Illustrationer Hanna Hallén Karta Simon Roos, kulturförvaltningen, Halmstads kommun

KULTURSTRÅK NISSAN

Illustrationer Hanna Hallén Karta Simon Roos, kulturförvaltningen, Halmstads kommun 2

Innehåll INLEDNING 4 Förord 6 Sammanfattning 8 Framtidsbild 12 Ett kulturstråk för alla 14 Uppdrag och bakgrund 15 Så här har vi arbetat ÅTGÄRDSFÖRSLAG 16 Det rumsliga stråket 20 Det blå stråket 24 Det gröna stråket 28 Det kreativa stråket 32 Rekommendationer för samverkan HISTORIA - OMVÄRLD 34 Hur historien har format Nissanstråket 36 Pågående projekt i området 38 Inspiration och omvärld 40 Åtgärdsförslag att börja med 41 Bilagor 3

Förord Växa, spreta, undersöka och våga Vattnet som förenande kraft är den röda tråden i den här rapporten. I Kulturstråk Nissan presenteras konkreta förslag till åtgärder på kort och på lång sikt. Människors vilja att komma närmare vattnet har återkommit gång på gång under arbetet. Sammantaget är bilden enhetlig se till att det händer något, att det blir verkstad! Under ett drygt halvår har kunskap samlats in, workshops och dialoger genomförts, synpunkter och idéer tagits emot, avstämning med andra pågående projekt skett samt lyssnande, frågande och lyssnande igen. Arbetet är nu sammanställt i den här rapporten. Det kommer att krävas politiskt mod för att våga prova sig fram, för att inte ha färdiga lösningar på allt, för att tillåta människor att experimentera. Nyckeln till framgång ligger i att möjliggöra för samverkan, mellan kommunala förvaltningar och bolag samt med stadens alla aktörer, att skapa utrymme för ekonomiska prioriteringar och att våga sticka ut hakan. Uppdraget att identifiera utmaningar och möjligheter längs Nissan har fått de inblandade i projektet att tänka till över förvaltningsgränserna. Nya samarbeten har skapats, många har deltagit och ännu fler har tyckt till. Vi lever i en tid där kulturen får en allt vidare betydelse. För ett levande och attraktivt samhälle efterfrågas kulturyttringar i allt högre utsträckning, från konstnärliga uttryck till nya former av mötesplatser och sociala sammanhang. Vi lever i en tid av stora utmaningar, med ökad inflyttning, klimatförändringar och global oro. Hur kan vi omvandla utmaningarna till möjligheter? Hur kan vi i Halmstad fortsätta arbeta för ett öppet samhälle som är tillåtande, tolerant och kreativt? Kultur i dess bredare definition inrymmer alla de komponenter som behövs för att arbeta i en konstruktiv riktning, för att hitta svaren på de här frågorna. 4

Halmstad en stad med tre hjärtan och ett vatten som förenar är det vi ska ha som utgångspunkt. Vi ska handla och göra saker som syns. Vi ska samverka och arbeta med lägre trösklar. Vi ska utgå från och utveckla de kulturella kvalitéeer som redan finns och ta vara på det som är unikt för Halmstad. Nissan har länge setts som vattnet som delar staden men ska bli vattnet som förenar. Vi ska öppna upp för det som växer, spretar, undersöker och vågar! Ett stort tack till alla er som bidragit med kunskap, engagemang och tid. Rapporten överlämnas nu till kommunstyrelsen i Halmstads kommun. Halmstad 2016-11-30 Kristina Blomquist Förvaltningschef kulturförvaltningen 5

Sammanfattning 6 Halmstads kulturnämnd har fått i uppdrag att utveckla ett kulturstråk längs Nissan. Stråket omfattar Nissan och dess närmaste omgivningar från hamnen i söder till Slottsmöllan i norr en slinga på drygt åtta kilometer. Uppdraget, som är en följd av kommunstyrelsens tematiska arbete 2014 Morgondagens kultur, har varit att ta fram konkreta åtgärdsförslag för att utveckla stråket samt att skapa en modell för framtida samverkan inom samhällsbyggnadsprocessen. Rapporten har tagits fram av tjänstemän från berörda förvaltningar i kommunen. Den bygger på ett stort underlag av synpunkter och idéer som har samlats in från Halmstadbor och besökare under senvåren och sommaren 2016. Målet är ett levande stråk som attraherar människor från hela Halmstad men även besökare. Ett stråk som ger förutsättningar för möten, aktiviteter, upplevelser och rekreation där vattnet förbinder i stället för att dela. Framtidsbilden som tecknas i rapporten, är en tänkt färd på framtida Nissan när flera av de åtgärder som föreslås har genomförts. Rapporten Kulturstråk Nissan presenterar ett antal förslag till åtgärder som tillsammans ska visualisera, aktivera och binda ihop stråket. Förslagen är grupperade efter fyra teman. De åtföljs av ett avsnitt som ger förslag till rekommendationer kring fortsatt samverkan samt en presentation av vilka åtgärdsförslag som utredningen anser lämpliga att börja med. Det första temat är Det rumsliga stråket. Här handlar åtgärderna om att skapa fysiska möjligheter för att vitalisera stråket och utveckla det till en slinga. Ett förslag handlar om att vända Hamngatan mot Nissan. Ett annat om att kartlägga vilka åtgärder som kan vidtas för att öka känslan av närheten till vatten. Vidare föreslås en översyn om var mindre byggnader, som kan skapa aktiviterer på och bredvid vattnet, kan placeras. Och hur broarna, som är stråkets gemensamma nämnare, kan bli aktiva element för att binda ihop öster och väster samt ges fler funktioner än bara som transportsträckor. Det blå stråket utgör det andra temat. Här utgår rapporten från kulturstråkets största tillgång: vattnet. Vattnets roll i stadsrummet - eller snarare frånvaron av känslan av vatten i stadsrummet har varit en central fråga i utredningen. För att verkligen använda vattnet måste vattenfronten bli mer tillgänglig och det måste finnas möjligheter att komma nära vattnet på olika platser. Inom det blå temat ges förslag på flera åtgärder som aktiverar Nissan och som också arbetar med vattnet som element på land.

