Röster från tillverkningsindustrin Berättelser om att vara företagare inom tillverkningsindustrin
Jag tänkte att jag kanske kunde få samma lön som när jag var anställd, att det skulle vara fritt och att jag skulle jobba lite mindre. Men det blev ju tvärtom. Friheten blev att jag jobbade på kvällar och helger också. I regel är det bara en bråkdel [av reglerna] som man är berörd av, men man måste gå igenom allt för att kolla OM man är berörd av det. Det är mycket personkemin som avgör om man får ett lån eller inte. Och om kemin inte stämmer och bankmannen avslår en ansökan så kommer ingen i den organisationen att ändra hans beslut. 2
Förenklingsjakten Här får du möta några av de 13 företagare vi träffat och ta del av hur de upplever regler, myndigheters bemötande och om hur det är att vara företagare. Det är ett axplock av alla berättelser vi har fått i projektet Förenklingsjakten. De speglar ett antal återkommande teman som vi stött på när vi pratat med företagare inom tillverkningsbranschen runt om i landet. Företagarna i studien anser att regler behövs och att Sverige på det stora hela har ett bra och rättssäkert system. Vid tillsyn efterfrågar tillverkningsföretagen mer rådgivning från myndigheterna och att de samordnar sina besök i större utsträckning. Företagarna lyfter också upp problem som bristen på personal med rätt kompetens, finansiering och alltför långsamma handläggningsprocesser. De upplever att det är svårt att ha kunskap om alla regler de berörs av och att regler begränsar dem. Företagen vi träffat inom tillverkningsbranschen pratar också mycket om sin roll som arbetsgivare, både som en källa till glädje och till oro. Med berättelserna vill vi inspirera olika aktörers arbete med att förenkla. Vår förhoppning är att de ska bidra till diskussion och förenkling för företag. Våra berättelser Personerna på bilderna är inte samma som uttalar sig i texterna. 3
När drömmen blir sann Att driva företag är för många ett kall och en dröm som blir sann. Här beskriver en företagare vi träffat lyckan med att driva eget. I snart tio år har jag haft drömmen att driva ett eget företag. Jag visste att jag ville ha något inom verkstadsindustrin, men fick leta länge för att hitta ett företag som passade. Eftersom jag inte har någon teknisk kunskap behövde jag köpa ett företag där kunskapen fanns hos personalen snarare än hos ägaren. Efter ett tips om det här företaget köpte jag det och jag har inte ångrat mig en sekund. Det är en otroligt trevlig känsla att få bestämma själv och inte ha en massa byråkrater och andra som tar besluten. Som anställd var jag tvingad att göra mina arbetsuppgifter. Nu är det bara ett nöje eftersom jag känner att min insats leder till att företaget går bättre. Personalansvar är enligt mig en av de bästa bitarna med att driva företag. Jag har otroligt yrkesskicklig och lojal personal. Den största tillfredsställelsen är när vi har lyckats med något svårt som att leverera i tid trots att det har varit kort om tid. Vi hade några sådana exempel innan sommaren och då hade vi en liten sommarfest för att fira. Det är en jättekick när vi lyckas med de nästan omöjliga uppgifterna och det blir bra. Den känslan fick jag aldrig på samma sätt som anställd. ÅKE 4
Dyrt att göra rätt Maskindirektivet upplevs av flera företagare vi träffat som svårt att förstå, och de vet inte vilken myndighet de ska vända sig till. Här är en företagares berättelse om sin situation och om de stora kostnader de har för att köpa standarder baserade på maskindirektivet. Våra kostnader för CE-märkning har nästan tiodubblats. Tidigare gick det att köpa standarderna i en klump på en CD-skiva för mellan 3 000 och 4 000 kronor. Nu måste vi köpa varje direktiv från EU och varje standard från Standardiseringskommissionen. I och med denna förändring blev priset senaste gången 30 000 kronor för vårt företag. CE-märkningen är baserat på maskindirektivet som fastställs av EU. Vi som producent av en vara har ansvaret att bevisa att vi följer reglerna. Regelverket hänvisar ofta till en standard och det är den standarden vi måste betala för. Jag tycker att de här standarderna borde gå att få till ett mer rimligt pris. Maskindirektivet är också svårt att förstå. Vi vet inte alltid vad det är som avses och det finns ingen att fråga. Vi vill ju bara göra rätt. KENT 5
