Dessa följs också upp årligen. I banken bedöms inga affärsenheter ha särskild risk relaterad till korruption och under har inga incidenter gällande korruption inträffat. Inte heller har några klagomål anförts avseende kunders integritet och/ eller förlust av kundinformation. VI Ä PESONALENS EPESENTANTE I STYELSEN OCH VI SE TILL ATT INFOMATION OM VAD SOM PÅGÅ I STYELSEN KOMME UT TILL VÅA ESPEKTIVE FACKLIGA KLUBBAS MEDLEMMA SÅ ATT PESONALEN FÖSTÅ OCH VET VAD SOM Ä PÅ GÅNG. OCH VICE VESA ATT STYELSEN FÅ KÄNNEDOM OM VILKA FÅGO SOM Ä VIKTIGAST FÖ PESONALEN. JENNY LINDE-WIBEG MAKUS BEGLUND ANN-LOUISE NYMAN PESONALEPESENTANTE
FÖ MIG HANDLA DE VIKTIGASTE FÅGONA OM HU BANKEN SKA UTVECKLAS FÖ ATT MÖTA FAMTIDEN ATT TÄNKA FAMÅT UTAN ATT TAPPA SINA ÖTTE I DEN SNAT 2 Å GAMLA SPABANKSIDÉN. AUDEY MALMGEN HANSEN FIL D. OCH EGEN FÖETAGAE JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD LA13 oslagens Sparbank vill vara ett föredöme inom jämställdhet och mångfald utifrån de förutsättningar som gäller i oslagen. Alla medarbetare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder ska ha lika förutsättningar när det gäller arbetsuppgifter och möjlighet till karriär och löneutveckling. För att säkerställa att detta efterlevs görs bland annat en årlig lönekartläggning med handlingsplan i samband med att jämställdhetsplanen tas fram. Vi strävar också efter att anställa medarbetare med olika erfarenhet och olika etnisk bakgrund samt en jämn fördelning mellan män och kvinnor på samtliga nivåer. Vid varje rekrytering ska därför dessa profiler på kandidater presenteras i ett urval. VD, är sex kvinnor och nio män. Totalt i banken är 69% av de 122 anställda (tillsvidare- och visstidsanställda) kvinnor. För de olika yrkesrollerna i banken finns motsvarande utbildningar och vidareutbildningar. Dessa kompletteras med interna certifieringar och, för medarbetare som arbetar med kvalificerad placeringsrådgivning, den externa Swedsec-licensen. SwedSec-licens för rådgivare som arbetar med investeringsrådgivning och försäkringsförmedling startade 1/1. I oslagens Sparbank har samtliga denna licens som arbetar med detta. DISKIMINEINGSINCIDENTE H4 Under året har inga incidenter gällande diskriminering förekommit. I bankens styrelse är könsfördelningen jämn och bland bankens chefer, inklusive 24 / MEDABETAE
SJUKFÅNVAO LA7 Total sjukfrånvaro1 Kort sjukfrånvaro2 Lång sjukfrånvaro3⁴ Långtidsfriska4⁴ MÄN KVINNO MÄN 1,7% 1,7% % 78% 2,2% 2,1%,1% 72% 1,% 1,% % 81% KVINNO MÄN 3,4% 2,% 1,4% 68% 1,1% 1,1% % 8% KVINNO 3,2% 1,9% 1,2% 73% Vi har inga anmälda arbetsrelaterade sjukdomar/skador. Den sjukfrånvaro vi har är inte något känt arbetsrelaterat. 1. Total frånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för män respektive kvinnor. 2. Definition av kort sjukfrånvaro < 6 dgr sjukfrånvaro. 3. Definition av lång sjukfrånvaro > 6 dgr sjukfrånvaro. 4. Definition av långtidsfriska: Med långtidsfriska menas de som under den senaste 12-månadersperioden haft max fem dagar med sjukfrånvaro. MEDABETAE LA1 LA2 MEDABETAE Antal anställda (2.8)* 122 - Kvinnor 69% - Män 31% Medelantal anställda6 97 119 68% 32% 96 121 7% 3% 97 5% 2 2 16 7 9 5% 2 2 16 7 9 Personalomsättning7 Ledningsgrupp - Kvinnor - Män Chefspositioner - Kvinnor - Män 5% 2 2 15 6 9 6. Antalet totalt arbetade timmar delat med 173 för att få antalet helårsarbetare. 7. Personalomsättning beräknas genom antalet slutade i förhållande till antalet anställda * oslagens Sparbank redovisar endast total personalstyrka TABELL ÅLDESFÖDELNING ÅLDESFÖDELNING -29 år 3-49 år 5 år- 19 63 4 19 61 39 2 64 37 Av det totala antalet anställda arbetar ca 75% med kundkontakt. JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD LA13 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD Antal anställda Ledningsgrupp * Kontorschefer ** Styrelse, valda av stämman ANTAL TOTALT MÄN KVINNO 122 2 6 7 38 2 3 4 84 3 3 * Bankens ledning består av VD och vice VD. Samtliga chefer och ledare samlas månatligen i Ledarforum. ** Cheferna för bankens kontor, Företagsenheten och Telefonbanken. MEDABETAE / 2 5
1 OSLAGENS SPABANK GI INDEX HÄ VISAS VILKA INDIKATOE SOM OSLAGENS SPABANK VALT ATT EDOVISA HELT ELLE DELVIS. DESSA INDIKATOE SPEGLA VÅ VÄSENTLIGA HÅLLBAHETSPÅVEKAN. INDIKATOENA Ä FITT ÖVESATTA FÅN ENGELSKA. FÖ FULLSTÄNDIG FOMULEING SE: WWW.GLOBALEPOTING.OG SÅ HÄ LÄSE DU HÅLLBAHETSEDOVISNINGEN: 1 INDIKATONUMME FÅN GI (GLOBAL EPOTING INITIATIVE) OCH OSLAGENS SPABANKS STYANDE DOKUMENT 2 INDIKATOE SOM TAS UPP OCH SOM SPEGLA VÅ HÅLLBAHETS-PÅVEKAN 3 VISA OM ESPEKTIVE INDIKATO EDOVISAS HELT ELLE DELVIS 4 VISA VILKA SIDO I H-EDOVISNINGEN ELLE I ÅSEDOVISNINGEN ESPEKTIVE INDIKATO EDOVISAS 2 3 4 POFIL STATEGI OCH ANALYS * SIDN 1 1.1 VDs ord med vision och strategi 3,11 2 OGANISATIONSPOFIL 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 Namn Huvudsakliga produkter och tjänster Organisationsstruktur Huvudkontorets adress Länder där verksamhet bedrivs Ägarstruktur och bolagsform Marknaden Organisationens storlek Väsentliga förändringar under rapportperioden Kommentar: Inga väsentliga förändringar har skett under rapportperioden avseende storlek, struktur eller ägande. 11, 38 28-3 67 7 11, 28, 67 67, 68 3-9, 11, 28 68 2.1 Erhållna utmärkelser under rapportperioden: Utnämndes till Årets Lokala Bank av tidningen privata affärer 3 3 APPOTPAAMETA APPOT POFIL 3.1 apportperiod 11 3.2 Datum för senaste rapport 11 3.3 apportcykel 11 3.4 Kontaktuppgifter för frågor om rapporten 11 3.5 Process för att bestämma rapportinnehåll 11 OMFATTNING OCH AVGÄNSNING 3.6 Avgränsningar i rapporten 11 3.7 Begränsningar i rapportens omfattning 11 3.8 Grunder för rapporten som påverkar jämförbarhet 11 11 3.1 GI INNEHÅLLSINDEX Effekt av förändring 3.11 Väsentliga förändringar 11 3.12 Förteckning över vad upplysningar finns i rapporten 1, 26, 27 4 STYNING, ÅTAGANDE OCH ENGAGEMANG STYNING 4.1 Ledningsorganisation 28, 67 4.2 Om högsta person i ledning också är verkställande 28, 67 4.3 Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter 28, 68 4.4 Mekanismer för aktieägare och anställda att ge rekommendationer till högsta beslutande organ 28, 68 4.12 Deklarationer, principer eller andra initiativ som organisationen anslutit sig till eller stödjer 11 4.14 Intressenter som involverats av organisationen 18-25 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter 18-25 4.16 Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenter 18-25 4.17 Viktiga områden som lyfts fram via kommunikation 18-25 ÅTAGANDEN BETÄFFANDE EXTENA INITIATIV ENGAGEMANG I INTESSENTE EKONOMISKA INDIKATOE EC 2 6 / GI-INDEX EKONOMISK PESTATION EC1 Genererat ekonomiskt värde 12 EC2 Ekonomiska effekter som följer av klimatförändring D
1 2 POFIL 4 3 * SIDN MILJÖINDIKATOE EN MATEIAL D 15, 16 Direkt energikonsumtion uppdelat på primära energikällor 17 EN4 Indirekt energikonsumtion uppdelat på primära energikällor 17 EN6 Initiativ för att tillhandahålla energieffektiva och förnyelsebara produkter och tjänster samt minskning av energibehovet genom dessa initiativ D 15, 17 EN 7 Initiativ för att minska indirekt energikonsumtion samt minskning som uppnåtts D 15, 16 EN 8 Initiativ för att minska vattenförbrukning D 16 EN16 Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser 15, 16, 17 EN17 Andra indirekta utsläpp av växthusgaser 15, 16, 17 EN22 Total vikt av avfall 16 EN26 Initiativ för att mildra produkters och tjänsters miljömässiga påverkan 16 EN29 Väsentlig miljömässig påverkan avseende transporter D 16, 17 EN3 Utgifter och investeringar för att skydda miljön D Alla anställda 22, 25 Personalomsättning 25 22 EN1 Materialförbrukning EN3 ENEGI UTSLÄPP OCH AVFALL PODUKTE OCH TJÄNSTE TANSPOTE TOTALT ABETSINDIKATOE LA LA1 LA2 ANSTÄLLDA ELATION MELLAN ANSTÄLLDA OCH LEDNING LA4 Kollektivavtal LA7 Skada och sjukfrånvaro 22, 25 LA12 Andel anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning 22 LA13 Styrelse, ledning och anställda uppdelat på mångfaldsindikatorer 24 24 D 19-21 ABETSMILJÖ MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET MÄNNISKOÄTTSLIGA INDIKATOE H H4 DISKIMINEING Diskrimineringsincidenter SAMHÄLLE SO SO1 Metoder för att hantera samhällspåverkan SO2 Affärsenheter med risker relaterade till korruption 23 SO3 Utbildning av policys och riktlinjer gällande anti-korruption 23 SO4 Åtgärder vid incidenter av korruption 23 11 23 KOUPTION PODUKTANSVASINDIKATOE P * : EDOVISAS, D: EDOVISAS DELVIS P5 Tillvägagångssätt för att ta reda på kundnöjdhet P8 Klagomål avseende kunders integritet och förlust av kundinformation KUNDES INTEGITET GI-INDEX / 2 7
FÖVALTNINGSBEÄTTELSE (Värden inom parentes avser ) EDOVISNING FÖ VEKSAMHETSÅET Styrelsen för oslagens Sparbank får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet, bankens 154:e verksamhetsår. ALLMÄNT OM VEKSAMHETEN oslagens Sparbank har oslagen som verksamhetsområde. Banken bedriver in- och utlåningsverksamhet för såväl privat- som företagskunder. Vidare tillhandahåller banken följande tjänster: värdepappersrörelse, juridisk och ekonomisk rådgivning, betalningsförmedling, försäkringsförmedling, ställande av borgen och garantier samt uthyrning av bankfack. Bankens huvudkontor finns i Norrtälje och därutöver finns kontor i Grind, Hallstavik, imbo och Älmsta. Andra mötesplatser där banken möter sina kunder är via internetbanken, mobilbanken, den egna telefonbanken samt den Bank i butik som finns på Ljusterö. Banken har även en bankbuss som, framförallt sommartid, besöker orter och områden utan vanliga kontor. Under 214 kommer kontoret i Grind att stängas. Istället kommer ett nytt kontor att öppnas på annan plats i Norrtälje under 215. UTVECKLING AV OSLAGENS SPABANKS VEKSAMHET, ESULTAT OCH STÄLLNING Affärsvolym Inlåningen från allmänheten ökade under året med 232 941 tkr (613 629) eller 4,3% (12,9) och uppgick till 5 598 76 tkr (5 365 819) vid årsskiftet. Vid årets slut fanns det 3 84 (3 329) Framtidskonton med en insättarbehållning på 1 53 666 tkr (878 93) vilket motsvarar 18,8% (16,4) av Inlåningen från allmänheten. Vidare fanns det 2 483 (18 682) E-sparkonton med en insättarbehållning på 1 4 661 tkr (942 918), vilket motsvarar 17,9% (17,6) av Inlåningen från allmänheten. Marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlar till Swedbank obur Fond och Swedbank Försäkring uppgick till 3 14 953 tkr (2 656 941). Det är en ökning med 16,9% (6,1) jämfört med föregående år. Under året nybeviljades 3 776 (5 76) lån på tillsammans 936 131 tkr (1 539 974). Vid årsskiftet uppgick Utlåningen till allmänheten till 4 424 288 tkr (4 59 869), vilket motsvarar en minskning med 1,9%. Detta kan jämföras med en ökning med 13,5% för. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek minskade under året med 61 256 tkr (137 71) eller 1,%. Vid årsskiftet uppgick utlåningen förmedlad till Swedbank Hypotek till 6 364 226 tkr (6 425 482). Bankens totala affärsvolym uppgick vid årsskiftet till 2 889 355 tkr (2 271 55), en ökning med 3,% (6,3). Likviditet oslagens Sparbanks likviditetssituation har förstärkts de senaste åren, främst tack vare en ökning av inlåningen från allmänheten. Vid årsskiftet hade banken en likviditetsbuffert som innebär en god betalningsberedskap och att banken är väl förberedd på de nya likviditetskrav som successivt införs för bankerna. Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen och not 3. esultat esultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 86 47 tkr (61 394), en ökning med 4,8% jämfört med. Jämfört med föregående år minskade räntenettot medan provisionsnettot ökade. Även utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank ökade. Totalt ökade intäkterna med 4,8%. Kostnaderna ökade med 6,% jämfört med samtidigt som kreditförlusterna minskade med 67,1%. äntenettot uppgick till 131 674 tkr (136 685), vilket är en minskning med 3,7% jämfört med föregående år. Under året har iksbanken sänkt reporäntan en gång, från 1,% till,75%. P.g.a. ändrade marknadsförhållanden har oslagens Sparbank justerat in- och utlåningsräntorna vid två tillfällen. Kreditförlusterna uppgick till -1 788 tkr (-32 787), en minskning med 67,1% jämfört med. Större delen av kreditförlusterna utgörs av reserveringar för förluster som ännu ej konstaterats men där banken anser att en reservering är nödvändig. Ytterligare information om kreditförluster lämnas i not 12. Årets utdelning på bankens aktieinnehav i Swedbank uppgick till 22 572 tkr (11 952). Under året har banken ökat sitt aktieinnehav och antalet aktier uppgick vid årsskiftet till 2 333 st (2 27 ). Provisionsnettot uppgick till 73 527 tkr (71 23), vilket är en ökning med 3,2% (9,9) jämfört med. Främst är det utlåningsprovisioner och värdepappersprovisioner som ökat. Ökningen beror dels på lägre kreditförluster, dels på börsens goda utveckling under. Nettoresultat finansiella transaktioner ökade med 18,3%. Både och har banken skrivit ned delar av sitt aktieinnehav i onoterade bolag men var nedskrivningarna lägre än vilket förbättrade nettoresultatet. Ökningen kommer även från förvaltning av bankens värdepappersportfölj. Övriga rörelseintäkter uppgick till 1 769 tkr (1 289), vilket är en ökning med 37,2% jämfört med föregående år. Ökningen beror bl.a. på att banken avyttrat sin insättnings- och uttagsautomater till Bankomat AB. Personalkostnaderna uppgick till 83 63 tkr (75 347), en ökning med 11,%. Ökningen beror främst på att avsättning till vinstandelsstiftelse gjorts i år. Bankens resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 8 344 tkr (38 959), varav styrelsen föreslår en avsättning till välgörande ändamål med 4 tkr (8 ). esterade del av vinsten föreslås föras över till reservfonden. ÄGAFÖHÅLLANDEN Sparbanker har inga ägare, utan istället finns ett antal huvudmän som ska agera i insättarnas intresse. Huvudmännen tillsätts till hälften av Norrtälje kommun och till hälften av den aktuella huvudmannakåren. Huvudmännen är den enhet som formellt har ägarens roll. Bland de viktigare uppdragen ingår att tillsätta oslagens Sparbanks styrelse och att besluta om hur bankens vinst ska disponeras. Huvudmännen utövar även tillsyn över bankens verksamhet genom att tillsätta revisor i banken. 28 / FÖVALTNINGSBEÄTTELSE
FÖHÅLLANDEN SOM INTE EDOVISATS I BALANS- ELLE ESULTATÄKNINGEN ELLE NOTENA MEN SOM Ä VIKTIGA FÖ BEDÖMNING AV BANKENS ESULTAT OCH STÄLLNING oslagens Sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett avtal. Ett nytt avtal tecknades hösten 21 med giltighet från 1 juli t.o.m. 3 juni 217. Avtalet omfattar bl.a. en gemensam IT-plattform, den gemensamma symbolen myntet samt förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank obur Fond och Swedbank Försäkring. oslagens Sparbank hade per -12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 6 364 226 tkr (6 425 482). För detta har banken erhållit en provisionsersättning för på 31 58 tkr (28 753), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank obur Fond och Swedbank Försäkring har oslagens Sparbank förmedlat fondsparande på 2 446 42 tkr (2 69 453) och försäkringssparande på 658 551 tkr (587 488). För detta har oslagens Sparbank erhållit 15 19 tkr (13 821) respektive 4 156 tkr (3 993) i provision för. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. oslagens Sparbank har sedan några år tillbaka ett brett samarbete med Tre Kronor Försäkring och Dina Försäkringar. Via dessa samarbeten har banken möjlighet att erbjuda kunderna ett brett sortiment av person- och sakförsäkringar. HÄNDELSE AV VÄSENTLIG BETYDELSE SOM INTÄFFAT UNDE ÄKENSKAPSÅET ELLE EFTE DESS SLUT Under året har bankens automater överförts till det nya, bankägda (alla storbanker och sparbankerna) bolaget Bankomat AB. Bankomat AB hanterar numer över 2 uttagsautomater över hela Sverige. För oslagens Sparbanks kunder innebär det bland annat att antalet automater där kostnadsfria uttag kan göras fördubblas. I januari 214 avsierade Swedbank i sin bokslutskommuniké att utdelningen per aktie föreslås till 1,1 kr per aktie. Då oslagens Sparbank har 2 333 aktier i Swedbank skulle detta innebära en utdelning på 23 563 tkr under förutsättning att årsstämman beslutar i englighet med förslaget. FINANSIELLA ESULTAT OCH ISKHANTEING I oslagens Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, likviditets-, marknads- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer vars syfte är att hantera ovanstående risker. Vidare har bankens styrelse i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner inom banken. Målet med oslagens Sparbanks riskhantering är att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter). Målet är även att säkerställa att det finns kontroll på plats samt att optimera avkastningen för den kvarvarande risken. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. iskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. iskpolicies och riskhanteringssystem ses över regelbundet för att kontrollera att dessa är ändamålsenliga. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I den interna kapitalutvärderingen (IKU) gör oslagens Sparbank kontinuerligt en bedömning av risknivån i banken i förhållande till det egna kapitalet. Ytterligare information om bankens finansiella risker presenteras i not 3. INFOMATION OM ISKE OCH OSÄKEHETSFAKTOE oslagens Sparbank är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker och osäkerhetsfaktorer, där kreditrisken är bankens största risk. Hur banken hanterar kreditrisken och övriga finansiella risker framgår av not 3. Operativa risker De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i oslagens Sparbank, som bl.a. omfattar - krav på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Övriga risker och osäkerhetsfaktorer För att ta hänsyn till utvecklingen av olika omvärldsvariabler såsom räntor, tillväxt i BNP, konsumtionsutveckling och arbetslöshet m.m. genomför oslagens Sparbank regelbundet stresstester utifrån olika scenarion. Det senaste testet som baseras på utfallet visar att en djup lågkonjunktur medför en betydande resultatförsämring. Denna försämring av resultatet har dock banken tillräckligt med eget kapital för att hantera, så att bankens ställning därmed inte hotas. INFOMATION OM ICKE-FINANSIELLA ESULTATINDIKATOE Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 122 (119). Antalet arbetade timmar uppgick till totalt 167 177 (166 89). Med arbetstidsmåttet 1 73 timmar för en helårsarbetare uppgick medelantalet anställda i oslagens Sparbank under året till 97 (96). Målet för oslagens Sparbank är att ha ett högt välbefinnande hos alla medarbetare. Bankens långsiktiga mål när det gäller hälsa och sjukfrånvaro är att bankens långtidsfriska, d.v.s. personer med maximalt 5 sjukdagar under en 12-månadersperiod, ska uppgå till minst 8%. För var utfallet 73,5% (71,3). Målet beträffande FÖVALTNINGSBEÄTTELSE / 29
sjukfrånvaron är att hamna under 3,5%. Utfallet för blev 2,% (2,7). Hälsotal och sjukfrånvaro följs upp månadsvis. För att skapa förutsättningar för att främja välbefinnande är förebyggande satsningar viktiga. Sedan ett antal år tillbaka driver banken ett friskvårdsarbete tillsammans med en extern friskvårdskonsult som systematiskt genomför hälsoprofiler på samtliga medarbetare och bankens styrelse. Dessutom erhåller samtliga anställda friskvårdsbidrag. Hållbarhet I oslagens Sparbank hör kopplingen till en långsiktig och hållbar miljö till de grundläggande värderingarna. Därför är banken miljöcertifierad enligt ISO 141 och i början av 28 blev banken Sveriges första klimatneutrala bank. Att vara klimatneutral innebär att banken systematiskt mäter och minskar sina utsläpp och kompenserar för verksamhetens klimatpåverkan (d.v.s. betalar för de utsläpp som inte gått att ta bort). Pengarna går sedan till olika miljöprojekt världen över. Med utgångspunkt i bankens miljöpolicy har en rad miljöfrämjande åtgärder genomförts de senaste åren. I den interna vardagen fortsätter källsorteringen på alla kontor och arbetet med att släcka lampor och stänga av elektronisk utrustning så fort de inte används. Banken uppmärksammar även Earth Hour som går ut på att släcka all belysning under en timme i mars. Vidare har banken en intern instruktion för inköp och upphandling som bl.a. ställer krav på att bankens miljöpolicy ska beaktas vid inköp och att inköp bör göras hos en leverantör som har någon form av miljöarbete och helst finns i närområdet. Sedan uppmanas samtliga medarbetare att minska sin påverkan på miljön genom att under en vecka ta sig till arbetet medels samåkning eller kollektiva och/ eller humandrivna färdmedel. Detta initiativ har resulterat i att banken under denna vecka minskar utsläppen rejält. Banken försöker också hjälpa sina kunder att bidra till en bättre miljö. På kreditsidan har banken, i samverkan med Swedbank, ett stort utbud av miljöprodukter både för privatpersoner och företag. En av dessa produkter är Energilånet som riktar sig till privatpersoner som vill göra förbättringar på sin fastighet utifrån ett miljöperspektiv. En variant av lånet är VA-lån för investeringar i vatten och avlopp. På sparasidan finns ett antal miljö- och etikfonder att välja mellan och även betal- och kreditkort är en viktig produkt för att främja miljön långsiktigt bl.a. genom minskat användande av kontanter. En annan aktivitet på miljöområdet är Skördemarknaden som banken anordnade i samarbete med lokala producenter som sålde närproducerade varor till besökarna. Miljöarbetet manifesterades också särskilt under den Hållbarhetsvecka som genomfördes på bankens kontor i början av oktober med öppna föreläsningar och attraktiva sparaerbjudanden. FÖVÄNTNINGA AVSEENDE DEN FAMTIDA UTVECKLINGEN Den globala konjunkturen ljusnade under men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde de ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten alltfler tecken på att återhämtningen fortsatte, om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken (Fed) strax före jul beslutade att minska på obligationsköpen. Planen är att de ska vara helt avslutade under 214 om ekonomin tillåter. Omläggningen av den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av året trots Feds beslut att dra ner på obligationsköpen. Även i Sverige och övriga Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 214, medan styrräntorna hålls oförändrade i USA och EMU p.g.a. låg inflation och hög arbetslöshet. oslagens Sparbank har visserligen begränsat sitt verksamhetsområde till oslagen, men banken påverkas ändå av den globala ekonomins utveckling. I Sverige har tillväxten varit mer trögrörlig än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med,8% i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan förbättrades under senare delen av året. Framförallt var det efterfrågan på investeringar som förbättrades men även konsumtion. Investeringarna i bostäder steg med 14% i årstakt och prognosen är en fortsatt ökning under 214. Arbetsmarknaden var överraskande robust mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1% jämfört med. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt i sina plånböcker trots att de disponibla inkomsterna ökade, stigande tillgångspriser (aktier och huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg priserna på tjänster väsentligt mindre än normalt och vilket var tvärtemot utvecklingen i andra länder. Sammantaget var inflationen,1% i december, vilket är långt under iksbankens inflationsmål på 2%. Den låga inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte press på iksbanken som i december sänkte reporäntan från 1% till,75%. Detta trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade iksbanken sin inflations- och reporäntebana och prognosen är nu att en första räntehöjning kommer först under första kvartalet 215. Under 214 kommer tillväxten i den svenska ekonomin sannolikt få ytterligare stöd av en mer expansiv finanspolitik och en starkare arbetsmarknad, vilket gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart och bostadsbyggandet kan överraska positivt. Inflationen kommer sannolikt att stiga under året men, som ovan nämns, dröjer det troligtivis till tidigast i slutet av året eller i början av 215 innan iksbanken börjar höja reporäntan igen. 3 / FÖVALTNINGSBEÄTTELSE