De gröna ytorna längs Nissans kanter är en betydande del av upplevelsen och behandlas i temat Det gröna stråket. De ytorna har sinsemellan skilda karaktärer som uppmuntrar till olika former av aktiviteter. Rapporten har tagit fasta på två huvudaktiviteter: lek och odling. Båda ger möjlighet till gemensamma upplevelser och samspel med stadsrummet. Att Kulturstråk Nissan ska vara ett stråk för alla är ett perspektiv som genomsyrar hela rapporten. I temat om det gröna stråket läggs ett riktat åtgärdsförslag med detta perspektiv. Det handlar om att etablera en lekplats vid Stadsbiblioteket, som ska utformas med inkluderande, funktionella och konstnärliga kvalitéer. En av utgångspunkterna för det fjärde temat Det kreativa stråket är människors medskapande och engagemang. Det kan innebära att man upplåter en experimentyta för konstnärer att verka på. Ett annat förslag är att bjuda in alla aktörer längs Nissan för att skapa en gemensam festival. Ett sammanhängande stråk föreslås markeras visuellt genom enhetliga informationskyltar och en genomtänkt ljussättning, det senare för att också vara tillgänglighets- och trygghetsskapande. Rapporten avslutas med rekommendationer för det fortsatta arbetet med Kulturstråk Nissan samt för hur kulturen ska införlivas i samhällsbyggnadsprocessen. Här konstateras att förverkligandet av Kulturstråk Nissan är ett långsiktigt arbete som kräver insatser från hela den kommunala organisationen och att nyckeln till framgång heter samverkan. Stråket går från hamnen i söder till Slottsmöllan i norr. Med båda sidor av Nissan inräknade blir det en slinga på drygt åtta km. 7

Framtidsbild Hamninloppet till Nya Tullkammarbron -en guidad båttur 8 -Välkomna till en långsam färd längs Halmstads pulsåder Kulturstråk Nissan! Eftersom det är årets premiärtur ingår frukostbuffén. Vi kommer i sakta mak att färdas till Slottsmöllan och tillbaka. Guidebåten är fullsatt, trots att det är morgon. Premiärturerna brukar vara det fullsatta. Kanske är det frukosten, kanske är det den speciella stämningen som blir längs Nissan en stilla morgon i april. -Ni välkomnas av den storslagna entrén till Halmstad. Vårt konstnärligt gestaltade hamnområde, med silosarna som främsta blickfång. Den konstnärliga inriktningen för hamnområdet tog egentligen sin början 2017. I höjd med Tullkammarkajen dyker människorna upp. Från husbåtarna kommer kaffedoften svävande. Den nattgamla tvätten som hänger på tork hänger alldeles stilla. Två barn och en hund går i land och börjar leka på kajkanten. I en av de flytande konstateljéerna förbereds Påskdagskonst. En bit ut i vattnet vid Söderkaj sitter frukostfolket på restaurangpontonen. De lågmälda samtalen avbryts då och då av fnitter och höga skratt. -Nu passerar vi snart Tullkammarbron som på sin tid var landets första bro för stadsodling. Jag uppmuntrar er verkligen att besöka bron under högsäsong, nu ser man mest groddar. Men grunderna i den hängande trädgården i form av alla de olika klängväxterna som sträcker sig ner mot vattnet kan ni se redan nu. Stadsodlingen var främst tänkt för dem som bor på husbåtarna, men boende på båda sidor bron visade stort intresse för en egen liten odlingsyta. Det gjorde att man lät stadsodlingen fortsätta på båda sidor bron. Jag vill ändå tipsa er om att redan efter båtturen titta på växthusen som också ingår i stadsodlingen. En del av dem är utrustade med solceller, och används som orangerier för mer exotiska växter.

Nya Tullkammarbron till Österbro -färdas på en bräda Brädan ligger fint på vattnet, äntligen har jag lärt mig att hålla balansen, paddeln bryter vattenytan ljudlöst. Men det är också det enda som är ljudlöst, mitt i lunchtid, mitt i stan. Sinnenas promenad prunkar av blommor och växter i olika färger. En äldre man plockar något och ger barnen vid sin sida, kanske smultron. Och människor sträcker lättjefullt ut sig i de olika sinnrika sittmöblerna. Vid slottets lunch-hak är trapporna ner mot vattnet fulla av ätande människor. Slottsbrons bropelare fascinerar mig. Mosaiken och de andra teknikerna ges sammanhang på avstånd, men att se dem på nära håll ger en annan upplevelse. Det är en av höjdpunkterna under en SUP-tur längs Nissan, att stanna vid Slottsbron och känna på alla pelarna och deras olika uttryck. På andra sidan Slottsbron samsas dofterna från Hamngatans olika foodtrucks. Det känns som att hela världen samlats och blandats vid de matställena. Folk köper sin mat och sätter sig vid vattnet eller promenerar över bron till lugnet i Picassoparken. Jag paddlar in mot kajkanten för att undvika krock med den flytande scenen eller någon av pontonerna som förbereds inför kvällens brofest. Festerna med de flytande marknaderna är uppskattade, med musik, mat och ljus från lyktor och ljusslingor på hela bron och på pontonerna. Österbro till Järnvägsbron -i en kanot på Nissan Höstens brofest är över. Det blev en lite blåsig och duggig fest den här gången, men det är alltid speciellt när höstmörkret lyses upp och årets allra sista grönsaksskördar säljs. Vid Österskans saluhall är det som vanligt många människor. En del av dem har barn med sig, och suckar lite när de inser att de inte kan gena genom Kapsylparken, lekskulpturerna lockar alldeles för mycket. Kanske är det också biblioteket med sin alldeles egna VIP-ingång för barn som drar. Eller så är det att få plaska i det upplysta vattnet under biblioteket som fångar de galonklädda barnens uppmärksamhet. Kanoten glider sakta under bron vid biblioteket. En grupp människor i och utan rullstol går mot lekplatsen i Filtparken. Mina ögon dras som alltid upp i slänten. Lekredskapen med sina många användningsområden lyser svagt i det dova oktoberljuset, men de som klättrar verkar inte det minsta berörda av hösten. I de uppvärmda gungorna ligger barn, unga och vuxna och tittar uppåt. Över några av gungorna finns färgglada tak, över några endast bar himmel. Jag höjer min egen blick och tänker att det är vilsamt att titta upp i det grå, där händer det inte så mycket. 9

