Elevkårer - Varför lyckas vissa bättre än andra? Pelle Ekedahl och Jakob Hultgren
Abstract 1. Inledning 1.1. Problemställning 1.2. Metod 1.3 Material och källkritisk diskussion 1.3.1 Data för kvantitativ analys 1.3.2 Litteratur 1.4. Avgränsning 2. Bakgrund 2.1. Elevrörelsen historiskt 2.2. Elevrörelsen idag 3. Resultat och analys 3.1. Kvantitativ undersökning 3.1.1. Samband mellan akadamikerbakgrund och medlemsanslutning 3.1.2. Samband mellan extern finansiering och andel medlemmar 3.1.3 Samband mellan snittligt slutbetyg och medlemsanslutning 3.1.4. Geografiska faktorers påverkan 3.2. Kvalitativ undersökning - Intervjuer med utvalda elevkårer 3.2.1. Tullinge Gymnasiums elevkår 3.2.2. Stjerneskolans elevkår 3.2.3. Kungsholmens Gymnasiums elevkår 3.3. Analys av kvalitativ undersökning 4. Avslutning 4.1 Slutsats 4.2 Diskussion Bilaga 1,2,3
1. Inledning 1.1. Presentation Idag finns elevkårer på runt hälften av Sveriges gymnasieskolor. De har i viss mån ersatt elevråden, och tagit över ansvaret i att tillvarata sina medlemmars politiska, rättsliga, sociala och kulturella intressen på skolorna. Dock når inte alla elevkårer sin fulla potential, och bara en sjättedel av kårerna går att räkna som framgångsrika. Vad beror detta på? Är det en ren slump, baserat på driftiga individers, eller går det att se ett mönster? Kan det finnas samhälleliga faktorer som påverkar huruvida en elevkår blir framgångsrik? I denna rapport kommer vi titta närmare på några aspekter och se huruvida de påverkar, både genom att göra regressionsanalyser på data och intervjua framgångsrika elevkårer om vad som hjälpt dem. 1.2. Problemställning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns några samhälleliga eller lokala faktorer som påverkar en svensk elevkårs framgång, och om så är fallet, ta reda på vilka dessa kan vara. 1.3. Metod Vår undersökning är tvådelad, i form av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa analysen ämnar vi att med hjälp av relevant data utföra regressionsanalyser och med hjälp av dessa se om det finns några samband mellan de variabler vi ställt upp. I den kvalitativa kommer ett antal intervjuer med personer från utvalda elevkårer presenteras. Med dessa hoppas vi kunna gräva djupare i påverkande faktorer vi inte kan nå via den kvalitativa undersökningen. Urvalet av elevkårer har gjort med ambitionen att hitta framgångsrika elevkårer som arbetar utifrån olika förutsättningar. Kungsholmens elevkår är Stockholms största i medlemsstatistiken och var förra året nominerat till Årets Elevkår, en årlig tävling bland elevkårer. Kungsholmen representerar en etablerad och rutinerad elevkår i undersökningen. Stjerneskolans elevkår och Tullinge Gymnasies elevkår är båda nykonverterade elevkårer som lyckats växa starkt under några få år. Tullinge gymnasium representerar dessutom förortskolorna i undersökningen, såväl som Stjerneskolan representerar landsbygden. Alla dessa tre utgör tillsammans en bra undersökningsgrund för de faktorer vi söker.
En viss litteraturstudie har också gjorts, för att kunna ge en korrekt bakgrundsbild av elevrörelsen historiskt sett och idag. För att komplettera bakgrundsredogörelsen intervjuades Sveriges elevkårers ordförande Mattias Hallberg. 1.4. Material och källkritisk diskussion 1.4.1 Data för kvantitativ analys Den data vi får fram på elevkårer i Sverige utgår ifrån Sveriges Elevkårers medlemsregister för 2013. Sveriges Elevkårer samlar en stor del av alla elevorganisationer i Sverige (förutom de som antigen är medlemmar i Sveriges Elevråd - SVEA eller inte alls är organiserade i en branschorganisation). Det innebär att det kan finnas elevkårer som inte är medlemmar hos Sveriges Elevkårer men ändå, rent hypotetiskt, har många medlemmar. Detta tros vara mycket osannolikt, då en stor elevkår tjänar väldigt mycket på att gå med i en branschorganisation. Datan om andelen föräldrar med akademiskt utbildade föräldrar baseras på data från Centrala studiestödsnämndens (CSN) studiemedelssystem för gymnasieelever. Detta antas vara en tillförlitlig källa, p.g.a. sin tillgång till all data kring svenska medborgare och deras möjlighet att sammanföra sin data med andra myndigheters register. Datan kring finansiering kommer också från Sveriges Elevkårer, som kommuner kan stödja för att indirekt stödja elevkårerna. Dock kan kommuner och andra finansiärer stötta elevkårerna på andra sätt, t.ex. direkta bidrag eller s.k. ungdomsombud. Därför blir inte siffrorna helt pålitliga men ger ändå ett hum om huruvida det fungerar. 1.4.2 Litteratur Den litteratur vi använt oss av kommer främst från Elevrörelsens förlag, som är Sveriges Elevkårers egna förlag. Böckerna som skrivs där är tendentiösa, då organisationen driver en agenda kring att det bör finnas en elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. Dock är den en förlitlig källa när det gäller att redogöra för elevörelsens historia. 1.5. Avgränsning I vår kvantitativa undersökning kommer vi fokusera på elevkårer med en medlemsanslutning på över 70 %. Detta gör vi på grund av att vi anser att detta är en bra och lämplig gränsdragning kring om en elevkår har lyckats eller inte.
