Bilaga till planeringsunderlag - Generation 2 Socialt hållbar stadsutveckling i Berga, Ryd och Skäggetorp Statistik & Utredningar Lars-Åke Gustafson 2016-01-18
Rev 2016-01-28 Bilagan (generation 2) är framtagen Statistik & Utredningar. 2012 togs en första generation fram av avdelningen. Fortsatta uppdateringar kommer att göras om det finns efterfrågan av att göra detta. Statistiken är framtagen av flera olika personer på Statistik & Utredningar. Lars-Åke Gustafson har samlat, strukturerat och sammanställt statistiken. Där inte annat anges används statistik från SCB.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Stadsdelen Skäggetorp... 1 I. Boende... 1 Bostadsområdets utveckling... 1 Befolkningsutvecklingen... 1 Flyttrörelser... 2 Ålderssammansättning... 4 Svensk respektive utländsk bakgrund... 4 Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Skäggetorp 2006-2014... 5 II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå... 5 Inkomstnivåer... 5 Arbetslöshet... 6 Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år... 6 Försörjningsstöd... 8 Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Skäggetorp 2006-2014... 8 Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen... 9 Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Skäggetorp 2006-2014... 9 III. Skolor och utbildning för barn och unga... 10 Barn och unga... 10 Skolor... 10 Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Skäggetorp 2006-2014. 10 IV. Trygghet... 11 Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Skäggetorp 2006-2014... 12 2. Stadsdelen Ryd... 13 I. Boende... 13 Bostadsområdets utveckling... 13 Befolkningsutveckling... 13 Flyttrörelser... 14 Ålderssammansättning... 15 Svensk respektive utländsk bakgrund... 15 Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Ryd 2006-2014... 16 II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå... 16 Inkomstnivåer... 16 Arbetslöshet... 17 Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år... 17 Försörjningsstöd... 19 Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Ryd 2006-2014... 19 Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen... 19 Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Ryd 2006-2014... 20
III. Skolor och utbildning för barn och unga... 21 Barn och unga... 21 Skolor... 21 Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Ryd 2006-2014... 21 IV. Trygghet... 22 Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Ryd 2006-2014... 23 3. Stadsdelen Berga... 24 I. Boende... 24 Bostadsområdets utveckling... 24 Befolkningsutveckling... 24 Flyttrörelser... 25 Ålderssammansättning... 26 Svensk respektive utländsk bakgrund... 26 Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Berga 2006-2014... 27 II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå... 27 Inkomstnivåer... 27 Arbetslösheten i Berga... 28 Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år... 28 Försörjningsstöd... 30 Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Berga 2006-2014... 30 Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen... 31 Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Berga 2006-2014... 31 III. Skolor och utbildning för barn och unga... 32 Barn och unga... 32 Skolor... 32 Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Berga 2006-2014... 32 IV. Trygghet... 33 Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Berga 2006-2014... 34 Sammanfattande bild av stadsdelarna... 35 1. Noterbara förändringar för Skäggetorp 2006-2014... 35 Bostadsområdets utveckling... 35 Arbete och försörjning... 35 Utbildningsnivå... 35 Skolor och utbildning för barn och unga... 35 Trygghet... 35 2. Noterbara förändringar i Ryd 2006-2014... 36 Bostadsområdets utveckling... 36 Arbete och försörjning... 36 Utbildning... 36 Skolor och utbildning för barn och unga... 36 Trygghet... 36
3. Noterbara förändringar i Berga 2006-2014... 37 Bostadsområdets utveckling... 37 Arbete och försörjning... 37 Utbildning i Berga... 37 Skolor och utbildning för barn och unga... 37 Trygghet... 37
1. Stadsdelen Skäggetorp I. Boende Bostadsområdets utveckling Skäggetorp är en stadsdel som växte fram på 1960-talet. Då byggdes det i södra stadsdelen bostadsrätter (HSB) i Sörgården och hyresrätter i Nygård. I slutet av årtiondet påbörjades utbyggnaden av hyresrätter i västra stadsdelen, vilken pågick fram till 1976. Under 1970-talet byggdes även Ullevi ut och 1971 stod Skäggetorps Centrum klart. Under år 1986 färdigställdes 72 lägenheter i flerbostadshus intill Skäggetorp centrum. Bostadsbebyggelsen består idag nästan enbart av flerbostadshus, varav en mindre del är bostadsrätter (HSB) och övriga hyresrätter. Störst bland fastighetsägarna är Willhem med nära 2 500 lägenheter. Därutöver finns Victoria Park med ungefär 540 lägenheter. HSB har drygt 660 lägenheter i området inklusive 45 servicelägenheter. Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB har drygt 650 lägenheter. 1 Bonäsudden Fastighets AB förvaltar 35 servicelägenheter. Den vanligaste lägenhetsstorleken 2014 är två-tre rum och kök. 3 290 lägenheter av totalt 4 419, det vill säga 74 procent har ett till tre rum och kök 2014. Inga framskridna planer på utbyggnad finns för närvarande. Däremot ska, enligt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, ett arbete med ett s k dialog-baserat områdesprogram startas, som kan leda till byggrätter framledes. Befolkningsutvecklingen År 1965 var folkmängden endast 76 personer. 1977 var folkmängden som störst med 10 000 personer. Därefter minskade befolkningen. År 2006-12-31 uppgick befolkningen till 8 280 personer. 2012-12-31 var siffran 9 441. Två år senare 2014-12-31, har befolkningen ökat med ytterligare 285 stycken, dvs till 9 726 personer. Således har befolkningen ökat under perioden 2007-2014 med 1 446 personer, dvs med 17,5 procent. Folkökningen har varit stor under perioden med tanke på att ingen nybyggnation skett. Under perioden 2007-2014 är folkökningen störst i Sörgården med 783 personer (fjärde största ökningen av kommunens alla så kallade fyrsifferområden). Där har 1 Siffrorna från Willhem och Victoria Park är inhämtade direkt från deras kontor. Siffrorna för HSB och Stångåstaden är hämtade från Statistisk årsbok 2015 (Statistik & Utredningar). 1
flyttnettot störst förklaringsvärde (inte födda-döda). Detsamma gäller Nygård. Däremot domineras ökningen i Rosendal av ett födelseöverskott (se mer i tabell 2). 2014 utgör befolkningen i Skäggetorp 6,4 procent av befolkningen i hela Linköpings kommun. Tabell 1 Befolkning i Skäggetorp 2006-12-31 respektive 2014-12-21 Befolkning 2006 2014 Folkökning Rosendal 1 678 2 021 343 Sörgården 3 667 4 450 783 Nygård 2 930 3 250 320 Ullevi 5 5 0 Summa 8 280 9 726 1 446 2 Flyttrörelser Källa: SCB Skäggetorp är ett typiskt genomflyttningsområde. Under perioden 2007-2014 kom 52,5 procent av de inflyttade personerna från andra kommuner eller annat land. Utflyttningen domineras av flyttning till andra områden i Linköping. 67 procent av utflyttningen sker till egen kommun (Se figur 1 nedan). Mönstret fanns redan mellan 2007-2012 och har fortsatt mellan 2012-2014. 2 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 1 fås en totalsumma på 1 446 personer. I tabell 2 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir 1 434 personer. Den summan har emellertid justerats till 1 446 personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 2
Figur 1 Beskrivning av inflödet och utflödet av befolkningen i Skäggetorp 52,5 % av de inflyttade kommer från annan kommun/annat land 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 1399 Från egen kom Summerade flyttningar i Rosendal 2007-2014 Inflyttning 455 428 Från andra Från annat kommuner land Utflyttning -1636 Till egen kom -453-111 Till andra Till annat kommuner land Skäggetorp Summerade flyttningar i Nygård 2007-2014 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 Summerade flyttningar i Sörgården 2007-2014 Inflyttning 3364 3395 937 Utflyttning -2304-200 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 Inflyttning 1976 1593 Från egen kom 655 Från andra Från annat kommuner land Utflyttning -2609 Till egen kom -1128-202 Till andra Till annat kommuner land -4000-5000 Från egen kom Från andra Från annat kommuner land -4697 Till egen kom Till andra Till annat kommuner land 67 % av utflyttning sker till egen kommun Källa: SCB Tabell 2 Inflödet och utflödet av befolkningen i Skäggetorp under åren 2007-2014 Utveckling 2007-2014 Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födelsenetto Folkökning Rosendal 2 282 2 200 82 260 342 Sörgården 7 696 7 201 495 279 774 Nygård 4 224 3 939 285 33 318 Summa 14 202 13 340 862 572 1 446 3 Källa: SCB 3 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 1 fås en totalsumma på 1 446 personer. I tabell 2 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir 1 434 personer. Den summan har emellertid justerats till 1 446 personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 3