Lugnet ligger som en filt över Gamletull. Vattnet i de små kanalerna som slingrar sig mellan husen porlar och kastar sig, om än försiktigt, till sist ner i Nissan. Skyltfönster och vanliga fönster blickar ut över vattnet som varma välkomnande ögon. Jag saktar ner vid Norre katts park. Där rustar de många stadsodlarna de gemensamma rabatterna för vintern. Men Järnvägsbrons trygga ljus och laxryggarna på väg mot sin lek manar mig att fortsätta min sista kanotfärd för året. Järnvägsbron till Slottsmöllebron -till fots i det vildvuxna Just idag är det vernissage och full aktivitet i och omkring Hallands konstmuseum. Jag, och många med mig, har fått ta del av en enastående upplevelse. På experimentytan i museiparken växer en ny utställning fram. Det är spännande att följa arbetet, själva tillblivelsen blir ett eget verk. Kring skulpturerna i parken, som också används som eldstäder och grillplatser, står klungor av barn, unga och gamla och äter korv med bröd. Nu är det hög tid att strosa hemåt. Stegen styrs mot Slottsmöllan, genom allén av ljusträd som lyser upp vägen mot Örjans vall. De punktbelysta detaljerna och den glödande vallen mellan arenan och Nissan gör vandringen lustfylld, trots den sena timmen. Efter Örjans vall lyser vägen svagt blått under mina fötter. Utan markeringen hade jag knappt sett mina egna fötter. Här och där mellan träden glimmar och glöder det. Belysningen är varsam och känns som en del av den vildvuxna naturen. Plötsligt bryter en ljuv sopranstämma genom ljuden av människor som går och cyklar. Många stannar och lyssnar. Det är operaföreställning i Frennarpsskogen. Jag sätter mig i ett av vindskydden mitt emot skogen och känner hur värmen från bänken sprider sig i kroppen. Efter en stund avslutas konserten och applåder kommer från alla håll kring skogen. Lite dåsig reser jag mig och ser Slottsmöllebron där framme. Som ett välkomnande avslut på den hemlika delen av Nissan. Eller som en löftesrik början. 10

11

Ett kulturstråk för alla Låt oss visionera en stund. Tänk er ett framtida kulturstråk längs Nissan som alla Halmstadbor och gäster i vår stad kan njuta av. Ett kulturstråk som tar fasta på att vi är olika som människor och att det berikar oss alla. Att våra drömmar, livsförutsättningar och behov är olika. Att mänsklig mångfald alltid finns med som ett perspektiv och att vi arbetar inkluderande med socialt hållbara miljöer och verksamheter. Denna visionära resa är lockande i tanken men i det praktiska genomförandet kommer vi självklart att möta en rad utmaningar. Utgångspunkten när vi skapar verksamheter, arrangemang och miljöer ska vara att de har flera funktioner. Ett perspektiv att använda sig av då är design för alla, eller universell design (från KS tema 2015 Den inkluderande kommunen med fokus på delaktighet för personer med funktionsnedsättning ), som innebär en strävan att hela samhället ska fungera för alla människor. Utgångspunkten är att se till människors skilda behov i olika livssituationer, inte fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel personer med funktionsvariationer. Design för alla är en kreativ utmaning som tar fasta på den mänskliga mångfalden och allas delaktighet. En inkluderande kommun växer inte fram av sig själv. Ett värdefullt bidrag för att lyckas är en konstruktiv dialog med de grupper av Halmstadbor som vi inte så ofta samtalar med i vår kommunala vardag. Tillsammans med dem har vi möjlighet att bygga ny kunskap kring vad som är viktigt att tänka på för att så många som möjligt ska vilja och kunna delta runt Nissan. I grunden handlar det om demokrati, självbestämmande och rätten att delta i samhället fullt ut. Vi behöver genom vårt arbetssätt med Kulturstråk Nissan bidra till att utveckla en inkluderande kultur med stor flexibilitet. Vi måste möta olika behov, både när det gäller miljöerna och det vi fyller dem med. Genom att lyssna på olika målgrupper lär vi oss efter hand och får veta om vi jobbar åt rätt håll. Så många som möjligt ska känna sig välkomna som de är, först då blir vi en inkluderande kommun på riktigt. 12

Röster från Halmstadbor Anpassa längs Nissan för synskadade. Nissan betyder mycket för mig. Här mår jag bra. Tänk på att ljussätta i skogen och inte på stigen otrygghet skapas när vi inte ser vad som är på sidorna. Tänk mystik och att det ska vara en upptäcktsfärd tänk mucklorna och smådjuren i Pettson & Findus Friisgatan, Malmö Foto Åsa Svensson, Gatukontoret, Malmö stad 13

Uppdrag och bakgrund Bakgrund Under 2014 arbetade kommunstyrelsen med ett tema kallat Morgondagens kultur. Under året diskuterades bland annat kopplingen mellan kultur och stadsplanering samt kulturens betydelse för social sammanhållning och en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. Syftet med temaåret var att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det övergripande arbetet med kulturfrågor. En av slutsatserna efter året var att skapa ett kulturstråk längs Nissan, och denna rapport är ett första steg i den riktningen. I kommunens översiktsplan Framtidsplan 2030 betonas Nissans betydelse för Halmstad: Nissan är en kvalitet och har potential att på ett tydligare sätt integreras i stadsrummet. Hamngatan som sträcker sig utmed Nissans västra sida har de senaste åren genomgått förändringar på vissa sträckor. Många byggnader vänder dock fortfarande sin baksida mot Hamngatan och vattnet och fortsatt förändring krävs för att Nissan ska bli en naturlig och självklar framsida i staden. För att göra vattnet mer närvarande i staden bör Nissans stränder i vissa strategiska lägen få en mer stadsmässig gestaltning. Nissan är ett viktigt grönstråk som har stor betydelse för rekreationsmöjligheter framförallt från stadens centrala delar. Samtidigt som Nissan är en tillgång så utgör den en barriär mellan centrums östra och västra delar. Promenadstråken längs båda sidor av Nissan utvecklas och förlängs norrut, utanför centrum. I söder knyts Prins Bertils stig samman med stråken längs Nissan. Ett par nya broar för fotgängare och cyklister är nödvändiga för att öka tillgängligheten och rekreationsmöjligheterna kring Nissan. Med nya broar över Nissan kan ån utvecklas som en tillgång för ett utvidgat centrum, istället för en barriär som måste överbryggas. Innan arbetet med Kulturstråk Nissan påbörjades presenterade samhällsbyggnadskontoret en förstudie av Nissans kajer. Förstudien kom fram till följande slutsats: Att vända staden mot Nissan har under många år legat i kommunens intresse, för att göra vattnet till en tillgång i staden och för att låta den östra och västra sidan av staden närma sig varandra. Trots omfattande insatser för att lyfta Nissans närområde finns det fortsatta möjligheter för att ytterligare utveckla området och det är av vikt att detta ses i ett sammanhang för att möjliggöra att dessa insatser bildar en sammanhängande helhet. Uppdrag för projektet Kulturstråk Nissan Utredningsdirektiv, ks 2015/0563: Syftet med utredningen är att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att införliva det kulturella perspektivet. Utredningens mål är att: - Ta ett helhetsgrepp kring stråket på båda sidor av Nissan avseende kultur och stadsplanering. - Utarbeta konkreta åtgärdsförslag som utvecklar stråket längs Nissan, inför efterföljande planeringsdirektiv. Omfattning och avgränsning Kulturstråket omfattar sträckan mellan hamnen och Slottsmöllan. Det är ett omfattande område där det pågår en rad projekt, som finns uppräknade under rubriken Pågående projekt i området. Eftersom de projekten ingår i påbörjade processer föreslås inga åtgärdsförslag specifikt för de platserna. 14