2. Bakgrund 2.1. Elevrörelsen historiskt Elevorganisationer har funnits lika länge som det funnits elever. Särskilt på de s.k. katedralskolorna var det vanligt med organisationer för förströelse och ekonomisk vinning. De så kallade gymnasistföreningarna skapades på gymnasierna i stiftsstäderna. Den första elevkåren grundades 1862 på Sven Eriksson-gymnasiet i Borås, dåvarande Tekniska läroverket, som ett sätt för eleverna att organisera sig, för att kunna föra en röst mot skolledningen, samt för att kunna göra mängdinköp av vissa saker. En typ av inköp som dessa organisationer gjorde var de så kallade gymnasistringarna. De var ringar som köptes in och bars under tiden man gick på gymnasiet. För varje år man klarade av köptes in ringar, motsvarande studentmössor i nutid. Dessa ringar köptes in gemensamt för att få ett bättre pris. Det är också därifrån uttrycket första ring kommer ifrån, som ett sätt att berätta vilken klass man går i, men då som att man klarat första ring om man gick andra året. 1 På de tekniska läroverken bildades elevkårer vars grad av organisation får betraktas som väl utvecklad. Man hade starka band med näringslivet, och utövade både ekonomisk verksamhet, påverkansarbete, samt även skoldanser och andra sociala aktiviteter. 1932 grundas även TLE, som är elevkårerna på de tekniska läroverkens centralorganisation. 2 Efter andra världskriget anser politikerna att elever måste fostras i demokrati för att inte låta det som hände i Tyskland ske i Sverige. Därför bestämmer man att det på varje gymnasieskola i Sverige skall finnas ett elevråd, som blir ett sätt för alla elever att prova på representativ demokrati. Under senare delen av 40-talet skapas därför elevråd på skolor runt om i Sverige och 1952 skapas SECO - Sveriges Elevers Centralorganisation. Elevkårerna och elevråden jobbar under denna tid parallellt - elevkårerna på de tekniska gymnasierna och läroverken, samt elevråden på de allmänna. 1966 är ett viktigt år för elevrörelsen. Då går Saco-lärarna i strejk och lämnar eleverna själva i en hel månad. Elevkårerna och elevråden tar då över undervisningen i skolan, och sköter då själva om skolan under en månad. Detta gav en stor skjuts till elevrörelsen. 3 1969 ändrar SECO, efter mycket debatt under hela 60-talet, riktning och fokuserar nu på elevkårer med individuellt medlemskap. 1 Historia, Elevkåren Teknis, 2011-02-16, hämtad 2014-03-10, http://teknisboras.se/elevkaren/historia/ 2 Kessel, D., & Harris, M. (2009).Elevkårsboken. Stockholm: Elevrörelsens förlag. 3 Skolkonflikt och strejk 1966, SR Minnen, Publicerat torsdag 16 mars 2006 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=591643
Under 70- och 80-talet blir elevrörelsen mer politisk och driver frågor om sexualundervisning och avskaffade betyg. En konflikt finns dock mellan de som vill ha fokus på politiska frågor och de som vill fokusera på det som förut mer drevs, det vill säga studiesocial verksamhet. Båda verksamheterna drevs, likväl som inköp av skolmaterial såsom pennor och miniräknare. 1984 går SECO och Elevförbundet ihop och skapar Elevorganisationen, som jobbar för elevers rättigheter efter facklig modell, med individuellt medlemskap. 80-talet blir också inledningen på åter en konflikt mellan de grupper som förespråkar kollektiv anslutning istället för individuell. Konflikten pågår i många år, och kulminerar 1994 när Sveriges Elevråd - SVEA skapas som en reaktion på uteslutningen av elevråd. 1995 släpper elevorganisationen in elevråd igen för att svara på kritiken, men då var det för sent. 2000-talet kantas elevrörelsen av flest elevråd. Kritiken mot att det politiska arbetet blev allt starkare och 2001 tog man bort de två skrivelserna om avskaffande av betyg och friskolesystemet i det skolpoltiska programmet, för att 2005 ta bort det i sin helhet. 2007 bytte organisationen namn till Sveriges Elevråds Centralorganisation, och fokus hamnade nu på formen det föreningsbaserade elevrådet, vilket liknar elevkårer till strukturen med fokuserar istället på föreningarnas vikt i det hela. Elevrådet skulle bara dela ut bidrag och repesentera rådsstrukturen på skolan. 