Ålderssammansättning 2006 utgjorde gruppen 0-15 år 21 procent, av de boende i Skäggetorp. 2014 var siffran 23 procent av 9 726 personer som bodde i Skäggetorp. Det innebär att gruppen 0-15 år har ökat från 1 742 personer till 2 247 personer, dvs med 505 personer mellan 2006 4 och 2014, vilket motsvarar 29 procent. I Rosendal är gruppen 0-15 år stor 2014 (36 procent). I Nygård är andelen 0-15 år mindre (16 procent). Här finns istället fler äldre än i de övriga områdena. I Sörgården är åldersspridningen något jämnare än i de övriga områdena. Vad gäller åldersgruppen unga vuxna, dvs personer mellan 16-24 år, så har denna ökat från 1 083 personer 2006 till 1 611 personer 2014. Det innebär en ökning med 528 personer, dvs med 49 procent. Svensk respektive utländsk bakgrund År 2006 5 fanns det 3 436 personer med utländsk bakgrund 6 i stadsdelen, vilket utgjorde 42 procent av befolkningen. År 2014 har gruppen ökat till 6 119 personer vilket motsvarar 63 procent av befolkningen (en ökning med 21 procentenheter sedan 2006 och tre procentenheter sedan 2012). Det vanligaste ursprungslandet 2014 är Irak med 1 731 personer (en nettoökning med 756 stycken sedan 2006). Ökningen av irakier har stannat upp och mellan 2012-2014 minskade gruppen med 51 personer. Därefter kommer Somalia med 920 personer (en nettoökning med 736 stycken). Som tredje land kommer Syrien med 582 personer (en nettoökning med 339 stycken). På fjärde plats finns Jugoslavien 7 med 401 personer (en nettoökning med 64 stycken). Och som femte land kommer Bosnien och Hercegovina med 351 personer (2006 kom ingen därifrån). Under åren 2007-2014 8 ökade antalet personer födda i Irak och Somalia således mest av alla. Sammanlagt har dessa två grupper ökat med 1 492 personer vilket är mer än hela nettoökningen av personer för Skäggetorp. 4 2006-12-13. 5 SCB. BEFPAK. Folkmängd 2006-12-31 jämförs med folkmängd 2012-12-31 respektive 2014-12-31. 6 Utländsk bakgrund: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 7 Med personer från Jugoslavien avses de som kommit till Sverige innan landet delades och som registrerades i folkbokföringen som jugoslaver. 8 Folkmängd 2006-12-31 jämförs med folkmängd 2014-12-31. 4
Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Skäggetorp 2006-2014 Befolkningsökningen i Skäggetorp har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen nybyggnation har skett. Skäggetorp är ett typiskt genomflyttningsområde, med stor påfyllnad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningsökningen utan nybyggnation innebär en viss förtätning av området. Noterbart är att två tredjedelar av alla bostäder är mindre lägenheter, dvs tvåor och treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten har ökat. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 500 personer under perioden, dvs med 29 procent. Antalet unga vuxna 16-24 år har ökat med nästan 530 personer, dvs med 49 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från drygt 3 400 personer till drygt 6 100 av de boende i Skäggetorp (dvs från 42 procent till 63 procent av befolkningen). Grupperna som har ökat mest är personer från Irak, Somalia, och Syrien, även om nettoökningen av för irakier har stannat upp de senaste åren. II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Inkomstnivåerna i Skäggetorp är genomgående låga och hushållen många vilket bidrar till en genomsnittligt låg disponibel medianinkomst. Medianvärdet för den disponibla familje-/hushållsinkomsten för personer 20 år och uppåt i Skäggetorp var: År 2006; 163 400 kronor (mot 201 200 kronor i hela kommunen). År 2011; 174 000 kronor (mot 244 800 kronor i hela kommunen). År 2013; 188 300 kronor (mot 259 200 kronor i hela kommunen). 2013 ligger således medianvärdet i Skäggetorp 70 916 kronor under det genomsnittliga medianvärdet i Linköping. Medianvärdet har emellertid ökat mellan 2006-2013 med 24 859 kronor. Ökningen i hela kommunen är 58 000 kronor. Det innebär att medianvärdet i Skäggetorp har ökat mindre än medianvärdet för hela kommunen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Skäggetorp och i övriga Linköping har således ökat under perioden. 5
Arbetslöshet Diagram 1 Arbetssökande 18-64 år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars 2007 9-31 mars 2015, i Skäggetorp. Arbetssökande 18-64 år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars 2007-2015 i Skäggetorp Procent 20,0 17,3 18,0 17,7 17,5 18,0 16,9 16,3 16,0 14,0 14,3 12,0 10,7 11,1 10,0 Skäggetorp Linköping 8,0 6,0 4,0 4,7 4,2 5,5 6,8 6,4 6,4 6,2 5,4 5,0 2,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Av diagrammet ovan går det att utläsa att andelen arbetssökande i området ökade mellan 2007 2012. Därefter vände utvecklingen och andelen arbetssökande började minska (från 18 procent 20012 till 16,3 procent 2015). Emellertid har andelen arbetssökande i åldern 18-64 år i Skäggetorp sammantaget ökat mellan 2007 2015 från 10,7 procent (mot 4,7 procent i hela kommunen) till 16,3 procent (mot 5,0 procent i hela kommunen). Både andelen arbetssökande i Skäggetorp och ökningen, är betydligt högre än andelen arbetssökande och ökningen i hela kommunen. Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år En intressant jämförelse, ur ett barnperspektiv, är att jämföra hur många som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar av föräldrar till barn 0-17 år. I diagrammet nedan jämförs Skäggetorp med Lambohov, som ligger nära kommunsnittet (Lambohov har 24,5 procent föräldrar som inte förvärvsarbetar, i kommunen är snittet 22,5 procent). 9 Diagrammet visar arbetssökande 31 mars varje år jämfört med befolkningen 31 december året innan. På grund av definitionsändring finns inga jämförbara siffror före 2007. 6
Diagram 2 Föräldrar till barn 0-17 år som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar i Skäggetorp jämfört med Lambohov, 2001-2013. 2A. Referensdiagram Lambohov Antal 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Föräldrar till barn 0-17 år i Skäggetorp 2001-2013 1754 960 954 704 Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. År 2B. Skäggetorp Den blå linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som förvärvsarbetar. Den röda linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som ej förvärvsarbetar. Ett ideal är att den blå linjen ligger högst och helst är på väg uppåt och att den röda linjen ligger påtagligt lägre och är på väg nedåt. Diagrammen visar att Lambohov har en sådan ideal situation, medan Skäggetorp istället visar en påtagligt negativ utveckling. Fram t o m 2002 var föräldrar till barn 0-17 år i Skäggetorp som förvärvsarbetar fler, än de som ej förvärvsarbetar. 2003 förändrades förhållandet och sedan dess är istället föräldrar till barn 0-17 år som ej förvärvsarbetar fler än de som förvärvsarbetar. Antalet förvärvsarbetande föräldrar (blå linje), till barn som är 0-17 år, har visserligen ökat med några personer (707 personer 2013) sedan lägsta noteringen 2009 (678 personer). Men antalet ej förvärvsarbetande föräldrar (röd linje) har ökat mer kraftfullt (från 1 430 personer 2009 till 1 754 personer år 2013). 7
I Lambohov förvärvsarbetar 75 procent av föräldrarna till barn 0-17 år, 2013 10. I Skäggetorp är siffran 29 procent. Försörjningsstöd I Skäggetorp har beroendet av ekonomiskt bistånd ökat något, till skillnad mot t ex Lambohov där det är relativt oförändrat. 2006 fick 1 060 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp någon gång under året, det vill säga 16,8 procent. Det utgjorde 26,7 procent av det totala antalet personer med ekonomiskt bistånd i kommunen. 2011 fick 1 438 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp, det vill säga 20,6 procent. 2013 11 fick 1 501 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp, det vill säga 20,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att i Lambohov var andelen 4,7 procent. 2013 bor 31,5 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen i Skäggetorp. 2006 var siffran 26,7 procent. Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Skäggetorp 2006-2014 Inkomstnivåerna i Skäggetorp är genomgående låga. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Skäggetorp och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande har ökat mer i Skäggetorp än i övriga kommunen. 2003 blev föräldrar som ej förvärvsarbetar fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Det innebär att antalet barn med föräldrar som inte förvärvsarbetar har ökat. Beroendet av ekonomiskt bistånd har ökat, till skillnad mot t ex Lambohov där det är relativt oförändrat. Nästan 21 procent av dem som bor i Skäggetorp får ekonomiskt bistånd. Andelen av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping som bor i Skäggetorp, har ökat från 26,7 procent till 31,5 procent. 10 Även i kommunens andra stadsdelar (utom i Ryd, och Berga) är förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år, fler, än ej förvärvsarbetande. 11 2013 är de senaste siffrorna på stadsdelsnivå. 8
Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Den 1 januari 2006 hade 29 procent av den arbetsföra befolkningen mellan 20-64 år i Skäggetorp förgymnasial utbildning, 48 procent gymnasial utbildning och 19 procent hade eftergymnasial utbildning. 31 december 2014 hade 30 procent förgymnasial utbildning (mot 9 procent i hela kommunen), 40 procent hade gymnasial utbildning (mot 38 procent i hela kommunen), och 26 procent eftergymnasial utbildning (mot 51 procent i hela kommunen). Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 har således andelen med eftergymnasial utbildningen ökat. Nedan redovisas utbildningsnivån bland befolkningen i Skäggetorp uppdelad på svenska medborgare födda i Sverige respektive utländska medborgare eller utrikes födda. Tabell 3 Utbildningsnivå boende i Skäggetorp 20-64 år 31 december 2014 Utbildningsnivå 2014 Svenska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare eller utrikes födda Förgym nasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 21 % 50 % 28 % 1 % 35 % 33 % 24 % 7 % Det skiljer inte så mycket mellan svenska medborgare, födda i Sverige och utländska medborgare eller utrikes födda, vad gäller andelen med eftergymnasial utbildning (högre utbildning). Däremot är skillnaderna större vad gäller dem som har gymnasial och förgymnasial utbildning. Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 50 procent gymnasial utbildning 2014 (2006 = 55 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 33 procent gymnasial utbildning 2014 (2006 = 37 procent). Utbildningsnivån har således större spridning i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda än i gruppen svenska medborgare födda i Sverige. Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Skäggetorp 2006-2014 Utbildningsnivån är lägre bland befolkningen i Skäggetorp än i övriga kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildningen har ökat något. Det skiljer inte så mycket mellan svenska medborgare, födda i Sverige och utländska medborgare eller utrikes födda, vad gäller andelen med eftergymnasial utbildning. Däremot är det fler som bara har förgymnasial utbildning i den senare gruppen, där utbildningsnivån har större spridning. 9
III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Det har redan redovisats att 21 procent av befolkningen i Skäggetorp 2006-12-31, bestod av barn och ungdomar 0-15 år och att siffran 2014-12-31 var 23 procent. Gruppen 0-15 år har i antal ökat med 505 personer, från 1 742 personer till 2 247 personer under perioden, dvs med 29 procent. 2006 fanns det 648 barn 0-5 år. 2014 fanns det 945 barn, vilket är en ökning med 297 barn, dvs 46 procent. 2006 fanns det 1 094 barn i åldern 6-15 år. 2014 fanns det 1 302 barn, vilket innebär en ökning med 208 barn, dvs 19 procent. Då framförallt gruppen barn 0-5 år har ökat i Skäggetorp så innebär det att behovet av omsorg för barn i området har ökat något. Skolor 12 2006 bedrev de två kommunala skolorna Rosendal och Nygårdsskolan undervisning från förskoleklass t o m år 6. Den tredje kommunala skolan, Skäggetorpsskolan bedrev undervisning för år 7-9. Sammanlagt gick 954 elever i årskurs 1-9 i de tre kommunala skolorna i oktober 2006. 2012 bedrev Rosendal och Nygårdsskolan undervisning från förskoleklass, men nu bara t o m år 5. Skäggetorpsskolan bedrev fortfarande undervisning för år 7-9 men även för ett antal elever i år 4-6. Sammanlagt gick 779 elever i årskurs 1-9 i oktober 2012 på de tre skolorna, dvs skolorna minskade med 175 elever. 2014 hade elevantalet ökat igen med 68 elever till 847 elever i årskurs 1-9. Utöver de tre kommunala skolorna finns en friskola, Dar Al Uloum, med undervisning i årskurs 1-9, med 74 elever hösten 2006 och 63 elever hösten 2014. Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Skäggetorp 2006-2014 Antal barn har ökat med 505 personer under 2006-2014. Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 46 procent (297 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna gick ner mellan 2006 2012 med 175 elever. Därefter har elevantalet ökat igen med 68 elever. Friskolan Dar Al Uloum har backat med 11 elever. Då antalet barn har ökat något och elevantalet minskat något under perioden 2006-2014, innebär detta att fler barn söker utbildningsplats utanför Skäggetorp. 12 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på Skolverkets elevstatistik (SIRIS) för oktober 2006 resp 2014. 10
IV. Trygghet Trygghet i en stadsdel innefattar många olika aspekter, inte minst finns det en distinktion mellan faktiskt inträffade händelser ibland kallad faktisk trygghet respektive upplevd trygghet. Variabeln vardagsbrott/synliga brott kan ge underlag för diskussion om vilka upplevelser av trygghet som brottsstatistiken indirekt kan spegla. En passus är att brottsstatistik i hög grad är avhängigt vilka resurser polisen har för att ta hand om brottsanmälningar och arbeta med brott (kraftiga polisinsatser inom ett fält kan t ex synliggöra fler brott och öka statistiken). Vidare kan det spela in hur anmälningsbenägna medborgarna är (om man t ex tycker att det är meningsfullt att anmäla en cykelstöld, klotter etc.) Diagram 3 Vardagsbrott/synliga, polisanmälda brott i Linköpings kommun respektive i Skäggetorp 2006-2014. Källa: Polismyndigheten i Linköping 13. Antal 1700 1500 1300 1100 3A. Referensdiagram: Hela kommunen Vardagsbrott/synliga brott i Skäggetorp 2006-2014 1495 1445 1264 1263 1211 1317 1151 1131 1076 900 700 500 300 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 3B. Skäggetorp 13 Då polismyndighetens brottsrapportering inte varit helt stringent över tid, beroende på oklarheter i vilka polisanmälningar som har räknats in olika år i variabeln övriga brott samt att rapporteringssystemen har ändrats över tid, ska statistiken betraktas med viss försiktighet. Då dessa fel bör likna varandra i de olika stadsdelarna säger siffrorna ändå något om relationen mellan stadsdelar och mellan stadsdelarna och kommunen som helhet. 11
I diagrammet ovan visas s k vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott i Skäggetorp, som har registrerats hos polisen i Linköping mellan 2006-2014. Det som redovisas i statistiken är bilinbrott, cykelstölder, snatterier, källare- och vindsinbrott, skadegörelse, klotter, misshandel, bedrägerier, olaga hot, hemfridsbrott, sexualbrott mm. 2006 begicks 1 445 vardagsbrott/synliga brott i Skäggetorp. 2014 sjönk siffran till 1 317 stycken, dvs med 9 procent. Detta trots att det senaste årets statistik vände upp igen och bröt en nedåtgående trend från toppåret 2007. 2006 polisanmäldes 19 223 vardagsbrott/synliga brott i hela Linköpings kommun. 2014 var summan 13 197 brott. Det innebär en minskning (en tydligt nedåtgående trend) med 6 026 brott, dvs med 31 procent, även om trenden planade ut 2014 (den t o m ökade något). Jämför man Skäggetorp med kommunen som helhet från 2007, så följer stadsdelen samma nedåtgående trend över tid som kommunsnittet, men med en viss ökning 2014. År 2014 planade samtidigt kommunsnittet ut. 10 procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 utfördes i Skäggetorp. Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Skäggetorp 2006-2014 Brottsstatistiken pekar över tid på en nedåtgående trend vad gäller vardagsbrott/synliga, (polisanmälda) brott i Skäggetorp under perioden 2006-2014. Skäggetorp följer den allmänt nedåtgående trenden i kommunen med ett visst trendbrott 2014, då statistiken vände något uppåt igen. 10 procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 begicks i Skäggetorp. 12
2. Stadsdelen Ryd I. Boende Bostadsområdets utveckling Ryd består av tre klart avgränsade områden, Rydskogen i öster, ett småhusområde i nordvästra delen och ett större område med flerbostadshus och stadsdelscentrum i den sydvästra delen. Utbyggnaden av stadsdelen påbörjades under andra hälften av 1960-talet och färdigställdes i sin helhet i mitten av 1970-talet. Under 1990 och 1995 färdigställdes ca 300 respektive ca 130 nya studentlägenheter (genom påbyggnad). Under 1999 tillkom 22 lägenheter i kvarteret Osthyveln. 2014 byggdes 25 tillfälliga studentbostäder bostäder med ett så kallat tidsbegränsat bygglov (gäller maximalt 15 år) på Ryds Allé. Ytterligare 28 studentbostäder, med tillfälligt bygglov byggdes under sommaren 2015 (inflyttning oktober 2015) på en parkeringsyta på Björnkärrsgatan. Bostadsbebyggelsen dominerades 2014 av flerbostadshus, men det finns också nästan 400 villor i området. I stadsdelen finns det nästan 2 800 studentbostäder (Inom Studentbostäder i Linköping AB inklusive 50 i Stångåstadens bestånd). Stångåstaden har nästan 1 400 bostäder och Victoria Park nästan 900 lägenheter i Ryd. Den vanligaste lägenhetsstorleken 2014 är ett rum och kök. Detta har 2 457 lägenheter av totalt 5 178 bostäder 14, det vill säga 47 procent. Därefter kommer tre rum och kök. 4 299 lägenheter av totalt 5 178, det vill säga 83 procent har ett till tre rum och kök. Enligt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15 finns det inga konkreta byggplaner just nu, men det finns ett intresse från Victoria Park att bygga mer i Ryd. Befolkningsutveckling År 1965 var folkmängden endast 28 personer. År 2006-12-31 uppgick befolkningen till 7 856 personer. 2012-12-31 var siffran 8 824 personer och två år senare, dvs 2014-12-31 var siffran 9 120 invånare. Det innebär att befolkning har ökat med 1 264 personer, dvs 16 procent mellan 2006 och 2014, trots att bara ett fåtal studentlägenheter har byggts (25 stycken). Störst är befolkningsökningen i området västra Alsätter. 2014 utgör befolkningen i Ryd 6,0 procent av Linköpings kommuns befolkning. 14 Statistiken för Ryd vad gäller lägenheter innehåller några osäkerheter p g a olika redovisningar. Därför stämmer inte totalt antal bostäder exakt med de underliggande delredovisningarna. 15 Uppgifter från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planchef. Mejl 2015-09-10. 13