Så här har vi arbetat Synpunkter och idéer Vi har alla en relation till Nissan och områdena längs Nissan. Projektet har haft en ambition att träffa så många som möjligt för att samla in synpunkter och idéer för att skapa en bild av hur området används. Många idéer och tankar har samlats in via dialoger, workshops och kompletterande intervjuer samt via ett kartverktyg som har varit publicerat på halmstad.se. I bilaga 1 återfinns i detalj det som kommit fram. Kartenkät och intervjuer med allmänheten Under sommaren 2016 fanns en enkät med geografiska nålar på halmstad. se. Enkäten kompletterades med intervjuer genomförda huvudsakligen längs Nissan-området. Sammantaget inkom 704 svar/förslag. Workshops Med kulturaktörer Med målgrupp unga Kulturförvaltningens personal Presidier, förvaltnings- och bolagschefer Genomförda enskilda intervjuer Destination Halmstad, Johan F Lundberg Slottsmöllans fastighets AB, Kajsa Rautenberg Föreningen Harp Art Lab, Mikael Ericsson Hallands Konstmuseum, Magnus Jensner Övriga kontakter/informationstillfällen och aktiviteter Hallands hamnar Halmstad AB,VD Björn Alvengrip Samtal med besökare Alla Hjärtans Hus Möten med Handelsföreningen Möte med Halmstads City Fototävling Mitt Nissan Medverkan vid Stadens dag 3/9 Medarrangör vid Kulturarvsvandring 10/9 Ljud vid Nissan Parallellt med Kulturstråk Nissan-arbetet har det konstnärliga projektet Ljud vid Nissan genomförts av föreningen Harp Art Lab, med stöd av bland andra Halmstads kommun. Genom en serie ljudpromenader och installationer längs Nissan har stadens ljud undersökts tillsammans med allmänheten, konstnärer och forskare. I bilaga 2 presenteras en sammanfattning av projektet. Projektorganisation I styrgruppen har följande medlemmar deltagit: Projektledare: Lena Engström, kulturstrateg, kulturförvaltningen Erik Härlin, utredare, kulturförvaltningen Martina Pihl Fritsi, planarkitekt, samhällsbyggnadskontoret Simon Roos, chef utvecklingsenheten, kulturförvaltningen Ludvig Duregård, projektresurs I projektgruppen har styrgruppens medlemmar kompletterats med: Maria Johansson, landskapsarkitekt, teknik- och fritidsförvaltningen Björn Johnsson, projektledare, kulturförvaltningen Lovisa Nilsson, intendent offentlig konst, kulturförvaltningen Kajsa Sparrings, stadsarkitekt, byggnadskontoret Pernilla Tornberg Berner, folkhälsostrateg, stadskontoret Sofia Warpman, enhetschef offentlig miljö, stadsträdgårdsmästare, teknik- och fritidsförvaltningen Charlotte Örnbring, planarkitekt, samhällsbyggnadskontoret Redaktör för rapporten Hanna Norling, kulturförvaltningen 15

Det rumsliga stråket Nissan är ett väl använt promenadstråk med stor betydelse för rekreation, framförallt för de boende i stadens centrala områden. För att vitalisera stråket och ge det en attraktionskraft behöver stråket också utvecklas till en slinga. Broar, gamla och nya, möjliggör ett flöde mellan den östra och västra promenaden och är viktiga ingredienser för ett levande och fungerande stråk. Till Kulturstråk Nissan ska en mångfald av både Halmstadbor och besökare hitta. Längs kulturstråket sker oväntade möten - mellan människor men också med konst och kultur och med sådant man aldrig tidigare upplevt. För att uppnå det behöver stråket utvecklas till att bli något mer än bara en transportsträcka. Stråket behöver erbjuda förutsättningar för möten - såväl ute som inne, under dygnets alla timmar, under olika årstider och i olika väder. Längs stråket finns redan flera mötesplatser som fungerar väl i form av offentliga platser och parker. Österskans ska utvecklas till en ny offentlig plats och längs Tullkammarkajen ska de offentliga rummen utformas och fyllas med innehåll som lockar fler än endast de boende i området. För att ge stråket verkligt liv krävs något mer än tillrättalagda offentliga platser. Det måste finnas platser som inte redan är förutbestämda, som gör stråket unikt och dynamiskt. Där det tillfälliga och det föränderliga, med många nya upplevelser, kan tillföra spänning. I de pågående projekten Tullkammarkajen och Österskans, vilka båda är belägna längs Nissan, planeras det för tillfällig användning och aktivering av platserna. 16

Röster från Halmstadbor Öppna fler butiker och matställen kring vattnet. Friisgatan, Malmö Foto Åsa Svensson, Gatukontoret, Malmö stad Ju närmare hamnen desto sunkigare. Varje bro känns som en barriär, man blir osäker på hur man ska fortsätta. Öppna upp för kulturlivet. Bestäm inte så mycket i förväg. Friisgatan, Malmö Foto Åsa Svensson, Gatukontoret, Malmö stad Cirkelbroen Köpenhamn Foto Per Vad, CC BY-NC-SA 2.0 High line NY Foto Charlotte Örnbring, Halmstads kommun Gamletullsbron Ljusfest 2013, Halmstad Foto Patrik Leonardsson 17

Åtgärdsförslag Det rumsliga stråket Ta fram en fysisk strategi för Nissanstråket Många av de förslag till åtgärder som nämns i den här rapporten behöver en plats. Därför föreslås ett uppdrag för att ta fram en fysisk strategi för hela Nissanstråket. Exempel på sådant som behöver åtgärdas är: Rörelse Som fotgängare och cyklist ska man obehindrat kunna ta sig fram längs Kulturstråk Nissan. En slinga som innefattar stråkets åtta kilometer ska möjliggöras. Baksidor Delar av stråket vänder sin baksida mot Nissan. Det krävs insatser för att stöpa om de här baksidorna till framsidor. Det finns tre sträckor som är prioriterade att undersöka och utveckla. En av dem är Hamngatan, som upplevs som en baksida och transportsträcka för motortrafik, den sträckan innefattar även Österbro som upplevs ha samma problematik. Hamngatan kan omformas till centrums framsida mot Nissan, och ge upp- levelsen av att vattnet är närmare staden än vad det upplevs vara idag. En annan sträcka är den mellan centrum och den planerade stadsdelen Tullkammarkajen. Där finns det möjligheter att skapa ett urbant och kreativt stråk, som en del av Kulturstråk Nissan. Vägen mellan Örjans vall och Slottsmöllan har potentialen att med upprustning och aktivering bli mer tillgänglig och trygg samt korta det upplevda avståndet mellan centrum och Slottsmöllan. Tillgång till vattnet Se över lämplighet för placering av tillfälliga och/eller permanenta mindre byggnader, på och bredvid vattnet, för till exempel serveringar, utställningar eller boende. Ett koncept tas fram för de punkter som kan aktiveras och tillgängliggöras så att människor kan få direktkontakt med vattnet. Platser som kan vara aktuella för olika former av flytanordningar på vattnet bör ingå i ett sådant koncept. Planerade och oplanerade ytor Kartläggning görs av vilka platser som ska utformas för ett specifikt ändamål samt vilka ytor som ska utformas för flexibilitet. Användarna ska vara med och sätta ramarna för de flexibla platserna och deras användning. Platser där det oförutsägbara och icke planerade kan hända är väsentliga för att skapa attraktivitet och engagemang längs stråket. För att möjliggöra det måste platserna vara i det närmaste befriade från krångliga regler och tröskeln för att göra någonting på platserna måste vara låg. 18