2009 godtog årsmötet ett principprogram som fastslog att elevers organisering på skolorna skall vara i elevkårer, självständigt från skolans strukturer. Då inleddes också det arbetet som gick ut på att stänga ner elevråden runt om på gymnasieskolorna i Sverige och istället få eleverna att själva starta upp egna organisationer som tillvaratar deras intressen. 4 2.2. Elevrörelsen idag Dagens gymnasiala elevrörelse innehåller två konkurrerande organisationsformer som båda kan anses ta tillvara på elevers gemensamma intressen; elevkårer och elevråd. Den sistnämnda var länge den vedertagna strukturen, men har på senare år utmanats av den alltmer växande elevkårsrörelsen. Skillnaderna dessa emellan är flera, men den mest relevanta får anses vara självständigheten. En elevkår är en självständig ideell organisation som verkar obunden från högre instanser. Ett elevråd skiljer sig i struktur från skola till skola, men allt som oftast handlar det om ett råd över vilket skolledningen styr och ställer. De demokratiska värdena förtydligas också i strukturen av en elevkår då de förtroendevalda väljes direkt av medlemmarna 4 Intervju med Mattias Hallberg, Sveriges elevkårers ordförande
på ett årsmöte. Elevrådsrepresenterna väljs klassvis och garanterar inte ett frivilligt engagemang eftersom platserna måste fyllas. De senaste åren har fler och fler elevråd konverterats till elevkårer, varpå trenden tydligt riktar sig åt att den strukturformen. Med ovanstående resonemang lagd till handlingarna har vi valt att fokusera på elevkårer i vår redogörelse för dagens elevrörelse. 5 Sveriges Elevkårer är en branschorganisation i vilken alla officiella elevkårer är medlemmar i. De har idag 322 medlemsföreningar som tillsammans skapar ett understöd av ca 62000 elever. Organisationen har som syfte att stärka deras medlemmar i deras arbete att skapa en mer givande skoltid. De fungerar inte bara som ett vägledande och utbildande verktyg för elevkårerna, utan också som en finansiell supporter. Sveriges Elevkårer får statligt bidrag vars storlek bestäms utifrån antal medlemsorganisationer. Elevkårerna får sedan en del av bidraget i relation till hur många medlemmar de lyckas värva på sin skola. Praxis inom elevkårssverige är att syftet formuleras till att skapa en mer givande skolgång genom att tillvarata medlemmarnas ekonomiska, ideella, sociala, akademiska och fackliga intressen. Med anledning av att syftet beror på medlemmarnas intressen kan elevkårerna skilja sig åt i vilken verksamhet de bedriver, men det finns givetvis ett mönster. Nästintill alla elevkårer erbjuder social verksamhet, främst i form av fester och dylika evenemang. Genom sin självständighet har elevkårerna större frihet i vilka sorts evenemang de genomför, och det är också i det sociala som många kårer har sin grund. Vidare bedriver många elevkårer påverkansarbete, oftast riktat mot skolledningen. Missnöjda elever framför sina klagomål till elevkåren som genom specifika representanter för deras talan emot högre instanser. Utöver detta erbjuder många elevkårer medlemsförmåner i form av rabatter på närliggande caféer, kulturaktiviteter och dylikt. Elevkåren som organisering är dock inte helt problemfri. Ett problem som många elevkårer tampas med osämja med skolledningen. När det skolledningsledda elevrådet konverterar till en elevkår reagerar många skolledningar negativt. Elevorganiseringen blir helt plötsligt en icke kontrollerbar motpart som är fria att forma sin verksamhet på egen hand. Ett utvecklat samarbete med skolledningen är vitalt för en lyckad elevkårsverksamhet, då en stor av del driften utgår ifrån detta. I många fall kan osämjan bero på en bristande tro på elevkårens förmåga. Denna skepticism förekommer ibland hos andra vuxna elevkåren interagerar med. 5 Kessel, D., & Harris, M. (2009).Elevkårsboken. Stockholm: Elevrörelsens förlag.
