Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Relevanta dokument
Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Försurning. Johan Ahlström

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Modul 3: Ekologi Deadline: fre 15.1

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Provtagning och analyser

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Resultat från Krondroppsnätet

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

PM F Metaller i vattenmossa

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Hur reningsverket fungerar

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Materialet baserar sig på stoff från adressen Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Dagvatten en komplex blandning

- Mölndalsåns stora källsjö

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

JORD & SKOG Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Sura sulfatjordar vad är det?

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

FÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

3. Bara naturlig försurning

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Kretsloppet och vedeldningen

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Vatten och luft. Åk

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Transkript:

Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga försurningsprocesser Utlakning av basiska material från lättvittrade sediment Upptag av näringsämnen av träd Sura nedbrytningsprodukter (humus) Sulfidhaltiga mineraler kommer i kontakt med luft. Nitrifikation Antropogen försurning Förstärkning av naturliga processer Omställning av åkermark till skog (gran) Uttag av ved och GROT Sänkning av grundvattennivåer Surt regn/nedfall SOx, Nox SO 2, partiklar Andel försurade sjöar Så påverkar försurningen marken Näringsämnen lakas ut (näringsförrådet har halverats på 50 år) Skogen växer sämre Mykhorriza dör Förändrad flora Så påverkar försurningen sjöar Förändrad artsammansättning Giftiga metaller frigörs

SO2 utsläpp i Sverige ph i nederbörden över Mellansverige Försurad skogsmark Sulfathalter i referenssjöar ph värde i referenssjöar Försurning Utsläppen har minskat kraftigt Kalkningen hjälper delvis Försurningen kommer att vara ett problem lång tid framåt

De försurande utsläppen över Sverige minskar, men kalkningen av sjöar och vattendrag behöver fortsätta. Naturvårdsverket fördelar i år (2008) 188 miljoner till länsstyrelserna för åtgärder som ska minska försurningens negativa effekter. Naturvårdsverket fortsätter att prioritera att rätt mängd kalk sprids på rätt sätt. Kalkningen kan minska ytterligare utan att resultatet blir sämre. Vi fortsätter också höja kvaliteten, till exempel på hur och var man kalkar, för att nå bästa möjliga effekt, säger Ulf Larsson, handläggare på Naturvårdsverket. Fakta: Från 1990 till 2004 har det försurande nedfallet av svavel minskat med cirka 60 procent och nedfallet av kväve med cirka 30 procent. Försurning av sjöar och vattendrag har därför minskat i hela landet. Naturvårdsverket bedömer att mängden kalk som sprids kan minska med 30 procent jämfört med genomsnittet för 1997-99 för att anpassas till den minskade försurningen. Algblomning i Östersjön Övergödning Eutrofiering Eutrofiering = Mot ett mer näringsrikt tillstånd DN 050222 Naturlig variation av näringsstatus Näringsämnen begränsar tillväxten Oligotrof Mesotrof Eutrof Hypertrof näringsfattig varken eller näringsrik mycket näringsrik Sjöar är fosforbegränsade Hav är kvävebegränsade

Områden med eutrofierade vatten 14 000 av Sveriges 90 000 sjöar är eutrofierade Året i en sjö Vinter. Näringsämnen fria. Halten alger är låg Vår. Algerna växer till förbrukar näringsämnena. Sommar. Halten alger ökar tills all fosfor är förbrukad. Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs igen. Eutrofierade sjöar Mer plankton, alger, vass, fisk, mm Mer organiskt material som ska brytas ner, större syreförbrukning Syrefria bottnar, döda djur, giftigt svavelväte. Fosfor frigörs ur bottensedimenten. Året i ett hav Vinter. Näringsämnen fria. Halten alger är låg Vår. Algerna växer till förbrukar näringsämnena. Sommar. Halten alger ökar tills all kväve är förbrukad. Höst. Algerna dör. Näringsämnena frigörs igen. Eutrofierade hav Ökad tillväxt, plankton, alger, vass, fisk, mm Minskad tillväxt av blåstång. Ökad halt av ämnen som ska brytas ner. Ökad syreförbrukning Syrefria bottnar, döda djur, giftigt svavelväte, förstörda torskägg.

Blåstång Syrebrist vid havsbottnen Östersjöns ekosystem har havererat Självförstärkande övergödning. Syrefria bottnar frigör fosfor Cyanobakterier (alger) kan fixera kväve ur luften. Från Monitor 14, Naturvårdsverket. Antropogen eutrofiering Kväve Hushåll Jordbruk Kvävenedfall Industrier

Nedfallet minskar men inte tillräckligt Jordbruket står för ungefär 85 procent av utsläppen av ammoniak till luften. Delmålet inom Ingen övergödning är i princip redan uppnått. Källa: Naturvårdsverket. Eutrofiering Sjöar mycket bättre med förbättrad rening Hav fortfarande dåligt Havererat ekosystem Näringsämnen i grundvatten Nitrat (NO 3- ) i grundvatten brunnarna >100 000 pers dricker vatten med >10 mg/l

Eutrofierad mark Förändrar växtsammansättningen. Mer hundkäx, mindre lavar och mossor. Kväveöverskott gör att träden lyskonsumerar - undernäring av andra viktiga ämnen. Träden gulnar och tappar barr Kvävemättnad leder till försurning. Spridning Luftburna ämnen: kommer långt, globalt Vattenburna ämnen: oftast högsta halten närmast källan. Partikulärt bundet: fastnar i sediment Ackumulering i näringspyramiden: Fet fisk och modersmjölk största källan för människor. Konsumtion Bekämpningsmedel i vatten I grundvatten endast få substanser I ytvatten alltid detekterbara halter. Många gånger över riktvärden. I samtliga regnvatten fanns pesticider. 40% av dem förbjudna i Sverige Klorerade polyaromatiska kolväten PCB Elektrisk utrustning Fogmassor och lim Dioxin Bildas vid förbränning med klor närvarande Missbildningar, reproduktionsstörningar, carcinogena PCB Dioxin Klorerade polyaromatiska kolväten Nya ämnen i naturen Bromerade flamskyddsmedel PBDE, HBCDD PFOS, perfluorerade ämnen impregnering Ftalater mjukgörare i plast Hormonhärmare

Användning av ftalater* KemI Metaller Metaller som till vis koncentration är livsnödvändiga för oss Cu, Mn, Fe, Zn, Co, Cr, Se och I Metaller som är giftiga utan nödvändig biologisk funktion. Pb, Hg och Cd Hg i Kattfjordens sediment Kvicksilver

Bly Kadmium Marknära ozon Sveriges och EUs tröskelvärden för halten av marknära ozon Ozon (O3) reaktiv gas som är skadlig i låga doser Halter som ej skall överskridas p.g.a. risk för skador på vegetation Halt som ej skall överskridas p.g.a. risk för hälsoeffekter Halt som innebär skyldighet att informera allmänheten Halt som innebär skyldighet att varna allmänheten Marknära ozon, fotokemisk oxidant NO2 + VOC + solljus --> O3 (ozon) Kväveoxidutsläpp 65!g/m3 som dygnsmedelvärde 200!g/m3 som timmedelvärde 110!g/m3 som medelvärde under 8 timmar 180!g/m3 som timmedelvärde 360!g/m3 som timmedelvärde Överskrids under stora delar av sommarhalvåret i hela Sverige Överskrids vid sällsynta tillfällen i Sydsverige Överskrids flera gånger om året i Syd- och Mellansverige Överskrids vid sällsynta tillfällen i Sydsverige Överskrids aldrig i Sverige Kolväteutsläpp

Halter av NO 2 i atmosfären närmast jordytan