Tabell 4 Befolkning i Ryd 2006-12-31 respektive 2014-12-21 Befolkning 2006 2014 Folkökning Bjönkärr 1 027 1 057 30 Alsätter östra 1 252 1 503 251 Alsätter västra 3 535 4 331 796 Solhaga 2 033 2 216 183 Summa 7 847 9 107 1 260 16 Flyttrörelser Källa: SCB Ryd är ett typiskt genomflyttningsområde. Inte minst bidrar karaktären av studentområde till detta. 60 procent av inflödet kommer från andra kommuner och annat land (Skäggetorp = 52,5 procent). Utflyttningen domineras av flyttning till andra områden i Linköping. (Se figur 2 nedan). Figur 2 Beskrivning av inflödet och utflödet av befolkningen i Ryd. Källa SCB. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 -6000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 -6000 Inflyttning sker till 60 % från annan kommun/annat land Summerade flyttningar i Björnkärr 2007-2014 2014 Inflyttning 354 138 Från egen kom 53 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom Utflyttning -316-196 -35 Till andra Till annat kommuner land Summerade flytttningar i Alsätter västra 2007-2014 6376 Inflyttning Utflyttning 3428 Från egen kom 17 Från andra Från annat kommuner land -5697 Till egen kom -4385-807 Till andra Till annat kommuner land Ryd 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 -6000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 -6000 Summerade flyttningar i Alsätter östra 2007-2014 Inflyttning 1727 Från egen kom 2303 Från egen kom 821 237 Från andra Från annat kommuner land 2112 489 Utflyttning -1789 Till egen kom -2900 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom -765 57 % av utflyttning sker till egen kommun -84 Till andra Till annat kommuner land Summerade flyttningar i Solhaga 2007-2014 2014 Inflyttning Utflyttning -1710-222 Till andra Till annat kommuner land 16 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i i tabell 3 fås en totalsumma på 1 260 personer. I tabell 4 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför det i något område efter justeringar är någon person mer och i ett annat någon person mindre. Totalen blir emellertid densamma. 14
Tabell 5 Inflödet och utflödet av befolkningen i Ryd under åren 2007-2014 Utveckling 2007-2014 Ålderssammansättning Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födelsenetto Källa: SCB 2006 utgjorde gruppen barn och unga 0-15 år 12 procent, av de boende i Ryd. 2014 var siffran barn 14 procent (mot 23 procent i Skäggetorp). Det innebär att gruppen 0-15 år har ökat med 304 personer, från 978 personer till 1 282 personer under perioden, vilket motsvarar 31 procent (vilket är något fler än i Skäggetorp). Vad gäller åldersgruppen unga vuxna, dvs personer 16-24 år, så har denna grupp ökat från 2 954 personer 2006 till 2 998 personer 2014. Det innebär en ökning med 44 personer, dvs med 1,5 procent (mot Skäggetorps 49 procent). De många studenterna ger viss karaktär åt området. Gruppen 19-29 år var 4 357 2014, vilket kan jämföras med 2 053 personer i Skäggetorp. Svensk respektive utländsk bakgrund Folkökning Björnkärr 545 547-2 40 31 Alsätter östra 2 785 2 638 147 106 253 Alsätter västra 11 512 10 889 623 170 793 Solhaga 4 904 4 832 72 111 183 Summa 19 746 18 906 840 427 1 260 17 År 2006 fanns det 2 514 personer med utländsk bakgrund i Ryd 18. Dessa utgjorde då 32 procent av befolkning i stadsdelen. 2014 har siffran ökat till 3 933 personer vilket motsvarar 43 procent av befolkningen i stadsdelen. Det vanligaste ursprungslandet 2014 är Irak (864 personer, en ökning med 72 personer sedan 2012), därefter kommer Somalia (509 personer, en ökning med 153 personer sedan 2012). Efter Somalia kommer Iran (169 personer, vilket är en minskning med 42 personer sedan 2012) och Syrien (207 personer, en ökning med 31 personer sedan 2012) samt Turkiet (94 personer, en minskning med 3 personer sedan 2012). 17 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken av totalsumman i tabell 4 fås en totalsumma på 1 260 personer. I tabell 5 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför det i något område efter justeringar är någon person mer och i ett annat någon person mindre. Totalen blir emellertid densamma i de båda tabellerna. 18 SCB. BEFPAK-Folkmängd 2006-12-31. Utländsk bakgrund: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 15
De grupper som främst har ökat sedan 2006 är irakier och somalier. Sammanlagt har dessa två grupper ökat med 733 personer under perioden, vilket motsvarar 58 procent av nettoökningen för Ryd (sammanlagda ökningen var 1 261 personer). Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Ryd 2006-2014 Befolkningstillväxten i Ryd har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen större nybyggnation har skett. Ryd är liksom Skäggetorp, ett typiskt genomflyttningsområde, med påfyllnad i hög grad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med 1 261 personer mellan 2006 och 2014, trots att endast 53 studentlägenheter har byggts. Noterbart är att över 80 procent av lägenheterna är mindre lägenheter, dvs ettor till treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten kan ha ökat något i Ryd liksom i Skäggetorp. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 300 personer, dvs med 31 procent. Antalet unga vuxna 16-24 år har ökat med drygt 40 personer, dvs med 1,5 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 32 procent av befolkningen 2006 till 43 procent 2014. De grupper som främst har ökat mest är irakier och somalier (desamma som i Skäggetorp). II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Det finns många i Ryd med låg disponibel medianinkomst. En viktig notering är att det bor många studenter i Ryd, som saknar eller har en mycket låg årsinkomst. Medianvärdet för den disponibla familje-/hushållsinkomsten för personer 20 år och uppåt i Ryd var: År 2006; 110 178 kronor (mot 201 237 kronor i hela kommunen). År 2011; 125 578 kronor (mot 244 757 kronor i hela kommunen). År 2013; 134 477 kronor (mot 259 237 kronor i hela kommunen). 2013 ligger således medianvärdet i Ryd 124 760 kronor under det genomsnittliga medianvärdet i Linköping. Medianvärdet har emellertid ökat mellan 2006-2013 med 24 300 kronor. (Skäggetorp ligger på en liknande nivå, dvs plus 24 900 kronor). Ökningen i hela kommunen är 58 000 kronor. Det innebär att medianvärdet i Ryd har ökat mindre än medianvärdet för hela kommunen. 16
Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Ryd och i övriga Linköping har således ökat under perioden. 19 Arbetslöshet Diagram 4 Arbetssökande 18-64 år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd i Ryd, 31 mars 2007-2015 20. Arbetssökande 18-64 år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars 2007-2015 i Ryd Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 6,7 8,0 6,4 7,0 5,1 5,9 6,4 5,9 6,0 4,4 6,1 6,8 6,1 5,8 6,2 4,0 5,0 4,7 5,5 4,2 5,4 2,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ryd Linköping Av diagrammet ovan framgår det att andelen arbetssökande i åldern 18-64 år i Ryd ökade mellan 2007 och 2015 från 5,1 procent (mot 4,7 procent i kommunen) till 6,1 procent (mot 5,0 procent i hela kommunen). Detta även om en minskning 2011 och 2012 gjorde att området hamnade under kommunsnittet dessa två år, för att åter vända uppåt mot en toppnivå 2013. Andelen arbetssökande har sedan minskat något de två senaste åren, men andelen är ändå högre än ingångsåret 2007. Alla förändringar är emellertid så pass små i Ryd i förhållande till dess folkmängd, att det är svårt att hävda att det i reella tal har skett några större förändringar. Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år En intressant jämförelse, ur ett barnperspektiv, kan göras av hur många som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar av föräldrar till barn 0-17 år i Ryd. 19 På grund av studenterna krävs vissa specialstudier om man vill veta mer om inkomstskillnader. Det kan vara intressant att i sammanhanget även studera utvecklingen av studiebidrag och studielån. 20 På grund av definitionsändring finns det inte några jämförbara siffror för 2006. 17
I diagrammet nedan jämförs Ryd med Lambohov, som ligger nära kommunsnittet (Lambohov har 24,5 procent föräldrar som inte förvärvsarbetar, i kommunen är snittet 22,5 procent). Diagram 5 Föräldrar till barn 0-17 år som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar i Ryd jämfört med Lambohov, 2001-2013. A. Referensdiagram Lambohov Antal 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 620 485 Föräldrar till barn 0-17 år i Ryd 2001-2013 755 585 Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. År B. Diagram Ryd Den blå linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som förvärvsarbetar. Den röda linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som ej förvärvsarbetar. Ett ideal är att den blå linjen ligger högst och helst är på väg uppåt och att den röda linjen ligger lägre och är på väg nedåt. Diagrammen visar att Lambohov har haft en något positiv utveckling medan Ryd har haft en viss negativ utveckling. 2007 blev föräldrar (till barn 0-17 år) som inte förvärvsarbetar i Ryd, något fler än de som förvärvsarbetar. Antalet har sedan sakta ökat något fram till 2013. 18