Ta fram gestaltningsidéer för broar längs stråket Broarna över Nissan ska bli den röda tråden och gemensamma nämnaren som binder ihop stråket, men de olika broarna kan med fördel ha sina egna uttryck. Broarna ska fungera som mer än transportsträckor och som ett sätt att aktivt binda ihop de östra delarna av staden och de västra. Genom tydliga gestaltningsidéer tillförs broarna ytterligare dimensioner - genererar möten och fungera som en plats att vara på. Även broar som utformas i framtiden ska omfattas, för att de ska kännas som en självklar del av Kulturstråk Nissan. Följande broar och idéer har återkommit under arbetets gång: Österbro Bron omvandlas estetiskt och funktionellt. Bron ska tydliggöra kulturstråket genom sin utformning, vilken kan göras genom till exempel färgsättning, utsmyckning, installationer, grönska och ljussättning. För att ge bron en vidare funktion kan den göras tillgänglig för arrangemang, såsom till exempel brofester och/eller bromarknader med bron som centrum. Grön bro En ny bro över Nissan byggs som en grön parkbro. Den utformas som ett brett grönt däck med planteringar och sittplatser. Slottsmöllebron Bron ljussätts för att lyfta dess utformning även under kvälls- och nattetid. Bron skapar då ett utropstecken i den norra delen av kulturstråket. 19

Det blå stråket Vattnet. Det är utgångspunkten och den främsta tillgången för Kulturstråk Nissan. Känslan av vatten ska tillåtas att breda ut sig och bli en självklar del av stråket också på land. För att verkligen använda vattnets hela potential måste vattenfronten vara lättillgänglig för besökare. Genom att känna, höra och se vatten på nära håll stärks känslan av närhet till det. Att få komma nära vattnet är önskemål som ofta återkommit i de dialoger och workshops som ligger till grund för den här rapporten. Människor vill helt enkelt kunna doppa tårna i vatten lite då och då. Att arbeta med vattnet som element även på land tydliggör och lyfter dess närvaro. Det kan göras på otaliga sätt, till exempel genom installationer, vattenlek och offentlig gestaltning. Vattnet ska ges en självklar plats på land och genom det skapa liv och aktivitet på tidigare outnyttjade platser. En känsla av närhet till Nissan kräver också möjligheter att faktiskt låta människor tillbringa tid på vattnet, kanske till och med bo på det. Sådana möjligheter kan skapas genom till exempel pontoner, flytbryggor och platser där människor lätt kan ta sig ner till ån. Olika former av verksamhet som får sin plats på vattnet - boende, utställningar, marknader, arrangemang gör att land tillåts ge sig ut i vattnet och att Nissans statiska kanter mjukas upp. Vattnets roll i stadsrummet och i människors liv vidgas ytterligare genom att konstnärliga uttryck tillförs och tillåts ta en större plats på vattnet. En flytande scen på Nissan ger många människor möjlighet att ta del av arrangemangen, åns kanter och broar fungerar som publikplats. Plattformar för tillfälliga installationer eller arrangemang levandegör själva vattenytan och ger unika upplevelser. 20

Bygg längsgående bryggor längs kajerna. Röster från Halmstadbor Skapa Halmstads flytande marknad mellan Österbro och Slottsbron. Permanenta restaurangerna på Hamngatan. En sigthseeingbåt á la Paddan i Göteborg. Husbåt, Amsterdam Foto Jill Robidoux, CC BY-NC-SA 2.0 Mysigt att sitta i hamnen och titta på båtarna. Specialdesignad restaurang på vattnet. Nollan, Halmstad Foto Patrik Leonardsson Trädäck Foto Nyréns Arkitektkontor, Malmö Mårtenstorget, Lund Foto Jonna Kignell, Halmstads kommun 21

Åtgärdsförslag Det blå stråket Vattenspegel under Stadsbiblioteket Ytan under Stadsbiblioteket upplevs av många som en otrygg plats. Den är mörk, död och helt utan aktivitet. För att skapa liv där ska grusplanen som täcker utrymmet omvandlas till en vattenspegel. Vattenspegeln ska kompletteras med belysning som reflekteras i vattnet, som i sin tur sprider ljus på bibliotekets undersida. Kulturponton - en flytande scen med invigning under Tall Ship Races 2017 Husbåtar och andra rum Många kajsträckor längs Nissan ligger idag öde och overksamma. Genom att upplåta kajplats för husbåtar och andra flytande rum, där man bedriver verksamhet, vitaliseras kajlivet och Nissan. Idag utvecklas husbåtar med en väl genomtänkt arkitektur och utgör en växande marknad. Kanske kan Halmstad bli Sveriges första stad att ha konstateljéer, utställningsrum samt flytande marknader, med till exempel försäljning av lokalproducerad mat, på vattnet? Som ett första steg föreslås att fyra-fem kajplatser inrättas särskilt avsedda för husbåtar. En flytande och mobil scen för till exempel kör, dans, teater och musik skulle utvidga det offentliga rummet och användas under evenemang. Scenen kan även användas som plattform för till exempel konst och performance. Den bör vara konstruerad så att den kan ligga kvar i Nissan året runt för att aktivera vattnet även under de mörka delarna av året. Kulturbåt att uppleva staden från vattnet För att möjligöra en stärkt besöksnäring och ökad tillgänglighet till Nissan föreslås en båttur med guidning som har möjlighet att passera under broarna och ta sig upp till Slottsmöllan och tillbaka. Med utgångspunkt från stadens olika karaktärer tillgängliggör vi Halmstads kulturarv, arkitektur, natur och kultur. 22