Kårer samarbetar ofta med företag kring fester, studentmösseförsäljning och dylikt. Dessa företag är vinstdrivande som tenderar att sätta överpriser i tron om att elevkårerna ej ska märka. 6 6 Intervju med Sveriges Elevkårers ordförande Mattias Hallberg
3. Resultat och analys 3.1. Kvantitativ undersökning 3.1.1. Samband mellan akadamikerbakgrund och medlemsanslutning 7, 8 Skolverkets undersökning om studieresultat och social bakgrund slår fast att föräldrars utbildnings- och yrkesmässiga bakgrund influerar barnens personlighet såväl som framtid. Betygen, fortsatta studier och allmänna tankar om vad som är möjligt är alla tre faktorer som påverkas av om fadern studerat juridik eller snickeri. 9 Mot denna bakgrund har vi valt att undersöka huruvida det går att påvisa en korrelation mellan skolor med många barn till akademiker och elevkårer med medlemsanslutning. I diagrammet ovan ser vi en x-axel som 7 Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS -( separata skolblad för varje enskild punkt) http://siris.skolverket.se/ 8 Sveriges Elevkårers medlemsregister för 2014 9 Hallerdt, B. (1995).Studieresultat och social bakgrund: En översikt över fem års forskning. Stockholm: Skolverket.
visar elevkårer med högre anslutningsgrad är 70 % samt en y-axel som visar andel elever med akademikerföräldrar på skolorna kårerna tillhör. Denna regressionsanalys visar på korrelationen mellan hur hög andel av eleverna på en skola som har föräldrar med akademisk bakgrund (dvs har läst mer än 15 högskolepoäng) och hur hög andel medlemmar elevkåren på skolan har av eleverna. Korrelationen är relativt stark, +0,28, vilket innebär att det finns ett visst samband mellan hög andel akademiker och hög anslutningsgrad. Detta resultat skall dock inte enbart tolkas som en direkt korrelation parametrarna emellan, utan kan också påverkas utav andra faktorer, som gås igenom under detta. Akademiker bor främst i storstadskommuner, och dessa kommuner har även andra parametrar som påverkar medlemsanslutningen. 10 3.1.2. Samband mellan extern finansiering och andel medlemmar 11, 12 Ovan visas en regressionsanalys mellan andelen medlemmar i elevkåren och andelen lokal finansiering relativt Sveriges Elevkårers grundbelopp. Även här ser man att det finns en relativt stark korrelation, 0,25. Detta innebär att i de kommuner där det ges extra bidrag till elevkårer 10 Se bilaga 2 11 Sveriges Elevkårers finansieringsdata för 2013 12 Sveriges Elevkårers medlemsregister för 2014
finns det också bättre fungerande elevkårer. Dessa medel används till att utbilda elevkårsaktiva, skapa mötesplatser för dessa och dela ut böcker och material. Det är främst storstadsområden som bidrar med pengar till elevkårsutveckling. 13 3.1.3 Samband mellan snittligt slutbetyg och medlemsanslutning Slutbetyg representerar i denna rapport ett mått på en skolas studiemotivation, och det är av den avsikten vi valt att analysera det. Från början var vår tanke att undersöka ett samband mellan höga antagningspoäng till gymnasiet och hög anslutningsgrad. Tyvärr är antagningspoäng ett dåligt mått det vi ville undersöka, då spannet mellan högsta och lägsta varierar beroende på storlek av rådande konkurrens till gymnasieskolan, samt även viss betygsinflation över landet. Det data vi kunde hitta som var någorlunda lika runt om i landet är den om slutbetyg från gymnasieskolan. Regressionsanalysen visar på korrelationen mellan det genomsnittliga slutbetyget på skolorna i undersökningen (en andel av det högsta betyget 20.0 - t.ex. 0.75 i grafen skulle motsvara 15.0) och deras elevkårs anslutningsgrad. Här ser man ingen korrelation mellan höga slutbetyg och hög anslutningsgrad. 13 se bilaga 3 14 Gymnasieskolan - Antal elever som började 2011 eller senare, per skola, program och inriktning 2013, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS, http://siris.skolverket.se 15 Sveriges Elevkårers medlemsregister för 2013 14, 15
3.1.4. Geografiska faktorers påverkan 16 Bilden ovan visar var de elevkårer med högst anslutningsgrad är belägna. De röda pilarna visar var kårer i spannet 80 % och uppåt befinner sig, och orangea cirklarna visar var kårer i spannet 80-60% befinner sig. Två kårer i Sundsvall och en i Umeå är visas ej på kartan. Det är tydligt att de framgångsrika elevkårerna är centrerade till Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, 16 Sveriges Elevkårers medlemsregister sorterat efter koordinater på skola. http://batchgeo.com/map/elevkar