Försörjningsstöd I Ryd låg ekonomiskt biståndet på en jämn nivå under perioden 2006-2013. 2006 fick 466 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Ryd, det vill säga 6,9 procent. Det utgjorde 11,7 procent av det totala antalet personer med ekonomiskt bistånd i kommunen. 2011 fick 486 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Ryd, det vill säga 6,4 procent. 2013 21 fick 517 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Ryd, det vill säga 6,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att i Lambohov var andelen 4,7 procent. 2013 bor 10,8 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen i Ryd (31,5 procent i Skäggetorp). 2006 var siffran 11,7 procent. (Antalet och andelen av Ryds invånare är ungefär densamma under perioden, men antalet i kommunen har ökat, därför minskar Ryds andel av totalen något). Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Ryd 2006-2014 Inkomstnivåerna i Ryd är genomgående låga. De många studenterna i området står för en del av förklaringen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Ryd och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande är marginellt fler i Ryd än i övriga kommunen. 2007 blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar. Detta har sedan dess hållit i sig. Beroendet av ekonomiskt bistånd är oförändrat under perioden på en nivå strax under 7 procent. Nästan 11 procent av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping bor i Ryd. Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Den 1 januari 2006 hade 9 procent av den arbetsföra befolkningen mellan 20-64 i Ryd förgymnasial utbildning. 24 procent hade gymnasial utbildning. 61 procent hade eftergymnasial utbildning. Den 31 december 2014 hade 9 procent förgymnasial utbildning (9 procent i hela kommunen och 30 procent i Skäggetorp), 19 procent hade gymnasial utbildning (38 procent i hela kommunen och 40 procent i Skäggetorp), och 69 procent eftergymnasial utbildning (51 procent i hela kommunen och 26 procent i Skäggetorp). 21 2013 är de senaste siffrorna på stadsdelsnivå. 19
Under perioden 1 januari 2006 till 31 december 2014 har således andelen personer i Ryd med eftergymnasial utbildningen ökat något. Utbildningsnivån är högre än i övriga kommunen. Att Ryd är ett studentområde gör stadsdelen speciell. 22 Nedan redovisas utbildningsnivån bland befolkningen i Ryd uppdelad på svenska medborgare födda i Sverige respektive utländska medborgare eller utrikes födda. Tabell 6 Utbildningsnivå boende i Ryd 20-64 år 31 december 2014 Utbildningsnivå 2014 Svenska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare eller utrikes födda Förgymsial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 5 % 20 % 74 % 1 % 16 % 15 % 59 % 7 % Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 74 procent av medborgarna i Ryd eftergymnasial utbildning 2014 (2006 = 67 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 59 procent eftergymnasial utbildning (2006 = 46 procent). Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 5 procent förgymnasial utbildning 2014 (2006 = 6,5 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 16 procent förgymnasial utbildning (2006 = 13 procent). Utbildningsnivån är således högre i gruppen svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Detta trots att andelen med eftergymnasial utbildning är något högre än kommunsnittet i den senare gruppen. Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Ryd 2006-2014 Ryd är till stora delar ett studentområde. Utbildningsnivån är högre bland befolkningen än i övriga kommunen. Eftergymnasial utbildning dominerar både bland svenskar och i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 har andelen med eftergymnasial utbildningen ökat något. 22 Här krävs specialstudier där studentåldrar exkluderas om man vill veta mer om situationen i Ryd. 20
III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Det har redan redovisats att 12 procent av befolkningen i Ryd 2006-12-31, bestod av barn och ungdomar 0-15 år och att siffran 2014-12-31 var 14 procent. Gruppen har i antal ökat med 304 stycken från 978 personer till 1 282 personer, dvs med 31 procent. 2006 fanns det 400 barn 0-5 år. 2014 fanns det 561 barn, vilket är en ökning med 161 barn, dvs med 40 procent. 2006 fanns det också 578 barn i åldern 6-15 år. 2014 fanns det 721 stycken, vilket är en ökning med 143 barn, dvs med 25 procent under perioden. De många studenterna ger viss karaktär åt området. Gruppen 19-29 år var 4 357 personer 2014, vilket kan jämföras med 2 053 i Skäggetorp och 1 299 i Berga. Då framförallt gruppen barn 0-5 har ökat i Ryd, så innebär det att behovet av omsorg för barn i området har ökat något och i förlängningen innebär det att behovet av platser för barn i de lägre årskurserna kommer att öka. Skolor 23 2006 fanns det tre kommunala grundskolor i Ryd. Björnkärrsskolan och Solhagaskolan som hade undervisning för elever från förskoleklass till år 6 och Rydsskolan med undervisning för elever i årskurs 7-9. Sammanlagt gick 558 elever i årskurs 1-9 i de tre kommunala skolorna i oktober 2006. 2014 fanns det två kommunala grundskolor kvar i Ryd; Björnkärrsskolan med undervisning för elever från förskoleklass till år 6 och Nya Rydsskolan med undervisning för elever från förskoleklass till år 9. Från och med 2011 flyttade Solhagaskolan över sin verksamhet till Nya Rydsskolan. I oktober 2014 gick 542 elever i årskurs 1-9 på de två kommunala skolorna, dvs en liten minskning med 16 elever har skett. Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Ryd 2006-2014 Antal barn har ökat med 304 personer under 2006-2014. Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 40 procent (161 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna i Ryd är i stort sett detsamma 2006 som 2014. 23 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på Skolverkets elevstatistik för oktober månad 2006 resp 2012. 21
IV. Trygghet Det har redan konstaterats i statistikredovisningen för Skäggetorp, att trygghet i en stadsdel innefattar många olika aspekter, inte minst finns det en distinktion mellan faktiskt inträffade händelser ibland kallad faktisk trygghet respektive upplevd trygghet. Variabeln vardagsbrott/synliga brott kan ge underlag för diskus-sion om vilka upplevelser av trygghet som brottsstatistiken indirekt kan spegla. En passus är att brottsstatistik i hög grad är avhängigt vilka resurser polisen har för att ta hand om brottsanmälningar och arbeta med brott (kraftiga polisinsatser inom ett fält kan t ex synliggöra fler brott och öka statistiken). Vidare kan det spela in hur anmälningsbenägna medborgarna är (om man t ex tycker att det är meningsfullt att anmäla en cykelstöld, klotter etc.) Diagram 6 Vardagsbrott/synliga, polisanmälda brott i Linköpings kommun respektive i Ryd 2006-2014. Källa: Polismyndigheten i Linköping 24 Antal 1100 1000 900 800 6A. Referensdiagram: Hela kommunen Vardagsbrott/synliga brott i Ryd 2006-2014 1039 993 950 954 999 916 910 858 798 700 600 500 400 300 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6B. Ryd 24 Då polismyndighetens brottsrapportering inte varit helt stringent över tid, beroende på oklarheter i vilka polisanmälningar som har räknats in olika år i variabeln övriga brott samt att rapporteringssystemen har ändrats över tid, ska statistiken betraktas med viss försiktighet. Då dessa fel bör likna varandra i de olika stadsdelarna säger siffrorna ändå något om relationen mellan stadsdelar och mellan stadsdelarna och kommunen som helhet. 22
I diagrammet ovan visas s k vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott i Ryd, som har registrerats hos polisen i Linköping 2006-2014. Det som innefattas i statistiken är bilinbrott, cykelstölder, snatterier, källare- och vindsinbrott, skadegörelse, klotter, misshandel, bedrägerier, olaga hot, hemfridsbrott, sexualbrott mm. 2006 begicks 916 vardagsbrott/synliga brott i Ryd. 2014 har siffran sjunkit till 798, dvs med 13 procent (kan jämföras med 1 445 brott i Skäggetorp 2014). 2006 polisanmäldes 19 223 vardagsbrott/synliga brott i hela Linköpings kommun. 2014 var summan 13 197 brott. Det innebär en minskning (en tydligt nedåtgående trend) med 6 026 brott, dvs med 31 procent, även om trenden planade ut 2014 (den t o m ökade något). Jämför man Ryd med kommunen som helhet från 2007 så följer stadsdelen samma nedåtgående trend över tid som kommunsnittet, men med tillfällig topp 2013 (999 brott). År 2014 sjönk antalet brott i Ryd samtidigt kommunsnittet planade ut (t o m ökade något). 6 procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 utfördes i Ryd. Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Ryd 2006-2014 Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott pekar på samma starka nedåtgående trend i Ryd under perioden 2006-2014, som i Linköping som helhet. Statistiken visar på en tillfällig topp i Ryd 2013, men därefter fortsatte minskningen kraftigare än i kommunen som helhet. Sex procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 begicks i Ryd. 23
