Tillvxt- och regionplanefrvaltningen STOCKHOLMS LNS LANDSTING 1(4)

Tillvxt- och regionplanefrvaltningen STOCKHOLMS LNS LANDSTING 1(4) TJNSTEUTLTANDE 2016-10-13 TRN 2016-0106 Handlggare: Evert Kroes Tillvxt- och regionplanenmnden Lget i Stockholmsregionen 2016 - uppfljning av RUFS 2010 rendebeskrivning rendet avser Tillvxt- och regionplanenmndens uppdrag i Ml och Budget 2016 att genomfra en uppfljning av regionens utveclding med utgngspunkt i den regionala utvecklingsplanen fr Stocldiolmsregionen, RUFS 2010. Beslutsunderlag Frvaltningens tjnsteutltande den il oktober 2016 Lget i Stockholmsregionen 2016 - uppfljningen av RUFS 2010 rendets beredning Uppfljningen av regionens utveckling har genomfrts utifrn utvalda indikatorer och har genomfrts rligen sedan 2011. Uppfljningen av regionens utveckling bestr av en internationell jmfrelse med 8 europeiska storstadsregionen, uppfljningen av de fastlagda planeringsmlen samt en versikt av Tillvxt- och regionplanenmndens arbete med att genomfra RUFS 2010 under ren 2011-2016. Frslag till beslut Tillvxt- och regionplanenmnden fresls besluta att godknna 2016 rs uppfljning av den regionala utvecklingsplanen fr Stocldiolmsregionen - RUFS 2010 enligt bilagan att verlmna uppfljningen till landstingsfullmktige att frklara paragrafen omedelbart justerat

Tillvxt- och regionplanefrvaltningen STOCKHOLMS LNS LANDSTING 2(4) TJNSTEUTLTANDE 2016-10-13 TRN 2016-0106 Frvaltningens frslag och motivering Sammanfattning Uppfljningen visar att regionen ligger frhllandevis bra till i en internationell jmfrelse och att lget i regionen p flera omrden utvecldas positivt. Hr fljer ett axplock av utvecklingen som redovisas i rapporten Lget i Stocldiolmsregionen 2016: Antalet rapporterade frdigstllda bostder har under 2015 varit rekordhgt med 12 352 bostder, och ligger drmed inom regionens snittml p 9 ooo till 16 ooo bostder per r. Utslpp av vxthusgaser minskar fortfarande men den nedtgende trenden har planats ut under 2014. Det uppsatta mlet fr 2020 (3,4 ton C02ekv/ capita) uppnddes dock redan under 2014 och drmed ligger Stockholmsregionen i topp i den internationella jmfrelsen. Energianvndningen fortstter att minska och ligger i linje med den energieffektivisering per BNP-enhet som efterstrvas i RUFS 2010, dvs. minus 20 procent mellan 2008 och 2020. Ttheten i de regionala stadskrnorna har kat stadigt jmfrt med r 2000 vad gller antal invnare och antal arbetstillfllen per km2, vilket indikerar att utvecldingen av de regionala stadskrnorna fortskrider. Ungdomsarbetslsheten har minskat kraftigt i regionen under 2015 jmfrt med det fregende ret men r fortfarande relativt hgt i den internationella jmfrelsen. Frvrvsfrekvensen fr lnet har kat under perioden 2010-2014 till 78,8 % och ligger drmed 1,5 % hgre n riket som helhet, det finns dock betydande skillnader mellan lnets kommuner, mellan knen och mellan svensk- och utlandsfdda. Tillvxt- och regionplanenmnden (tidigare Tillvxt-, milj och regionplaneutskottet) har sedan 2011 aktivt arbetat med genomfrandet av RUFS 2010. Under perioden 2011-2016 har nmnden lmnat 92 yttranden i renden som berr exempelvis kommunernas versiktsplaner och statliga utredningar. I sina yttranden har nmnden anvnt RUFS 2010 som grund. Nmnden har ven tagit fram frdjupade kunskaps- och planeringsunderlag som std i olika regionala utvecklingsprocesser i form av 54 publicerade rapporter. Sammanlagt har nmnden under perioden tagit initiativ till och implementerats 5 handlingsplaner. Bakgrund I rapporten redovisas den sjtte uppfljningen av den regionala utvecklingsplanen fr Stockholms ln, RUFS 2010. Regionens utveckling fljs upp med utgngspunkt i de vergripande ml och planeringsml som lagts fast i planen. Ett antal statistiska indikatorer anvnds som grund fr redovisningen av utvecklingen. Med utgngspunkt i visionen om att vara