Kristiansstad-Hässleholm, Kalmar, Uppsala, Linköping och Karlstad. Dessa områden är också alla områden med hög akademikertäthet, enligt vad som visas i statisiken från SCB. 17 3.2. Analys av kvantitativ undersökning Tre resultat från den kvantitativa undersökningen (akademikerbakgrund, extern finansiering och geografiska förutsättningar) har tydliga kopplingar till varandra. Resultatet kring akademikerbakgrund kan förklaras med påverkan från geografiska förutsättningar, eftersom akademiskt utbildade personer oftare återfinns i storstäderna. På samma sätt kan resonemanget vändas på, d.v.s att analysresultatet kring geografiska förutsättningar kan förklaras med den höga akademikertätheten. Vidare kan också storstadsfaktorn också förklaras med att kommuner och län i dessa områden har större kapital och genom dessa större möjligheter att stödja elevrörelsen ekonomiskt. Mot denna bakgrund kan vi konstatera att det blir problematiskt att slå fast huruvida alla faktorer tillsammans påverkar eller om bara några av dem gör det. 3.3. Kvalitativ undersökning - Intervjuer med utvalda elevkårer 3.3.1. Tullinge Gymnasiums elevkår Anton Löwstedt är ordförande för Tullinge gymnasiums elevkår som startades för två år sedan, år 2011. Anton var med från början, först som styrelseledamot och nu som ordförande. Uppstarten av elevkåren har varit en utmaning konstaterar han, och hänvisar till de äldre elevernas ovilja att köpa ett nytt koncept som inte rådde på skolan när de började. Mot denna bakgrund pratar Anton om vikten av att fånga upp ettorna vid skolstarten, och hur detta var helt avgörande i etableringen av Tullinge Gymnasiums elevkår. De lyckades, och idag är det dem eleverna som sätter tonen. Anton påpekar att det fortfarande går att urskilja ett mönster hos ålderskullarna. Eleverna är som mest engagerade i ettan, för att sedan påbörja en resa uppåt i gymnasiet under vilken deras engagemang allt som oftast minskar med tiden. Anton menar att hans elevkårs verksamhet kan delas in i två delar - en som syftar till att skapa gemenskap och en som tar tillvara på elevinflytandet. Med detta menar han att de bedriver 17 Se bilaga 2.
social verksamhet i form av fester och andra sociala evenemang, samt påverkansarbete i vilket de bedriver elevernas talan emot skolledningen. I sitt arbete samarbetar Anton och hans styrelse ofta med skolans ledning, varpå jag undrar hur deras relation ter sig. Han menar att den är mycket god, och poängterar att elevkåren är en stor tillgång för skolan. Han talar om risken att elevinflytandet tolkas som en revolterande handling som syftar till att göra anspråk på makten i skolan, när det istället oftast handlar om diskussion kring vad som kan förbättras. Det är denna problematik många elevkårer lever med menar Anton, samtidigt som han gladeligen konstaterar att detta inte gäller hans kår. På Tullinge ger skolledningen istället mycket ansvar, både ekonomiskt och förtroendemässigt. Som exempel på detta visar han på direkta, finansiella bidrag samt hur elevkåren deltog i anställningsprocessen av skolans biträdande rektor. Slutligen förespråkar Anton vikten av enskilda individers engagemang. I uppstarten av Tullinges elevkår fanns det en grupp individer, i vilken Anton ingick, vars insats var avgörande i etableringen av organisationen. Detta menar Anton är en vital förutsättning i allra flesta fall, då elevkåren är uppbyggd och skapad av sina medlemmar. 3.3.2. Stjerneskolans elevkår Martin Svedlund är ordförande i elevkåren på Stjerneskolan som ligger i Torsby. Även denna kår startades 2011, och har sedan dess ökat sin aktivitet avsevärt. Skolan har ca 600 elever varav ca hälften av dem studerar idrottsliga program. I och med att Torsby är en tätort med ca 13000 invånare pratar Martin om vikten av att ge eleverna en möjlighet att aktivera sig utanför studierna. Däri menar han att elevkåren fyller en viktig funktion på skolan, främst att genom att se till att det alltid händer någonting roligt på skolan, som Martin själv uttrycker det. Det är deras primära verksamhet, som vi översätter till social verksamhet. Även här lyfts samarbete med skolledningen som en framgångsfaktor, eftersom det underlättat elevkåren snabba tillväxt. Vad det gäller den elevfackliga verksamheten hanteras den av ett institution vid namn elevfullmäktige, i vilken elevers klagomål hanteras och diskuteras. Elevkåren har aktivt hållit sig neutrala i frågor som tas upp det där, d.v.s. missnöje kring undervisningen i stort. Martin menar att detta har varit en effektiv arbetsfördelning, eftersom elevkåren då nästan enkom kan ägna sig åt gemenskapsfrämjande verksamhet. Styrelsen står för i stort sett allt aktivt engagemang i dagsläget, något som Martin förklarar genom att hänvisa till nystarten. Inom styrelsen är representationen från skolans olika program och årskullar väl fördelad, alla förutom ettorna är