FEM Å I SAMMANDAG 21 29 VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr 2 889 2 271 19 63 18 822 17 848 Förändring under året, % 3, 6,3 1,3 5,5 12,5 Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer KAPITAL Soliditet 16,7 14,7 14,2 15, 15,4 Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,92 1,79 1,74 1,83 1,72 Kapitalbas i relation till kapitalkrav Primärkapitalrelation 15,3 15,7 15,1 16,1 15,1 Primärkapital i % av riskvägda placeringar ESULTAT Placeringsmarginal 2,2 2,3 2,58 2,17 2,25 äntenetto i % av MO (medelomslutning) örelseintäkter/affärsvolym 1,12 1,11 1,12 1,4 1,18 äntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym örelseresultat/affärsvolym,42,31,28,26,51 örelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym äntabilitet på eget kapital 6,51 5,47 5,15 4,89 9,9 örelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster,58,57,61,66,62 Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster,62,72,75,75,67 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter OSÄKA FODINGA OCH KEDITFÖLUSTE eserveringsgrad för osäkra fordringar 49,9 56,9 44,7 25,8 22, Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar,78 1,13 1,62 1,95 1,79 Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå,24,83,78,41,24 Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) ÖVIGA UPPGIFTE Medelantal anställda 97 96 97 95 94 Antal kontor 5 5 5 5 5 NYCKELTAL / 31
21 29 ESULTATÄKNING, TK äntenetto 131 674 136 685 139 344 16 612 12 691 Provisioner, netto 73 527 71 23 64 789 63 362 65 582 Nettoresultat av finansiella transaktioner 173-2 84 1 68 347 423 Övriga intäkter 24 342 13 287 5 947 19 74 29 979 Summa intäkter 229 716 219 118 211 148 189 395 198 675 Allmänna administrationskostnader -12 338-19 64-115 477-113 346-19 285 Övriga kostnader 1-12 12-15 297-13 1-11 958-13 185 Kreditförluster -1 788-32 787-29 898-16 67-1 14 Summa kostnader -143 246-157 724-158 376-141 974-132 61 Värdeförändring på finansiella tillgångar 2 841 örelseresultat 86 47 61 394 52 772 47 421 86 96 Bokslutsdispositioner 12 613-12 713-395 331-384 Skatter -18 739-9 722-12 629-8 544-1 21 Årets resultat 8 344 38 959 39 748 39 28 76 321 BALANSÄKNING, TK Kassa 8 212 24 3 23 377 22 24 21 9 Utlåning till kreditinstitut 677 858 63 946 581 737 718 88 236 648 Utlåning till allmänheten 4 424 288 4 59 869 3 971 922 3 845 591 4 11 232 äntebärande värdepapper 1 159 653 851 367 824 629 35 2 35 Aktier och andelar 443 288 311 296 21 834 217 37 219 312 Materiella tillgångar 42 869 48 112 4 256 38 824 4 776 Övriga tillgångar 4 464 45 147 4 84 57 526 57 247 Summa tillgångar 6 796 632 6 394 37 5 693 559 5 249 576 4 696 34 Skulder till kreditinstitut 1 646 13 838 1 657 11 196 13 632 Inlåning från allmänheten 5 598 76 5 365 819 4 752 19 4 412 711 3 928 816 Övriga skulder 52 312 67 17 118 629 35 347 26 72 Avsättningar 1 18 2 257 1 779 611 659 Summa skulder och avsättningar 5 662 898 5 449 84 4 883 255 4 459 865 3 969 89 Obeskattade reserver 5 451 18 64 5 351 4 956 5 287 Eget kapital 1 128 283 926 889 84 953 784 755 721 244 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 6 796 632 6 394 37 5 693 559 5 249 576 4 696 34 1 Inkl. av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar. Förslag till disposition beträffande oslagens Sparbanks vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 8 344 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 4 - överföring till reservfonden 76 344 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att oslagens Sparbank vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,92% (1,79). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 697 mkr (64) och slutligt minimikapitalkrav till 363 mkr (358). Specifikation av posterna framgår av not 36. oslagens Sparbanks ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital, såsom det redovisas i årsredovisningen, är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 32 / NYCKELTAL
ESULTATÄKNING, TK 1 januari - 31 december Not änteintäkter 196 526 22 21 äntekostnader -64 852-83 525 äntenetto 4 131 674 136 685 Erhållna utdelningar 5 22 573 11 998 Provisionsintäkter 6 83 31 8 27 Provisionskostnader 7-9 774-8 977 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 173-2 84 Övriga rörelseintäkter 9 1 769 1 289 Summa rörelseintäkter 229 716 219 118 Allmänna administrationskostnader 1-12 338-19 64 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-3 9-5 765 Övriga rörelsekostnader 11-9 111-9 532 Summa kostnader före kreditförluster -132 458-124 937 esultat före kreditförluster 97 258 94 181 Kreditförluster, netto 12-1 788-32 787 örelseresultat 86 47 61 394 Bokslutsdispositioner 13 12 613-12 713 Skatt på årets resultat 14-18 739-9 722 Årets resultat 8 344 38 959 APPOT ÖVE TOTALESULTAT, TK 1 januari - 31 december Årets resultat 8 344 38 959 Övrigt totalresultat 28 Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 126 469 91 978 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat 1 298 282 Skatt hänförlig till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 14 1 283-1 283 Årets övrigt totalresultat 129 5 9 977 Årets totalresultat 29 394 129 936 NYCKELTAL / 33
BALANSÄKNING, TK Per den 31 december Not TILLGÅNGA Kassa 8 212 24 3 Utlåning till kreditinstitut 15 677 858 63 946 Utlåning till allmänheten 16 4 424 288 4 59 869 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 1 159 653 851 367 Aktier och andelar 18 443 288 311 296 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 12 733 13 827 - Byggnader och mark 3 136 34 285 Övriga tillgångar 2 7 256 13 216 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 33 28 31 931 Summa tillgångar 6 796 632 6 394 37 SKULDE, AVSÄTTNINGA OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut 22 1 646 13 838 Inlåning från allmänheten 23 5 598 76 5 365 819 Aktuell skatteskuld 4 95 3 544 Övriga skulder 24 19 495 36 511 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 27 867 27 115 Avsättningar - Övriga Avsättningar 26 1 18 2 257 Summa skulder och avsättningar 5 662 898 5 449 84 Obeskattade reserver 27 5 451 18 64 Eget kapital 28 eservfond 764 341 733 382 Fond för verkligt värde 283 598 154 548 Årets resultat 8 344 38 959 Summa eget kapital 1 128 283 926 889 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 6 796 632 6 394 37 POSTE INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 29 - Garantier 215 273 224 469 Åtaganden 3 - Övriga Åtaganden 547 92 619 611 34 / NYCKELTAL
APPOT ÖVE FÖÄNDINGA I EGET KAPITAL, TK Fond för verkligt värde eservfond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital -1-1 71 634-666 39 748 74 716 Justering för ändrade redovisningsprinciper 64 237 64 237 Justerat eget kapital -1-1 71 634 63 571 39 748 84 953 Årets resultat 38 959 38 959 Årets övrigt totalresultat 9 977 9 977 Årets totalresultat 9 977 38 959 129 936 Vinstdisposition 31 748-31 748 Utdelningar -8-8 Utgående eget kapital -12-31 733 382 154 548 38 959 926 889 Fond för verkligt värde eservfond Verkligt värde reserv Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital -1-1 733 382 154 548 38 959 926 889 Årets resultat 8 344 8 344 Årets övrigt totalresultat 129 5 129 5 Årets totalresultat 129 5 8 344 29 394 Vinstdisposition 3 959-3 959 Utdelningar -8-8 Utgående eget kapital -12-31 764 341 283 598 8 344 1 128 283 NYCKELTAL / 35
KASSAFLÖDESANALYS (INDIEKT METOD), TK -12-31 -12-31 1 januari - 31 december Not DEN LÖPANDE VEKSAMHETEN örelseresultat (+) 86 47 61 394 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 1 716 3 1 Avskrivningar (+) 3 9 5 765 Kreditförluster (+) 11 881 33 484 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 183-2 Betald inkomstskatt (-) -17 333-1 16 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 85 926 93 77 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av utlåning till allmänheten (+/-) 73 71-571 426 Förändring av värdepapper (+/-) -447 1-373 785 Förändring av inlåning från allmänheten (+/-) 232 941 613 629 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 4 683-4 345 Förändring av övriga skulder (+/-) -17 34-5 53 Kassaflöde från den löpande verksamheten 33-67 189-292 75 INVESTEINGSVEKSAMHETEN Avyttring av materiella tillgångar (+) 3 922 2 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 241-13 621 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2 681-13 61 FINANSIEINGSVEKSAMHETEN Utbetalt anslag (-) -8 359-8 157 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8 359-8 157 Årets kassaflöde -72 867-314 58 Likvida medel vid årets början 748 29 1 62 798 Likvida medel vid årets slut 675 423 748 29 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa 8 212 24 3 Utlåning till kreditinstitut, netto 667 211 59 18 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 133 882 Summa enligt balansräkningen 675 423 748 29 Summa enligt kassaflödesanalysen 675 423 748 29 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 36 / NYCKELTAL
NOTE
1. UPPGIFTE OM OSLAGENS SPABANK Årsredovisningen avges per den 31 december och avser oslagens Sparbank, org.nr. 5144-7399, med säte i Norrtälje. Adressen till huvudkontoret är box 236, 761 23 Norrtälje. 2. EDOVISNINGSPINCIPE (a) Överensstämmelse med normgivning och lag oslagens Sparbanks årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 28:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna FFFS 29:11, FFFS :54 och FFFS :2 samt ådet för finansiell rapporterings rekommendation F 2 edovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av F 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 februari 214. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta oslagens Sparbanks funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFS kräver att bankledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. esultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av benkens ledning vid tillämpningen av lagbegränsad IFS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. (e) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari. Övriga ändringar av IFS med tillämpning från och med har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom Övrigt totalresultat har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. oslagens Sparbank har inga poster som inte kan omföras till årets resultat. Ändrad IFS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringen avser nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari eller senare med retroaktiv tillämpning. IFS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari eller senare. (ii) Frivilligt byte av redovisningsprincip Under har banken ändrat redovisningsprincip avseende aktieinnehavet i Swedbank. Sedan 29 har aktierna redovisats på raden Aktier i intresseföretag. Fr.o.m. redovisas innehavet istället på raden Aktier och andelar. Förändringen innebär att innehavet redovisas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Förändringen har gjorts retroaktivt och redovisas i övrigt totalresultat. Bytet av redovisningsprincip är frivilligt och har inte föranletts av tillämpning av nya IFS. (f) Nya IFS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: edovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 217. IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassa- 38 / NOTE
flödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa den s.k. Fair Value Option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 21 även de delar av IFS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten av principerna för klassificering och värdering av finansiella skulder enligt IFS 9 överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. IASB publicerade i november principerna och reglerna i IFS 9 som hanterar förutsättningarna för säkringsredovisning. Det nya regelverket syftar till att redovisningen ska återspegla resultatet av företagets riskhantering. I jämförelse med dagens regelverks så införs bl.a. (i) förenklingar av effektivitetstester, (ii) utökningar av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster samt (iii) att kostnader för säkring (tidsvärden i förvärvade optioner, räntekomponenten i terminer samt valutabasis spread i valutaräntederivat) med avseende på orealiserade vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Ändrad IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Ändringen avser förtydliganden avseende reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 214 eller senare med retroaktiv tillämpning. (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta oslagens Sparbanks funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (h) änteintäkter och räntekostnader, samt utdelning änteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. änteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. änteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - äntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - äntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - äntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. (i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla oslagens Sparbank, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som oslagens Sparbank erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. NOTE / 39
(k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - ealiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål - ealiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option - ealisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall - ealisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - ealisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) - Valutakursförändringar (l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) edovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när oslagens Sparbank blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när banken presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras dock inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. 4 / NOTE
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. I den andra undergruppen ingår de strukturerade produkter som banken placerat i och som innehåller både en obligationsdel och en derivatdel. Banken har valt att klassificera dessa till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att det innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, d.v.s. efter nedskrivningar av osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen, likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas, som inte är noterade på en marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, har värderats till anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (s.k. Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår oslagens Sparbanks derivat med negativt verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. (iii) Finansiella garantier oslagens Sparbanks garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, d.v.s. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (p) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från oslagens Sparbank att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) det inte kan regleras netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (q) Derivat och säkringsredovisning oslagens Sparbanks derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand NOTE / 41
ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 8-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. oslagens Sparbank tillämpar inte säkringsredovisning. (r) Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterad köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. (ii) Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 4 59 tkr (6 59). (s) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar oslagens Sparbank om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenären, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive i. negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller ii. inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde oslagens Sparbank utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Bankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 2 tkr. Lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att oslagens Sparbank inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansdagen är relevanta för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts. För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp (< 2 tkr) tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. Här ingår även de lån som utvärderats på individuell basis men där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras. Gruppvis nedskrivning görs med 75% av utestående kapitalskuld för fordringar utan säkerhet och med 5% för fordringar med borgenssäkerhet och där kunden är mer än 6 dagar försenad med betalning. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på en ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. 42 / NOTE
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter, redovisas en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 6 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorinerna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas Eget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. oslagens Sparbank betraktar en värdenedgång större än 2% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet och den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. (ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. (t) Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s. det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med bankens principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som banken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. (u) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma oslagens Sparbank till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som upp- NOTE / 43
kommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma oslagens Sparbank till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. eparationer kostnadsföres löpande. (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - inventarier, verktyg och installationer 5 år - fastighetsinventarier 2 år örelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 1-1 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Banken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 5 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. (v) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för oslagens Sparbanks tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill om sådan finns. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. (x) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring oslagens Sparbanks pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pensionsplan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för oslagens Sparbanks anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UF 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 1. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när oslagens Sparbank har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av 44 / NOTE
att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. (y) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. (z) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3. FINANSIELLA ISKE I oslagens Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker och likviditetsrisker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskilda riktlinjer inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. iskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. iskpolicies/riktlinjer och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är ändamålsenliga. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i riktlinjer för kreditgivning inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kredit- och riskutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen. Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken i allt väsentligt fattas av minst två personer. De senaste åren har kreditförlusterna hållit en relativt hög nivå. Sett över en längre period, som fångar upp svängningar i konjunkturen, är dock bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym historiskt sett små. Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. iskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Med koncentrationsrisk avses dels exponeringar mot specifika branscher, dels exponeringar mot enskild kund, s.k. namnkocentration. Banken har en relativt stor andel av kreditportföljen koncentrerad till branscherna fastighetsförvaltning och byggverksamhet. Bankens kreditportfölj innehåller även ett antal engagemang som beloppsmässigt står för en relativt stor andel av kreditportföljen (namnkoncentration). Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att oslagens Sparbank inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Kreditrisk omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en NOTE / 45
KEDITISKEXPONEING Kreditriskexponering, brutto och netto Kreditrisk- Nedskrivning/ edovisat Värde av Kreditriskexponering exponering (före Avsättning värde säkerheter med hänsyn till nedskrivning) säkerheter KEDITE 1 MOT SÄKEHET AV: Statlig och kommunal borgen 2 8 959 8 959 8 959 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 817 768 2 98 1 814 788 1 691 615 123 173 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 414 711 744 413 967 397 97 16 6 Pantbrev i jordbruksfastigheter 426 926 426 926 41 37 25 556 Pantbrev i andra näringsfastigheter 1 166 835 15 38 1 151 455 1 68 953 82 52 Företagsinteckning 155 499 15 734 139 765 115 8 23 965 Övriga 5 1 186 75 1 186 75 35 463 1 151 287 varav: kreditinstitut 685 834 685 834 685 834 Summa 5 177 448 34 838 5 142 61 3 72 67 1 422 543 VÄDEPAPPE Andra emittenter - AAA 223 25 223 25 223 25 - AA 89 44 89 44 89 44 - A 224 459 224 459 224 459 - BBB eller lägre 46 125 46 125 46 125 - utan rating 216 46 216 46 216 46 Summa 1 159 653 1 159 653 1 159 653 ÖVIGT Åtaganden 262 214 262 214 262 214 Utställda lånelöften 284 878 284 878 284 878 Utställda finansiella garantier 215 273 215 273 172 512 42 761 Summa 762 365 762 365 172 512 589 853 Total kreditriskexponering 7 99 466 34 838 7 64 628 3 892 579 3 172 49 KEDITISKEXPONEING Kreditriskexponering, brutto och netto Kreditrisk- Nedskrivning/ edovisat Värde av Kreditriskexponering exponering (före Avsättning värde säkerheter med hänsyn till nedskrivning) säkerheter KEDITE 1 MOT SÄKEHET AV: Statlig och kommunal borgen 2 9 817 9 817 9 817 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 64 649 2 211 1 638 438 1 512 241 126 197 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 65 485 15 44 59 441 551 18 39 333 Pantbrev i jordbruksfastigheter 428 698 428 698 44 76 24 622 Pantbrev i andra näringsfastigheter 1 121 31 1 1 111 31 1 97 44 13 861 Företagsinteckning 183 62 2 836 162 226 134 442 27 784 Övriga 5 1 238 385 2 344 1 218 41 52 31 1 165 731 varav: kreditinstitut 611 996 611 996 611 996 Summa 5 227 397 68 435 5 158 962 3 761 434 1 397 528 VÄDEPAPPE Andra emittenter - AAA 251 64 251 64 251 64 - AA 83 15 83 15 83 15 - A 183 782 183 782 183 782 - BBB eller lägre 273 565 273 565 273 565 - utan rating 59 941 59 941 59 941 Summa 851 367 851 367 851 367 ÖVIGT Åtaganden 315 217 315 217 315 217 Utställda lånelöften 34 394 34 394 34 394 Utställda finansiella garantier 224 469 224 469 214 497 9 972 Summa 844 8 844 8 214 497 629 583 Total kreditriskexponering 6 922 844 68 435 6 854 49 3 975 931 2 878 478 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning Kreditkvalitet oslagens Sparbank följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna isk för obestånd och isk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. 46 / NOTE