xtillvxt- och regionplanefrvaltningen STOCKHOLMS LNS LANDSTING 3 (4) TJNSTEUTLTANDE 2016-10-13 TRN 2016-0106 den mest attraktiva storstadsregionen i Europa grs ocks internationella jmfrelser med tta andra storstadsregioner. Dessa r Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Kpenhamn, Miinchen och Oslo. De valda regionernas struktur och egenskaper lilaiar Stocldiolmsregionens. En utfrlig redovisning av uppfljningen kommer att publiceras p www.rufs.se vervganden Sammanfattningsvis placerar sig Stocldiolmsregionen fortsatt bra i den internationella jmfrelsen p de flesta indikatorer. Det lu-vs dock fortsttningsvis insatser fr att bland annat minska ungdomsarbetslsheten och segregationen p arbetsmarknaden om visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion ska kunna uppns. Nr lget och utvecklingen i regionen summeras i uppfljningsrapporten konstateras att utvecklingen i regionen i flera avseenden gr i rtt riktning. Bostadsbyggandet har kat med rekordantal och ligger inom regionens snittml p 9 ooo till 16 ooo bostder per r. Energianvndningen har minskat och det uppsatta mlet fr 2020 har redan uppntts. Frvrvsfrekvensen r hg och arbetskraften r hgutbildad. Det startas allt fler nya fretag per tusen invnare, flest i landet. Andelen av befolkningens inkomster som bestr av frsrjningsstd eller andra ersttningar har minskat och ohlsotalet fr befolkningen fortstter att sjunka. Antalet anmlda brott har minskat de senaste tio ren fr de flesta i uppfljningen underskta brottstyper. Tilliten har kat i det avseendet att allt frre uppger att de inte kan lita p de som bor i omrdet. Att utvecklingen ska fortstta g i rtt riktning innebr ett fortsatt fokus p dessa omrden. Inom ngra omrden krvs dock fortsatta anstrngningar fr att n mlen i RUFS 2010. Det r exempelvis betydande sldllnader inom regionen nr det gller frvrvsfrekvens mellan kommuner, mellan knen och mellan svensk- och utlandsfdda. Ungdomsarbetslsheten har gtt ner 2015 men behver ven framver adresseras av regionens aktrer d den fortfarande ligger p en relativt hg niv. I rapporten Lget i Stocldiolmsregionen 2016 redovisas hur Tillvxt- och regionplanenmnden har bidragit till genomfrandet av RUFS 2010 under perioden 2010-2016.1 arbetet med att ta fram den kommande regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, ska genomfrandet frstrkas. Metoder ska utvecklas fr att i framtiden kunna redovisa hur landstingets samtliga verksamheter bidrar till genomfrandet av RUFS 2050.

xtillvxt- och regionplanefrvaltningen STOCKHOLMS LNS LANDSTING 4 (4) TJNSTEUTLTANDE 2016-10-13 TRN 2016-0106 Ett arbete pgr att ta fram ett reviderat uppfljningssystem fr det framtida genomfrandet av RUFS 2050 kopplat till planens delml. Mlarbetet inom RUFS 2050 bygger vidare p erfarenheter frn uppfljningen av RUFS 2010. Utvecklingen sker i samband med frvaltningens uppdrag att ta fram metoder att flja regionens utveckling utifrn ett hllbarhetsperspektiv. 2017 kommer en pilotversion av det kommande uppfljningssystemet att presenteras fr att skerstlla uppfljningen av den kommande regionala utvecldingsplanen fr Stocldiolmsregionen - RUFS 2050 samt fr att fortsatt lngsiktigt kunna flja regionens utveckling. Ekonomiska konsekvenser av beslutet rendet bedms inte ha ngra ekonomiska konsekvenser. Miljkonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljpolitiska program 2012-2016 har hnsyn till miljn beaktats och slutsatsen r att det inte r relevant med miljkonsekvensbedmning l detta rende. ~~^ -'. _?. \. Hanna Wiik / " -\ ^/~~Y"\ Frvaltningschef '.^ \f -'*-. \ ^- EvSrffes

x Stockholms lns TRN 2016-0106 Lget i Stockholmsregionen 2016 - uppflningen av RUFS 2010 Oktober 2016 Tillvxt- och regionplanefrvaltningen

2(64) Innehllsfrtecluirng Sammanfattande bild av lget...3 l Inledning... 9 2 Europas mest attraktiva storstadsregion... il En resurseffektiv region... n En ledande tillvxtregion... 12 En ppen och tillgnglig region... l6 En region med god livsmilj...i8 3 Lget i Stocldiolmsregionen... 21 Okad uthllig kapacitet och kvalitet inom utbildning transporter och bostadssektorn... 21 Utveckla id $)A (& er och frnyelsefrmga... 25 Skra vrden fr framtida behov...27 VidareutvecMa en flerkrnig och tt region... 33 Strk sammanhllningen...35 Frigr livschanser... 39 4 Genomfrandet av RUFS 2010... 43 Genomfrande p en vergripande niv... 43 Tillvxt- och regionplanenmndens yttranden... 43 Regional dialog och utveclding... 44 Internationell dialog, kunskaps- och erfarenhetsutbyte... 46 Kunskaps- och planeringsunderlag...47 Genomfrande av strategier... 48 Oka uthllig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn... 48 Utveclda id $)A (& er och frnyelsefrmga... 51 Sl<ra vrden fr framtida behov...53 Vidareutveckla en flerkrnig och tt region...55 Strk sammanhllningen...57 Frigr livschanser... 58 Bilaga l Yttranden 20ll-20l6... 6l

3(64) Sammanfattande bild av lget Den hr rapporten fljer upp Stockholmsregionens utveckling och den regionala utvecklingsplanen fr Stocldiolmsregionen, RUFS 2010. Uppfljningen av RUFS2010 har sedan 2011 baserats p ett system med utvalda indikatorer kopplade till de vergripande mlen och planeringsmlen i RUFS 2010. Genom dessa indikatorer fr vi en bild av hur regionen utvecklas i riktning mot planeringsmlen i RUFS2010, men oclcs hur vi str oss i en internationell jmfrelse. I denna rapport redovisas ven p ett vergripande plan hur Tillvxt- och regionplanenmnden, tidigare Tillvxt- milj och regionplaneutskottet, har arbetat med genomfrandet av RUFS 2010 under ren 2011-2016. En utfrligare redovisning av indikatorer och uppfljningen i sin helhet finns p www.rufs.se Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholmsregionen str relativt stark i en internationell jmfrelse. I den rliga uppfljningen jmfrs Stocldiolmsregionen med tta storstadsregtoner i Europa: Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Kpenhamn, Miinchen och Oslo utifrn statistik frn Eurostat. Statistiken ska dock tolkas med viss frsiktighet, eftersom det finns en efterslpning i den internationella statistiken p grund av lndernas olika stt att hantera nationell statistik. Detta innebr ven att det finns vissa svrigheter att jmfra de olika lnderna, men underlaget bedms vara tillrckligt skert fr att ge en indikation. Jmfrelsen r uppdelad efter de fyra vergripanden mlen: l. En resurseffektiv region Vad gller indikatorn koldioxidutslpp finns det inget jmfrande internationell statistik p regional niv. Fr att indikera hur Stocldiolmsregionen rankas jmfrt med de andra sju storstadsregionerna anvnds statistik p nationell niv och Sverige rankas som nummer ett i denna jmfrelse. Under strategin skra vrden fr framtida behov redovisas regional statistik vilket belcrftar att Stocldiolmsregionen ligger i topp och r mest attraktivt resurseffektivt i detta avseende. 2. En ledande tillvxtregion Statistik fr bruttoregionalprodukten, BRP, uppdateras inte lngre. 2011 rankades Stockholmsregionen p sjtte plats. Samma r hade Stocldiolms-