representerade. Han tror att jämn representation är viktigt, och hävdar att det spär på alla elevers känsla av delaktighet i kåren. Trivseln på skolan är enligt nyligen publicerade undersökningar hög, och i samma enkät framförde många elever positiv respons på elevkårens ökade verksamhet. Martin förklarar framgången med det hängivna engagemanget hos vissa individer, och att dessa har lyft kårens ansikte utåt. Han trycker också på att de små ansträngningarna tillför mycket glädje hos eleverna, som i sin tur höjer kårens varumärke i gemene elevs ögon. 3.3.3. Kungsholmens Gymnasiums elevkår Henrietta Cahn är för närvarande vice ordförande i Kungsholmens Gymnasiums elevkår. Kungsholmen har en gedigen historia av elevorganisering, säger hon och hänvisar till att det funnits en elevorganisation sedan skolans start. Denna har pendlat struktureringsmässigt, mellan elevråd och elevkår, men är sedan 5 år tillbaka ordnad efter det senare. Under elevkåren finns ett antal föreningar vars historia är betydligt längre än den nuvarande elevkåren, vilket Henrietta använder för att påvisa hur stort engagemanget är på skolan. Kungsholmens elevkår är Stockholms största till storleken och medlemskapet innefattar i dagsläget alla skolans elever. Hur de har lyckats med detta menar Henrietta har flera förklaringar. Först och främst lyfter hon kårens ambition att inkludera alla medlemmar som en framgångsfaktor. Detta är något som de flesta elevkårer strävar efter, men sällan lyckas fullt ut med. Kungsholmen består av teoretiska program uppdelat i tre delar: en svensk sektion, en engelsk och en IB-sektion (International Baccalaurate). Detta innebär att det svenska språket blir en exkluderande faktor på skolan, varpå elevkåren arbetat hårt för att anpassa sig. Kungsholmen är Sveriges enda tvåspråkiga elevkår, vilket innebär att alla texter, filmer och protokoll de producerar måste finnas tillgängliga på både svenska och engelska. Henrietta menar att detta har varit avgörande för den oerhörda medlemsanslutningen. Till detta menar hon att deras verksamhet är tillräckligt bred för att inkludera alla, d.v.s. att alla kan dra nytta av kåren på något sätt. Även på Kungsholmen pekas det välutvecklade samarbete med skolledningen ut som en anledning till varför elevkåren lyckats. Henrietta berättar om hur ledningen tillhandahållit elevkåren tre olika rum i skolans lokaler, samt hur deras medarrangemang av öppet hus bl.a. resulterade i 100 fler sökande till skolans naturlinje. De lyckades att motivera blivande elever att
söka skolan genom att locka med elevkåren, och Henrietta menar att det är avgörande att etablera kårandan från årskurs 1. Kungsholmens elevkår är en av få kårer som aktivt tar avstånd från medlemsavgift, något som Henrietta menar kan ha bidragit till att medlemmarna känner stort förtroende för organisationen. När Henrietta tvingas peka ut en förutsättning som spelat störst roll i utvecklingen lyfter resonemanget om att med höga studieambitioner kommer ofta höga ambitioner överlag. Kungsholmen är ett av Stockholms mest populära gymnasium och eleverna är mycket studiemotiverade, vilket gör att de gärna också engagerar i skoltid utanför klassrummet. Hon menar även vissa individer har betytt extra mycket för kårens utveckling, särskilt i uppstartsprocessen. Personer som syns och innehar ett brett kontaktnät på skolan har större förutsättningar att nå ut till fler elever, vilket gör en kår som tidigare saknat individer som dessa då kan expandera och attrahera fler till att engagera sig. 3.4. Analys av kvalitativ undersökning Alla dessa tre elevkårer är exempel på framgångsrika elevorganisationer som lyckats skapa en bred medlemsanslutning, många aktiva medlemmar och en bred verksamhet. Deras förutsättningar skiljer sig, sett till antal elever, program, omgivning, m.m., men en del gemensamma parametrar går att finna. Den allra tydligast förekommande förutsättning för en lyckad kårverksamhet verkar vara en accepterande och samarbetsvillig skolledning. Alla tre undersökningsobjekt trycker på detta som en viktig faktor i sitt arbete, med hänvisan till det är mycket av verksamheten beror på detta samarbete. Den elevrättsliga verksamheten handlar i stort sett endast om dialog med denna motpart, varpå en grundläggande osämja försvårar halva arbetet. Jämn representation lyfts också fram som framgångsbringande faktor. Detta påstås, av både Henrietta och Martin, leda till medlemmarna känner sig inkluderade och delaktiga i kåren som organisation. Vidare talar både Henrietta och Anton om vikten av att inrätta idén om kåren från elevers intåg på skolan. Det är sedan dessa om elever som sätter tonen, och därför får denna prioritering anses vara vital i etableringen på skolan. Slutligen finns en avgörande företeelse framburen i samtliga intervjuer: vikten av enskilda, framstående individers engagemang. Dessa pekas ut som en viktig del i att bygga upp kårens varumärke och skapa en större spridning på skolan.
