Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati

Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar och ta makt i det som berör mig och samhället. Mycket av drivkraften i ungdomsarbetet är att få ungdomar att växa, att få och ta ansvar, att upptäcka att man duger, att bli lyssnad till, och där har vi blivit bättre. Det hade varit illa om vi hade fortsatt att problematisera ungdomar. Det handlar om möjligheten att bli sedd och att få märka att mina erfarenheter räknas. Folkbildningens förhållningssätt tror jag är den springande punkten. Att möta en växande rasism och främlingsfientlighet och att skapa integration är just detta att ha en öppen attityd till alla människor, försöka bli av med fördomar, lyssna, se och lära. Röster om folkbildning och demokrati 51

Begreppet medborgare definieras ofta som en individs relation till staten. I de kommentarer som finns från intervjupersonerna i de olika projekten finns denna definition representerad, men dessutom lyfts en rad andra dimensioner fram. Begreppet kopplas exempelvis till demokrati, aktivitet, förhållningssätt, delaktighet och inflytande. För att kunna vara den aktiva, delaktiga och inflytelserika medborgaren nämns vissa förutsättningar såsom självkänsla och kunnighet. Folkbildningens roll blir att delta i den process som medför att medborgaren stärks i sin självkänsla och ökar sin kunnighet. Medborgarbildning är ett sätt att benämna denna folkbildningens insats. En jämförelse mellan begreppen medborgare och medlem kan utvisa att det finns likartade dimensioner i begreppen: Medborgarskapet i samhället kan ju översättas till medlemskapet i en organisation. Jag tror vi behöver samma diskussion internt som ute i samhället. Vad innebär det att vara medlem? Jag kommer ihåg en gammal slogan som löd: Endast ett aktivt medlemskap kan ge full valuta och utbyte av medlemsavgiften. Jag tror att detta också gäller medborgarskapet. Göran Lind Det finns ju paralleller mellan medlemskap och medborgarskap. Medlemskapet möter samma problem med bekvämlighet och servicetänkande som medborgarskapet. Frågan om hur man kan stärka det demokratiska och ansvarsfulla medlemskapet i den lärande folkrörelsen, kan till stor del föras över på medborgarperspektivet. Jörgen Hammarin 52 Röster om folkbildning och demokrati

Tillhörighet och delaktighet ingen självklarhet Ofta likställs medborgarskap med en persons juridiska tillhörighet till en nation. Denna tillhörighet är inte alltid självklar och innebär inte alltid delaktighet: De ungdomar som bor i Hammarkullen upplever sig inte ens som göteborgare. De är först och främst hammarkullare, sedan syrianer, kurder och så vidare, och sedan bor de i Göteborg Det finns ingen tro på det demokratiska systemet. Makt och identitet, framför allt hos killarna, ligger mera i att till exempel få respekt och status som rappare och målet är guldkedjor och limousine. Texterna är mycket politiska, men man räknar inte med att det etablerade politiska systemet ska kunna göra något åt det som är fel. Kenneth Johansson I någon mån har denna uppfattning kunnat nyanseras genom TBV:s projekt: Deltagarna i Unga tyckare har fått större kunskap om hur demokratin fungerar och en inre styrka i vetskapen om att diskussion fungerar bättre än konfrontation. Det har gett dem en plattform i livet att kunna uttrycka sig ifrån. Men om det gett dem övertygelsen att det demokratiska systemet fungerar för att påverka, det är jag tveksam till. De har nog också fått en större medvetenhet i ansvarsfrågor, som att komma i tid till exempel. Över huvud taget har attityderna till hur man beter sig förbättrats. De har kommit in på arbetsmarknaden och klarar att sköta jobbet, så visst har de blivit bättre och redigare samhällsmedborgare. Inom projektet har individer blivit stärkta och de har fått inflytande. Deltagarna var något skeptiska i början, men allteftersom tiden gått har de märkt att det går att lita på vuxna svenskar. Deltagarna har hittat kanaler som fört dem som grupp, eller individer, vidare in i samhället och för många av dem har det gått riktigt bra. Jag tror också att de fått ett annat tidsperspektiv: att inte bara leva här och nu utan börja tänka i ett längre tidsperspektiv, medveten om att vad de gör nu spelar roll för framtiden. Kenneth Johansson Deltagarna har hittat kanaler som fört dem som grupp, eller individer, vidare in i samhället. Röster om folkbildning och demokrati 53

