Analysrapport Borås. Trygghetsundersökningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011

Analysrapport Borås Trygghetsundersökningen Västra Götaland, polisområde Älvsborg Våren 2011 Analysrapport för Borås Stad 2011

2012-01-13 Vid frågor om innehållet, kontakta: Stefan Hellberg, analytiker Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box 344 503 11 Borås 010-5658596 stefan.hellberg@polisen.se Lotta Jofjord, brottsförebyggande kommissarie Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box 344 503 11 Borås 010-5658628 lotta.jofjord@polisen.se 1

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...3 2 RESULTAT OCH ANALYS AV TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN I BORÅS STAD... 4 2.1 NEDSKRÄPNING...4 2.2 SKADEGÖRELSE...6 2.2.1 Skadegörelseproblematik i trygghetsundersökningen...6 2.2.2 Till polisen anmälda skadegörelsebrott...7 2.3 NARKOTIKARELATERADE FRÅGOR I TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...9 2.4 KVINNOR SOM ANTASTAS...9 2.5 PROBLEM MED TRAFIKEN...10 2.6 UTSATT FÖR VÅLD...12 2.7 TILLGREPP/STÖLD...13 2.7.1 Uppger i trygghetsundersökningen att de utsatts för stöld...13 2.7.2 Till polisen anmälda tillgreppsbrott (stöld)...14 2.8 ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT...15 2.9 KÄNNER SIG TRYGG ELLER OTRYGG I SAMBAND MED UTEVISTELSE KVÄLLSTID...15 2.10 POLISEN BRYR SIG ELLER BRYR SIG INTE OM DE LOKALA PROBLEMEN...16 3 STATISTISKA KOMPLEMENT...18 4 UNGDOMAR...18 5 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN...22 6 BAKGRUND OCH SYFTE...23 6.1 BAKGRUND...23 6.1.1 Analysgrupperna...23 6.1.1.1 Centrala analysgruppen... 23 6.1.1.2 Lokala analysgruppen... 23 6.2 SYFTE...24 7 METODOLOGISK RAM OCH DATAINSAMLING...24 Referenser... 26 Övriga referenser... 26 2

1 Sammanfattning Trygghetsundersökningen 2011 1 är polisområde (PO) Älvsborgs nionde trygghetsundersökning som genomförts i samverkan med kommunerna inom polisområdet 2. Denna analysrapport syftar till att uppmärksamma eventuella förändringar i invånarnas, i Borås Stads, självskattade upplevelser kring och utsatthet av olikartade problemområden som exempelvis våld, skadegörelse och tillgreppsbrott. Informationskälla i sammanhanget har varit trygghetsundersökningen. Observerade resultat har värderats utifrån information inhämtad från (1) tidigare trygghetsundersökningar, (2) polisiära datasystem, och (3) Mediearkivet. Följande utveckling har registrerats: Problemupplevelsen kring nedskräpning i Borås Stad har ökat över tid, och i 2011 års trygghetsundersökning uppger 42 procent av respondenterna att de upplever att nedskräpning i närområdet är ett problem Andelen av respondenterna i Borås Stad som upplever skadegörelse i sitt närområde som ett föreliggande problem kan över tid sägas ha ökat. Andelen som självrapporterar utsatthet för skadegörelse uppvisar däremot indikationer på att reduceras över tid. Antalet anmälningar hänförbara till skadegörelse uppvisar dock en svag ökning över tid. Andelen av respondenterna i Borås Stad som menar att de upplever trafikrelaterade problem i sitt närområde uppgår till 51 procent, och denna problemupplevelsen tycks öka över tid Andelen av respondenterna i Borås Stad som upplever problem med att kvinnor antastas uppgår i 2011 års trygghetsundersökning till 11 procent. Det föreligger en ökning av denna problemupplevelse över tid Ett viktigt konstaterande är att våldsbrott karaktäriseras av stora mörkertal. Platser där respondenterna frekvent uppger sig ha blivit utsatta för våld är på gata, torg eller annan allmän plats, inne i din bostad, samt på din arbetsplats Andelen av respondenterna i Borås Stad som uppger att de utsatts för stöld reduceras över tid, vilket även är i linje med den nedåtgående trendutvecklingen kring det faktiska antalet anmälningar hänförbara till stöldbrott Andelen av respondenterna i Borås Stad som uppger att de oroat sig för att utsättas för brott har reducerats över tid I 2011 års trygghetsundersökning uppger 71 procent av respondenterna i Borås Stad att de upplever trygghet vid utevistelse kvällstid i sitt närområde, vilket i relation till tidigare trygghetsundersökningar är en försiktig ökning Andelen av respondenterna i Borås Stad som uppger att polisen bryr sig om de lokala problemen minskar gradvis över tid. Tvärtom ökar andelen som anser att polisen inte bryr sig. De avsnitt som behandlar bakgrund, syfte, och tekniska samt definitionsmässiga aspekter, finns i avslutande del av denna analysrapport. Detta motiveras av önskan att maximera användningen och tillgängligheten av föreliggande analysarbete. Den intresserade, som vill skaffa sig en bredare förståelse inför föreliggande analysrapport, rekommenderas att inleda sin läsning med kapitel 6 och 7. 1 Trygghetsundersökningen 2011: Kommunens diarienummer: 2011/FF0473 70. Trygghetsundersökningen 2011: Polisens diarienummer: AD-489-24492/10. 2 Kommuner inom polisområde Älvsborg: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 3