En gång utvald alltid utvald Flera företagare vi träffat upplever undersökningarna de ska fylla i åt SCB som en belastning. Här beskriver en företagare sin situation. Vårt företag är med i cirka 25 undersökningar per år. Det tar i allmänhet inte så lång tid att fylla i de flesta, men det är ändå något som vi ska göra och som inte bidrar till vårt företag. Det är kostnad som inte leder till någon förtjänst. Vi har anlitat en administratör. Hon ska ta hand om företagets administration, sådant som måste skötas för att företaget ska fungera. Men mycket av hennes tid går åt till att fylla i uppgifter åt staten. Ofta innebär det ett utredningsarbete att ta fram de uppgifter som SCB frågar efter. På grund av alla undersökningar har hon börjat börjat lägga tid på att försöka hitta lösningar som gör att hon kan få fram uppgifterna på ett mer effektivt sätt. Det står i papperena från SCB att vi har blivit utvalda. Och har man väl blivit utvald så är man alltid utvald. Vi förstår att statistiken måste samlas in, men det borde i så fall utgå en ersättning för den tid man lägger ner, särskilt som vissa typer av företag är mer drabbade än andra. Vi upplever att inom tillverkningsindustrin är vi oftare utvalda att delta i undersökningarna till skillnad från tjänstesektorn som mer sällan behöver delta i undersökningar. CARLOS 6
7
Hur har du det med spriten? Risken för stora kostnader vid nyanställningar gör att företaget väljer att anställa någon de känner. Det gör det svårare att få jobbet om man inte har kontakter menar en företagare vi träffat. Vid en anställningsintervju sitter vi med alla de där frågorna som vi inte får ställa: Är personen gravid? Har de barn? Är de friska? Har de psykiska problem? Har de en kriminell bakgrund? Alkoholproblem? Risken är hög vid en nyanställning och kostnaden för företaget kan bli stor. Det fungerar ju till exempel inte att ta in en person som har tre små barn och är ensamstående. Den personen kanske bara kan vara här 75 procent av tiden. Den övriga tiden måste vi fixa andra resurser. Det kostar jättemycket för oss att ha en anställd som inte jobbar så mycket speciellt om vi måste ta in vikarier. Det är den krassa verkligheten, men sådant vi inte får prata om. Då kan vi göra ett annat val. Kanske välja någon som är äldre, eller som vi känner och som vi vet inte har några problem. Det gör att det är svårt att komma in om man inte har kontakter. GÖRAN 8
En olycka kommer sällan ensam Ansvaret för de anställdas hälsa orsakade av händelser utanför arbetsplatsen upplevs som orättvist och betungande. Här berättar en företagare om sina tankar och sin oro. Om vår personal skadar sig på arbetsplatsen, skär sig eller liknande, då är det inget snack om att företaget ska stå för sjuklön, rehab och vad som nu kan tänkas behövas. Däremot är det svårt att förhålla sig till ansvaret för de anställda för saker som sker utanför arbetet exempelvis om de inte mår bra i själen. En separation kan spilla över på arbetet och leda till att en av våra anställda inte fungerar lika bra på jobbet, vilket kan få negativa konsekvenser för produktionen. Det känns fel att vi ska behöva ta kostnaderna för sjukskrivning och erbjuda rehabilitering samtidigt som vi drabbas av produktionsbortfall och behöver stå för en vikarie. Ansvaret sträcker sig för långt. Är det verkligen vårt ansvar? KLARA 9
När dörren är stängd För små företag är det svårt att komma åt upphandlingar då de omfattar för mycket. Här sätter en företagare vi träffat ord på sina känslor för lagen om offentlig upphandling. Systemet med upphandlingar är inte bra i vår bransch. Det hämmar tillväxten och produktiviteten och ställer till problem för oss som är lite mindre. Vi har inte chans att komma åt jobben. Det totala arbetet på en väg för underhåll kan vara allt från att gräva diket till att sätta upp ett elektroniskt system eller att bygga ett bergkrossverk. Hela detta jobb ger Trafikverket till en entreprenör att utföra. Endast ett fåtal större entreprenörer har kapacitet att klara av detta. I praktiken innebär att vi små inte har en chans att vara med i en sådan upphandling. Det vårt företag får göra är att bli underleverantörer åt det företag som vann upphandlingen. Så