1
Översiktsplan för Skurups kommun Planförfattare: Jennie Andersson Gulistan Batak Ida Brogren Britt Marie Ohlsson Jeanette Petersén Robert Werner Kartingenjörer: Mikael Hugg Henrik Larsson Medverkande tjänstemän: Elisabeth Almkvist, Rektor Pelle Björk, Rektor Agneta Fränngård, Utvecklingsledare/utbildning Börje Fälth, Elverkschef Bengt Hagberg, Säkerhetschef Michael Horn, Miljöchef Lena Johansson, Miljöstrateg Birgitta Jönsson, Förvaltningschef Mehdi Khatibi, IT-chef Iréne Larsson, Kommunekolog Nils-Erik Magnusson, Informationschef Tommy Olofsson, Gatuchef Stefan Sundgren, Hemtjänstchef Ingmar Thorén, Planeringsingenjör Eva Toft, Verksamhetschef Politisk styrgrupp: Sven Aidemark, Anders Bengtsson, Pierre Esbjörnsson, Björn Hortevall (adjungerad), Hans G Lindell, Sven-Bertil Persson, Erik Renfors, Lena Wigholm Lindberg Illustrationer Nils Holgersson och gåsen: Per Josefsson Foton: Nils-Erik Magnusson och planförfattarna 2
FÖRORD Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument vad gäller användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ska både formulera visioner för framtiden och vara till praktisk vägledning för beslut i konkreta plan- och bygglovsfrågor. Den senaste kommunomfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 1992 Översiktplanen ska ge vägledning och riktlinjer för planering och byggande, men den ska också göra avvägningar mellan olika allmänna intressen så att en välbalanserad helhet skapas. Eftersom samhället genomgår ständiga förändringar är översiktplaneringen till stor del en ständigt pågående process som inte har någon egentlig avslutning men där varje ny översiktsplan utgör en milstolpe på vägen. I enlighet härmed ska översiktsplanen aktualiseras vart fjärde år. Översiktplanen ger möjlighet att lyfta blicken och diskutera framtidsfrågor då den utgör ett strategiskt styrdokument i kommunens utvecklingsarbete och jag hoppas att antagande av en ny översiktsplan bidrar till att vi kan nå visionens mål om 16 000 invånare 2014. Skurup 2009-05-27 Niklas Sjöberg Kommunstyrelsens ordförande 3
INNEHÅLL Inledning om kommunen och översiktsplanen 7 Skurups kommun 9 Översiktsplanen 12 Övergripande planeringsstrategier 17 Internationella mål 19 Nationella mål 21 Utveckling av tätorter 25 Tätorterna 27 Skurup 27 Rydsgård 32 Skivarp 35 Abbekås 38 Bingsmarken 41 Konsekvenser 43 Bebyggelse utanför planlagda områden 47 Bebyggelse utanför planlagda områden 51 Byarna 62 Janstorp 63 Slimminge 64 Havberg 65 Tånebro 66 Lindby 67 Västra Vemmenhög 68 Östra Vemmenhög 69 Västra Nöbbelöv 70 Mossby 71 Konsekvenser 72 BostäDER 75 Bostäder 77 Skurup 78 Rydsgård 80 Skivarp 82 Abbekås 84 Konsekvenser 86 Kommunikationer 91 Kommunikationer 93 Vägtrafik 94 Kollektivtrafik 96 Gång- och cykeltrafik 100 Konsekvenser 102 Teknisk försörjning 105 Teknisk försörjning 107 Avfallshantering 107 Vattenförsörjning 108 Naturresurser 109 Avloppsförsörjning 110 Information och teknik 111 Gatubelysning 111 4
Energiförsörjning 112 Konsekvenser 116 Skola, vård och omsorg 119 Skola och barnomsorg 121 Vård och omsorg 125 Individ och familjeomsorg 128 Konsekvenser 130 Näringsliv och handel 133 Näringsliv 135 Handel 140 Konsekvenser 145 Turism 147 Turism 149 Konsekvenser 151 Kultur, fritid och rekreation 153 Kultur 155 Fritid och rekreation 156 Konsekvenser 158 Grönstruktur 161 Grönstruktur 163 Konsekvenser 175 Kulturmiljö 179 Kulturmiljö 181 Konsekvenser 190 Areella näringar 191 Jordbruk 192 Skogsbruk 196 Fiske 197 Konsekvenser 198 Områden av riksintresse 201 Områden av riksintresse 203 Kulturmiljövård 204 Naturvård 206 Natura 2000 209 Flygplatsen 210 Sjöfart 211 Kustzonen 212 Yrkesfisket 213 Kommunikationer 214 Friluftsliv 215 Konsekvenser 216 Hälsa och säkerhet 217 Hälsa och säkerhet 219 Hälsa 220 Säkerhet 225 Konsekvenser 231 5
Regionala och mellankommunala frågor 235 Regionala och mellankommunala frågor 237 Konsekvenser 240 Miljökonsekvensbeskrivning 241 Syfte och innehåll 243 Översiktsplaneförslaget i sammanfattning 245 Åtgärder i översiktsplanen som kan medföra betydande miljöpåverkan 246 Bilaga - Demokrati och medborgardeltagande 259 Demokrati och medborgardeltagande 261 Byalagens tankar om framtiden 262 Skurupshems åsikter om bostadsfrågan i kommunen 276 År 9 på Mackleanskolan om framtiden för Skurups kommun 278 6
Inledning om kommunen och översiktsplanen 7
8 Svaneholms slott
SKURUPS KOMMUN LANDSBYGDSKOMMUNEN Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär Odlingslandskapet att jordbruket fortfarande sätter sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Detta har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar. BOENDEKOMMUNEN Skurups kommun har idag omkring 15000 invånare och befolkningen förväntas öka med ca 100-150 personer/år. Skurup är centralorten med knappt 7000 invånare. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda Bebyggelse i Skurup har omkring 1200 invånare. Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som ökar under sommartid då Abbekås är ett populärt turistmål. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande. UPPLEVELSE OCH REKREATIONSKOMMUNEN Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups kommun. De som finns ligger i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv. NÄRINGSLIVSKOMMUNEN Svaneholms slott Skurups kommun har ett rikt näringsliv och innehar för närvarande 29:e plats i Svenskt Näringslivs (2008) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner. Kommunens företag ligger även högt på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag) ranking. Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun. 9