4(64) regionen den nst hgsta produktiviteten vad gller arbetskraften, inte heller denna indikator uppdateras lngre. Sysselsttningsgraden i Stoddiolmsregionen fr ldersgruppen 15-64 r har kat under de senaste ren och 2015 rankades Stockholmsregionen p andra plats efter Munchen. Vad gller jmstlldhet bland sysselsatta placerade Stockholm sig p frsta plats i den internationella jmfrelsen. Vad gller arbetslsa personer mellan 14-25 r rankades Stocldiolmsregionen p 6e plats, dr Dublin och Barcelona visade en hgre arbetslshet fr denna grupp. 2013 placerade Stocldiolm sig p tredje plats gllande FoU som andel av BNP och p frsta plats gllande antal registrerade europeiska patent fr r 2012. Flera av de utvalda indikatorerna frn 2011 inom detta omrde uppdateras inte lngre. Dock finns indikationer p att Stockholmsregionen hller sin stllning som ledande tillvxtregion kopplad till en vxande arbetsmarknad och ligger i topp vad gller jmstlldhet p arbetsmarknaden. Den strsta utmaningen r att jobba med ungas intrde p arbetsmariuiaden fr att bli den mest ledande tillvxtregionen. 3. En ppen och tillgnglig region Stocldiolmsregionen ligger i topp vad gller andel immigranter som r fdda utanfr EU (2014), vilket visar att regionen r ppen fr mnniskor att bostta sig i. Vad gller internationella kongresser rankades regionen p sjtte plats 2015.1 frga om hgskoleutbildade ligger Stockholm p tredje platsen efter Oslo och Helsingfors. The Times Higher Education World University Ranldngs 2016-2017 rankas Karolinska Institutet p 28:e plats. Fr immigranter r Stocldiolmsregionen en ppen och tillgnglig region av toppklass. Regionen hller stllningen vad gller att locka till sig internationella kongresser. Karolinska institutet r regionens stolthet i den globala rkningen av universitet frn 72 lnder. Det finns dock en del utmaningar l<var fr att bli den mest ppna och tillgngliga regionen. 4. En region med god livsmilj Stockholm delar med Oslo andra platsen vad gller frvntad medellivslngd, det r endast i Barcelona invnare frvntas leva lngre. Eurostats s kallade Urban Audit Perception Survey visas dock en mer dyster framtid, 2015 hamnade regionen p sjunde plats vad gller frgan om det r ltt att

5(64) hitta bostder till en acceptabelt pris och p sista plats vad gller frgan om utrikesfdda r vlintegrerade. Vi frvntas leva lnge. 2015 rs enkt om bl.a. bostadsmarknaden och in- Idudering av utrikesfdda visar dock att det behvs ytterligare insatser fr att bli storstadsregionen med bsta livsmilj. Lget i Stockholmsregionen RUFS 2010 har sex strategier. Inom varje strategi har planeringsml lagts fast och till dessa planeringsml har indikatorer valts ut fr att flja utvecldingen. I denna del redovisas utvecldingen inom varje strategi utifrn dessa indikatorer. l. kad uthuig kapacitet och kvalitet inom utbildning, transporter och bostadssektorn 2012 visade att fler hgskoleutbildade flyttade till regionen, denna statistik uppdateras inte lngre. I regionen gr fler ungdomar ver till hgre utbildningen (drygt 50 %) jmfrt med genomsnittet i riket. Det finns dock betydande sldllnader mellan kommuner och mellan knen. Enligt trafikfrvaltningens reseunderslaiing 2015 skedde 49 % av motoriserade resor med kollektivtrafik. September 2015 var andelen njda SLresenrer 81 %. Totalt antal personbilar i regionen har kat 2014, men genomsnittet av antal personbilar per invnare kar mindre starkt n kningen av antalet invnare. Det har vidare rapporterats in ett rekordstort antal frdigstllda bostder under 2015 (l2 352), vilket nstan r en frdubbling jmfrt med 2014, och faller drmed inom regionens mlsttning p 9 ooo - 16 ooo frdigstllda bostder per r. 2. Utveckla id $)A (& er och frnyelsefrmga Utgifter fr FoU kade under perioden 2009-2013. Antalet startade fretag minskade ngot under 2015 men r fortfarande hgst i riket. Kommersiella vernattningar har kat frn drygt 25,5 % 2005 till drygt 31 % 2015. 3. Slara vrden fr framtida behov 002-utslppen har minskat betydligt i regionen frn 1990. Delmlet frn RUFS 2010 fr minskning av Idimatgasutslpp per capita till r 2020, dvs. 3,4 ton C02ekv/capita och r, har redan uppntts. Energianvndningen har minskat i regionen frn 2010 med drygt il %, vilket ligger i linje med den