23

Det gröna stråket De gröna ytorna längs Nissans kanter är en betydande del av upplevelsen av stråket. Naturen som är en stor styrka i området kan förstärkas genom olika ljuskonstverk, vilket även bidrar till att skapa trygghet på vissa mörka platser. Konstformen Land Art, där verken kopplas till en specifik plats i naturen kan också vara ett spännande sätt att utforska de gröna områdena. Det gröna följer det blå från hamninloppet till Slottsmöllan. Längs vägen förändras karaktären och passerar genom såväl det välordnade och planerade som det vilda och otuktade. De olika gröna delarna uppmuntrar till olika former av aktiviteter vila, lek, motion, möten. Men det finns gröna platser som behöver aktiveras och det finns aktiviteter som behöver förutsättningar. Framförallt lek och odling ger möjligheter för människor att gemensamt uppleva och samspela med stadsrummet. Den typen av aktiviteter drar fler människor till stråket och med rätt utformning får stråket ökad attraktionskraft även under de mörka timmarna på dygnet och de mörka månaderna på året. Mer aktivitet längs vattnet är viktigt för en ökad känsla av trygghet. Stråkets gröna ytor ska präglas av nya idéer om grönskans, lekens och ljusets funktion i stadsmiljön. Den biologiska mångfalden och den ekologiska hållbarheten ska genomsyra det som växer kring Nissan. I områden som har en mer orörd skogskaraktär krävs stor varsamhet gentemot naturen i de åtgärder av stråket som görs. 24

Röster från Halmstadbor Bra att göra saker för barn då kopplas andra målgrupper på automatiskt. Planera så att det alltid finns någon sorts växtlighet. Camden, London Foto Lena Engström, Halmstads kommun Lekplats nära centrum för barn med funktionsvariationer. Liten damm med fiskar och grodor. Blomrabatter. Bärbuskar. Friisgatan, Malmö Foto Åsa Svensson, Gatukontoret, Malmö stad Sagolekplatsen, Malmö Foto Martina Pihl Fritsi, Halmstads kommun Stadsodling, Columbia Foto Columbia centre for urban agriculture CC BY-NC-SA 2.0 25

Åtärdsförslag Det gröna stråket Lekplats i centrum En lekplats med god tillgänglighet till Stadsbibliotekets toaletter och servering samt närheten till bussar och parkeringsmöjligheter underlättar för alla människor att besöka platsen. En sådan lekplats ska utformas med inkluderande, funktionella och konstnärliga kvalitéer. Lekredskapen ska fylla flera funktioner. På lekplatsen ska vatten på land ges en betydande roll. Förslagsvis kan lekplatsen placeras i Filtparken, vilket innebär att Stadsbiblioteket ytterligare knyts ihop med Kulturstråk Nissan. Stadsodling En flerårig satsning på kollektiv stadsodling ska göras i anslutning till stråkets centrala delar. Satsningen ska ha en social och pedagogisk inriktning, vikten ska dock läggas vid den sociala. Odlingen ska inte bygga på individuella odlingslådor utan anläggas i form av inslag i det offentliga rummet, som rabatter och i parker. Växterna ska gynna den biologiska mångfalden, vara nyttoväxter samt komplettera de befintliga planteringarna. Stadsodlingen ska också ha en estetisk prägel, vilket innebär att den planeras i samarbete mellan en eller flera konstnärer och människor som har kompetens kring stadsodling. De sociala och pedagogiska aspekterna blir tydliga i samarbeten med till exempel förskola/skola och asylboenden. Redan pågår studiecirklar där deltagarna arbetar tillsammans kring kolonilotter i våra närområden. En centralt placerad stadsodling ökar tillgängligheten till odlingen markant. 26

27

Det kreativa stråket Ett stråk som attraherar människor från alla delar av Halmstad förutsätter människors möjlighet till medskapande och engagemang. Ett attraktivt stråk kräver att det händer saker vid alla årstider och för olika intressen samt att det råder balans mellan det tillfälliga och det permanenta. Längs kulturstråket ska man kunna bara vara men också få ta del av vitt skilda arrangemang. Vi ska känna igen oss men också bli överraskade. Områdets särart och historia är viktiga för människors upplevelse av det. Kulturstråk Nissan är en sträcka med rik kulturhistoria, den marina historien och industrihistorien är några av de viktigaste ingredienserna. En fördel kulturstråket har är att det kantas av en rad etablerade kulturinstitutioner: Hallands konstmuseum, Halmstads konsthall, Halmstads slott, Halmstads teater, Kulturhuset, Kulturskolan, Nolltrefem och Stadsbiblioteket. De här offentliga rummen har en viktig funktion som icke kommersiella arenor och som en resurs för att levandegöra stråket. Andra viktiga förutsättningar för att utveckla Halmstad och kulturstråket är det rika föreningslivet och de många kreativa företagen, som tillsammans med Högskolan i Halmstad och civilsamhället, skapar stora utvecklingsmöjligheter. Ljuset, både i form av belysning och som konstnärligt element, har stor betydelse för att skapa trygghet, tillgänglighet och upplevelser. Ljuset kan användas som ett sätt att binda ihop Kulturstråk Nissan. En väl placerad och genomtänkt belysning förstärker det offentliga rummet. Det lyfter fram natur och arkitektur och kan användas för att sätta ljus på det vi är stolta över i staden. 28

Skapa trygghet i hela stråket ljuslägg och ljudlägg, tänk snyggt som i Avatar (filmen) Röster från Halmstadbor Dra nytta av Pokémon Go drar folk till konsten och till offentliga platser som inte annars befolkas. Känns osäkert att gå längs Nissan, även på morgnar och tidig kväll. Fler provisoriska och tillfälliga väggar med t. ex street-art. Sittplatser. Inte bänkar utan mer organiska sittplatser. Klara Johanssons fåtölj, Halmstad Foto Patrik Leonardsson Kulturnatt 2012, Halmstad Foto Jennifer Ehlde, Halmstads kommun Van Gogh-Roosegaarde cykelled, Daan Roosegarde, Nederländerna Foto Ferdinand van Oostrom, CC BY-NC-SA 2.0 Halmstadsväggen Minna Svensson, Halmstad Foto Anders Andersson Mexico City, Mexico Foto Katie Yaeger Rotramel, CC BY-NC-SA 2.0 29