4. Avslutning 4.1 Slutsats Regressionsanalysen mellan föräldrars akademiska bakgrund och hög medlemsanslutning visar på en korrelation på ca +0,28. Detta innebär att det finns ett visst samband mellan dessa två fenomen, d.v.s. att om skolans elever har högutbildade föräldrar finns det större chans att skolans elevkår är resultatrik. Vår analys av de geografiska faktorerna visar tydligt att de framgångsrika kårerna framför allt återfinns i storstadsområden. Stockholmsområdet leder statistiken med 25 st, tätt efterföljda av Malmö-Lunds 13 och Göteborgs 5. Andra noterbara områden är Linköping, Hässleholm, Uppsala och Karlstad. Vidare kan de medel som kommuner satsar på elevkårer kan påstås påverka hur framgångsrik en elevkår blir. Att elevkårerna i dessa områden får utbildningar och extra stöd hjälper de i sitt arbete att bli en mer framgångsrik elevkår, verkar bidrar till att kåren blir bättre. Det är främst storstadskommuner som ger medel till elevkårsutveckling. Återigen betonas de fördelaktiga förutsättningar storstadscentrerade elevkårer upplever. Slutbetygen, som i vår analys representerar en skolas generella studiemotivation, visade sig vara en obetydlig faktor i en elevkårs jakt på framgång. Korrelationen var nästintill obefintlig, vilket gör att sambandet ej kan påstås vara avgörande. Det totala resultatet av vår kvantitativa undersökning leder oss till följande slutsats: andel barn med akademikerföräldrar, extern finansiering och geografiska förutsättningar kan alla konstateras spela in i elevkårens utveckling. Det finns tydliga kopplingar mellan dessa tre som gör det svårt att avgöra huruvida alla kan anses vara påverkande faktorer, eller om endast en eller två är det. Den kvalitativa undersökningen belyser påverkande faktorer vi ej kunde finna i den kvantitativa undersökningen. Skolledningssamarbetet visade sig vara en viktig beståndsdel i samtliga undersökningsobjekts verksamhet. Jämn representation är viktigt för att inkludera alla elever och på så sätt tydliggöra incitamentet för medlemskap. Att ta till vara på framstående individers och deras engagemang underlättar kårens spridning på skolans, såväl som förstaårselevers jämförelsevis stora vilja att engagera sig.