6(64) energieffektivisering per BNP-enhet som efterstrvas i RUFS 2010. Utslpp av kvvedioxider (NOx) och partiklar (PMlo) beror i hg grad p vgtrafiken och trenden r tydlig att den har minskat under perioden 2002-2013. Totalareal i skyddade natur- och kulturomrden i regionen har ven under 2015 kat, vilket innebr att naturens vrde i regionen skras. Hushllsavfall per lnsinvnare har fortsatt minskat under 2015 samtidigt som insamlat matavfall kar i regionen, vilket kar frutsttningarna fr tervinning. 4. Vidareutveckla en flerkrnig och tt region Utvecklingen visar att de regionala stadskrnorna kar i tthet vad gller antal invnare och antal arbetstillfllen per lan2. Samtliga regionala stadskrnor visar en tillvxt vad gller befollmingen under perioden 2000-2015. Sju av tta stadskrnor visar ven en tillvxt i sysselsttning under perioden 2000-2014. Samtliga yttre regionala stadskrnor hade dock drygt 8 procentenheter lgre sysselsttningstillvxt n den centrala regionkrnan. 5. Strk sammanhllningen Som svar p en av frgorna i enkten Hlsa Stockholm angav 2014 allt frre att de inte kan lita p de flesta som bor i omrdet, vilket indikerar att tilliten i regionen har kat. Antalet anmlda brott fr stld, rn, hleri, bilbrott och skadegrelse har minskat successivt i regionen sedan 1997, dr finns dock fortfarande betydande sldllnader mellan lnets kommuner. Valdeltagandet i kommunvalet i Stocldiolms ln var 81,7 % r 2014, vilket r ett hgre valdeltagande i jmfrelse med 2010, vilket gr att den uppgende trenden fortstter. 6. Frigr livschanser Frvrvsfrekvensen i regionen var 78,8 % r 2014 (77,4 % r 2010) och drmed hgre n i vriga riket (77,3 %). Det finns ven hr betydande sldllnder mellan lnets kommuner, knen samt mellan utrikes- och svenskfdda. Arbetslsheten fr personer mellan 15-24 lg p 19,3 % r 2015, vilket r den lgsta nivn sedan 2008. Andelen av befollaiingens nettoinkomst som bestr av ngon form av frsrjningsstd eller ersttning minskade under perioden 2009-2014, frn 4,9 till 3,9 % (genomsnittet fr riket var 5,7 %). Det r dock stora skillnader nr lnets kommuner jmfrs med varandra. Den nedtgende trenden fr ohlsotalet i regionen har planat ut under 2015, men r fortfarande lgre n rikets genomsnitt.

7(64) Genomfrande av RUFS 2010 Rapporten redovisar p en vergripande niv hur Tillvxt- och regionplanenmnden, och tidigare Tillvxt- milj och regionplaneutskottet, genom sin frvaltning arbetat med genomfrandet av RUFS 2010. Under ren 2011-2016 har Tillvxt- och regionplanenmnden yttrat sig i sammanlagt 92 renden och anvnt RUFS 2010 som grund fr sina vervganden och stndpunkter. Arendetyp Antal Program till versiktsplan, detaljplan 6 Samrdsfrslag till versiktsplaner 14 Utstllningsfrslag till versiktsplaner 14 Frdjupade versiktsplaner 8 Andra kommunala planer 18 Regionala styrdokument 11 Regionala utvecklingsstrategier andra ln 4 Statliga utredningar 16 vrigt 7 Nmnden har under ren 2010-2011 tagit beslut om att med RUFS 2010 som grund initiera och implementera fem handlingsprogram och medverkat i ett handlingsprogram. Tillsammans med regionala aktrer har frvaltningen samverkat i olika regionala och delregionala ntverk och processer, som syftar till att driva regionala och delregionala utvecklingsfrgor i enlighet med RUFS2010. vergripande dialog- och utvecklingsprocesser Nationell och regional Internationell Dialog och utvecklingsprocesser per strategi Oka uthllig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utveckla id $)A (& er och frnyelsefrmga Skra vrden fr framtida behov Vidareutveckla en flerkrnig och tt region Strk sammanhllningen Frigr livschanser Antal 7 5 4 6 4 2 4 Nmnden och frvaltningen har ocks deltagit i internationella ntverk fr kunskaps- och erfarenhetsutbyte, men ocks vrnat om Stockholmsregion-

8(64) ens utveckling i ett nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Lngt ifrn alla genomfrda dialoger och utvecklingsprocesser redovisas i rapporten. De processer som valts ut fr redovisning bedms ha haft en mer varaktig och strategisk karaktr. Under ren 2010-2016 har Tillvxt- och regionplanefrvaltningen arbetat aktivt med regionala aktrer fr att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag, som anvnts i gemensamma projekt och planeringsprocesser. Sammanlagt har 54 kunskaps- och planeringsunderiag tagits fram, som lett till publicering digitalt eller i skrift. Publicerade kunskaps- och planeringsunderlag per strategi Antal ka uthllig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utveckla id $)A (& er och frnyelsefrmga Skra vrden fr framtida behov Vidareutveckla en flerkrnig och tt region Strk sammanhllningen Frigr livschanser 11 10 8 10 Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en god spridning vad gller frdelning mellan de olika strategierna avseende publicerade kunskps- och planeringsunderiagen. Det gller ven de redovisade dialog- och utveddingsprocesserna fr de sex strategierna i RUFS 2010. Fr att regionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion r det avgrande att utvecklingsprocesser grundas p den gemensamma syn som fastlagts i RUFS 2010. Det centrala i nmndens och frvaltningens arbete har hela tiden varit att ha RUFS 2010 som grund i sitt arbete. Genom svl dialog- och utvecklingsprocesser som kunskaps- och planeringsunderlag har RUFS 2010 kontinuerligt frankrats hos regionens aktrer. Detta har bidragit till att skapa frutsttningar fr ett gemensamt regionalt arbete fr en hllbar utveckling.

