Nya sätt att upptäcka skadegörare



Relevanta dokument
Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering av patogener

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Senaste nytt om herbicidresistens

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Strategier mot skadegörare i ärter

Veckorapport - Linköping vecka 22

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Biologisk markkartering

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

för svensk och nordisk marknad

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Slutrapport för projekt Helautomatiskt övervakningssystem för insektsangrepp

Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Bibliografiska uppgifter för Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCRteknik

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

Betning mot kornets bladfläcksjuka

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Precisionsodling Sverige

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

De skånska odlingssystemförsöken

Veckorapport - Skara vecka 26

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Räkna med vallen i växtföljden

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Tema Raps. Nyttoinsekterna i fokus. Rapsen - framtidsgrödan! Alnarps RAPSDAG. Nu blir svampbekämpningen enklare. Mars 2014

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Växtodlingskonferens Brunnby

Ekologisk produktion lantbruk

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Integrerad ogräsbekämpning

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Agrimarket- kryssning

Protokoll fört vid möte med ämneskommittéerna för Ogräs- och Växtskyddsfrågor Nässjö

Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Linköping

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Transkript:

Nya sätt att upptäcka skadegörare Anders Jonsson 1, Ann-Charlotte Wallenhammar 1,2 och Ulf Axelson 1,3 1 Precisionsodling och pedometri, Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara 2 HS Konsult AB, 3 Hushållningssällskape Skaraborg, Skara

Innehåll Biologisk markkartering av jordburna patogener DNA-baserade diagnos av bladfläckar på vete Automatisk detektion av insekter och sniglar

Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU- Biological Soil Mapping (BioSoM)

Höstraps i april! Foto: Ann-Charlotte Wallenhammar

Foto på klumprot Stt sådana i år Inventering av jord från sortförsök i oljeväxter 2008-2010 11 av 48 försöksplatser var infekterade med klumprotsjuka!

BioSoM skall leverera följande produkter och tjänster till lantbruket * Underlag för en analysservice för bestämning av jordburna patogener till lantbrukare och försöksutförare * Metoder för att effektiv presentera resultaten av biologisk markkartering med hjälp av IT och precisionsodlingsteknik * Kunskap som förbättrar integrated pest management (IPM) i viktiga grödor och växtföljder

Oljeväxter Klumprotsjuka Plasmodiophora brassicae Vissnesjuka Verticillium longisporum Bomullsmögel Sclerotinia Sclerotiotum

Ärter och sockerbetor Ärtroröta Aphanomyces euteiches Rotbrand i sockerbetor Aphanomyces cochlioides Phytophtora pisi!?

Spannmål och klöver Rotdödare i vete Rotröta i rödklöver Gaeumannomyces graminis F. avenaceum P. exigua C. destructans

Varför kartera markburna patogener? Sporer och sklerotier överlever i mer än 10 år.. Platsspecifik information Få möjligheter att bekämpa! Växtföljd!! Pesticider. Växtförädling!!

Arbetssätt Användning i det moderna jordbruket Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

BioSoM Provtagningsrutin På fältet: - W-provtagning över fältet, 40 stick, ca 2 l - Punktprovtagning, klassisk markkarta, ca 0,5 l Plastpåse/ tät låda Sanering av borr: - mellan prov på fält synlig jord - mellan fält synlig jord

Risk för kontaminering vid provtagning! DNA-borste

Siktning och lagring 2mm sikt Jordbanken

DNA analys av förekomst av klumprotsjuka Jordprovtagning samlingsprov kartering Extraktion av DNA ur jorden Analys med PCRteknik av mängden DNA från patogen PCR= Polymerase Chain Reaction

Fältvariation av klumprotsjuka Biotestning i kinakål DNA-bestämning med PCR

Bjertorp: P. brassicae DNA 7a Mängd klumprot-dna 17a fg (10-15 ) plasmid DNA g -1 soil Provtagningslinje W-linje Map by Mats Söderström

DNA från klumprotsjuka 7a 17a fg (10-15 ) plasmid DNA g -1 soil Karta Henrik Stadig

Samband mellan antal oljeväxtgrödor och DNA av klumprotsjuka på 24 fält på Bjertorp 7a 17a Antal oljeväxtgrödor sedan 1970

Sammanfattning Användning i modernt precisionsjordbruk! Kontroll och minskad förekomst Detetktion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Intressenter i SLU NL-Faculty Department of Forest Mycology and Pathology Department of Soil and Environment Department of Plant Biology Department of Urban and Rural Development

???

