Lösningar Seminarium 3 Industriell ekonomi AK Uppgift 1 (10p) Svar uppgift a: Rättningsmallen till denna uppgift utgår från att studenterna övergripande har sorterat de olika begreppen rätt. Med övergripande avses här att i resultaträkningen ska rörelsens intäkter komma först, därefter rörelsens kostnader, finansiella intäkter, finansiella kostnader, bokslutsdispositior och sist skatt. I balansräkningen är det anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, eget kapital, obeskattade reserver och skulder som ska ha sorterats rätt. De olika posternas inbördes ordningen under dessa övergripande rubriker poängsätts inte. Resultaträkning (tkr) Nettoomsättning 745 Förändring av varulager +50 Aktiverat arbete för egen räkning +50 Råvaror och förnödenheter -200 Personalkostnader -270 Avskrivningar enligt plan -40 Övriga rörelsekostnader -200 Ränteintäkter +5 Räntekostnader -10 Bokslutsdispositior -10 Skatt på årets resultat -28 Övriga skatter -20 Årets resultat 72-1 -
Balansräkning (tkr) Tillgångar Eget kapital och skulder Anläggningstillgångar Eget kapital Imateriella anl.tillg Aktiekapital 100 FoU 50 Reservfond 20 Goodwill 20 Balanserad vinst 20 Materiella anl.tillg Årets resultat 72 Inventarier 20 212 90 Omsättningstillgångar Obeskattade reserver 50 Varulager 200 Kundfordringar 50 Skulder Kassa och bank 0 Checkkredit 30 310 Förskott från kunder 78 Leverantörsskulder 20 Skatteskulder 10 138 400 400 Svar uppgift b: Avskrivningstiden enligt ÅRL är normalt 5 år för immateriella tillgångar om inte annan längre tid med rimlig säkerhet kan fastslås. De företag som redovisar enligt de regler EU infört ska inte göra någon avskrivning av goodwill, utan dskrivningsbehovet ska prövas minst årligen. (De företag som är tvingade att använda EU:s regler är noterade företag och deras koncernredovisningar.) Skattemässigt gäller samma regler som för maskir och inventarier vilket inbär att räkenskapsenlig och restvärdeavskrivning får tillämpas. Uppgift c: Goodwill redovisas då man köper ett bolag till ett högre pris än den behållna förmögenheten. - 2 -
Uppgift 2 (10p) a) b) c) FMS-X2 RotoFlex Nimbus Anskaffningspris (tkr) 4200 420 8995 Hemtransport (tkr) 0 20 0 Installation och driftsättning (tkr) 30 35 10 Utbildning av driftpersonal (tkr) 50 85 12 Grundinvestering (tkr) 4280 50 9017 Försäljning (tkr/år) 4500 3750 5500 Drift (tkr/år) 1930 2200 1435 Lön till maskinoperatör (tkr/år) 240 380 330 Material (tkr/år) 1125 940 1375 Arbetsledning (tkr/år) 75 50 145 Inbetallningsöverskott (tkr/år) 1130 180 2215 Utrangeringsvärde (tkr) 230 20 570 Ekonomisk livslängd (år) Kalkylränta 10% 10% 10% Pay back-tid 3,79 3,11 4,07 Kapitalvärde 771,3 235,2 951,7 Internränta 1% 23% 13% a) PB1 G G ak 0 PB1 k 1 a om a a1 a2... an FMS-X2: PB1= 4280/1130 = 3,8 år Roto Flex: PB1= 50/180 = 3,1 år Nimbus: PB1= 9017/2215 = 4,1 år b) 230 10,1 1 4280 1130 771,3tkr 10,1 0,1 10,1 FMS X 2 Rotoflex 1i k 1 1i n år tabc e i % G S a 1 0 k 20 10,1 1 50 180 235,2tkr 10,1 0,1 10,1-3 -