OEGLEADE OCH OSÄKA FODINGA Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna < 6 månader 5 216 13 35 Fordringar förfallna > 6 mån < 12 mån 8 1 17 978 Fordringar förfallna > 12 mån < 24 mån 8 349 2 838 Fordringar förfallna > 24 mån 3 339 13 639 Summa 24 914 47 76 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor 1 82 115 2 81 632 - hushållssektor 2 51 719 2 335 785 varav enskilda företagare 862 454 873 596 - övriga 155 291 16 885 Summa 4 459 125 4 578 32 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 59 757 16 221 - företagssektor 38 247 94 357 - hushållssektor 21 51 11 864 Osäkra lånefordringar 69 757 12 271 - företagssektor 48 247 18 47 - hushållssektor 21 51 11 864 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 32 336 6 772 - företagssektor 21 731 56 54 - hushållssektor 1 65 4 718 Gruppvisa nedskrivningar för individuellt värderade lånefordringar 2 51 1 81 - företagssektor 286 91 - hushållssektor 2 215 99 Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar 6 58 - företagssektor 6 58 Lånefordringar, netto - företagssektor 1 78 98 2 18 97 - hushållssektor 2 488 899 2 33 77 varav enskilda företagare 858 344 87 332 - övriga 155 291 16 885 Summa 4 424 288 4 59 869 En lånefordran beaktas som oreglerad om betalningen är försenad mer än 6 dagar. En lånefordran beaktas i allmänhet som osäker om den är oreglerad eller om annan information om bristande betalningsförmåga framkommit. Kvittningsavtal och liknande avtal oslagens Sparbank har inga finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller ett liknande avtal. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att oslagens Sparbank får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. oslagens Sparbanks hantering av likviditetsrisker fokuserar på att säkerställa att banken endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker och banken har inte som målsättning att öka intäkterna genom ökad likviditetsrisk. Banken möter ofrånkomligen likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så att de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden. För att begränsa likviditetsrisken har bankens styrelse fastställt riktlinjer som bl.a. anger att banken ska ha en likviditetsbuffert som uppgår till minst 1% av Inlåningen från allmänheten samt en likviditetsreserv som uppgår till minst 5% av Inlåningen från allmänheten. Likviditetsreserven består av inlåningsmedel i iksbanken eller i annan bank, förutsatt att de är tillgängliga nästkommande dag, samt övriga tillgångar som är likvida på privata marknader och belåningsbara i iksbanken. Likviditetsbufferten utgörs av likviditetsreserven plus tillgångar som enligt bankens bedömning kan skapa likviditet inom en nära framtid. Vidare gäller att banken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av 3 dagar. iktlinjerna anger även att likviditeten ska följas upp, stresstestas samt prognostiseras löpande. Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellerna nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation. NOTE / 47
LIKVIDITETSEXPONEING, Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid På anfordran -3 mån 3-12 mån 1-5 år > 5 år Utan löptid Summa nom kassaflöden SKULDE Skulder till kreditinstitut 1 646 1 646 Inlåning från allmänheten 4 753 35 418 974 399 567 26 914 5 598 76 Övriga skulder 24 445 24 445 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 867 27 867 Avsättningar 1 18 1 18 Summa skulder 4 763 951 418 974 399 567 26 914 53 492 5 662 898 Oredovisade lånelöften 284 878 248 878 Utfärdade finansiella garantier 215 213 215 213 Totalt 5 264 42 418 974 399 567 26 914 53 492 6 162 989 LIKVIDITETSEXPONEING, Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid På anfordran -3 mån 3-12 mån 1-5 år > 5 år Utan löptid Summa nom kassaflöden SKULDE Skulder till kreditinstitut 13 838 13 838 Inlåning från allmänheten 4 586 396 347 743 414 7 16 98 5 365 819 Övriga skulder 4 55 4 55 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 115 27 115 Avsättningar 2 257 2 257 Summa skulder 4 6 234 347 743 414 7 16 98 69 427 5 449 84 Oredovisade lånelöften 34 394 34 394 Utfärdade finansiella garantier 224 469 224 469 Totalt 5 129 97 347 743 414 7 16 98 69 427 5 977 947 48 / NOTE
LÖPTIDSINFOMATION Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid På anfordran -3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Summa redovisat värde TILLGÅNGA Kassa 8 212 8 212 Utlåning till kreditinstitut 647 244 3 614 677 858 Utlåning till allmänheten 288 66 9 359 224 445 729 32 3 91 54 4 424 288 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 65 599 1 94 54 1 159 653 Övriga tillgångar 493 413 493 413 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 28 33 28 Summa tillgångar 935 94 12 973 29 44 1 823 374 3 91 54 534 833 6 796 632 SKULDE Skulder till kreditinstitut 1 646 1 646 Inlåning från allmänheten 4 753 35 418 974 399 567 26 914 5 598 76 Övriga skulder 24 445 24 445 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 867 27 867 Avsättningar 1 18 1 18 Summa skulder 4 763 951 418 974 399 567 26 914 53 492 5 662 898 Oredovisade lånelöften 284 878 284 878 Utfärdade finansiella garantier 215 213 215 213 Total skillnad -4 328 138-298 1-19 523 1 796 46 3 91 54 481 341 633 643 LÖPTIDSINFOMATION Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid På anfordran -3 mån 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Summa redovisat värde TILLGÅNGA Kassa 24 3 24 3 Utlåning till kreditinstitut 528 934 35 12 3 1 63 946 Utlåning till allmänheten 343 151 82 64 229 51 759 623 3 95 521 4 59 869 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 193 919 25 17 632 341 851 367 Övriga tillgångar 372 624 372 624 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 31 931 31 931 Summa tillgångar 872 85 31 995 284 617 1 391 964 3 15 521 428 855 6 394 37 SKULDE Skulder till kreditinstitut 13 838 13 838 Inlåning från allmänheten 4 586 396 347 743 414 7 16 98 5 365 819 Övriga skulder 4 55 4 55 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 115 27 115 Avsättningar 2 257 2 257 Summa skulder 4 6 234 347 743 414 7 16 98 69 427 5 449 84 Oredovisade lånelöften 34 394 34 394 Utfärdade finansiella garantier 224 469 224 469 Total skillnad -4 257 12-36 748-13 83 1 374 984 3 15 521 359 428 416 9 oslagens Sparbanks bedömning är att de förväntade tidpunkterna för återvinning i allt väsentligt sammanfaller med återstående löptider enligt tabellen ovan, dock med undantag för att merparten av posten Inlåning från allmänheten bedöms ha en förväntad löptid överstigande ett år. För poster utan löptid bedöms återvinningstidpunkterna inte överstiga ett år. Förväntade återvinningstider på materiella tillgångar och avsättningar bedöms överstiga ett år. För att hantera den likviditetsrisk som skillnaderna i löptider innebär, har banken upprättat riktlinjer för likviditetsrisker. iktlinjerna anger bl.a. vilka nyckeltal och limiter som ska följas upp, hur och till vem de ska rapporteras samt hur ansvaret för bankens likviditetshantering är fördelat. Bifogat till riktlinjerna finns även en beredskapsplan som bl.a. innehåller en ansvarsfördelning samt instruktioner för hur banken ska komma till rätta med ett eventuellt likviditetsunderskott. Planen anger även lämpliga åtgärder för att hantera konsekvenserna av olika typer av krissituationer. Marknadsrisk Marknadsrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I oslagens Sparbanks fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. NOTE / 49
änterisk änterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. änterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde (prisrisk) dels förändringar i kassaflöde (kassaflödesrisk). En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med oslagens Sparbanks riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s.k.gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att det är styrelsens kredit- och riskutskott som ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt riktlinjer för marknadsrisker får bankens ränterisk, uttryckt som duration (genomsnittlig räntebindningstid) i eget kapital, inte överstiga två år. Per den 31 december var durationen i eget kapital,64 år (,74). ÄNTEEXPONEING äntebindningstider för tillgångar och skulder -1 mån 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5år Utan ränta Totalt TILLGÅNGA Kassa 8 212 8 212 Utlåning till kreditinstitut 677 858 677 858 Utlåning till allmänheten 3 711 2 395 194 17 761 66 679 159 664 73 988 4 424 288 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 14 331 135 38 1 284 1 159 653 Övriga tillgångar 526 621 526 621 Summa tillgångar 4 388 86 1 49 525 17 761 66 679 294 72 84 272 834 833 6 796 632 SKULDE Skulder till kreditinstitut 1 646 1 646 Inlåning från allmänheten 4 945 391 227 82 222 95 177 276 16 595 1 321 5 598 76 Övriga skulder 53 492 53 492 Eget kapital 1 133 734 1 133 734 Summa skulder och eget kapital 4 956 37 227 82 222 95 177 276 16 595 1 321 1 187 226 6 796 632 Differens tillgångar och skulder -567 177 1 182 443-24 334-11 597 278 17 73 951-652 393 Kumulativ exponering -567 177 615 266 41 932 3 335 578 442 652 393 652 393 ÄNTEEXPONEING äntebindningstider för tillgångar och skulder -1 mån 1-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 1-3 år 3-5 år > 5år Utan ränta Totalt TILLGÅNGA Kassa 24 3 24 3 Utlåning till kreditinstitut 528 933 45 13 3 63 946 Utlåning till allmänheten 3 871 212 375 28 35 238 4 487 139 675 48 229 4 59 869 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 123 898 643 535 62 464 21 47 851 367 Övriga tillgångar 44 555 44 555 Summa tillgångar 4 524 43 1 63 576 65 238 4 487 22 139 69 699 428 855 6 394 37 SKULDE Skulder till kreditinstitut 13 838 13 838 Inlåning från allmänheten 4 694 347 243 86 158 536 252 252 11 79 5 745 5 365 819 Övriga skulder 69 427 69 427 Eget kapital 944 953 944 953 Summa skulder och eget kapital 4 78 185 243 86 158 536 252 252 11 79 5 745 1 14 38 6 394 37 Differens tillgångar och skulder -184 142 819 716-93 298-211 765 191 6 63 954-585 525 Kumulativ exponering -184 142 635 574 542 276 33 511 521 571 585 525 585 525 äntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 2 865 tkr (3 954), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. oslagens Sparbank är utsatt för valutarisk i begränsad omfattning. Den begränsade utlåning och inlåning i utländsk valuta som banken har i sin portfölj säkras genom överensstämmande utlåning/inlåning i Swedbank. Den reella valutakursrisken är därmed begränsad till bankens medel för valutaväxling på bankkontoren. Valutakursriskens påverkan på bankens ställning och reslutat är därmed marginell. I bankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 632 tkr (738) i Nettoresultat av finansiella transaktioner. 5 / NOTE
Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Detta oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden. oslgens Sparbank är utsatt för aktiekursrisk i relativt stor omfattning till följd av aktieinnehavet i Swedbank. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka bankens eget kapital med ca 4 223 tkr per -12-31. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning oslagens Sparbank använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk och instrumenten omfattar valutaterminer. 4. ÄNTENETTO ÄNTEINTÄKTE Utlåning till kreditinstitut 7 917 11 555 Utlåning till allmänheten 165 581 187 321 äntebärande värdepapper 23 24 21 333 Övriga 4 1 Summa 196 526 22 21 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via 196 526 22 21 ränteintäkt från osäkra fordringar 1 474 1 29 ÄNTEKOSTNADE Skulder till kreditinstitut -114-175 Inlåning från allmänheten -62 698-81 21 varav: kostnad för insättningsgaranti -4 7-4 57 Övriga -2 4-2 14 Summa -64 852-83 525 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via -64 852-83 525 Summa räntenetto 131 674 136 685 äntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader 1,83 2,6 i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (äntenetto i % av MO) 2,2 2,3 5. EHÅLLNA UTDELNINGA Aktier och andelar 22 573 11 998 Summa 22 573 11 998 6. POVISIONSINTÄKTE Betalningsförmedlingsprovisioner 8 85 1 523 Utlåningsprovisioner 36 741 33 638 Inlåningsprovisioner 9 285 8 422 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 78 625 Värdepappersprovisioner 17 48 15 356 Avgifter från kredit- och betalkort 3 61 3 934 Övriga provisioner 8 373 7 79 Summa 83 31 8 27 7. POVISIONSKOSTNADE Betalningsförmedlingsprovisioner -6 592-6 59 Värdepappersprovisioner -2 378-1 978 Övriga provisioner -84-94 Summa -9 774-8 977 NOTE / 51
8. NETTOESULTAT AV FINANSIELLA TANSAKTIONE Aktier och andelar -2 5-3 1 äntebärande värdepapper 1 37 278 Andra finansiella instrument 284 Valutakursförändringar 632 738 Summa 173-2 84 NETTOVINST/NETTOFÖLUST UPPDELAT PE VÄDEINGSKATEGOI Övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 284 Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas -2-3 1 ealisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 1 257 278 Valutakursförändringar 632 738 Summa 173-2 84 Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 129 5 9 977 9. ÖVIGA ÖELSEINTÄKTE Intäkter från rörelsefastigheter 86 938 ealisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 628 Övriga rörelseintäkter 335 351 Summa 1 769 1 289 1. ALLMÄNNA ADMINISTATIONSKOSTNADE PESONALKOSTNADE - löner och arvoden -46 193-45 28 - sociala avgifter -16 957-16 513 - kostnad för pensionspremier -8 795-8 281 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -7 4 - övriga personalkostnader -4 285-5 345 Summa personalkostnader -83 63-75 347 ÖVIGA ADMINISTATIONSKOSTNADE - hyror och andra lokalkostnader -3 913-3 792 - IT-kostnader -17 758-17 653 - konsulttjänster -3 85-2 664 - revision -1 634-941 - porto och telefon -2 56-2 211 - fastighetskostnader -2 261-2 111 - övriga -5 281-4 921 Summa övriga administrationskostnader -36 78-34 293 Summa -12 338-19 64 LÖNE, ANDA ESÄTTNINGA OCH SOCIALA KOSTNADE Ledande Övriga Ledande Övriga befattningshavare anställda befattningshavare anställda Löner 3 564 42 629 3 577 41 631 Sociala kostnader 1 867 23 885 1 725 23 69 Summa 5 431 66 514 5 32 64 7 Av oslagens Sparbanks pensionskostnader på 8 795 tkr (8 281) avser 1 22 tkr (895) bankens ledning. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till styrelsen beslutas av årsstämman. Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till vice verkställande direktör beslutas av verktställande direktör, i vissa fall efter samråd med styrelsens ordförande. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode enligt årsstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och vice verkställande direktören utgörs av grundlön, avsättning till vinstandelsstiftelse övriga förmåner samt pension. 52 / NOTE
LÖNE OCH ESÄTTNINGA TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVAE Grundlön/Styrelsearvode Övriga förmåner Vinstandelsstiftelse Pensionskostnad Summa Styrelsens ordförande 377 4 381 Övriga styrelseledamöter 92 15 917 Verkställande direktör 1 348 77 59 737 2 221 Övrig bankledning (1) 937 18 59 285 1 389 Summa 3 564 24 118 1 22 4 98 LÖNE OCH ESÄTTNINGA TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVAE Grundlön/Styrelsearvode Övriga förmåner Vinstandelsstiftelse Pensionskostnad Summa Styrelsens ordförande 365 3 368 Övriga styrelseledamöter 97 13 983 Verkställande direktör 1 3 81 648 2 29 Övrig bankledning (1) 942 114 247 1 33 Summa 3 577 211 895 4 683 Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna avsättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser tjänstebil, parkeringsförmån samt sjuk- och livförsäkring. Styrelsen erhåller inga vinstandelar. Pensioner Verkställande direktören och vice verkställande diretktör har rätt att avgå med pension i linje med pensionsavtalet mellan BAO och SACO samt mellan BAO och Finansförbundet. I det fall avtalet mellan BAO och SACO ändras, äger verkställande direktören rätt att vid 61 års ålder erhålla pension enligt reglerna i pensionsavtalets 8 mellan BAO och SACO. Avgångsvederlag I det fall oslagens Sparbank säger upp verkställande direktörens anställningsavtal och verkställande direktören därigenom skiljs från sin tjänst i banken, skall banken förutom lön under uppsägningstiden även utbetala ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 27:5 11 kap. lämnas på bankens hemsida roslagenssparbank.se LÅN TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVAE Verkställande direktör och vice verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5 619 5 85 Summa 5 619 5 85 Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. MEDELANTALET ANSTÄLLDA oslagens Sparbank - varav kvinnor 63 63 - varav män 34 33 Totalt 97 96 KÖNSFÖDELNING LEDANDE BEFATTNINGSHAVAE Styrelsen - antal kvinnor 5 6 - antal män 5 5 Övriga ledande befattningshavare inkl. verkställande direktören - antal kvinnor - antal män 2 2 AVODE OCH KOSTNADSESÄTTNING TILL EVISOE PwC evisionsuppdrag 1 52 646 evisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 79 Övriga tjänster 14 Deloitte evisionsuppdrag 114 283 KPMG evisionsuppdrag 12 Övriga tjänster 71 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11. ÖVIGA ÖELSEKOSTNADE Driftskostnader för övertagna fastigheter -248-2 Avgifter till centrala organisationer -962-957 Försäkringskostnader -1 216-1 374 Säkerhetskostnader -2 87-2 227 Marknadsföringskostnader -3 71-4 517 ealisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar -179 2 Övriga rörelsekostnader -718-277 Summa -9 111-9 532 NOTE / 53
12. KEDITFÖLUSTE, NETTO SPECIFIK NEDSKIVNING FÖ INDIVIDUELLT VÄDEADE LÅNEFODINGA Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -39 237-12 228 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 37 19 9 414 Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -17 513-27 136 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 1 56 697 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 8 84 3 91 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -9 745-25 343 GUPPVIS VÄDEADE HOMOGENA GUPPE AV LÅNEFODINGA MED BEGÄNSAT VÄDE OCH LIKATAD KEDITISK Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -215-861 Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster (+) 34 Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster(+/-) -1 411-5 583 Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -1 592-6 444 ANSVASFÖBINDELSE Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-) 549-1 Årets nettokostnad för kreditförluster -1 788-32 787 13. BOKSLUTSDISPOSITIONE Avsättning till periodiseringsfond -12 322 Återföring av periodiseringsfond 12 322 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 291-391 Summa 12 613-12 713 14. SKATTE EDOVISAT I ESULTATÄKNINGEN: AKTUELL SKATTEKOSTNAD Periodens skattekostnad -17 32-9 722 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -1 437 Totalt redovisad skattekostnad -18 739-9 722 AVSTÄMNING AV EFFEKTIV SKATT % % esultat före skatt 99 83 48 681 Skatt enligt gällande skattesats 22,% 21 798 26,3% 12 83 Ej avdragsgilla kostnader,2% 185,4% 179 Ej skattepliktiga intäkter -5,% -4 965-6,5% -3 144 Skatt hänförlig till tidigare år 1,5% 1 437,% Schablonränta på periodiseringsfond,% 29,% Övrigt,3% 254 -,2% -116 edovisad effektiv skatt 18,9% 18 739 2,% 9 722 FÖÄNDAD SKATTESATS Fr.o.m. 1 januari är skattesatsen i Sverige 22%. SKATT HÄNFÖLIGT TILL ÖVIGT TOTALESULTAT Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Finansiella tillgångar som kan säljas 127 767 1 283 129 5 92 26-1 283 9 977 Övrigt totalresultat 127 767 1 283 129 5 92 26-1 283 9 977 54 / NOTE
15. UTLÅNING TILL KEDITINSTITUT Swedbank - svensk valuta 59 212 446 118 - utländsk valuta 7 32 7 816 Övriga 8 614 15 12 Summa 677 858 63 946 16. UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 4 459 125 4 578 32 Summa 4 459 125 4 578 32 Varav: osäkra 69 757 12 271 individuell nedskrivning 32 336 6 772 tillkommande gruppvis nedskrivning för individuellt utvärderade lån 2 51 1 81 gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar 6 58 edovisat värde, netto 4 424 288 4 59 869 FÖÄNDING AV NEDSKIVNINGA Individuellt värderade Gruppvis värderade Summa lånefordringar lånefordringar Ingående balans 1 januari 6 772 7 661 68 433 Årets nedskrivning för kreditförluster 17 513 1 411 18 924 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -8 84-8 84 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -37 19-6 57-43 679 Utgående balans 31 december 32 336 2 51 34 837 17. OBLIGATIONE OCH ANDA ÄNTEBÄANDE VÄDEPAPPE - svenska bostadsinstitut 11 356 248 553 - icke finansiella företag 375 888 291 72 - finansiella företag 346 784 172 648 - utländska emittenter 335 625 138 464 varav: Förlagsbevis 44 577 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 159 653 851 367 varav: Noterade värdepapper på börs 1 159 653 851 367 edovisat värde överensstämmer med verkligt värde (marknadsvärde). 18. AKTIE OCH ANDELA Kreditinstitut 422 358 288 366 För skydd av fordran 16 34 16 34 Övriga 4 59 6 59 Summa aktier och andelar 443 288 311 296 varav: Noterade värdepapper på börs 422 358 288 366 Onoterade värdepapper 2 93 22 93 FÖETAG Antal Börsvärde edovisat värde Aktier - Swedbank 2 333 422 273 422 273 - Ålandsbanken 875 85 85 - Övriga 1 156 154 4 59 Bostadsrätter - Bostadsrättsbevis 7 16 34 Summa 3 49 36 422 358 443 288 NOTE / 55
19. MATEIELLA TILLGÅNGA Inventarier Byggn. och mark Totalt ANSKAFFNINGSVÄDE Ingående balans 1 januari 28 374 41 68 7 54 Förvärv 1 871 11 75 13 621 Utgående balans 31 december 3 245 53 43 83 675 Ingående balans 1 januari 3 245 53 43 83 675 Förvärv 1 241 1 241 Avyttringar -554-3 475-4 29 Utgående balans 31 december 3 932 49 955 8 887 AVSKIVNINGA Ingående balans 1 januari -13 926-15 872-29 798 Årets avskrivningar -2 492-673 -3 165 Utgående balans 31 december -16 418-16 545-32 963 Ingående balans 1 januari -16 418-16 545-32 963 Årets avskrivningar -2 335-674 -3 9 Avyttringar och utrangeringar 554 554 Utgående balans 31 december -18 199-17 219-35 418 NEDSKIVNINGA Ingående balans 1 januari Årets nedskrivningar -2 6-2 6 Utgående balans 31 december -2 6-2 6 Ingående balans 1 januari -2 6-2 6 Utgående balans 31 december -2 6-2 6 EDOVISADE VÄDEN Per 1 januari 14 448 25 88 4 256 Per 31 december 13 827 34 285 48 112 Per 1 januari 13 827 34 285 48 112 Per 31 december 12 733 3 136 42 869 2. ÖVIGA TILLGÅNGA Positivt värde av valutaterminer 3 362 4 344 Förfallna räntefordringar 23 98 Övriga tillgångar 3 871 8 774 Summa 7 256 13 216 21. FÖUTBETALDA KOSTNADE OCH UPPLUPNA INTÄKTE Förutbetalda kostnader 2 473 2 577 Upplupna ränteintäkter 1 13 9 342 Upplupna provisionsintäkter 2 565 19 889 Övrigt 4 123 Summa 33 28 31 931 22. SKULDE TILL KEDITINSTITUT Swedbank - svensk valuta 1 21 Övriga 1 646 12 817 Summa 1 646 13 838 56 / NOTE