Åtgärdsförslag det kreativa stråket Konstverk med stor synlighet Ett färg- och ljusprojekt med syfte att levandegöra hamnens silos, såväl dagtid som nattetid, skapar en spektakulär start på Kulturstråk Nissan. De som kommer in i Halmstad vattenvägen möts av ett signaturverk, som också blir ett landmärke för staden. Ta fram ett ljusgestaltningsprogram för Kulturstråk Nissan Nissans olika karaktärer förstärks genom att ett ljusgestaltningsprogram tas fram. Ljusgestaltningen ska utmärkas av konstnärlighet, vara trygghetsskapande och göra stråket tillgängligt. Många platser längs Nissan upplevs som mörka och otrygga. De blir genom sitt mörker otillgängliga för en stor del av befolkningen. En konstnärlig ljussättning gör att stråket även i mörkret blir en livfull upplevelse. Ljusmarkera stråket Installera en markör, i form av små ljuspunkter i marken, längs stråkets sträckning. Första etappen går från Örjans vall till Slottsmöllan, en sträcka som bör prioriteras då den ofta återkommit som en problemsträcka. I mörkret är både kanten mot skogen och kanten mot Nissan svåra att se. Ljusmarkeringen är en nödvändighet för synsvaga men blir självklart en hjälp för alla cyklister och fotgängare som rör sig längs sträckan. Flerfunktionella och flexibla sittytor Flerfunktionella, tillgängliga och estetiskt tilltalande sittmöbler installeras längs hela stråket. Sittmöblerna kan bli samlingsplatser och bör vara utformade på ett sätt som gör att de kan användas under hela året. Temporära konstverk Förslag har inkommit ( Experimentyta Halmstad ) från konstnärer verksamma i Halmstad som vill arbeta med platsspecifika temporära konstverk i det offentliga rummet. Ambitionen med förslaget är att kontinuerligt presentera nya, tillfälliga konstverk. Infrastruktur för kulturarrangemang Förenkla för arrangemang och upplevelser utomhus genom att tillsammans med användarna planera en infrastruktur med tekniska lösningar och tillståndsfrågor. Det kan till exempel gälla behovet av el, som ska kunna lösas utan att man behöver hyra aggregat. Digital infrastruktur En utbyggd digital infrastruktur möjliggör en mer flexibel användning av området. Olika mobila digitala lösningar bör undersökas. De kan användas för information och kommunikation och som en resurs för konstoch kulturprojekt. Fritt wifi skulle tillgängliggöra området ytterligare. Öppningssidan för det fria nätverket skulle kunna användas för att berätta om stråket, dess historia och det som är aktuellt. I den digitala infrastrukturen bör även ett antal laddningsplatser för datorer och telefoner ingå. Aktivera Halmstads slott med tillhörande utemiljöer Halmstads slott är av stor kulturhistorisk betydelse för staden. Trots sin placering nära centrum och vattnet upplevs slottet som perifert och slutet. Slottet kan bli en viktig resurs för att levandegöra och lyfta olika perspektiv av Halmstads historia samt den delen av stråket. 30

En återkommande festival med tema Nissan Knyta ihop och engagera de aktörer som på olika sätt har anknytning till stråket genom en återkommande festival. Förslaget utgår från ett flertal samstämmiga önskemål som framkommit genom olika workshops och dialoger. En sådan festival aktiverar stråket, involverar berörda aktörer och använder områdets potential. Informationsskyltar längs stråket Ta fram enhetliga informationsskyltar. Skyltarna kan kompletteras med konstnärliga gestaltningar av berättelser om och historiska händelser längs Nissan. Genomförs i samarbete med Hallands konstmuseum och Slottsmöllans Fastighets AB. 31

Rekommendationer för samverkan Här presenteras rekommendationer för det fortsatta arbetet med Kulturstråk Nissan, men även för den bredare ambitionen att införliva kulturen i samhällsbyggnadsprocessen. Rekommendationerna bygger på erfarenheter från arbetet med denna rapport, men tar även utgångspunkt i de hinder för hållbar stadsutveckling som presenteras nedan. Hinder för hållbar stadsutveckling 2012 identifierade den statliga utredningen Delegationen för hållbara städer ett antal hinder för en hållbar stadsutveckling. 1 Med hinder avses sådant som aktivt motverkar och står i vägen för en önskvärd förändring, eller trögheter som gör att förändringen går långsamt i förhållande till utmaningar och mål. Några av de hinder som nämns i utredningen är: - Det saknas en sammanhållen strategi för att leda stadsutvecklingen i en hållbar riktning. Hållbar utveckling har inte integrerats med helhetssyn i olika politikområden. - Värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd i planering och beslutsunderlag. - Otillräcklig dialog med medborgare om stadens långsiktiga utveckling medför ett demokratiskt underskott. Bristfällig återkoppling och uppföljning av genomförda dialogprocesser hindrar kunskapsuppbyggnad. - Bristande samordning inom och mellan olika nivåer är ett utslag av stuprörstänkande och leder till svårigheter för kommuner att förverkliga goda helhetslösningar. Alla dessa hinder är inte nödvändigtvis aktuella för Halmstads kommun, men det finns ändå anledning att ha dessa i åtanke när framtida samverkan diskuteras. Rekommendationer för Kulturstråk Nissan Att förverkliga Kulturstråk Nissan är ett långsiktigt arbete som kräver insatser från hela den kommunala organisationen. Nyckeln till framgång är, precis som nämns i rapportens förord, att skapa goda förutsättningar för samverkan. Kulturstråket bör växa fram successivt, tillsammans med invånarna, föreningslivet, kulturlivet och näringslivet. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen för Kulturstråk Nissan föreslås arbeta vidare. Uppdraget för gruppen blir att samordna kommunens pågående projekt längs stråket, samt att skapa samverkan med externa aktörer, fastighetsägare och markägare längs stråket. Gruppen samordnar också gemensamma kommunikations- och dialogaktiviteter som involverar invånarna. Förutom en arbetsgrupp med tjänstemän föreslås också en politisk styrgrupp för Kulturstråk Nissan, med representanter från alla berörda nämnder och bolagsstyrelser. En modell tas fram där aktörer från samhällets alla sektorer kan mötas kring konkreta frågor rörande samhällets utveckling. I denna samverkan återfinns kommunen, civilsamhället, näringslivet, invånare och Högskolan i Halmstad. Ett pilotprojekt har påbörjats med Högskolan i Halmstad med arbetsnamnet Rätten till staden deltagande, normer och gränsöverskridande möten kring Kulturstråk Nissan. 1 Delegationen för hållbara städer (2012). Femton hinder för hållbar stadsutveckling (SOU M 2011:01/2012/66). Tillgänglig: http://www.hallbarastader.gov.se/bazment/hallbarastader/sv/arsrapporter.aspx [2016-09-13] 32