Nimbus 570 10,1 1 9017 2215 951,7tkr 10,1 0,1 10,1 Beräkning av med hjälp av Excel: FMS-X2 0 1 2 3 4 5 Grundinvestering -4280 Inbetalningsöverskott 1130 1130 1130 1130 1130 1130 Restvärde 230 Resp år betalning -4280 1130 1130 1130 1130 1130 130 Nuvärde av resp års betalning -4280 1027,3 933,9 849,0 771,8 701, 77,7 Ack betalningsflöde -4280-3252,7-2318,8-149,9-98,1 3, 771,3 År RotoFlex 0 1 2 3 4 5 Grundinvestering -50 Inbetalningsöverskott 180 180 180 180 180 180 Restvärde 20 Resp år betalning -50 180 180 180 180 180 200 Nuvärde av resp års betalning -50 13, 148,8 135,2 122,9 111,8 112,9 Ack betalningsflöde -50-39,4-247, -112,4 10, 122,3 235,2 År Nimbus 0 1 2 3 4 5 Grundinvestering -9017 Inbetalningsöverskott 2215 2215 2215 2215 2215 2215 Restvärde 570 Resp år betalning -9017 2215 2215 2215 2215 2215 2785 Nuvärde av resp års betalning -9017 2013, 1830, 14,2 1512,9 1375,3 1572,1 Ack betalningsflöde -9017-7003,4-5172,8-3508, -1995,7-20,4 951,7 c) Om miniräknare används för att lösa ut internräntan rekommenderas att man kontrollerar värdet. Räkna ut för aktuellt värde. Är det rätt internränta ska bli nära noll. En lösning där man systematiskt testar beräkning av med olika räntesatser ger också full poäng på tentan. Här följer lite beräkningar som exemplifierar hur det kan se ut: S 1 G a 0 230 10,15 1 4280 1130 9tkr 10,15 0,15 10,15 FMS X 2,15% FMS X 2,1% i 1% i 1i k 1 1i i 230 10,1 1 4280 1130 22tkr 10,1 0,1 10,1 Rotoflex,23% 2 10,23 1 50 180 2tkr 10,23 0,23 10,23 Rotoflex,24% i 2 10,24 1 50 180 11tkr 10,24 0,24 10,24 k - 4 -
ii 23% Nimbus Nimbus i 13% i 570 10,13 1 9017 2215 111tkr 10,13 0,13 10,13,13% 570 10,14 1 9017 2215 144tkr 10,14 0,14 10,14,14% d) Har investeringsalternativen lika ekonomisk livslängd och konstanta inbetalningsöverskott ger annuitetsmetoden alltid samma rangordning som kapitalvärdemetoden. Det är i grunden samma metodik som används. Skillnaden är att man summera betalningskonsekvenserna till nutidpunkten då man använder kapitalvärdemetoden medan man i annuitetsmetoden väljer att räkna ut betalningskonsekvenserna år för år. (Har man olika ekonomisk livslängd ska man använda annuitetsmetoden. Har man olika inbetalningsöverskott kan annuitetsmetoden ibland ge ytterliggare information då man kan se hur betalningskonsekvenserna varierar år för år.) e) Kapitalvärdemetoden är den teoretiskt mest korrekta metoden att använda för att rangordna handlingsalternativen i denna uppgift ty den tar hand om olikheter i investeringens storlek och livslängd. Det betyder att rekommendation bör vara att i första han investera i Nimbus. Den näst bästa är FMS-XS. Denna rangordning är baserad på kapitalvärdemetodens lönsamhetsbedömning. Den är korrekt då handlingsalternativen har samma ekonomiska livslängd och grundkomponterna är rätt bestämda. Speciellt viktigt är att frigjort kapital kan placeras till kalkylränta och att företaget har obegränsat med kapital. - 5 -
Uppgift 3 (10p) Studenterna ges i denna uppgift möjlighet att själva välja investeringsmodeller varför det finns flera korrekta lösningar. För full poäng ska en statisk långsiktig kalkyl beräknas där kapitalknapphet vägs in. Osäkerheten bedömas enligt valfri metodik, men det står uttryckligen att det ska ingå en enkel känslighetsanalys i beslutsunderlaget. Till sist ska en rekommendation anges, med resomang som visar att studenten har insikt i vad uppgiften handlar om och kan ge exempel på konsekvenser utöver lönsamhetsaspekter. Långsiktig lönsamhetsbedömning sker med någon av modellerna där samtliga betalningskonsekvenser