23. INLÅNING FÅN ALLMÄNHETEN Allmänheten - svensk valuta 5 591 74 5 358 16 - utländsk valuta 7 2 7 83 Summa 5 598 76 5 365 819 INLÅNINGEN PE KATEGOI AV KUNDE Offentlig sektor 1 72 1 875 Företagssektor 1 37 51 1 72 491 Hushållssektor 4 554 42 4 291 453 Varav: enskilda företagare 989 38 953 563 Övriga 5 11 Summa 5 598 76 5 365 819 24. ÖVIGA SKULDE Negativt värde på derivatinstrument 3 362 4 344 Preliminärskatt räntor 14 312 16 85 Anställdas källskattemedel 1 366 1 344 Övriga skulder 455 14 738 Summa 19 495 36 511 25. UPPLUPNA KOSTNADE OCH FÖUTBETALDA INTÄKTE Upplupna räntekostnader 9 622 11 798 Övriga upplupna kostnader 17 617 13 67 Förutbetalda intäkter 628 1 647 Summa 27 867 27 115 26. ÖVIGA AVSÄTTNINGA Garantiåtaganden 451 1 Övrigt 729 1 257 Totalt 1 18 2 257 GAANTIE edovisat värde vid periodens ingång 1 Avsättningar som gjorts under perioden 1 1 Outnyttjade belopp som har återförts under perioden -549 edovisat värde vid periodens utgång 451 1 ÖVIGT edovisat värde vid periodens ingång 1 257 1 779 Avsättningar som gjorts under perioden 1 1 19 529 Belopp som tagits i anspråk under perioden -1 17-1 25 Outnyttjade belopp som har återförts under perioden -548-26 edovisat värde vid periodens utgång 729 1 257 TOTALA AVSÄTTNINGA Totalt redovisat värde vid periodens ingång 2 257 1 779 Avsättningar som gjorts under perioden 1 1 19 1 529 Belopp som tagits i anspråk under perioden -1 17-1 25 Outnyttjade belopp som har återförts under perioden -1 97-26 Totalt redovisat värde vid periodens utgång 1 18 2 257 1 Avsättningar som gjorts under året inkluderar befintliga avsättningar Betalningar Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader. Garantier Avsättningen bygger på individuella beräkningar. NOTE / 57
27. OBESKATTADE ESEVE ACKUMULEADE AVSKIVNINGA UTÖVE PLAN Inventarier Ingående balans 1 januari 5 742 5 351 Årets avskrivningar utöver plan 164 846 Årets återföringar av avskrivningar utöver plan -455-455 Utgående balans 31 december 5 451 5 742 PEIODISEINGSFONDE Avsatt vid taxering 12 322 Utgående balans 31 december 12 322 Summa obeskattade reserver 5 451 18 64 28. EGET KAPITAL För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. ESEVE FÖ ACKUMULEAT ÖVIGT TOTALESULTAT Fond för verkligt värde Verkligt värde reserv Ingående redovisat värde -1-1 -666 Justering för ändrade redovisningsprinciper 64 237 Justerat ingående redovisat värde -1-1 63 571 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 91 978 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring 282 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat -1 283 Utgående redovisat värde -12-31 154 548 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 126 469 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring 1 298 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 1 283 Utgående redovisat värde -12-31 283 598 eservfond Syftet med reservfonden har varit att spara den del av nettovinsten som inte delas ut till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 29. ANSVASFÖBINDELSE (nominella belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 145 288 148 682 - Garantiförbindelser - övriga 69 985 75 787 Summa 215 273 224 469 3. ÅTAGANDEN (nominella belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften 284 878 34 395 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 262 214 315 216 Summa 547 92 619 611 58 / NOTE
31. NÄSTÅENDE NÄSTÅENDEELATIONE oslagens Sparbank har en närståenderelation med Swedbank samt med de bolag där någon av bankens styrelseledamöter har ett betydande inflytande eller är en av nyckelpersonerna. Sammanställning över närståendetransaktioner NÄSTÅENDEELATION År Försäljning av varor/ Inköp av varor/ Övrigt Fordran på närstående Skuld till närstående tjänster till närstående tjänster från närstående (tex ränta, utdelning) per 31 december per 31 december Swedbank 54 779 27 33 27 886 65 826 5 477 Swedbank 49 798 24 934 2 146 447 98 8 14 Andra närstående 1 148 1 671 39 34 11 492 Andra närstående 331 1 793 41 25 8 343 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 1. 32. FINANSIELLA TILLGÅNGA OCH SKULDE edovisat värde Verkligt värde Innehav Initialt Investeringar Låne- Finansiella Övriga Total Total för handels- värderade till som hålles och kund- tillgångar som skulder ändamål verkligt värde till förfall fordringar kan säljas Kassa 8 212 8 212 Utlåning till kreditinstitut 677 858 677 858 Utlåning till allmänheten 4 424 288 4 424 288 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 284 1 149 369 1 159 653 1 159 653 Aktier och andelar 443 288 443 288 443 288 Derivat 3 362 3 362 Upplupna intäkter 33 28 33 28 Övriga finansiella tillgångar 3 894 3 894 Summa 3 362 1 284 5 147 46 1 592 657 6 753 763 1 62 941 Skulder till kreditinstitut 1 646 1 646 Inlåning från allmänheten 5 598 76 5 598 76 Derivat 3 362 3 362 Övriga skulder 21 83 21 83 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 867 27 867 Summa 3 362 5 658 356 5 661 718 edovisat värde Verkligt värde Innehav Initialt Investeringar Låne- Finansiella Övriga Total Total för handels- värderade till som hålles och kund- tillgångar som skulder ändamål verkligt värde till förfall fordringar kan säljas Kassa 24 3 24 3 Utlåning till kreditinstitut 63 946 63 946 Utlåning till allmänheten 4 59 869 4 59 869 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 133 88 717 487 851 367 851 367 Aktier och andelar 311 296 311 296 311 296 Derivat 4 344 4 344 Upplupna intäkter 31 931 31 931 Övriga finansiella tillgångar 8 872 8 872 Summa 4 344 133 88 5 178 918 1 28 783 6 345 925 1 162 663 Skulder till kreditinstitut 13 838 13 838 Inlåning från allmänheten 5 365 819 5 365 819 Derivat 4 344 4 344 Övriga skulder 35 711 35 711 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 115 27 115 Summa 4 344 5 442 483 5 446 827 För de finansiella instrument där verkligt värde inte anges ovan bedöms redovisat värde vara en god approximering av verkligt värde. NOTE / 59
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Väsentliga värderingsfrågor hanteras av styrelsens kredit- och riskutskott. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2: Nivå 3: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 159 653 1 159 653 Aktier och andelar 422 358 2 93 443 288 Derivat 3 362 3 362 Summa 1 582 11 3 362 2 93 1 66 33 Derivat 3 362 3 362 Summa 3 362 3 362 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer och andra räntebärande värdepapper 851 367 851 367 Aktier och andelar 288 366 22 93 311 296 Derivat 4 344 4 344 Summa 1 139 733 4 344 22 93 1 167 7 Derivat 4 344 4 344 Summa 4 344 4 344 Överföringar mellan nivå 1 och 2 Det har inte förekommit några överföringar från nivå 2 till nivå 1 under eller. Avstämning av verkliga värden i nivå 3 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och andelar Totalt Ingående balans -1-1 9 69 9 69 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat -3 1-3 1 Anskaffningsvärde förvärv 16 34 16 34 Utgående balans -12-31 22 93 22 93 Orealiserade vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen -12-31 -3 1-3 1 Ingående balans -1-1 22 93 22 93 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat -2-2 Utgående balans -12-31 2 93 2 93 Orealiserade vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen -12-31 -2-2 Även om banken anser att de uppskattningar som gjorts för att fastställa verkligt värde är rimliga, kan en annan tillämpad metod och andra antaganden leda till ett annat verkligt värde. För värdering till verkligt värde i nivå 3, skulle en rimlig förändring av ett eller flera antaganden ha följande påverkan på resultatet: 6 / NOTE
Känslighetsanalys Effekt av gynnsam Effekt av ogynnsam förändring av effekt av antaganden antaganden -12-31 Aktier och andelar 3 1-1 675-12-31 Aktier och andelar 5 1-8 675 Den gynnsamma effekten har beräknats baserat på att tidigare gjorda nedskrivningarna kan återföras. Den ogynnsamma effekten har beräknats baserat på att innevarande innehav av aktier skrivs ned till medan innehav av andelar minskar med 25%. Värdering till verkligt värde Värderingstekniker och väsentliga ej observerbara indata Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tilllägg för transaktionskostnader (t. ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. oslagens Sparbanks innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. 33. SPECIFIKATIONE TILL KASSAFLÖDESANALYS Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten -12-31 -12-31 Erhållen utdelning 22 573 11 998 Erhållen ränta 195 639 222 136 Erlagd ränta 67 28 76 28 34. HÄNDELSE EFTE BALANSDAGEN I januari 214 avsierade Swedbank i sin bokslutskommuniké att utdelningen per aktie föreslås till 1,1 kr per aktie. Då oslagens Sparbank har 2 333 aktier i Swedbank skulle detta innebära en utdelning på 23 563 tkr under förutsättning att årsstämman beslutar i englighet med förslaget. NOTE / 61
35. VIKTIGA UPPSKATTNINGA OCH BEDÖMNINGA oslagens Sparbanks ledning har med revisions- och regelefterlevnadsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende bankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av oslagens Sparbanks redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder oslagens Sparbanks redovisningsprinciper (not 2) definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål under redovisingsprinciper. Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar av kreditförluster Nedskrivning av kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte identifieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar banken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar. Fastställande av verkligt värde oslagens Sparbanks redovisningsprinciper för värdering till verkligt värde framgår av Not 2 edovisningsprinciper. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde framgår av not 32 Finansiella tillgångar och skulder. Väsentliga förändringar under den sista delårsperioden Under andra halvåret har banken ändrat redovisningsprincip avseende aktieinnehavet i Swedbank. Sedan 29 har aktierna redovisats på raden Aktier i intresseföretag. Fr.o.m. redovisas innehavet istället på raden Aktier och andelar. Förändringen innebär att innehavet redovisas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. 36. KAPITALTÄCKNING För fastställande av oslagens Sparbanks lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (26:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 27:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För bankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. eglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärdering. oslagens Sparbank har en process för kapitalplanering där kapitalbasen prognositseras på några års sikt. Till grund för planeringen ligger: - bankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s.k. stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Kapitalplaneringen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga affärsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policydokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om bankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 27:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på bankens hemsida roslagenssparbank.se 62 / NOTE
Bankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Primärt kapital (specifikation nedan) 633 758 634 25 Supplementärt kapital (specifikation nedan) 63 19 5 814 Kapitalbas 696 948 64 64 Kapitalkrav för kreditrisker, schablonmetoden (specifikation nedan) 33 517 326 715 Kapitalkrav för operativa risker, basmetoden (specifikation nedan) 32 968 3 983 Summa kapitalkrav 363 485 357 698 SPECIFIKATION KAPITALBAS PIMÄT KAPITAL edovisat eget kapital i balansräkningen 1 128 535 923 37 Periodiseringsfond (78% därav) 9 611 Avgår: - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -283 598-154 548 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -211 179-144 183 Summa primärt kapital 633 758 634 25 SUPPLEMENTÄT KAPITAL Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 274 369 149 997 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -211 179-144 183 Summa supplementärt kapital 63 19 5 814 Total kapitalbas 696 948 64 64 Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. SPECIFIKATION KAPITALKAV KEDITISK ENLIGT SCHABLONMETODEN 3. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 1 296 96 6. Institutsexponeringar 19 182 13 24 7. Företagsexponeringar 11 118 116 59 8. Hushållsexponeringar 85 841 92 94 9. Exponeringar med säkerhet i fastighet 55 988 58 496 1. Oreglerade poster 2 127 4 221 12. Exponeringar i form av säkerställda obligationer 1 568 2 121 15. Övriga poster 54 397 38 84 Summa kapitalkrav för kreditrisker 33 517 326 715 OPEATIVA ISKE Basmetoden 32 968 3 983 Summa kapitalkrav för operativa risker 32 968 3 983 Totalt minimikapitalkrav 363 485 357 698 Kapitaltäckningskvot 1,92 1,79 oslagens Sparbank uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har banken en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att banken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker banken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att banken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 37. EKONOMISKA AANGEMANG SOM INTE EDOVISAS I BALANSÄKNINGEN oslagens Sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 217-6-3. Avtalet omfattar bl.a. en gemensam IT-plattform, den gemensamma symbolen myntet samt förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank obur Fond och Swedbank Försäkring. oslagens Sparbank hade per -12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 6 364 226 tkr. För detta har banken erhållit en provisionsersättning för på 31 58 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank obur Fond och Swedbank Försäkring har oslagens Sparbank förmedlat fondsparande på 2 446 42 tkr och försäkringssparande på 658 551 tkr. För detta har oslagens Sparbank erhållit 15 19 tkr respektive 4 156 tkr i provision för. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. oslagens Sparbank har sedan några år tillbaka ett brett samarbete med Tre Kronor Försäkring och Dina Försäkringar. Via dessa samarbeten har banken möjlighet att erbjuda kunderna ett brett sortiment av person- och sakförsäkringar. NOTE / 63
OT OCH DATUM SAMT UNDESKIFT AV STYELSEN Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av oslagens Sparbank som skapats av årsredovisningen. Norrtälje den 19 februari 214 Kurt Pettersson Mats Hultin Dag Nordström (ordförande) (vice ordförande) (VD) Mats Eriksson Audrey Malmgren Hansen Eva Pfister Aleksandar Srndovic Åsa Andersson Jenny Linde-Wiberg (personalrepr.) Ann-Louise Nyman (personalrepr.) Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 19 februari 214. oslagens Sparbanks resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 mars 214. Vår revisionsberättelse har lämnats den 2 februari 214 Deloitte AB Jan Larsson Auktoriserad revisor 64 / PÅSKIFTE
EVISIONSBEÄTTESLE Till sparbanksstämman i oslagens Sparbank Organisationsnummer 5144-7399. apport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för oslagens Sparbank för räkenskapsåret -1-1 -12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. evisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. evisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av oslagens Sparbanks finansiella ställning per den 31 december och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. apport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för oslagens Sparbank för räkenskapsåret -1-1 -12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. evisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Norrtälje den 2 februari 214 Deloitte AB Jan Larsson - Auktoriserad revisor Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. EVISIONSBEÄTTELSE / 65
FÖETAGSSTYNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanker har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. TILLSÄTTNING AV HUVUDMÄN, STYELSE, EVISOE OCH VEKSTÄLLANDE DIEKTÖ Som representanter för insättarna har oslagens Sparbank 32 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Norrtälje kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på årsstämman, som är bankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i banken återfinns på sidan 68. Årsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken med ledning av förslag som bankens valberedning tagit fram. Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Andreas Hofbauer som ordförande samt ledamöterna Hans Edlund, Peter Tamp, Louise Angleryd och Britt-Marie Åhman. Valberedningens uppgift är bland annat att komma med förslag till val av huvudmän, ledamöter och ordförande i styrelsen, revisorer samt förslag till arvode uppdelat mellan styrelsens ordförande och dess ledamöter. Det ankommer på årsstämman att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, affärsplan och budget inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa/ ompröva policies och riktlinjer för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, affärsplan tre år framåt inklusive kapitalbehov, budget för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. EVISIONS- OCH EGELEFTEELEVNADSUTSKOTT OCH INTENEVISION evisions- och regelefterlevnadsutskottet är ett beredande organ och ska genom sitt arbete ge styrelsen ökade möjligheter till information om förslag på åtgärder i rutiner och organisation utifrån styrning, riskhantering och kontroll samt tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen. Ordförande i evisions- och regelefterlevnadsutskottet är styrelsens vice ordförande Mats Hultin. Övriga ledamöter i utskottet är styrelseledamöterna Mats Eriksson, Aleksandar Srndovic, Ann-Louise Nyman och internrevisor (PwC) Marcus obertsson. iskchefen är föredragande på utskottets möten. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar bankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar bankens organisation och arbetsprocesser. KEDIT- OCH ISKUTSKOTT Utskottet fattar bland annat beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. Ordförande i Kredit- och riskutskottet är styrelsens ordförande Kurt Pettersson. Övriga ledamöter i utskottet är styrelsens vice ordförande Mats Hultin samt styrelseledamoten Audrey Malmgren Hansen och VD Dag Nordström. iskchefen och kreditchefen är föredragande på utskottets möten. STYELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ABETE oslagens Sparbanks styrelse, som utses vid årsstämman, består av sju ledamöter och VD. Därutöver ingår två personalrepresentanter och två ersättare för dessa. Av styrelsens ledamöter (inklusive personalrepresentanter) är fem kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i oslagens Sparbanks styrelse och mandattider återfinns på sidan 68. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 1. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. PESONAL- OCH OGANISATIONSUTSKOTT Utskottet bereder och utvärderar bankens policy och riktlinjer för personal och organisation, riktlinjer för personal- och tjänstebilar samt riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Ordförande i personal- och organisationsutskottet är styrelseledamoten Åsa Andersson. Övriga ledamöter i utskottet är styrelseledamöterna Eva Pfister och Jenny Linde-Wiberg. Personalchefen är föredragande på utskottets möten. 66 / FÖETAGSSTYNING
OSLAGENS SPABANKS OGANISATION PESONAL- OCH OGANISATIONS UTKOTTET HUVUDMÄN OSLAGENS SPABANKS STIFTELSE FÖ UTVECKLING AV NÄINGSLIV & KULTU KEDIT- OCH ISKUTSKOTTET EVISIONS- OCH EGELEFTE- LEVNADS- UTSKOTTET STYELSEN I OSLAGENS SPABANK VD OSLAGENS SPABANKS STIFTELSE FÖ FOSKNING OCH UTBILDNING OSLAGENS SPABANKS STIFTELSE FÖ UNGDOMS- BOENDE I OSLAGEN STABE EKONOMI, KEDIT PESONAL, VD-ASSISTENT KOMMUNIKATION, SAMHÄLLLE & MAKNAD ISK OCH COMPLIANCE ISK OCH EGELEFTELEVNAD ISKCONTOLLE TELEFON- OCH INTENETBANK NOTÄLJE PIVAT INKL. PEMIUM OCH SPECIALÅDGIVNING IMBO HALLSTAVIK ÄLMSTA FÖETAG AFFÄSSTÖD Bankens organisation från och med 1 januari 214 VD ansvarar gentemot styrelse och myndigheter för att leda verksamheten mot uppsatta mål och inom befintliga regelverk och styr genom delegering till chefer, instruktioner, befattningsbeskrivningar och beslut. Beslut förankras i samrådsgruppen där bankens ledning, fackliga företrädare och personalchef ingår. Beslut förankras och diskuteras även med berörda chefer affärschefer och stabschefer. STYELSEN Bankens styrelse är en garant för oslagens Sparbanks starka lokala förankring. Styrelsen har sju förtroendevalda medlemmar, inklusive ordföranden. I styrelsen ingår också bankens VD samt representanter för bankens personal. För det löpande arbetet är styrelsen indelad i utskott; Kredit- och iskutskottet, evisions- och regel- efterlevnadsutskottet, och Personal- och organisationsutskottet. HUVUDMÄN En sparbank har inga enskilda ägare utan verkar i och för sin bygd. Det högsta beslutande organet kallas huvudmän och är samhällets och sparbankskundernas representanter. oslagens Sparbank leds av 32 huvudmän, av vilka hälften utses av Norrtälje kommunfullmäktige. Dessa huvudmän utser i sin tur återstoden för att få ett representativt tvärsnitt av bankens kunder och oslagens invånare. Det är huvudmännen som utser bankens styrelse och ordförande på den årliga stämman. De ska med sina erfarenheter, kunskaper och samhällkontakter tillsammans utveckla bankens verksamhet och marknadsposition. OGANISATION / 67
STYELSE ODINAIE LEDAMÖTE Kurt Pettersson ordf. Professor oslagsbro INVALD Å 21 Mats Hultin vice ordf. Civilingenjör Solö 21 Dag Nordström VD Norrtälje 29 Åsa Andersson Civilingenjör Brölunda Mats Eriksson Lantmästare Hallstavik 1998 Audrey Malmgren Hansen Fil dr. imbo 27 Eva Pfister Egen företagare Norrtälje 2 Aleksandar Srndovic Processoperatör Hallstavik 24 Vice VD Upplands Väsby 29 Ann-Louise Nyman Banktjänsteman Ordinarie Jenny Linde-Wiberg Banktjänsteman Ordinarie 28 Markus Berglund Banktjänsteman Ersättare 28 Marie Deigård Banktjänsteman Ersättare Auktoriserad revisor Vällingby ESÄTTAE Sten Törnsten PESONALEPESENTANTE EVISO VALD AV HUVUDMÄNNEN Deloitte AB Huvudansvarig: Jan Larsson SPABANKENS HUVUDMÄN VALDA AV NOTÄLJE KOMMUN VALD FÖSTA GÅNGEN Hamed Abbasi Studerande Norrtälje Jens Andersson VD Norrtälje Louise Angleryd edovisn.konsult Frötuna 25 Paula Christofidi Cederqvist Socionom Bergshamra oland Eriksson Nätplanerare Häverö 25 Andreas Hofbauer Produktchef Skederid 2 Per Lodenius iksdagsledamot Länna 23 Lena Norén-Mellin gymnasiesamordnare Norrtälje 21 Göran Pettersson iksdagsledamot Lohärad 27 Tomas onquist ektor Norrtälje 27 Hanna Stymne-Bratt Fritidsledare Norrtälje 24 Lenneke Sundblom Lärare Väddö 22 Ewy Svanström Kurator Norrtälje 1987 Lena Svenonius Socionom Väddö 1997 Bridget Wedberg Verksamhetsledare Hallstavik 27 Birgitta Åsbrink Fastighetsmäklare Väddö 27 Mija Ahlström Aukt. edovisningskonsult imbo Mats Dahlström Advokat ådmansö Hans Edlund Lantbrukare Väddö 199 Christina Frisk Folkskollärare Norrtälje 1999 Hans Jacobsson Lantbrukare N Järsö 1998 Johan W Karlsson Fastighetsmäklare imbo/stockholm 21 Leif Lennartsson Köpman Väddö 25 Ann Lewerentz Produktchef Norrtälje 1999 Anders Lidén Processoperatör Herräng 25 Margareta Säterli Keramiker imbo 26 Stig-Olof Sandin Byggnadsarbetare Hallstavik 1983 Susanne Pontvik Företagare imbo Peter Tamp Egen företagare Grisslehamn 1996 Gun-Britt Viktorsson Fackför.ordf Väddö 1993 Åsa Wennerfors Lärare iala 23 Britt-Marie Åhman Egen företagare Söderbykarl 1997 VALDA AV HUVUDMÄNNEN 6 8 / STYELSE & HUVUDMÄN
Design och produktion: Lord adon AB NOTÄLJE, HUVUDKONTO SÄTE I NOTÄLJE Bankgiro: 981-2421 Organisationsnummer: 5144-7399 TELEFONBANK: 176-77 TELEFONBANKENS ÖPPETTIDE Ä alla vardagar 7.-19. för personlig service Självbetjäningen är öppen dygnet runt. telefon: 176 77 eller +46 176 77 roslagenssparbank.se Miljöcertifierad enligt ISO 141 Danskes gränd 2, 761 23 NOTÄLJE E-Post: norrtalje@roslagenssparbank.se IMBOKONTOET Köpmannagatan 5 A, 762 31 IMBO E-Post: rimbo@roslagenssparbank.se HALLSTAVIKSKONTOET Gottstavägen 1, 763 21 HALLSTAVIK E-Post: hallstavik@roslagenssparbank.se ÄLMSTAKONTOET Centrumvägen 7, 76 4 VÄDDÖ E-Post: vaddo@roslagenssparbank.se