vad gör man med våra skattepengar? Jo, man ger en stor säck pengar till en entreprenör som i sin tur delar ut pengarna på olika underleverantörer precis som denne vill, på det sätt som ger störst vinning såklart. Det är inte fel att tjäna pengar - men vi som är små kommer aldrig åt de där pengarna. Så lagen om offentlig upphandling funkar inte för oss. Det är också svårt för oss att alls få kunskap om var det finns jobb att göra. Det annonseras inte ut vem som får jobben. Om det gjorde det skulle det underlätta mycket för oss så att vi kan hålla oss framme och få jobb. Jag tycker inte att lagen om offentlig upphandling ska tas bort. Den har tagit bort svågerpolitiken, men den måste organiseras bättre på något sätt. Den måste göras mer användbar. Framförallt behöver man höja grundbeloppen i den så att man inte behöver upphandla småpotatis. FREDRIK 10
11
Man kan inte starta ett företag och bli överraskad av att det finns regler det är en del av att driva företaget. Som arbetsgivare kan man få tre besök på väldigt kort tid; man kan få Arbetsmiljöverket som kollar arbetsmiljön, kemi, skydd, och att man har internkontroller för arbetsmiljö, sen kommer det regionala skyddsombudet från facket, och han kollar nästan exakt samma sak, och sen kommer den kommunala, och han kollar inte så mycket på maskiner, men mer på avfallsbiten. Ibland säger de själva att de pratar med varandra, men jag vet inte jag 12
Många papper blir det Ibland upplevs reglerna som stelbenta och inte anpassade för företagen. Ett exempel är svårigheten med säkerhetsdatablad som ska finnas även om de bara köper in en färgburk som prov, berättar en företagare. Något som vi upplever som svårt är säkerhetsdatabladen för alla kemikalier i produktionen. För varje kemikalie vi använder ska det finnas ett datablad, både i datorsystemet men också i en pärm i nära anslutning till där kemikalien används. Om vi tar hem en större mängd ska det självklart finnas ett säkerhetsblad, men regelverket är inte anpassat för om vi tar hem ett prov. Vi använder nya kemikalier hela tiden. Verksamheten är specialiserad och för att få fram olika typer av ytor använder vi en mängd olika färger, betser, lacker och annat. Ofta tar vi hem ett mindre prov för att testa om det går att få fram den yta som kunden är ute efter. Vi jobbar ofta med arkitekter och de är väldigt känsliga för detaljer. Att i denna specialiserade verksamhet hålla alla säkerhetsdatablad uppdaterade känns som tung och onödig administration. Det kan inte vara så det är tänkt. Situationen bli ohållbar när vi är ute på jobb och personalen behöver köpa en burk med lim eller vad det kan vara. Då kanske de inte kan få tag på just den som det finns ett säkerhetsdatablad på utan får köpa det som finns och bryta mot regelverket. HÅKAN 13
14
Svara på frågan! Flera företag vi träffat önskar sig att myndigheter har en mer rådgivande roll när de är ute och inspekterar verksamheten. Här berättar en företagare om sin frustration i kontakten med Arbetsmiljöverket. De senaste åren har Arbetsmiljöverket satsat mycket på att inspektera skogs- och pappersindustrin till följd av att det varit många arbetsplatsolyckor inom branschen. De har självklart även varit hos oss och de har haft en del åsikter om saker som vi behöver förändra för att göra det säkrare för våra anställda. Vi har hållit på i 2 till 3 år, område för område. Det som är frustrerande är att de säger vad som ska göras, men inte hur. Det tar mycket tid och kraft för oss att åtgärda de anmärkningar vi fått. Vissa saker kan vi använda vår egen kompetens för att åtgärda. Andra mer avancerade lösningar kring säkerhet har vi tagit in konsulter för att åtgärda på rätt sätt. Men trots detta har det inte alltid blivit rätt, utan vi har fått göra om efter Arbetsmiljöverkets inspektion. Då hade det ju varit bra om de hade kunnat guida oss i större grad redan från början i hur vi kan förbättra säkerheten. Om inspektörerna hade haft mer kunskap om verksamheten innan de kommer ut hade det varit bra. Jag uppfattar det som att de som kommer ut är kontorsmänniskor. Samtidigt är det såklart svårt för dem att ha all kunskap - det är stora skillnader mellan olika arbetsplatser och industrier. Kanske skulle Arbetsmiljöverket anlita någon expert, en konsult som de kommer gemensamt med när de besöker oss och som kommer med förslag på vad som behöver göras och så löser vi det. KLAS 15