ingår, här vald med tanke på kapitalknapphet. (Följande lösningförslag kommer att anta att investeringsalternativen handlar om att företaget ska investera nu dvs det antas att köpet ska ske nu och man kan inte vänta med köpet eller påverka angiven tid.) De metoder som väljs i följande lösningsförslag är kapitalvärdemetoden kompletterad med kapitalvärdekvot och PB1. Därefter beskrivs vad en enkel känslighetsanlys skulle bidra med för att beskriva osäkerheten. Definitior av valda metoder: 1 G a n år tabc e i % S I 1 0 1 15 1i 1i k 1 1i k Kapitalvärdekvot G PB1 G a 0 k 1 k - -
Rufus: G=3mkr I1=25mkr a1-5=i1-5-u1-5=42-32=10mkr/år S=20mkr n=5år i=20% 20 25 10,2 1 Rufus 3 10 23mkr 5 5 10,2 10,2 0,210,2 23 KapitalvärdekvotRufus 0, 3 Payback-tiden får här räknas ut år för år. Grundinvestering år 0 = 3 Inbetalningsöverskott år 1=25+10=35 Under det andra året betalar investeringen av sig. Payback-tiden är 1 år + (1/10) =1,10 år 5 Påls: G=24mkr I1=20mkr a1-5= I1-5-U1-5=20-15=5mkr/år S=12mkr n=5år i=20% Påls 12 20 10,2 1 24 5 12mkr 5 5 10,2 10,2 0,2 10,2 12 KapitalvärdekvotPåls 0,5 24 Payback-tiden får här räknas ut år för år. Grundinvestering år 0 = 24 Inbetalningsöverskott år 1=20+5=25 Grundinvesteringen understiger första årets inbetalningsöverskott. Payback-tiden är 24/25=0,9 år 5-7 -
Beräkningar utförda i Excel: Rufus Timmer AB Kalkylränta 20% Ekonomisk livslängd år 5 Grundinvestering tkr 3 Inbetalningsöverskott (tkr/år) 10 Inbetalning år 1 25 Restvärde 20 mkr 0 1 2 3 4 5 Grundinvestering -3 Inbetalningsöverskott 35 10 10 10 10 Restvärde 20 Summa respektive år -3 35 10 10 10 30 Ack ttobetalningar, odiskonterade -3-1 9 19 29 59 Nuvärde av resp års betalningar -3 29 7 5 12 Ack ttobetalningar -3-7 0 11 23 Nuvärdesumma (NPV) 22,78 -kvot 0,3 PB 1 (år) 1,10 Påls Plast AB Kalkylränta 20% Ekonomisk livslängd år 5 Grundinvestering tkr 24 Inbetalningsöverskott (tkr/år) 5 Inbetalning år 1 20 Restvärde 12 mkr 0 1 2 3 4 5 Grundinvestering -24 Inbetalningsöverskott 25 5 5 5 5 Restvärde 12 Summa respektive år -24 25 5 5 5 17 Ack ttobetalningar, odiskonterade -24 1 11 1 33 Nuvärde av resp års betalningar -24 21 3 3 2 7 Ack ttobetalningar -24-3 0 3 12 Nuvärdesumma (NPV) 12,44 -kvot 0,52 PB 1 (år) 0,9 Kapitalvärdet visar att båda handlingsalternativen är lönsamma, men det är Rufus Timmer AB som är det mest lönsamma handlingsalternativet på lång sikt. Ur kapitalknapphetssynvinkel är det också Rufus Timmer AB som är bästa handlingsalternativet. Om man jämför handlingsalternativen med hjälp av PB1 så är Påls plast AB margillt bättre. Detta värde ska helst inte användas för att beskriva lönsamheten eftersom företaget då tenderar att göra mycket kortsiktiga beslut. Företaget bör i stället använda det framräknade värdet som en beskrivning av osäkerheten i investeringen. Det tar då ca 1 år innan man får tillbaks de satsade pengarna vilket nästan är samma för båda handlingsalternativen. Varje företag väljer själv vilket värde på PB1 som anses vara ett acceptabelt värde. Om investeringens totala livslängd är 5 år är detta en mycket bra payback-tid. Ur en kortsiktig likviditetsinriktad synvinkel är alltså båda handlingsalternativen bra. Det krävdes i uppgiften även att man skulle göra osäkerhetsbedömning med en enkel känslighetsanalys. När man gör en känslighetsanalys ska man först bedöma vilken av grundkomponterna som är de mest osäkra komponterna. Uppgiften inhåller löpande inbetalningar, som är beroende av volym och försäljningspris, och utbetalningar. I regel är det då de löpande inbetalningarna som är svårast att bedöma och därmed inhåller störst - 8 -