Relationen mellan individen och staten tydliggjordes också när ungdomarna började att ta till sig att samhället, genom polis, räddningstjänst och politiker, faktiskt kan arbeta för att vara stödjande: I samband med katastrofbranden kom ryktet igång att det var skinnskallar som låg bakom och det var nära att utbryta krig. När vi lyckades få invandrarungdomarna att komma ner till räddningstjänsten och träffa polis och politiker så visade det invandrarfamiljerna att det svenska samhället faktiskt ställde upp. Där var projektet ett forum att hjälpa dem att ta nya kontakter för att få svar på alla sina frågor, vilket i sin tur nog ledde till att man stärkte sin roll som samhällsmedborgare. Kenneth Johansson Bilden av relationen mellan individ och stat och möjligheterna till inflytande påverkas av olika aktörer, inte minst massmedia: Demokrati är inte bara föreningsdemokrati, utan också att vara aktiv och delaktig i det samhälle man lever i. Medborgarskap handlar ju om delaktighet. Tillsammans med de äldre ungdomarna har vi pratat om att demokrati inte bara är föreningsdemokrati, utan också att vara aktiv och delaktig i det samhälle man lever i. Men tilltron till att man kan påverka är låg. Själv tror jag att det bland annat beror på att massmedia hela tiden säger att vi kan ingenting påverka, att EU styr, att marknaden styr och så vidare. Aktiva medborgare med självkänsla Ola Osbeck Vid Botkyrka folkhögskola har arbetet inneburit att deltagarna börjat agera genom att vända sig till kommunen, de har börjat att påverka: Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som bor i det här samhället ska ta ansvar och ta makt i det som berör mig och samhället. Det var många som började ta det steget framåt och uppleva att jag tränger inte på någonstans utan jag intar snarare min plats... Jag tror att många förstått tanken just därför att de har fått testa olika former. En av grupperna har inte den teoretiska ramen, men det in- 54 Röster om folkbildning och demokrati

tressanta är att de kanske fattat allra mest, eftersom de gjorde det i konkret handling. Eric Hartig Medborgarskapet kan innehålla olika dimensioner och en av dem som lyfts fram som viktig är självkänslan: Vi pratade om medborgarskapet på så sätt att det handlade om att stärka självkänslan, att stärka jaget: Jag duger! Utifrån det tar man kraft i samhället också som medborgare. Mycket av drivkraften i ungdomsarbetet är att få ungdomar att växa, att få och ta ansvar, att upptäcka att man duger att blir lyssnad till, och där har vi blivit bättre. Det hade varit illa om vi hade fortsatt att problematisera ungdomar. Ola Bojestig För att människor ska kunna agera behövs ofta en ny form av kompetens men också att ens erfarenheter och åsikter tas på allvar: De har en annan självkänsla. De vågar framföra sina önskemål och jag märker genom samtalen att de är medvetna på ett annat sätt. Bland annat genom att de nu kan ta del av information de inte haft tidigare och att deras värld blivit större... Det handlar om möjligheten att bli sedd och märka att ens erfarenheter räknas. Det i sin tur främjar de medborgerliga dygder som behövs för att skapa tolerans, förståelse och öppenhet i samhället. När det gäller de distansutbildningar som vi själva arrangerar på nätet så handlar det om sammanhållna grupper där man inte är anonym och kan göra sin röst hörd. De kan många gånger vara mer demokratiska än i det fysiska rummet, där några kan dominera och andra sitta tysta och inte tvingas göra sin röst hörd som man måste på nätet. På nätet väger alla lika. Birgitta Callerud Det handlar om möjligheten att bli sedd och märka att ens erfarenheter räknas. I den relation som finns mellan individ och stat ingår ofta en definition av rättigheter och skyldigheter för båda parter. Att diskutera de skyldigheter som är förknippade med medborgarskapet är en infallsvinkel som inte har fungerat, tycker jag. Ungdomar har inte den pliktkänsla som motiveras rent Röster om folkbildning och demokrati 55