2 Resultat och analys av trygghetsundersökningen i Borås Stad Detta avsnitt behandlar områden som finns med i trygghetsundersökningen och som medborgarna i Borås Stad framhåller som: händelser eller fenomen som i stor utsträckning upplevs som ett problem eller något man har råkat ut för, till exempel ett brott ett resultat av att man i allt mindre utsträckning ser ett fenomen som ett problem eller ett område som: analysgrupperna särskilt vill belysa för polis- och kommunledning. Under vissa avsnitt som avhandlar att medborgarna utsatts för någon form av brott, och uppgett detta i trygghetsundersökningen, finns en undergrupp i dokumentet som visar motsvarande brottsområdes brottsstatistik. Informationen och diagrammen kompletteras också med resonemang runt resultatet från trygghetsundersökningen och den anmälda brottsstatistiken. I resultatdelen av denna analys kommer även rekommendationer att framföras. Viktigt att poängtera är att dessa utarbetats som ett led i dialogen mellan den centrala och den lokala analysgruppen. Detta resonemang gör sig gällande såtillvida inget annat framförs. Problemområdena nedan är strukturerade utefter ordningen i trygghetsundersökningens resultattabell över Borås Stad, och har således inte något att göra med allvarlighetsgradering på problemen. 2.1 Nedskräpning I 2011 års trygghetsundersökning uppger 42 procent av respondenterna att de upplever nedskräpning i sitt närområde som ett problem. Utvecklingstendenserna kring problemupplevelsen av nedskräpning kan även sägas över tid. Mellan 1999 års trygghetsundersökning (23 procent) och 2011 års trygghetsundersökning (42 procent) har andelen av Borås Stads respondenter som anser nedskräpning vara ett problem ökat med 19 procentenheter. Den delgrupp som innehar störst andel respondenter vilka uppger att nedskräpning är ett problem är 60-69 år (45 procent). Det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uppger att nedskräpning i deras närmiljö är ett problem är Norrby stadsdel (87 procent). Slutligen tenderar kvinnor i större utsträckning än män att uppleva nedskräpning i sitt närområde som ett problem. Framställningen på kommande sida syftar till att tydliggöra ovan förda resonemang om trendutvecklingen gällande problemupplevelsen kring nedskräpning. 4