9(64) l Inledning Vren 2010 antogs den regionala utvecldingsplanen fr Stocldiolmsregionen, RUFS 2010, av landstingsfullmktige. Sedan dess pgr arbetet med att genomfra planen. Ett regionalt utvecklingsarbete bedrivs i ett stndigt samspel mellan olika aktrer som p olika stt bidrar till regionens utveclding. Landstinget str fr vissa delar av genomfrandet, men det r de olika aktrernas sammantagna insatser som bidrar till en positiv utveckling i regionen. Mnga lokala och regionala processer drivs med RUFS 2010 som utgngspunkt och strker arbetet med att genomfra planen. ven storregionala och nationella processer anvnder RUFS 2010 som utgngspunkt fr insatser som ska bidra till regionens utveckling. Fr att komma framt i utvecklingen l<rvs det regelbundna uppfljningar av genomfrande och resultat. Regionens utveckling fljs upp med utgngspunkt frn vision, vergripande ml, planeringsml och taganden som har lagts fast i RUFS 2010. Fr att flja regionens utveckling kopplade till RUFS 2010 anvnds sedan 2011 en modell med statistiska indikatorer kopplade till planens fyra vergripande ml och planens planeringsml. I frsta delen av 2016 rs uppfljningsrapport grs en uppfljning avvisionen och de vergripande mlen i RUFS 2010 i jmfrelse med tta andra storstadsregioner i Europa. I rapportens andra del redovisas regionens utveckling med hjlp av indikatorer som r kopplade till planens planeringsml. Datainsamlingen har gjorts under juni till september 2016 och data fr 2015 har inte alltid kunnt samlas in. Det finns olika frdrjningar fr de anvnda statistiska variablerna p regional, kommunal och europeisk niv. Det frekommer ocks variationer mellan indikatorer med avseende p hur ofta olika statistiska variabler uppdateras. Vissa indikatorer bygger p underskningar som genomfrs till exempel endast vart fjrde r och fr ett mindre antal av de indikatorer som valdes ut r 2011 finns idag ingen uppdaterad statistik. En mer detaljerad redovisning av indikatorerna finns p \vww.rufs.se. Detta r den sjtte och sista uppfljningen som genomfrs av RUFS 2010. RUFS 2010 upphr formellt att glla som regionplan under 2016 men anvnds fortfarande som grund fr landstingets arbete med att flja och genomfra den regionala utvecldingsplaneringen. Arbetet med att ta fram nsta regionala utvecklingsplan fr Stocldiolmsregionen, RUFS 2050, pbrjades 2014 och berknas antas av landstingsfullmktige vren 2018. Under 2017 ska uppfljningen av regionens utveckling genomfras med

10 (64) Utstllningsfrslaget fr RUFS 2050 som utgngspunkt. En uppfljningsmodell ska utvecldas under 2017 som bygger vidare p erfarenheter och kunskap frn sex rs uppfljningsarbete kopplat till RUFS 2010. I rapportens tredje del redovisas drfr Tillvxt- och regionplanenmndens och -frvaltningens arbete med genomfrande av RUFS 2010 under perioden 2010-2016 kopplade till strategier och de i planen formulerade tagandena.

11 (64) 2 Europas mest attraktiva storstadsregion Visionen r att Stockholm ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Det finns flera vrden och egenskaper som gr Stockholmsregionen attraktiv. Fyra vergripande ml i RUFS 2010 uttrycker sammantaget de vrden som ska knneteckna regionen: en resurseffektiv region en ledande tillvxtregion en ppen och tillgnglig region en region med god livsmilj Fr att se hur vl Stockholmsregionen str sig i ett internationellt perspektiv har ett antal indikatorer valts ut dr regionen jmfrs med tta andra storstadsregioner i Europa. Dessa r Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Kpenhamn, Miinchen och Oslo. De valda regionernas struktur och egenskaper liknar Stockholmsregionens. P grund av en efterslpning i statistiken ska den internationella jmfrelsen lsas med viss frsiktighet. En annan svrighet som ska beaktas r att jmfrbar internationell statistik krver bearbetning p grund av mindre skillnader i mtmetoder i respektive lnder. Det finns ocks en viss sldllnad nr jmfrelser grs med tidigare siffror i materialet p grund av revideringar av statistiken bakt i tiden. En resurseffektiv region Vxthusgaser I RUFS 2010 finns mlet att Stockholmsregionens koldioxidutslpp (02) ska minska med 40-50 procent till r 2030 och med 80-90 procent till r 2050. De siffror som r tillgngliga och kan anvndas fr internationella jmfrelser har emellertid tagits fram per land och inte per region. Vid en jmfrelse med de vriga lnderna som de aktuella storstadsregionerna ligger i hade Sverige r 2014 det lgsta koldioxidutslppet, 5,6 ton per r och invnare, jmfrt med Irland som hade det hgsta med 12,6 ton per r och invnare. Sedan 2010 har Sveriges koldioxidutslpp minskat med 23 procent. Trots att Sverige och Stocldiolmsregionen har frhllandevis lga utslpp, i en internationell jmfrelse, l<rvs det ett fortsatt arbete fr att n de uppsatta nationella och regionala Idimatmlen. P grund av reviderad statistik fanns ingen statistik tillgnglig fr Norge vid tidpunkten fr utskick av rapporten.