Rekommendationer för att införliva kultur i samhällsbyggnadsprocessen Arbetsgruppen för Kulturstråk Nissan har upplevt stora fördelar med att arbeta tillsammans över förvaltningsgränserna. Olika ingångar och kompetensområden, men med kultur som gemensam utgångspunkt, har kompletterat varandra på ett konstruktivt sätt. Kulturstråk Nissan kan därför fungera som ett pilotprojekt för att arbeta vidare med kultur i samhällsbyggnadsprocessen i ett bredare perspektiv. Arrangera en kommunövergripande konferens om hållbar stadsutveckling med politiker och tjänstemän. Konferensen förväntas i förlängningen skapa en gemensam målbild kring kultur och samhällsplanering i kommunen. Konferensen tar utgångspunkt i erfarenheterna från arbetet med Kulturstråk Nissan. Utveckla kommunikationen om kommande och pågående samhällsbyggnadsprojekt i kommunen. Här finns möjlighet att samordna medborgardialoger i större utsträckning än idag, oavsett vilken förvaltning eller bolag som är huvudansvarig för projekten. Det skulle bidra till samordningsvinster inom kommunen och en ökad tydlighet och delaktighet för kommuninvånarna. Att öppna för det nya och släppa in nya aktörer kräver förändrade arbetssätt. Utrymme måste ges för att skapa testytor för nya idéer och det icke permanenta. Flexibilitet inom den kommunala organisationen och budgeten krävs för att kunna svara upp mot hastigt uppkomna idéer och fenomen i samhället. Insamling av synpunkter och idéer, Kulturstråk Nissan Foto Lena Engström, Halmstads kommun 33

Hur historien har format Nissanstråket 34 Varför Halmstad ligger där det ligger Senast under 1200-talet får området Slottsmöllan, Laxön och Örjans vall en byliknande täthet. Här har man funnit rester av en marknadsplats med någon form av stormanna- eller kungsgård och en befästning. Kring mitten av 1200-talet etableras också Dominikanerklostret i området. Halmstad som blivande stad börjar ta form. Placeringen är ingen slump, den väljs av två anledningar - forsen vid Slottsmöllan i kombination med Laxön ger den blivande staden skydd och Nissan används som transportled. De fyra stora förändringarna 1. Nissan som transportled Det kan låta lite märkligt - att Halmstad, då placerad i området kring nuvarande Wallbergsgatan och Slottsmöllan, 1307 fick rätt till egen handel (så kallade stadsprivilegier). Samtidigt får en annan stad, Brooktorp, vid dagens Stora torg, endast 15 år senare samma privilegier. Varför? Mycket berodde på ändrade politiska och ekonomiska lägen, stadens och handelns skydd blir mindre viktiga medan en bra hamn blir allt viktigare. Den stad som kallas Brooktorp byter sedermera namn till Halmstad, och det gamla Halmstad vid Slottsmöllan byter namn till Övraby. Senast 1344 flyttar Dominikanerklostret till motsvarande dagens Hantverksgatan/Klammerdammsgatan. 2. Nissan som skydd Inför det stundande Nordiska sjuårskriget (1563-1570, Halmstad var vid tiden danskt) förstärks Halmstads fästning. Den blir dock inte långlivad; det svenska artilleriet skjuter sönder murarna, men lyckas trots det inte ta sig in i staden på grund av den danska arméns överlägsenhet. På väg hemåt sätter de vredgade svenska styrkorna eld på Övraby, som brinner ner till grunden. När den danske kungen Christian IV:s byggare uppför den moderna och något mer omfattande fästningen efter kriget sker det kring en stad som i stort är en medeltidsstad. En spontant uppkommen stad med anor från 1300-talet. Nissan inte bara styr placeringen av fästningen utan ingår också i den. Skyddsberedskapen längs Nissan är markant lägre jämfört med hur den är mot andra riktningar. Man litar på Nissan som ett effektivt stopp lika mycket som man litar på att vallgraven, motsvarande från Norre katts park till slottet, skyddar den andra sidan. I augusti 1619 startar en förödande brand som ödelägger Halmstad. Det finns ett fåtal undantag, till exempel S:t Nikolai kyrka, Kalentehuset vid Stora torg, slottet (som stod klart just 1619) och S:t Anna kloster på nuvarande Lilla torg. Efter branden ritar Christian IV:s byggmästare en ny stadsplan, som nästan helt liknar det Halmstad vi ser idag. Halmstad blir svenskt 1645. 3. Nissan som gräns och kraftkälla Fram till 1800-talet täcker Halmstad i stort sett samma yta som staden gjort sedan 1300-talet. Centrum sprids inte på allvar utanför de gamla fästningsvallarna förrän efter 1876, då centralstationen står klar. Det här är startskottet för stor-halmstad, nu annekteras östra sidan av Nissan på allvar. Området tillhörde tidigare Snöstorps sockens utmarker, men nu planläggs och uppförs Östra förstaden, ett modernt Halmstad som skiljer sig från det gamla. Från och med nu breder staden ut sig allt eftersom - upp mot Galgberget och ut mot Tylösand. Det här sker samtidigt som Slottsmöllans industrisamhälle byggs, från 1850 och framåt. För Slottsmöllans industriområde är Nissan den viktigaste kraftkällan. Området står 1873 för över 60 procent av Halmstads industriproduktion.

4. Nissan som avlopp och blickfång Ån som funktionsyta är gammal; som transportled från forntiden och framåt, som gräns och skydd mellan 1500- och 1700-talen, som kraftkälla under 1800- och 1900-talens industriepok, som fiskeriresurs under hela historiens gång. Som fiskevatten tappar Nissan sin funktion under senare delen av historien. Genom att ån länge, länge varit det ständiga avloppsdiket förgiftas vattnet av utsläpp. Under 1970-talet är Nissans vatten brunt, skummigt och illaluktande. Ån när ett minimum av liv och har ingen dragningskraft alls, trots att vattnet rinner rakt genom staden. Byggnationen från tiden speglar det här. Utmed Hamngatan möts man av bakdörrar, garageinfarter, lastbryggor och arkitektoniskt ointresse. Uppströms gamla Järnvägsbron finns hyreshus som närmast räddhågset drar sig hundratals meter från vattnet. Laxöfärja Foto Hallands konstmuseum Bilden av Nissan transformeras under 1980-talet. Ett växande intresse för miljön, parallellt med att många centrumnära industrier flyttas ut från staden, förändrar synen på och användandet av Nissan radikalt. Stråken längs Nissan antar mer och mer formen av rekreationsområden. I vår tid förändras bilden återigen. Balkonger, huvudentréer, uteserveringar och promenadstråk vänds mot vattnet. Stadsbiblioteket tillåts till och med häva sig ut över Nissan. Halmstad och stadens livsnerv Nissan är i ständig förvandling. I bilaga nr 3 En historisk beskrivning av Nissanstråket finns mer att läsa om Nissans historia. De historiska texterna är framtagna av Hallands konstmuseum. Halmstads slott Foto Hallands konstmuseum 35