teoretiskt. Det visar också viss ungdomsforskning. Prat om skyldigheter i ett demokratiskt samhälle framkallar olust och leda. Sina rättigheter känner man inte heller till så bra. Alf Rikner Medborgaren som delaktig i lokalsamhällets utveckling Om vi tänker oss att medborgarbegreppet innefattar dimensionen delaktighet, kan även lokalt utvecklingsarbete omfatta diskussioner om medborgarskap: Prat om skyldigheter i ett demokratiskt samhälle framkallar olust och leda. Det diskuteras speciellt i den utbildning som kallas lokalt utvecklingsarbete. Det anknyter mycket till community work, det vill säga hur förfördelade människor i ett bostadsområde kan bli aktiva i samhällsarbetet. De som på grund av språk, religion, fattigdom, kön, sämre utbildning eller liknande orsaker inte tar för sig eller gör sin röst hörd. Mikael Löfgren I projektet på Viskadalens folkhögskola anges att utgångspunkten är en stark tilltro till alla människors förmåga att utvecklas till kreativa, kunniga, medvetna och mångsidiga människor. Men också att mycket är beroende av livssituationen; det sociala samspelet, handlingsfrihet, uppmuntran, stimulans, motivation, utmaningar etc: Folkbildningens förhållningssätt tror jag är den springande punkten. Att möta växande rasism och främlingsfientlighet och skapa integration innebär just att ha en öppen attityd till alla människor, försöka bli av med fördomar, lyssna, se och lära. Det handlar om människosyn och pedagogisk grundsyn men också, eftersom vi är en folkrörelseägd folkhögskola, om en samhällssyn. Det är inte alltid lätt. Fritidsledare och andra i utbildning vill ofta ha nyckeln eller metoden för hur de ska göra. Det finns förvisso tips, men det måste börja med att du själv omfattar det här förhållningssättet. Mikael Löfgren En av folkbildande verksamheters uppgifter är att skapa mötesplatser och arenor för samverkan och här kommer också begreppet medborgare med i diskussionerna: 56 Röster om folkbildning och demokrati

Det finns demokrati- och medborgarperspektiv i de arbetsområden vi fokuserar på: Ideellt forum (nätverk för social ekonomi och samhällets demokratisering), hälsa och miljö, demokrati och ledarskap, drogförebyggande samhälle, bildning och kultur, integration samt språket och makten. Jan Linde Medborgaren är medborgare i nationen (enligt grundlagen) och medlem i kommunen (enligt kommunallagen). Frågan om inflytande är dock likartad, oavsett om det gäller nationell eller lokal påverkan: Frågan om hur stort inflytande man anser sig ha och hur stort inflytande man vill ha är väldigt viktig i allt bygdeutvecklingsarbete. Det är en stor fråga, som varit central bland annat vid de rundabordssamtal kommunen bjudit in till. Genomgående är att man vill att besluten ska tas närmare dem som berörs. Vi har också diskuterat vad som krävs för att ungdomarna ska vilja komma tillbaka till bygden, hur vi kan knyta kompetens hit, vilka frågor som aktiverar fler kvinnor och så vidare. Tittar man på sammansättningen i de sammanhang där bygdeutveckling diskuteras är medelålders män i majoritet. Kvinnor och ungdomar är grupper som är marginaliserade, och för dem vill skolan gärna göra utbildningar som höjer deras kompetens och delaktighet. Ulrika Karlsson Även om olika personer önskar mer eller mindre inflytande, gäller det att uppmärksamma de tillfällen då människor önskar påverka. Viljan till delaktighet och inflytande måste tas på allvar: För deltagarna ute i bygden betyder det mycket att någon lyssnar och tar dem på allvar. Jag har många bevis på att det fått dem att våga mera och tro på sin egen förmåga. Det i sin tur gör att de tar initiativ och blir mer delaktiga. Vi har också haft deltagare som varit aktiva nazister och kommit med alla attribut men med tiden har de ramlat av och de kommer med rutig skjorta. På ett annat ställe hade vi en deltagare som var på väg in i alkoholism, men som satsat helhjärtat på den kurs han deltagit i. Och jag tror det fungerar därför att det vi gör är på riktigt, deltagarna tycker det är meningsfullt. Berit Sisell För deltagarna ute i bygden betyder det mycket att någon lyssnar och tar dem på allvar. Röster om folkbildning och demokrati 57