osäkerhet. Kalkylräntan är också svår att bestämma så i andra hand bör den varieras för att se hur det påverkar handlingsalternativen. När man gör analysen av osäkerheten med hjälp av känslighetsanalys beräknar man hur mycket värdet på den kritiska faktorn får variera utan att lönsamheten blir otillfredsställande. Man kan tex variera inbetalningarna med ett antal procent, söka värdet då det ej är lönsamt eller värdet då rangordningen ändras. I stället för att i kalkylen använda en osäker uppskattning av en variabel kan alltså kritiska värden beräknas. Det viktiga är att studenten i lösningen har resomang som beskriver hur känslighetsanalys används för att ta fram olika scenarios och kan dra slutsatser relaterat till aktuell uppgift. Bra är om det också finns någon beräkning som visar på hur känslighetsanalys fungerar. Här kan man tex beräkna hur mycket inbetalningarna får sjunka, för det mest lönsamma alternativet, utan att rangordningen påverkas. Om inbetalningarna sjunker till 38,5 mkr/år för Rufus Timmer AB kommer kapitalvärdet att bli 12 miljor. Känslighetsanalysen säger då att det kritiska värdet för inbetalningsöverskottet i Rufus Timmer är,5 tkr/år och Ventur AB bör då ta ställning till hur stor risken är att verkligt inbetalningsöverskott kommer att understiga detta värde. Mer ingående riskanalyser kan givetvis göras tex genom att variera kalkylräntan. Man kan också ifrågasätta om man kommer kunna sälja företagen för angivet pris efter 5 år? Kommer lokalerna kunna säljas för angivet pris? Kan så mycket skog avverkas? Påls Plast har dålig lönsamhet år 2-5. Hur påverkar det? Finns det betalningskonsekvenser som saknas i uppgiften och som borde ingått i beräkningarna? Exempel på det sista är behov av rörelsekapital och kostnader som uppkommer i samband med att man har skyldighet att plantera efter att man avverkat skog. Den slutgiltiga rekommendation till företaget ska vara att känr man sig säker på de framtagna underlagen så rekommenderas de köpa Rufus Timmer AB. Betonas bör dock att det finns många osäkra komponter i underlaget och de framtagna värdena som ligger till grund för kalkylen bör ifrågasättas om de är korrekta. Det är viktigt att teknologen, utöver det ovan beskrivna långsiktiga finansiella åtagandet, också kan visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Här ska inkluderas resomang som handlar om sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljö aspekter. För full poäng ska minst ett par frågor av denna typ ha beskrivits kopplat till aktuell uppgift. Exempel på aspekter som kan tas upp relaterat till uppgiften är frågor som berör CSR. Hur påverkar investeringen samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv? (miljöaspekter, arbetsmiljöaspekter, sysselsättningskonsekvenser, råvarutillgång osv) Relatior till företagets intressenter kunder, leverantörer, kommun, kreditgivare osv. kan också diskuteras i detta sammanhang. - 9 -