Andelen som upplever nedskräpning som ett problem 45% 40% 35% 30% Procent 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 1. Framställningen illustrerar andelen respondenter i Borås Stad som anser att nedskräpning i sitt närområde är ett problem. Över tid och i relativa tal. n=3545. I den lokala pressen har nedskräpningen i Borås Stad behandlats vid ett flertal tillfällen. På ledarsidan i Borås Tidning har nedskräpningsproblematiken, och den ackompanjerande kostnadsökningen, diskuterats. I samma ledare framförs att attitydförändringar, till det sämre, anses vara en bakomliggande orsak till den ökade nedskräpningen 3. Rekommendationer: Det föreligger ett påbörjat arbete kring den fysiska miljön som invånarna i Borås Stad rör sig i. Analysgruppen rekommenderar att detta arbete bör fortgå, och även utvecklas i sin karaktär. Inom ramen för det lokala BRÅ Borås har det upprättats en arbetsgrupp vid namn Borås rent och snyggt där flertalet parter samverkar för att minska nedskräpningen i Borås Stad. Här tänker analysgrupperna bland annat på genomförda skräpplockardagar. Frågor som kan diskuteras inom ramen för denna samverkan är när, var, och hur det nedskräpningsstävjande arbetet bör utföras. Samverkansarbetet bör fortlöpande förankras, och utvecklas. Det kan också finnas ekonomiska incitament för extern samverkan. Ett exempel är privata hyresvärdar. Minskad nedskräpning, och därigenom ökad trivsel, kan resultera i en minskad omflyttningsfrekvens vilket kan verka kostnadsreducerande för den privata hyresvärden. En viktig fundering som vidare kan diskuteras i de lokala BRÅ-strukturerna är hur de olika företagarna i respektive stadsdel kan aktiveras. 3 Söderström, J. (2011-04-27), Skräpet förfular ets stadskärna, s. 2, Borås Tidning. 5

2.2 Skadegörelse 2.2.1 Skadegörelseproblematik i trygghetsundersökningen Först kan det sägas att 38 procent av respondenterna i Borås Stad uppger att skadegörelse är ett förekommande problem deras närområde. Vidare kan det talas om att respondenternas problemupplevelse gällande förekomsten av skadegörelse har ökat över tid. För att exemplifiera: andelen som uttrycker denna problemuppfattning har ökat med 9 procentenheter då 1999 års trygghetsundersökning (29 procent) relateras till 2011 års trygghetsundersökning (38 procent). Nedan presenteras en framställning som tydliggör aktuell trendutveckling. Andelen som upplever skadegörelse som ett problem 40% 35% 30% Procent 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 2. Framställningen illustrerar utvecklingen gällande andelen av Borås Stads respondenter som upplever att skadegörelse i sitt närområde är ett problem. över tid och i relativa tal. n=3284. Delgrupperna som innehar högst andel respondenter, vilka anser att skadegörelse är ett förekommande problem i deras närområde, är 15-19 år och 20-29 år (44 procent vardera). Det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uppger att skadegörelse i deras närmiljö är ett problem är Norrby stadsdel (80 procent). Vidare tenderar kvinnor i större utsträckning än män att uppleva skadegörelse i närområdet som ett problem. Nu skall fokus riktas på de respondenter som uppger att de blivit utsatta för skadegörelse. I 2011 års trygghetsundersökning uppger drygt 6 procent att de blivit utsatta för skadegörelse de senaste 12 månaderna, vilket är den lägsta registrerade andelen relaterat till tidigare genomförda trygghetsundersökningar. Detta indikerar att den självrapporterade utsattheten för skadegörelse uppvisar en nedåtgående trend över tid. 6

Självrapporterad utsatthet för skadegörelse 14% 12% 10% Procent 8% 6% 4% 2% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 3. Illustrerar utvecklingen av självrapporterad utsatthet för stöld över tid i Borås Stad. n= 3619. Delgruppen som innehar högst andel respondenter vilka uppger att de utsatts för skadegörelse är 20-29 år (10 procent). Det geografiska område som innehåller högst andel av skadegörelseutsatta respondenter är Göta stadsdel (12 procent). De platser, samt övriga omständigheter, som frekvent anges som skadegörelsedrabbade är På er bil när den befunnit sig i området där du bor (33 procent), På vinden, i källaren, i garage eller annat förvaringsutrymme som tillhör bostaden (31 procent), samt Annan skadegörelse de senaste 12 månaderna (på arbetet, under resa eller annat) (20 procent). Slutligen uppger en något högre andel av männen än kvinnorna, att de utsatts för skadegörelse. 2.2.2 Till polisen anmälda skadegörelsebrott Över tid kan trenden rörande anmälda skadegörelsebrott sägas fluktuera. I diagram 4 tydliggörs att det skett en svag ökning av antalet anmälningar hänförbara till skadegörelsebrott. Detta trots att det skett en nedgång i antalet anmälningar mellan åren 2008 och 2010. 7