4.2 Diskussion Korrelationen mellan andel högutbildade föräldrar och hög anslutning kan förklaras på flera sätt. Skolverkets rapport demonstrerar därpå att barn med akademiskt bildade målsmän är mer sannolika att ägna sig åt fortsatta studier, prestera goda studieresultat samt inneha en grundläggande positivitet kring vad de kan åstadkomma. Med andra ord kan de påstås att dessa ungdomar tenderar att hemifrån få med sig ett större engagemang kring sin utbildning i stort. Detta engagemang kan appliceras på skolans elevorganisation, och på så sätt kan sambandet motiveras. Vice ordförande Henrietta Cahn resonerar just på detta vis kring Kungsholmens elevkårs goda resultat, och menar att fundamentala engagemanget varit utslagsgivande. Det ska dock påpekas att korrelationen inte är den starkaste, och att andra faktorer kan har förorsakat den. En alternativ förklaring skulle kunna formuleras via resultatet från analysen av de geografiska förutsättningarnas påverkan, i och med att arbetstillfällen för akademiker ofta påträffas i storstäderna. Varför storstadscentrerade elevkårer lyckas bäst kan även det ha flera anledningar. Det fria skolvalet kan ha påverkat elevkårernas uppkomst mycket. När det blir ett aktivt val vilken gymnasieskola man väljer kan det finnas det en större upplevd ägandekänsla (detta är min skola och jag vill göra den bättre) och då ge ett större incitament att engagera sig i en elevkår. Inom storstadsområden kan även en diffusion av kunskap och inspiration skapas, då rykten sprids snabbare i tätbefolkade områden. Vi ser även att det finns en korrelation mellan hur mycket kommunerna satsar på elevkårsutveckling och hur hög anslutningsgraden blir. Det är främst storstadskommuner som satsar pengar på att utveckla sina elevkårer, vilket också det kan vara en anledning till varför denna korrelation har uppstått. Elevkårer är viktiga för en skolas utveckling. Vi tror att det finns många fördelar med att ha en framgångsrik elevkår på skolan. Ett förbättrat elevfokus på viktiga frågor, ökad trivsel i skolan och en förbättrad skolanda. Vilka åtgärder kan man då som skolledare eller huvudman för att förbättra elevengagemanget på sin skola? Alla faktorer vi kommit fram till här går inte att ändra på, men vi tror inte att det är faktorerna i sig som avgör, utan vilka sideffekter den tar fram.
Introducera eleverna för elevkårskonceptet och de möjligheter som finns Saknar man en kultur av skolknutna aktiviteter som finns bland föräldrar med akademisk bakgrund tror vi det är viktigt att öppna upp ögonen på dessa elever och visa dem de möjligheter som finns med elevkårsarbete. Jobba med attityder hos skolledare och lärare Ofta har skolledare och lärare en negativ inställning till elevers fria organisering på gymnasieskolor. De är rädda att de skall bli ett hot mot rektorns auktoritet eller störa skolgången och lektionerna. Här måste elevkårerna centralt bli bättre på att visa de fördelar som en aktiv elevkår för med sig, både för skolans varumärke och för eleverna på skolan. Rikta om bidragen Idag får en kille som sportar i Stockholms län mer pengar från bidrag än någon annat område. Vi tror att det skulle göra mer skillnad om man riktade om bidragen och höjde de till verksamheter som utgår från landsbygden och förorter. På så sätt skulle elevkårer kunna stärkas i dessa områden. Få kommuner att förstå elevkårskonceptet Idag satsar många kommuner på så kallade ungdomsombud för att kanalisera och utveckla ungdomars engagemang i kommunen. Vi tror att det bästa sättet att engagera ungdomar är att ta utgångspunkt i samma gemensamma nämnare, sin egen skola. Korrelationen mellan stöd från kommuner och framgångsrika elevkårer är stark, och vi tror att fler kommuner måste stötta elevkårerna genom att tillhandahålla mer utbildning och stöd till elevkårerna i sin kommun. I en tid av större skolpendling och konkurrens mellan skolor är detta ett billigt sätt att stärka sina skolors varumärken. Utbildningarna måste vara mer universiella Ett problem idag är att även utbildningarna och sättet Sveriges Elevkårer riktar sig mot sina medlemmar är allt för inriktat på ett högskoleförberedande program i en storstad. För att kunna få med sig alla elever i Sverige måste arbetet att göra utbildningarna tillgängliga för alla bli bättre.
Bilaga 1 Register över elevkårer med 70 % + medlemsanslutning Anslutnings Andel föräldrar med akademisk Namn på elevkår grad bakgrund ABBE 73.13% 49.00% Berzans Elevkår 139.02% 78.00% Bromma Gymnasiums Elevkår 84.24% 75.00% C4 Elevkår 80.18% 57.00% Elevkåren vid Campeon Frigymnasium 79.23% 66.00% Elevkåren vid Rytmus 100.00% 65.00% Elevkåren vid Viktor Rydberg Gymnasium Djursholm 86.64% 92.00% Elevkåren vid Östra Real 79.48% 74.00% Elevrådet på Ingelstorpgymnasiet 109.76% 37.00% Folkungaskolans Fria Elevkår 117.97% 67.00% Franska skolans Elevkår 78.19% 84.00% Globala gymnasiets elevkår 94.98% 82.00% Grennaskolans Elevkår 150.29% 45.00% Gullviva Gymnasiums Fria Elevkår 97.37% 89.00% Gunillakåren 82.55% 81.00% Hedbergskas elevkår 75.23% 68.00% Hermods Elevkår 180.30% 55.00% HTS elevkår 137.22% 57.00%