Kvalitet kostar Det upplevs som svårt att få tag i personal med rätt kompetens. Här är berättelsen om en företagares stora satsning på att utbilda personal. Vårt företag konkurrerar inte med pris utan med kompetens och den senaste tekniken. Problemet är att vi inte hinner leverera för att vi inte kan anställa fler. Våra maskiner kräver utbildad personal som det är svårt att få tag i. Därför gjorde vi för några år sedan en egen utbildningssatsning. Vi tog in ett tiotal elever som vi gav lärlingslöner. Satsningen kostade flera miljoner men vi kunde senare anställa hälften. Det tyckte vi var bra. Året efter när lågkonjunkturen kom blev vi tvungna att säga upp personalen vi utbildat. Det här var utbildade personer som direkt sögs upp av företag som inte drabbats lika hårt av lågkonjunkturen. När det sen vände för oss var vi kort om utbildad personal igen. Jag skulle gärna se ett samarbete mellan skolorna, verkstadsföretagen och staten. Om staten kunde gå in och betala lönerna under utbildningsperioden blir risken för företaget mycket mindre och fler kommer ut i jobb och företagen tjänar mer pengar. ANDERS 16
17
Man måste vara lite tokig Att driva företag är en livsstil enligt alla vi träffat. Det jobbas ofta mycket och tar en hel del energi. Här är en företagares ord på ämnet. Jag gillar att styra upp verksamheten. Att vara den som bestämmer, över min egen tid och vad jag ska göra. Egentligen har jag inte funderat på att göra något annat än att driva företag. Eller jo, kanske när det har gått dåligt ekonomiskt, men det löser sig alltid och då släpper det. Jag tycker att administrativa sysslor är det sämsta med att driva företaget. Och det försvinner lite för mycket tid på administration. Den tiden lägger jag hellre på att tjäna mer pengar och få företaget att växa ännu mer. Allt vi gör här går ut på en enda sak: att bli större, anställa fler och tjäna mer pengar. Du måste ju vara lite tokig för att bli företagare. Du ska vara beredd på vad det kostar i form av tid och energi. Det är ett väldigt speciellt liv. Om jag skulle jobba 40 timmar i veckan så skulle inte det här företaget finnas. Det är definitivt en livsstil. I alla fall att vara småföretagare. LARS 18
Förenklingsjakten ska bidra till att sprida kunskap om hur företagen upplever och hanterar regler. Under 2013 och 2014 kommer branscherna hotelloch restaurang, tillverkningsindustrin, handel samt transport att studeras inom ramen för Förenklingsjakten. Inom varje bransch genomförs 10 12 djupintervjuer med företagare runt om i landet. Tillväxtverkets uppdrag Förenklingsjakten är en del av regeringens arbete med att förenkla för företag. 19
Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se Tillväxtverkets arbete med att förenkla för företag Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Enklare regler ger minskade kostnader och skapar utrymme för företagen att driva sin verksamhet. Enklare regler ger fler affärsmöjligheter för företagen och leder till ett bättre företagsklimat och stärkt konkurrenskraft för Sverige. Vi har skapat enklareregler.se där du som företagare kan lämna synpunkter och förslag, samt få återkoppling från berörda myndigheter. På enklareregler.se hittar du även mer information om Förenklingsjakten, berättelser från företagare och de resultat som kommit fram. Tillväxtverkets roll är att driva på och utveckla förenklingsarbetet i samverkan med departementet, myndigheter, kommuner och näringsliv. Kom 0553. Produktion: Ordförrådet AB. Tryck: DanagårdLiTHO. Tryckt i 150 ex, mars 2014. Därefter tryck vid behov. MER INFORMATION Två företagare berättar om byråkratisk kommunikation. Kontakta oss gärna vid frågor! Enheten Regelförenkling Tel 08-681 91 00 regelforenkling@tillvaxtverket.se enklareregler.se/forenklingsjakten Två företagare berättar om betydelsen av rådgivning. En företagare berättar om upphandlingar och transparens. En företagare berättar om bokföring och avskrivningsregler. Här kan du lämna dina regelförenklingsförslag. Scanna in QR-koden med din smartphone och öppna den i webbläsaren. QR-läsare finns att ladda ner både till iphone och Android. 20