3. Stadsdelen Berga I. Boende Bostadsområdets utveckling Berga började byggas ut norr om Söderleden under slutet av 1950-talet. I början av 1960-talet fortsatte utbyggnaden och under 1960-talet byggdes hela stadsdelen ut. 2006 byggdes ytterligare 63 bostäder. Under 2007 2014 har det tillkommit ytterligare 244 bostäder i området. Bebyggelsen består 2014 till övervägande del av flerbostadshus (81 procent) i den norra och västra delen av stadsdelen. Småhusen (19 procent) består till största delen av rad- och kedjehus som är upplåtna med äganderätt. Dessa ligger i södra och östra delen av Berga. Andelen lägenheter med 3 r o k är betydligt högre än i kommunen. 69 procent av alla bostäder består av ett till tre rum och kök. I pågående detaljplanarbete beräknas ca 300-350 bostäder byggas i området 25. Befolkningsutveckling I Österberga fanns det 495 invånare 1960. 1961 hade antalet invånare i stigit till 1 500 och 1964 var antalet 3 913 personer. I Västerberga fanns inga registrerade invånare före 1963. Först 1964 redovisas 337 personer som invånare där. Året efter fanns det 2 635 invånare i stadsdelen. I november 1968 var folkmängden sammanlagt 8 994 personer i de båda stadsdelarna. 2006-12-31 uppgick befolkningen i det sammanslagna Berga till 5 534 personer, dvs en minskning från 1968. 2014-12-31 är siffran 6 496 personer. Det innebär att befolkning har ökat med 962 personer, dvs 17 procent mellan 2006 och 2012. Det är procentuellt sett den största ökningen i de tre stadsdelarna, men också den stadsdel (av de tre i denna studie) där ordinär nybyggnation skett (även om det i Ryd förvisso har byggts ett antal studentlägenheter). Störst är befolkningsökningen i delområdet Västerberga. 2014 utgör befolkningen i Berga 4,3 procent av Linköpings kommuns befolkning 25 Uppgifter från Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planchef. Mejl 2015-09-10. 24
Tabell 7 Befolkning i Berga 2006-12-31 respektive 2014-12-21 Befolkning 2006 2014 Folkökning Västerberga 1 983 2 824 841 Österberga norra 1 654 1 918 264 Skarpan 820 681-139 Österberga södra 1 077 1 073-4 Summa 5 534 6 496 962 26 Flyttrörelser Källa: SCB Berga är till del ett genomflyttningsområde. Under perioden 2007-2014 kommer 42 procent kom från andra kommuner och annat land (Skäggetorp = 52,5 procent och Ryd = 60 procent). Utflyttningen domineras av flyttning till andra områden i Linköping (Se figur 3 nedan). Figur 3 Beskrivning av inflödet och utflödet av befolkningen i Berga. Källa SCB. 5000 4000 3000 2000 1000-1000 -2000-3000 -4000-5000 Inflyttning sker till 42 % från annan kommun/annat land 0 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 Summerade flyttningar i Västerberga Inflyttning 2678 1449 Från egen kom 599 Från egen kom 2007-2014 2014 Utflyttning 830-3049 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom 346 39 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom -1191 Summerade flyttningar i Skarpan Inflyttning 2007-2014 2014 Utflyttning -168 Till andra Till annat kommuner land -800-339 -20 Till andra Till annat kommuner land Berga 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000-5000 Summerade flyttningar i Österberga norra Inflyttning 1890 Från egen kom 435 Från egen kom 780 2007-2014 2014 Utflyttning 494-2205 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom 96 20-353 Från andra Från annat Till egen kommuner land kom -717 71 % av utflyttning sker till egen kommun -106 Till andra Till annat kommuner land Summerade flyttningar i Österberga södra Inflyttning 2007-2014 2014 Utflyttning -151-27 Till andra Till annat kommuner land 26 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 7 fås en totalsumma på 962 personer. I tabell 8 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir 952 personer. Den summan har emellertid justerats till 962 personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 25
Tabell 8 Inflödet och utflödet av befolkningen i Berga under åren 2007-2014 Utveckling 2007-2014 Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födelsenetto Folkökning Västerberga 4 957 4 336 621 208 832 Österberga norra 3 164 3 028 136 132 268 Skarpan 984 1 159-175 35-140 Österberga södra 551 531 20-25 -5 Summa 9 656 9 054 602 350 962 27 Ålderssammansättning Källa: SCB 2006 utgjorde gruppen 0-15 år 17 procent, av de boende i Berga. 2014 var siffran 22 procent av de 6 496 invånarna i Berga (mot 14 procent i Ryd och 23 procent i Skäggetorp). Det innebär att gruppen 0-15 år har ökat från 959 personer till 1 417 personer, dvs med 458 personer mellan 2006-2014, vilket motsvarar en ökning på 48 procent. Företrädesvis har ökningen skett i gruppen 0-5 år (234 personer). Vad gäller åldersgruppen unga vuxna, dvs personer 16-25 år, så har denna grupp ökat från 808 personer 2006 till 943 personer 2014. Det innebär en ökning med 135 personer, dvs med 17 procent (Skäggetorp 49 procent och Ryd 1,5 procent). Svensk respektive utländsk bakgrund År 2006 fanns 1 687 personer med utländsk bakgrund i Berga 28. Dessa utgjorde då 30 procent av befolkningen i stadsdelen. 2012 har siffran ökat till 2 732 personer, vilket utgjorde 42 procent av befolkningen i stadsdelen. 2014 fanns det 2 900 personer med utländsk bakgrund i Berga, vilket utgjorde 45 procent av befolkningen i stadsdelen. Det vanligaste ursprungslandet 2014 är, liksom både i Skäggetorp och Ryd, Irak (901 personer, vilket innebär en minskning med 94 personer sedan 2012). Därefter kommer Somalia (736 personer; en ökning med 207 personer sedan 2012), Iran (144 personer; en minskning med 19 personer sedan 2012) och Bosnien Hercegovina (115 personer; en minskning med 11 personer sedan 2012) samt Finland (62 personer, vilket innebär en minskning med fyra personer sedan 2012). 27 Med vissa efterjustering av SCB av statistiken i tabell 7 fås en totalsumma på 962 personer. I tabell 8 ingår inte några efterjusteringar av delsummorna, varför totalen blir 955 personer. Den summan har emellertid justerats till 962 personer så att tabellernas totaler stämmer överens. 28 SCB. BEFPAK-Folkmängd 2006-12-31. Utländsk bakgrund: Utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 26
De grupper som har ökat mest mellan 2006-2014 är irakier och somalier. Sammanlagt har dessa två grupper ökat med 972 personer vilket lite drygt motsvarar hela nettoökningen för Berga under perioden. Noterbara förändringar vad gäller bostadsområdets utveckling i Berga 2006-2014 Befolkningstillväxten i Berga har varit förhållandevis stor under perioden. Viss nybyggnation har skett. Berga är till del ett genomflyttningsområde. 42 procent kom från andra kommuner eller annat land under perioden (även i Ryd och Skäggetorp överväger inflyttning från andra kommuner och andra länder, dvs det är inte främst personer från Linköping som flyttar dit). Avflyttning skedde främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med 962 personer samtidigt som det tillkommit 244 nya bostäder. Viss förtätning av befolkningen har skett, även om den är mer påtaglig i Skäggetorp och Ryd. Antalet barn 0-15 år har ökat med nästan 960 personer, dvs med 48 procent. Antalet unga vuxna 16-24 år har ökat med 135 personer, dvs med 17 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från att utgöra 30 procent till 45 procent av befolkningen. De grupper som främst har ökat är irakier och somalier, även om irakierna har minskat i antal de senaste två åren. II. Arbete, försörjning och utbildningsnivå Inkomstnivåer Det finns många i Berga med låg disponibel medianinkomst. Medianvärdet för den disponibla familje-/hushållsinkomsten för personer 20 år och uppåt i Berga var: År 2006; 175 202 kronor (mot 201 200 kronor i hela kommunen). År 2011; 203 897 kronor (mot 244 800 kronor i hela kommunen). År 2013; 211 335 kronor (mot 259 200 kronor i hela kommunen). 2013 ligger således medianvärdet i Berga, 211 335 kronor under det genomsnittliga medianvärdet i Linköping. Medianvärdet har emellertid ökat mellan 2006-2013 med 36 133 kronor. (Skäggetorp har ökat 24 900 kronor och Ryd 24 300). Ökningen i hela kommunen är 58 000 kronor. Det innebär att medianvärdet i Berga har ökat mindre än medianvärdet för hela kommunen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Berga (liksom i Skäggetorp och Ryd) och övriga Linköping har således ökat under perioden. 27
Arbetslösheten i Berga Diagram 7 Arbetssökande 18-64 år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd i Berga, 31 mars 2007-2015 29. Arbetssökande 18-64 år utan arbete samt i program med aktivitetsstöd 31 mars 2007-2015 i Berga Procent 20,0 18,0 16,0 14,0 12,8 12,7 13,8 13,9 12,6 12,0 10,0 8,1 8,1 9,8 10,6 8,0 6,0 6,8 6,4 6,4 6,2 5,5 5,4 5,0 4,0 4,7 4,2 2,0 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Berga Linköping Av diagrammet ovan går att utläsa att andelen arbetssökande i Berga ökade mer än andelen i kommunen mellan 2010 2013. Efter 2013 har andelen arbetssökande i Berga minskat, även om andelen är dubbelt så stor som kommunsnittet. Ser man till hela perioden 2007 2015 så har andelen arbetssökande 18-64 år i Ryd ökat något från 8,1 procent (mot 4,7 procent i hela kommunen) till 10,6 procent (mot 5,0 procent i kommunen). Arbetslöshet respektive förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år En intressant jämförelse, ur ett barnperspektiv, kan göras av hur många som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar av föräldrar till barn 0-17 år i Berga. I diagrammet nedan jämförs Berga med Lambohov, som ligger nära kommunsnittet (Lambohov har 24,5 procent föräldrar som inte förvärvsarbetar, i kommunen är snittet 22,5 procent). 29 På grund av definitionsändring finns inga jämförbara siffror före 2007. 28