Antal anmälningar rörande skadegörelse och klotter 1600 1400 1200 Antal 1000 800 600 Skadegörelse Klotter 400 200 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 tal Diagram 4. Beskriver utvecklingen av antalet anmälningar rörande skadegörelse- och klotterbrott i Borås Stad. Över tid och i absoluta tal. I diagrammet ovan tycks utvecklingskurvorna rörande skadegörelsebrott och klotterbrott uppvisa en relativt god följsamhet. Totalt kan det dock talas om en försiktig ökning av antalet anmälningar över tid. Som framställningen indikerar upprättades ett ökande antal anmälningar hänförbara till skadegörelse under 2007 och 2008. Möjlig förklaringsansats skulle kunna vara säkerhetsarbetet som det lokala brottsförebyggande rådet bedrev vid denna tidpunkt, vilket syftade till att öka anmälningsbenägenheten i framförallt skolorna. Här vill analysgruppen understryka att anmälningsbenägenheten ökade och inte antalet brott. I den lokala pressen rapporterades om en ökad skadegörelse, där framförallt skolor blivit utsatta men det förekom även anlagda bränder i containrar 4. Rekommendationer: Vad analysgruppen erfar föreligger det vissa svårigheter gällande samverkan och ansvarsfördelning mellan såväl kommunala som statliga parter då skadegörelse- och klotteråtgärder i Borås Stad diskuteras. För att framgång ska nås är en klar ansvarsfördelning en förutsättning, och det är då av vikt att samtliga parter inser vilka uppgifter som faller inom ramen för den egna verksamheten. I kommunen har det förts diskussioner gällande uppförandet av en sanktionerad klotteryta, det vill säga klottervägg. Analysgruppen finner denna sortens lösningar problematiska, och hänvisar till exempel där mängden klotter ökat efter att klottervägg, alternativt upplåtande av allmän yta, har införts. Ett problem med 4 Internetkälla: http://www.bt.se/nyheter/boras/article449341.ece 8

klotterväggar tycks vara att den klara gräns mellan tillåten och otillåten klotteryta suddas ut i stor utsträckning. Vidare anser analysgruppen att en förebyggande aspekt bör inkorporeras i arbetet kring skadegörelse- och klotterbrott. 2.3 Narkotikarelaterade frågor i trygghetsundersökningen Diskussionen runt narkotikarelaterade problem är i sig så pass komplex att analysgruppen väljer att inte göra några uttalanden relaterade till detta ämne i trygghetsundersökningen. Analysgruppen problematiserar denna frågas komplexitet utifrån att den enskilda medborgaren kan ha svårt att avgöra om en person missbrukar narkotika, alkohol eller använder sig av läkemedel eller liknande som gör att personen upplevs som en missbrukare. När det gäller uppgifter om narkotikarelaterade brott i polisens anmälningssystem, RAR 5, är även det förenat med viss komplexitet. I stort sett alla narkotikarelaterade brott som uppdagas av polisen är så kallade spaningsrelaterade brott och ingripandebrott 6. Detta innebär i stora drag att ju fler insatser och mer resurser vi lägger på narkotikarelaterade problem, desto fler anmälningar relaterade till narkotika upprättas i polisens anmälningssystem. 2.4 Kvinnor som antastas I 2011 års trygghetsundersökning uppger 11 procent av respondenterna i Borås Stad att de upplever att kvinnor antastas i deras närmiljö, och att detta är ett problem. Relateras denna andel till motsvarande siffror i tidigare genomförda trygghetsundersökningar kan vi tala om att det skett en ökning över tid. Diskuterad uppåtgående trend belyses i framställningen nedan. 5 RAR: Rationell anmälansrutin polisens anmälningssystem. 6 Ingripandebrott: egeninitierade insatser och planerade insatser från polisens sida. 9