Problem vid gradering. Största variationen vid låga angrepp låg repeterbarhet Överskattar låga angrepp (<10% av bladytan) Signifikanta skillnader i avläsning hos olika observatörer - dvs vi skattar svampangreppen olika Exempel på stor variation vid praktisk avläsning och och det dras helt felaktiga slutsatser - Mkt svårt att skatta angrepp av mjöldagg och brunrost

DNA -analys av bladsvampar Grödprovtagning samlingsprov 20-30 blad Extraktion av DNA ur blad Analys av förekomst av DNA från patogen med PCR-teknik

Sortförsök

Dags att lanseras i fält? Kostnad jämfört med traditionell teknik? PCR-analysen kräver kvalificerat lab, Vem gör jobbet? Utveckla presentationen av resultat? IPM kräver utveckling av bekämpningströsklar Men det dröjer..nog..

Automatisk räkning av insekter Insekter är viktiga skadegörare! Svåra att räkna?! Ojämn förekomst i tid och rum! Selektiva attraktanter!... Övervakning av odlingssystem... Integrated Pest Management... BugIT= Insekts informations teknologi

Inspiration 2007! Övertalning av utförare och finansiärer...

Linköping 5/6 30/6 2009 Dag Temperatur Temperatur Insekter Insekter < 0,5 bagge/planta!!! Rapsbaggar/ 10 plantor

Insekter identifierade i 5 st detektor, juni 2009 Antal insekter i prov från Insekt detektorprov, 1-5 1 2 3 4 5 Rapsbaggar 11 11 5 2 0 Rapsvivel 8 Klöverspetsvivel 2 1 1 Malachius art 1 1 1 1 Kortvinge 1 3 Skidgallmygga 9 1 Flugor/ myggor 22 18 9 5 16 Malfjäril 1 Stövslända Stritar 1 3 1 Parasitsteklar 1 1 div skalbaggar 2 Summa 48 48 23 13 22 Andel rapsbagge % 23 23 22 15 0 Analys:Christer Nilsson, SLU, Alnarp

Nätverk av mätstationer 2010- Mätstation 2010

Navestad - Insekter i fälla E och D, 31/5-21/6 2010 30 25 30 31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 E 20 15 10 5 0 1,5 1 0,5 0 30 25 D 20 15 10 5 0 1,5 1 0,5 0

Slutsatser 2010- Insekter kan räknas med BugIT-tekniken Inflygning av rapsbaggar kan följas även under fältförhållanden Detektionsgränsen ligger under bekämpningströskeln BugIT-tekniken kan kombineras med feromon för andra insekter som t. ex. ärtvecklare, hallonänger och fruktvecklare Jordloppor och Åkersniglar???

Åkersniglar i Östergötland augusti 2014 Data: Ulf Axelson

Kan åkersnigel räknas automatiskt? På G: SLF-ansökan och EU- interreg för utveckling av tekniken Foto: Ulf Axelson HS Skaraborg

Sammanfattning Idag! Biologiska markkartering=förekomst av jordburna patogener - klumprotsjuka, Verticillium -ärtrotröta, - rotbrand sockerbetor Imorgon?? - Säker bestämning av bladfläcksvampar! - Automatisk bevakning av insekter och sniglar!

Tack! SJV i Linköping, Findus R&D, Tillämpad fysik vid Linköping Universitet, Lanna och Rånna, SLUs försöksgårdar, Jörgensen elektroniska m fl Samt sponsorerna SLF, NJ-fakulteten, VL-Stiftelsen Innovationskontoret Väst, SJV