Diagram 8 Föräldrar till barn 0-17 år som förvärvsarbetar respektive inte förvärvsarbetar i Berga, 2001-2013. A. Referensdiagram Lambohov Antal 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 664 386 2001 Föräldrar till barn 0-17 år i Berga 2001-2013 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 B. Diagram Berga Den blå linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som förvärvsarbetar. Den röda linjen visar antal föräldrar till barn 0-17 år, som ej förvärvsarbetar. Ett ideal är att den blå linjen ligger högst och helst är på väg uppåt och att den röda linjen ligger lägre och är på väg nedåt. Diagrammen visar att Lambohov har haft en något positiv utveckling medan Berga har haft en viss negativ utveckling, som följer den i Ryd (Skäggetorp har haft en påtagligt mer negativ utveckling). 2008 blev föräldrar (till barn 0-17 år) som inte förvärvsarbetar i Berga, något fler än de som förvärvsarbetar. Antalet har sakta ökat något sedan dess fram till 2013. I Linköpings andra stadsdelar utom (Skäggetorp, Ryd och Berga) är förvärvsarbetande föräldrar till barn 0-17 år fler, än ej förvärvsarbetande. 2011 2012 2013 883 658 År Förvärvsarb. Ej förvärvsarb. 29
Försörjningsstöd I Berga ligger ekonomiskt biståndet på en jämn nivå under perioden 2006-2011. 2006 fick 491 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Berga, det vill säga 11 procent. Det utgjorde 12,3 procent av det totala antalet personer med ekonomiskt bistånd i kommunen. 2011 fick 714 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Berga, det vill säga 14,4 procent. 2013 30 fick 792 personer över 18 år ekonomiskt bistånd i Skäggetorp, det vill säga 15,8 procent. Som jämförelse kan nämnas att i Lambohov var andelen 4,7 procent. 2013 bor 16,6 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen i bor i Berga (31,5 procent i Skäggetorp och 10,8 procent i Ryd). 2006 var siffran 12,4 procent. Noterbara förändringar vad gäller arbete och försörjning i Berga 2006-2014 Inkomstnivåerna i Berga är lägre än kommungenomsnittet. Medianinkomsten per familj/ hushåll i Berga har ökat mer än i Skäggetorp och Ryd. Men medianinkomsten i kommunen har ökat mer än den för hushållen i Berga. Andelen arbetssökande är det dubbla mot kommunsnittet. 2007 blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Andelen invånare som är beroende av ekonomiskt bistånd har ökat under perioden. 16,6 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen bor i Berga. 30 2013 är de senaste siffrorna på stadsdelsnivå. 30
Utbildningsnivå bland den arbetsföra befolkningen Den 1 januari 2006 hade 18 procent av den arbetsföra befolkningen mellan 20-64 i Berga förgymnasial utbildning. 40 procent hade gymnasial utbildning. 38 procent hade eftergymnasial utbildning. Den 31 december 2014 hade 20 procent förgymnasial utbildning, (9 procent i hela kommunen) 35 procent hade gymnasial utbildning (38 procent i hela kommunen) och 41 procent eftergymnasial utbildning (51 procent i hela kommunen, 26 procent i Skäggetorp och 69 procent i Ryd). Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 finns en svag tendens till viss polarisering av utbildningsnivån till förmån för förgymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Nedan redovisas utbildningsnivån bland befolkningen i Ryd uppdelad på svenska medborgare födda i Sverige respektive utländska medborgare eller utrikes födda. Tabell 9 Utbildningsnivå boende i Berga 20-64 år 31 december 2014 Utbildningsnivå 2014 Svenska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare eller utrikes födda Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 10 % 39 % 50 % 1 % 33 % 29 % 30 % 8 % Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 50 procent eftergymnasial utbildning 2014 (2006 = 42 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 30 procent eftergymnasial utbildning (2006 = 29 procent). Bland svenska medborgare, födda i Sverige hade 5 procent förgymnasial utbildning 2014 (2006 = 13 procent). Bland utländska medborgare eller utrikes födda hade 33 procent förgymnasial utbildning (2006 = 28 procent). Utbildningsnivån är således högre i gruppen svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Bland svenska medborgare, födda i Sverige har även den eftergymnasial utbildning ökat, medan andelen med förgymnasial utbildning har ökat bland utländska medborgare eller utrikes födda. Noterbara förändringar vad gäller utbildningsnivå i Berga 2006-2014 Andelen som har förgymnasial utbildning är högre i Berga än i kommunen som helhet. Det är också en mindre andel som har eftergymnasial utbildning i Berga, än i kommunen som helhet. Det vill säga, utbildningsnivån är lägre i Berga än i kommunen som helhet. Utbildningsnivån är högre bland svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Bland svenska medborgare, födda i Sverige har dessutom andelen med eftergymnasial utbildning ökat. Detta samtidigt som andelen med förgymnasial utbildning har ökat bland utländska medborgare eller utrikes födda. HÄÄR 3 31
III. Skolor och utbildning för barn och unga Barn och unga Det har redan redovisats att 17 procent av befolkningen i Berga 2006-12-31, bestod av barn och ungdomar 0-15 år och att siffran 2014-12-31 var 22 procent. Gruppen har i antal ökat med 458 stycken, från 959 personer till 1 417 personer, dvs med 48 procent. 2006 fanns det 345 barn 0-5 år. 2014 fanns det 629 barn, vilket är en ökning med 284 barn, dvs 82 procent. 2006 fanns det 614 barn i åldern 6-15 år. 2014 fanns det 778 stycken, vilket är en ökning med 164 barn, dvs 27 procent under perioden. De största topparna finns i åldersklassen 1-3 år och 6-9 år, med 322 barn i varje grupp. Skolor 31 2006 fanns det två kommunala grundskolor i Berga; Bäckskolan med undervisning för elever från förskoleklass till år 6 och Berga skola med undervisning för år 7-9. Därutöver fanns friskolan Lillgårdsskolan med undervisning för elever från förskoleklass till årskurs 6. I oktober 2006 gick sammantaget 376 elever i årskurs 1-9 i de kommunala skolorna (Bäckskolan 215 personer och Berga skola 161 personer) och 152 elever i Lillgårdsskolan. 2014 fanns bara Bäckskolan kvar av de två kommunala skolorna, samt friskolan Lillgårdsskolan. Området hade då inte längre någon egen högstadieskola. I oktober 2014 gick 232 elever i årskurs 1-6 i den kommunala skolan Bäckskolan, vilket är en liten ökning med 17 elever. 173 elever gick i årskurs 1-6 i friskolan Lillgårdsskolan, vilket är en liten ökning med 21 elever. Noterbara förändringar vad gäller skolor och utbildning för barn och unga i Berga 2006-2014 Antal barn 0-15 år har ökat med 458 personer under 2006-2014. Antal barn 0-5 år har ökat med 79 procent. De största topparna (ökning och antal) finns i åldersklassen 1-3 år och 6-9 år. Området har förlorat sin högstadieskola under perioden (2008). Elevantalet i årskurs 1-6 har ökat något på den kommunala Bäcksskolan och friskolan Lillgårdsskolan. 31 Uppgifterna i detta avsnitt bygger på Skolverkets elevstatistik för oktober månad 2006 resp 2014. 32
IV. Trygghet Det har redan konstaterats i statistikredovisningen för såväl Skäggetorp som Ryd, att trygghet i en stadsdel innefattar många olika aspekter, inte minst finns det en distinktion mellan faktiskt inträffade händelser ibland kallad faktisk trygghet respektive upplevd trygghet. Variabeln vardagsbrott/synliga brott kan ge underlag för diskussion om vilka upplevelser av trygghet som brottsstatistiken indirekt kan spegla. En passus är att brottsstatistik i hög grad är avhängigt vilka resurser polisen har för att ta hand om brottsanmälningar och arbeta med brott (kraftiga polisinsatser inom ett fält kan t ex synliggöra fler brott och öka statistiken). Vidare kan det spela in hur anmälningsbenägna medborgarna är (om man t ex tycker att det är meningsfullt att anmäla en cykelstöld, klotter etc.) Diagram 9 Vardagsbrott/synliga, polisanmälda brott i Linköpings kommun respektive i Berga 2006-2014. Källa: Polismyndigheten i Linköping 32 Antal 750 700 650 9A. Referensdiagram: Hela kommunen Vardagsbrott/synliga brott i Berga 2006-2014 691 624 614 632 600 550 556 565 523 548 500 450 458 400 350 300 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9B. Berga 32 Då polismyndighetens brottsrapportering inte varit helt stringent över tid, beroende på oklarheter i vilka polisanmälningar som har räknats in olika år i variabeln övriga brott samt att rapporteringssystemen har ändrats över tid, ska statistiken betraktas med viss försiktighet. Då dessa fel bör likna varandra i de olika stadsdelarna säger siffrorna ändå något om relationen mellan stadsdelar och mellan stadsdelarna och kommunen som helhet. 33