12 (64) Diagram l. Klla: Eurostat Utslpp av yxthusggs $)A (& r (ton CQ^p^ l 2005 2007 2010 2012 12014 En ledande tillvxtregion Bruttoregionalprodukt Diagram 2, Klla: Eurostat BRP per capita Oslo Kpenhamn Munchen Amsterdam Dublin Stockholm Helsingfors Berlin Barcelona O 50 100 2011 2001 150 200 300 350 400

13 (64) Bruttoregionalprodukten (det vill sga vrdet av all produktion av varor och tjnster i en region) per invnare har inte uppdateras i den hr uppfljningen. Senaste tillgngliga data fr jmfrelser p europeisk niv r frn 2011 och ny statistik tas inte fram. Redovisningen nedan r allts densamma som i frgende rs uppfljning. I Sverige har Stockholms ln hgst BRP per capita av alla ln, 41 procent hgre n genomsnittet fr riket (2014). Indexet BRP per capita r berknat utifrn ett genomsnitt p 100 fr EU27, de 27 medlemsstaterna i EU. Indexet r kpla-aftsjusterat fr att f en mer rttvisande bild. r 2011 befann sig Stockholmsregionens BRP per capita strax ver mitten av de jmfrda storstadsregionerna, med Oslo i topp och Barcelona i botten. Arbetskraftens produktivitet Enligt den senast tillgngliga statistiken (2011) hade Stockholmsregionen den nst hgsta produktiviteten av de jmfrda storstadsregionerna. Detta visar att Stockholmsregionen har en hg andel fretag hgt upp i frdlingskedjan. Arbetskraftens produktivitet kade mellan 2010 och 2011 i de flesta regionerna, frutom i Kpenhamn och IMunchen dr den minskade ngot. Sysselsttningsgrad Diagram 3, Klla: Eurostat Sysselsattningsgrad15^4r^(.\ $)A!c "

14 (64) Sysselsttningsgraden i Stockholmsregionen (15-64 r) har stadigt kat de senaste ren. r 2015 var siffran 77,9 procent, vilket r en kning med 2,4 procentenheter sedan 2009.1 jmfrelse med de vriga storstadsregionerna har Stockholm legat p andra plats nda sedan 2010, medan Mnchen som ligger hgst har en sysselsttningsgrad p 78,8 procent. P tredje plats ligger Amsterdam med 75,8 procent. Det r allts ttt mellan regionerna i toppen. Mellan ren 2005-2015 kade sysselsttningsgraden fr kvinnor i Stockhalm med 2,4 procentenheter och fr mn i Stockholm med 3,2 procentenheter. Sysselsttningsgraden utvecklades under den perioden starkast i Berlin och Munchen, med 10,4 respektive 7,6 procentenheter. Sysselsttningsgraden i Oslo var under samma period p samma niv som i Stockholm. Det kan noteras att skillnaden mellan mns och kvinnors sysselsttningsgrad fortfarande r klart lgst i Helsingfors, Stocldiolm och Oslo i jmfrelse med de andra regionerna. Diagram 4, Klla: Eurostat 90 80 70 60 50 40 30 20 10 ^ ^u tfp"^ 0^ $)A!c ^ ^ ^ $)A!c ',<.'' ^^ ^ D Kvinnor (2005) Kvinnor (2015) D Mn (2005) Mn (2015) <<? APV y^' Arbetslsa personer 15-25 r Arbetslsheten har sjunkit starkt bland 15-25-ringarna i Stocldiolmsregionen r 2015 i jmfrelse med 2014 men ligger trots det p en hg niv i en internationell jmfrelse. r 2015 var den 19,3 procent, vilket innebar att Stocldiolm hade den tredje hgsta arbetslsheten avjmfrelseregionerna, bara Barcelona (42,3 pro-

15 (64) cent) och Dublin (19,6 procent) hade en hgre arbetslshet fr denna grupp. Munchen visade den lgsta arbetslsheten (3,4 procent). Ijmfrelse med 2009 har arbetslsheten bland ungdomar i Stockholmsregionen dock sjunkit med knappt tre procentenheter och r drmed den lgsta nivan sedan 2008. 60 ^ ^ ^ ^' ^u Sverige har sedan 2007 vergtt till den internationella standarden fr arbetskraftsunderskningar dr ungdomsarbetslsheten mts i ldersgruppen 15-25 r, istllet fr som tidigare frn l6 r. Dessutom har definitionen fr vilka som ska betraktas som arbetslsa ndrats p s stt att heltidsstuderande som aktivt sker arbete och r beredda att ta ett arbete rknas som arbetslsa. Med beaktande av dessa begrnsningar r denna indikator nd lmplig fr att gra jmfrelser mellan olika r och mellan storstadsregionerna. Diagram 5, Klla: Eurostat <cy- <^" 12009 2010 2011 2012 E 2013 2014 2015 F U som andel av BNP Data har inte kunnat uppdateras sedan fregende rs uppfljning, eftersom det inte finns regional statistik tillgnglig fr alla regioner somjmfrs. I den senaste tillgngliga statistiken (2013) lg Stockholmsregionen p fjrde plats med en FoU-andel p 3,9 procent av BNP. Av de jmfrda regionerna investerar Kpenhamn och M:iinchen strst andel av sin BNP i FoU: 4,9 respektive 4,4 procent. Oslo och Berlin ligger tillsammans med Stocldiolm i mitten och investerar 3,6 respektive 2,9 pro-

16 (64) cent, medan Barcelona investerar minst, 1,5 procent. I sex av de nio jmfrda regionerna har FoU-andelen av BNP kat under perioden 2007-2013. Den andel av Sveriges BNP som utgrs av offentliga och privata investeringar i FoU har generellt minskat ngot under det senaste decenniet, men ligger fortfarande p femte plats inom OECD (2014)1. Antalet patent Antalet registrerade europeiska patent per invnare, EPO, r enligt senast tillgngliga statistik (2012) hgt i StocKholmsregionen och trenden under 2000-talet har varit att antalet kar fr varje r. Stockholm utmrker sig ven nr det gller specifikt hgteknologiska patentanskningar och har fler patent per invnare i jmfrelse med exempelvis Kpenhamn och Berlin, men frre n Munchen och Helsingfors. En ppen och tillgnglig region Immigration Diagram 6, Klla: Eurostat i^^el^jitimigraiiite^ef^'foclielseland(pi^ Sverige Spanien Finland Tyskland Neder- Norge Danmark lnderna Fdda i egna landet Fdda i vriga EU Fdda utanfr EU Siffror fr immigration redovisas endast per land, inte per region. Antalet immigranter kar eller minskar olika r, beroende p vad som hnder i omvrlden. I jmfrelsen kan det konstateras att Sverige har en relativt hg andel utlandsfdda och att immigranterna i stor utstrdming r fdda ut- 1 http://www.oecd.org/sti/rds