KOMMUNFAKTA KOMMUNINVÅNARE: 14 784 (2008) BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING: +1224 personer (1998-2008) LANDAREAL: 195 km² BEFOLKNINGSTÄTHET: 75,3 invånare/km² STÖRRE TÄTORTER: Skurup (6700 inv.), Rydsgård (1200 inv.), Skivarp (1200 inv.), Abbekås (700 inv.) FÖRVÄRVSFREKVENS: 77 % (2007, befolkningen 20-64 år) UTBILDNINGSNIVÅ: Eftergymnasial: 25 % Gymnasial: 54 % Förgymnasial: 19 % (2008, befolkningen 20-64 år) INPENDLING: 1286 personer (2007) UTPENDLING: 4029 personer (2007) NY/OMBYGGDA BOSTÄDER: Nybyggda småhus: 81st (2006-2008) Nybyggda flerfamiljshus: 34st (2006-2008) Ombyggda flerbostadshus: 8st 2006-2008 Källa: SCB Janstorp Havberg Slimminge SKURUP Villie RYDSGÅRD Katslösa Lindby Tånebro Västra Nöbbelöv Västra Vemmenhög SKIVARP Mossby Östra Vemmenhög BINGSMARKEN ABBEKÅS 10
SKURUPS KOMMUN I REGIONEN Skåne är en tätbefolkad region med en flerkärnig tätortsstruktur som ligger i ett attraktivt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. Detta har bidragit till att Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än 50 000 personer de senaste tio åren. Numera är Skåne en integrerad region där invånarna utnyttjar gemensamma tillgångar oberoende av kommungränserna. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur har inneburit att efterfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits till de omgivande kommunerna. En effektiv kollektivtrafik, framför allt spårbunden, bidrar till att människor i större utsträckning väljer att pendla till arbete och olika typer av aktiviteter. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att nå omgivande målpunkter i regionen. Närheten till hamnarna i Trelleborg och Ystad samt till Malmö Airport ger möjligheter till internationella resor och transporter. Skurups kommun utnyttjar inte enbart utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt och nationellt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen. Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ. För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är Destination Söderslätt, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området. Skurups kommun i regionen Tillsammans med södra delen av Malmö har dessa kommuner även bildat LEADER Söderslätt. Målet med LEADER-programmet är att näringsliv, kommuner och föreningar tillsammans och på lika villkor ska besluta om innovativa projekt på landsbygden. De idéer och projekt som LEADER Söderslätt samlas kring har möjlighet att få projektstöd från EU mellan 2008 och 2013. 11
ÖVERSIKTSPLANEN EN NY ÖVERSIKTSPLAN För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras. Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats, kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram. Funktion Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang. Syfte Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. Innehåll I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa. 12
Ansvar I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet ska användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö. Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Rättslig verkan Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång. Översiktsplaneprocessen Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden: 13
Programskedet Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun. Fördjupningar av översiktsplanen Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade. Samrådsskedet När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse. Plan- och prövningssystemet i övrigt Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt. Utställningsskedet Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande. Antagande Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige. 14
Regionplan En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen. Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt. Detaljplan En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer. En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare. Inledning om kommunen och översiktsplanen 1 Fastighetsplan Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan. Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan. Bygglov, rivningslov och marklov Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt. Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges. En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger. 15
Förhandsbesked Förhandsbesked utanför detaljplanlagt område innebär att Myndighetsnämnden för miljö och byggnad i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet. Bygganmälan och rivningsanmälan Byggherren ska göra en anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan ska fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda. Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet. 16