I diagrammet ovan visas s k vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott i Berga, som har registrerats hos polisen i Linköping mellan 2006-2014. Det som redovisas i statistiken är bilinbrott, cykelstölder, snatterier, källare- och vindsinbrott, skadegörelse, klotter, misshandel, bedrägerier, olaga hot, hemfridsbrott, sexualbrott mm. 2006 begicks 691 vardagsbrott/synliga brott i Berga. 2014 sjönk siffran till 458 personer, dvs med 34 procent (kan jämföras med 1 445 polisanmälda brott i Skäggetorp 2014). 2006 polisanmäldes 19 223 vardagsbrott/synliga brott i hela Linköpings kommun. 2014 var siffran 13 197 brott. Det innebär en minskning (en tydligt nedåtgående trend) med 6 026 brott, dvs med 31 procent, även om trenden planade ut 2014 (den t o m ökade något). Jämför man Berga med kommunen som helhet så följer stadsdelen, från 2007 samma nedåtgående trend som kommunsnittet, men med tillfällig topp 2013 (548 brott) och därefter en stadigare minskning även 2014, då kommunsnittet istället planade ut (t o m ökade något). Fyra procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 begicks i Berga. Noterbara förändringar vad gäller trygghet i Berga 2006-2014 Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott pekar på en nedåtgående trend i Berga under perioden 2006-2014, precis som i Linköping som helhet. Fyra procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 begicks i Berga. 34
Sammanfattande bild av stadsdelarna 1. Noterbara förändringar för Skäggetorp 2006-2014 Bostadsområdets utveckling Befolkningsökningen i Skäggetorp har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen nybyggnation har skett. Skäggetorp är ett typiskt genomflyttningsområde, med stor påfyllnad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningsökningen utan nybyggnation innebär en viss förtätning av området. Noterbart är att två tredjedelar av alla bostäder är mindre lägenheter dvs tvåor och treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten har ökat. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 500 personer (nästan 30 procent) under perioden och antalet unga vuxna med nästan 530 personer (nästan 50 procent). Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från drygt 3 400 personer till drygt 6 100 av de boende i Skäggetorp (dvs från 42 procent till 63 procent av befolkningen). Grupperna som har ökat mest är personer från Irak, Somalia, och Syrien, även om nettoökningen av för irakier har stannat upp de senaste åren. Arbete och försörjning Inkomstnivåerna i Skäggetorp är genomgående låga. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Skäggetorp och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande har ökat mer i Skäggetorp än i övriga kommunen. 2003 blev föräldrar som ej förvärvsarbetar fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Det innebär att antalet barn med föräldrar som inte förvärvsarbetar har ökat. Beroendet av ekonomiskt bistånd har ökat, till skillnad mot t ex Lambohov där det är relativt oförändrat. Nästan 21 procent av dem som bor i Skäggetorp får ekonomiskt bistånd. 31,5 procent av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping bor i Skäggetorp. Utbildningsnivå Utbildningsnivån är lägre bland befolkningen i Skäggetorp än i övriga kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildningen har ökat något. Det skiljer inte så mycket mellan svenska medborgare, födda i Sverige och utländska medborgare eller utrikes födda, vad gäller andelen med eftergymnasial utbildning. Däremot är det fler som bara har förgymnasial utbildning i den senare gruppen, där utbildningsnivån har större spridning. Skolor och utbildning för barn och unga Antal barn har ökat med 505 personer under 2006-2014. Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 46 procent (297 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna gick ner mellan 2006 2012 med 175 elever. Därefter har elevantalet ökat igen med 68 elever. Friskolan Dar Al Uloum har backat med 11 elever. Trygghet Brottsstatistiken pekar över tid på en nedåtgående trend vad gäller vardagsbrott/synliga brott (polisanmälda) i Skäggetorp under perioden 2006-2014. Stadsdelen följer den allmänt nedåtgående trenden i kommunen med ett visst trendbrott 2014, då statistiken vänder något uppåt igen. 10 procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 utfördes i Skäggetorp. 2. Noterbara förändringar i Ryd 2006-2012 35
2. Noterbara förändringar i Ryd 2006-2014 Bostadsområdets utveckling Befolkningstillväxten i Ryd har varit förhållandevis stor under perioden. Detta trots att ingen nybyggnation har skett. Ryd är liksom Skäggetorp, ett typiskt genomflyttningsområde, med påfyllnad i hög grad från andra kommuner och andra länder och med avflyttning främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med 1 261 personer mellan 2006 och 2014, utan någon större nybyggnation i området (endast 53 studentlägenheter). Noterbart är att över 80 procent av lägenheterna är mindre lägenheter, dvs ettor till treor. Således finns det anledning att anta att trångboddheten kan ha ökat något i Ryd liksom i Skäggetorp. Antalet barn 0-15 år har ökat med drygt 300 personer (drygt 30 procent) och antalet unga vuxna 16-24 år med drygt 40 personer (1,5 procent). Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 32 procent av befolkningen 2006 till 43 procent 2014. De grupper som främst har ökat mest är irakier och somalier (desamma som i Skäggetorp). Arbete och försörjning Inkomstnivåerna i Ryd är genomgående låga. De många studenterna i området står för en del av förklaringen. Inkomstskillnaderna mellan hushållen i Ryd och i övriga Linköping har ökat under perioden. Andelen arbetssökande är marginellt fler i Ryd än i övriga kommunen. 2007 blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar. Detta har sedan dess hållit i sig. Beroendet av ekonomiskt bistånd är oförändrat under perioden på en nivå strax under 7 procent. Nästan 11 procent av alla mottagare av ekonomiskt bistånd i Linköping bor i Ryd. Utbildning Ryd är till stora delar ett studentområde. Utbildningsnivån är högre bland befolkningen än i övriga kommunen. Eftergymnasial utbildning dominerar både bland svenskar och i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Under perioden 1 januari 2006 och 31 december 2014 har andelen med eftergymnasial utbildningen ökat något. Skolor och utbildning för barn och unga Antal barn har ökat med 304 personer under 2006-2014. Störst är ökningen bland yngre barn. Antal barn 0-5 år har ökat med 40 procent (161 barn). Elevantalet på de kommunala skolorna i Ryd är i stort sett detsamma 2006 som 2014. Trygghet Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga brott (polisanmälda) pekar på samma starka nedåtgående trend i Ryd under perioden 2006-2014, som i Linköping som helhet. Statistiken visar på en tillfällig topp i Ryd 2013, men därefter fortsatte nedgången kraftigare än i kommunen som helhet. Sex procent av de anmälda brotten i Linköping 2014 utfördes i Ryd. 36
3. Noterbara förändringar i Berga 2006-2014 Bostadsområdets utveckling Befolkningstillväxten i Berga har varit förhållandevis stor under perioden. Viss nybyggnation har skett. Berga är till del ett genomflyttningsområde. 42 procent kom från andra kommuner eller annat land under perioden (även i Ryd och Skäggetorp överväger inflyttning från andra kommuner och andra länder, dvs det är inte främst personer från Linköping som flyttar dit). Avflyttning skedde främst gentemot egen kommun. Befolkningen har ökat med 962 personer samtidigt som det tillkommit 244 nya bostäder. Viss förtätning av befolkningen har skett, även om den är mer påtaglig i Skäggetorp och Ryd. Antalet barn 0-15 år har ökat med nästan 460 personer (48 procent) och antalet unga vuxna 16-24 år med 135 personer (17 procent). Andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från att utgöra 30 procent till 45 procent av befolkningen. De grupper som främst har ökat är irakier och somalier, även om irakierna har minskat i antal de senaste två åren. Arbete och försörjning Inkomstnivåerna i Berga är lägre än kommungenomsnittet. Medianinkomsten per familj/ hushåll i Berga har ökat mer än i Skäggetorp och Ryd. Men medianinkomsten i kommunen har ökat mer än den för hushållen i Berga. Andelen arbetssökande är det dubbla mot kommunsnittet. 2007 blev föräldrar som inte förvärvsarbetar något fler än de som förvärvsarbetar, vilket sedan har hållit i sig. Andelen invånare som är beroende av ekonomiskt bistånd har ökat under perioden. 16,6 procent av samtliga mottagare av ekonomiskt bistånd i kommunen bor i Berga. Utbildning i Berga Andelen som har förgymnasial utbildning är högre i Berga än i kommunen som helhet. Det är också mindre andel som har eftergymnasial utbildning i Berga, än i kommunen som helhet. Det vill säga, utbildningsnivån är lägre i Berga än i kommunen som helhet. Utbildningsnivån är högre bland svenska medborgare, födda i Sverige än i gruppen utländska medborgare eller utrikes födda. Bland svenska medborgare, födda i Sverige har dessutom andelen med eftergymnasial utbildning ökat. Detta samtidigt som andelen med förgymnasial utbildning har ökat bland utländska medborgare eller utrikes födda. Skolor och utbildning för barn och unga Antal barn 0-15 år har ökat med 458 personer under 2006-2014. Antal barn 0-5 år har ökat med 79 procent. De största topparna (ökning och antal) finns i åldersklassen 1-3 år och 6-9 år. Området har förlorat sin högstadieskola under perioden (2008). Elevantalet i årskurs 1-6 har ökat något på den kommunala Bäcksskolan och friskolan Lillgårdsskolan. Trygghet Brottsstatistiken för vardagsbrott/synliga (polisanmälda) brott pekar på en nedåtgående trend i Berga under perioden 2006-2014, precis som i Linköping som helhet. Fyra procent av de brott som anmäldes i kommunen 2014 utfördes i Berga. 37