17 (64) anfr EU. Sedan r 2009 har andelen utlandsfdda stigit nst mest i Sverige av de jmfrda lnderna, frn 13,8 till 17,3 procent av befolkningen. Internationella kongresser r 2015 arrangerades 89 stycken internationella kongresser i Stocldiolmsregionen, vilket r en viss minskning frn fregende r d 95 kongresser anordnades. Stocldiolms plats i rankingen har varierat frn plats 7 r 2009 och plats 12 r 2012, till plats 23 r 2015. Fem av de jmfrda regionerna arrangerade fler kongresser n Stocldiolm r 2015: Berlin (195), Barcelona (180), Kpenhamn (138), Amsterdam (120) och Dublin (97). Hgskoleutbildade En hg andel hgskoleutbildade kar en regions attraktionskraft och r en viktig frutsttning fr att fretag och organisationer ska stanna kvar i eller vlja att etablera sig. I samtliga regioner kar andelen hgskoleutbildade i befolkningen. I Stockholmsregionen var totalt 48,7 procent av personer i ldersgruppen 25-64 r hgutbildade r 2015. Diagram 7, Kalla: Eurostat ft' ^ a Kvinnor 2009 Bi Kvinnor 2015 D Mn 2009 Siffror fr immigration redovisas endast per land, inte per region. Antalet immigranter kar eller minskar olika r, beroende p vad som hnder i omvrlden. I jmfrelsen kan det konstateras att Sverige har en relativt hg andel utlandsfdda och att immigranterna i stor utstrckning r fdda utanfr EU. Sedan r 2009 har andelen utlandsfdda stigit nst mest i Sverige av de jmfrda lnderna, frn 13,8 till 17,3 procent av befolkningen.

18 (64) Internationell ranking av universitet och hgskolor Att ha vlrenommerade universitet och hgskolor r viktigt fr en kunskapsregion. Nr lrostena placeras p erknda rankinglistor synliggrs bde de och Stockholmsregionen i ett internationellt perspektiv. I den internationella rankingen av universitet och hgskolor r Stockholmsregionen representerad p tv av de mest respekterade listorna ver vrldens 100 bsta lrosten. P The Times Higher Education World University Rankings 2016-20^7 terfinns Karolinska Institutet p plats 28. Det r en frbttring i j mfrelse med r 2011-2012 d placeringen var plats 32, det r bara fem europeiska universitet som rankas hgre n Karolinska Institutet. P listan fr 2016-2017 finns ven Stocldiolms universitet med, p plats 144. Stockholms universitet har tidigare r legat p platserna 131, ny, 103 och 98. P listan Academic Ranldng ofworld University som Shanghai Jiao Tong University publicerar varje r finns Karolinska Institutet r 2016 p plats 44 och Stockholms universitet p plats 81. Uppsala universitet finns ocl<s med p de bda rankinglistoraa, p plats 60. En region med god livsmilj Medellivslngd Diagram 8, Klla: Eurostat ^lnlmiilnga $)A!l j$?^ 84 83 82 81 80 79 78 77 76 ^,^' F l l 1 i i l l 0 $)A!c ^ ^ ^ ^ ^ ^" r r r i i l l Y^! i l l ^'.y" 4-c^' 12009 12011 2012 2013 Medellivslngden (frvntad livslngd fr ettrmgar r 2014) har under en lngre tid blivit allt hgre vilket r ett generellt tecken p vlstnd och ut-

19 (64) veclding. Stockholmsregionen hade tillsammans med Oslo den nst hgsta frvntade medellivslngden av de jmfrda regionerna (82,7 r), medan Barcelona hade den hgsta (83,6 r) och Kpenhamn den lgsta (80,7 r). Urban Audit Perception Survey (UAPS) Diagram 9, Klla: Eurostat, Urban Audit Perception Survi 60 ^ l 2004 2006 2009 2012 B 2015 Urban Audit Perception Survey r en intervjuunderskning som frsker fnga invnarnas uppfattning om livskvalitet i sina respektive stder. Underskningen genomfrs var tredje r och senaste utfallet r frn 2015. r 2015 instmde 7 procent av invnarna i Stocldiolm i pstendet: Det r ltt att hitta bra bostder till ett acceptabelt pris. Det r 3 procentenheter lgre n 2012 och 7,5 procentenheter lgre n 2009.1 Barcelona, som hade den hgsta siffran, instmde 31 procent i pstendet. Mellan ren 2009-2015 sjnk andelen som instmmer i pstendet mest i Berlin, med 41 procentenheter, ned till 10 procent. M:unchen placerar sig sist, dr instmmer 3 procent i pstendet. Nr det gller pstendet Utrikesfdda r vlintegrerade lg Stockholm p ttonde plats r 2015, med 38 procent som instmmer. I 2009 rs underskning lg Stocldiolm p femte plats, vilket innebr en frsmrad position. I Kpenhamn och Munchen, som har den hgsta andelen, instmmer 58 procent i pstendet, medan cirka 40 procent instmmer i Berlin som har nst lgst andel positiva efter Stockholm.

20 (64) Diaeram 10 Utrikesfdda r vlintegrerade (andel som hller helt eller delvis med,;procent) 70 60 50 40 r i f l 30 20 10 i i o ^' ^"^ ^ ^^v ^' <^^.^..y ^~ ^^^ -<^' ^'^ 2004 2006 2009 2012 2015 Klla: Eurostat, Urban Audit Perception Survey

21(64) 3 Lget i Stockholmsregionen I denna del av uppfljningsrapporten redovisas utvecklingen i regionen genom en uppfljning av de planeringsmlen i RUFS2010. Fr att flja reglnens utveckling utifrn RUFS 2010 anvnds sedan 2011 en modell med indikatorer kopplade till planens planeringsml. Redovisningen av utvecldingen sker per strategi: Oka uthllig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utveclda id $)A (& er och frnyelsefrmga Skra vrden fr framtida behov Vidareutveckla en flerkrnig och tt region Strk sammanhllningen Frigr livschanser Datainsamlingen har gjorts under juni till september 2016 och data fr 2015 har inte alltid kunnat samlas in. Det finns olika frdrjningar fr de anvnda statistiska variablerna p regional, kommunal och europeisk niv. Vissa indikatorer bygger p underslmingar som genomfrs till exempel endast vart fjrde r. Ett mindre antal av de indikatorer som valdes ut r 20ll uppdateras inte lngre och drfr redovisas utvecklingen med den sist framtagna statistiken. Okad uthllig kapacitet och kvalitet inom utbildning transporter och bostadssektorn Planeringsml: Utbildningssystemet r vldimensionerat, tillgngligt och av hgsta kvalitet. Bostadsbyggandet sker i en takt s att utbudet lngsiktigt motsvarar efterfrgan. Bostderna har hg kvalitet och r vl underhllna. Transportsystemet bidrar till en kad regional tillgnglighet. Kvaliteten i resor och transporter r generellt god och srskilt hg till och inom regioncentrum och till vriga regionala stadskrnor. Utbildnmg och kompetens Statistiken indikerar att Stocldiolmsregionen r attraktiv fr personer med hgre utbildning. Flyttningsnettot fr hgutbildade r positivt fr regionen, svl fr kvinnor som fr mn fr 2012. Frn och med 2013 uppdateras inte denna statistik lngre.

22 (64) vergng till hgre utbildning Fler ungdomar i Stockholms ln gr vidare till hgre studier i jmfrelse med genomsnittet fr riket. Det r dock frre mn n kvinnor som studerar vidare och skillnaden har inte minskat under det senaste decenniet. Lsret 2014-2015 var andelen ungdomar som har pbrjat en hgre utbildning inom tre r efter slutfrd gymnasieutbildning 50,3 procent i Stockholms ln jmfrt med 42,5 procent fr hela Sverige. Diagram il. Klla: SCB Andel personer pbrjat hgre utbildning inom 3 ar efter slutfrt gymnasieskolan 2011-2012 (procent) Norrtlje Nykvarn Nynshamn Haninge Upplands Vsby sterker Vallentuna Sigtuna Riket Vrmda Tyres Solna Upplands-Bro Eker Botkyrka Huddinge Sdertlje Stockholms ln Sundbyberg Salem Vaxholm Jrflla Nacka Sollentuna Stockholm Liding Tt Danderyd 10 20 30 40 50 60 70 80 Mn Kvinnor I Stockholms ln minskade vergngsfrekvensen med en procentenhet i jmfrelse med 2013-2014. Det finns dock betydande skillnader i lnet. Lsret 2014-2015 gick till exempel endast 29,8 procent i Norrtlje vidare till hgre studier medan motsvarande siffra i Danderyd var 71,3 procent. Bilinnehav Bilinnehavet kade med 89 ooo personbilar mellan 2009 och 2015. Under 2015 uppgick antalet personbilar per l ooo invnare till 397. Det r en kning i jmfrelse med perioden 2009-2014, men antalet bilar per invnare r fortfarande lgre n ren dessfrinnan.

23(64) Diagram_ii'>K_al]aj_TrafikanalYs litemji^w^lifflffi') 220 200 -,^i 180 160 140 120 100 ~^i "^ 80- ^.d^ ^'-.^.6^ ^ $)A!c ^!c.c^ ^-o-.^ ^- ft>> ^- ^- ^- ^- ^ -y ^ - $)G!7 Kollektivreseandel -- Bilreseandel!7 Kollektivresor!7!7 Invnare Resor totalt ^ $)G!7 Bilresor "-- Personbilar totalt Resvanor Eftersom Trafikfrvaltningen har ndrat sina metoder fr att mta resvanor i regionen har denna indikator inte tagits med i denna rapport och drfr hnvisas till Trafikfrvaltningens rapport i stllet. Kort sammanfattat sger rapporten att nstan hlften, fyrtionio procent, av de motoriserade resorna i Stockholms ln sker med kollektivtrafik, vilket r en hg andel. Kollektivtrafiken har starkast stllning p vardagar. Allra mest reser man till och frn innerstaden, och d frmst till och frn jobbet. P fritiden och helger dominerar bilen fr dem som har tillgng till det. Resorna som grs p fritiden r ocks lngre jmfrt med resorna till och frn jobbet. Hr finns en potential till mer Idimatsmart resande, men ocks utmaningar. Nr man reser p tvrs eller genom staden s vljer man hellre bilen n kollektivt. Kvinnor reser mer hllbart n mn - mn reser lngre per dag och till strre del i egen bil. ldre vljer att resa med bil lika mycket som medellders. Det konstateras ven att dr utbudet avkollektivtrafik r hgt, dr r ocks andelen kollektivresor hgre. 2 Resvanor i Stockholms ln 2015 (SL-20l4-l04l), Stockholms lns landsting, Trafikfrvaltningen, \\'\v\v. sll. s e