Andelen som upplever att kvinnor antastas 12% 10% 8% Procent 6% 4% 2% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 5. Framställningen illustrerar utvecklingen av andelen av respondenterna i Borås Stad som anser att kvinnor antastas i deras närområde, och att detta är ett problem. I relativa tal och över tid. n=2073. Den åldersgrupp som innehar högst andel respondenter som uttrycker att kvinnor antastas i deras närområde, och att detta är ett problem, är 20-29 år (17 procent). Det geografiska område där respondenterna i störst utsträckning uppger att kvinnor antastas i deras närområde, och att detta är ett problem, är Norrby stadsdel (30 procent). Vidare tenderar kvinnor i större utsträckning än män att uppleva detta som ett problem. Rekommendationer: Analysgruppen vill först och främst understryka komplexiteten i uttrycket antastas, vars direkta innebörd beror till fullo på den enskildes subjektiva tolkning. Med detta i åtanke vill analysgruppen hänvisa till rekommendationerna i avsnitt 2.9. 2.5 Problem med trafiken I 2011 års trygghetsundersökning uppger 22 procent av Borås Stads respondenter att de upplever stora problem med trafikrelaterade företeelser. I relation till samtliga föregående års trygghetsundersökningar kan det talas om en ökad problemupplevelse av trafikrelaterade företeelser över tid i Borås Stad. Nedan framställning tydliggör detta resonemang. 10

Andelen som upplever stora problem med trafikrelaterade företeelser 25% 20% Procent 15% 10% 5% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 6. Framställningen visar på utvecklingen av andelen respondenter i Borås Stad som upplever att det existerarstora problem med trafikrelaterade företeelser. Över tid och i relativa tal. n=3480. Även då den totala problemupplevelsen 7 av trafikrelaterade företeelser granskas finner vi att denna kan sägas öka över tid bland Borås Stads respondenter. I 2011 års trygghetsundersökning menar 51 procent av respondenterna att de upplever problem inom ramen för trafikområdet, vilket är en ökning jämfört med trygghetsundersökningar genomförda åren 1999 (43 procent), 2000 (46 procent), 2003 (47 procent), samt 2008 (48 procent). Ålderskategorin som innehar högst andel respondenter vilka upplever förekomsten av trafikproblem i deras närområde är 30-44 år (60 procent). Det geografiska område som innehar högst andel respondenter vilka uttrycker ovan diskuterade åsikt är Norrby stadsdel (74 procent). Kvinnor uttrycker i större utsträckning än män att de upplever trafikproblem. Ett trafikområde där respondenternas problemupplevelse har ökat, då 2011 års trygghetsundersökning (29 procent) jämförs med trygghetsundersökningar genomförda åren 2003 (23 procent), 2004 (24 procent), 2005 (24 procent), 2006 (23 procent) och 2008 (24 procent) är Dåligt med cykelbanor. Mellan åren 2011 och 2003 har problemupplevelsen ökat med 6 procentenheter. Detta trots att den lokala pressen tidigare rapporterat om Borås Stads målsättning att bli en av Sveriges bästa städer för cyklister 8, och att det skall göras stora långsiktiga satsningar på allt från skyltning och cykelbanor 9. 7 Totala problemupplevelsen: Summering av Stort problem och Litet problem. 8 Rosenqvist, H. (2009-01-25), Hjulafton för cyklister Borås planerar bygga fler och säkrare vägar målet är att bli en av Sveriges bästa cykelstäder, Borås Tidning. 9 Claesson, A. (2010-05-25), Borås satsar hårt på cykeln, Borås Tidning. 11

Ytterligare ett trafikområde där problemupplevelsen ökat är Dåligt vägunderhåll/gatuplanering. Här föreligger en ökning om 9 procentenheter då 2011 års trygghetsundersökning (33 procent) relateras till 2008 års trygghetsundersökning (24 procent). Slutligen så upplever 74 procent av respondenterna, vilka tidigare uppgivit att det föreligger trafikproblem i deras närområde, att Bilarna kör för fort. Rekommendationer: Först och främst vill analysgruppen understryka vikten av att de trafikinsatser som vidtas ska utgå från en lokal kunskapsbas. Vidare bör de satsningar som syftar till att öka framkomligheten och minska bilanvändningen i Borås Stad fortlöpande förankras och utvecklas. En förutsättning för att de upplevda trafikproblemen ska kunna stävjas är möjligtvis att medborgarna i Borås Stad förändrar sitt användarmönster vad det gäller både bilanvändningen och själva körförfarandet. Det kan med andra ord vara nödvändigt att arbeta för att uppnå en attitydförändring. Det har kommit analysgruppen till känna att det genomförts trygghetsvandringar, och en rekommendation är således att informationen från dessa vandringar ska tas tillvara på ett fullgott vis. Polisen rekommenderas att fortsätta med trafikrelaterade arbetsuppgifter, exempelvis trafikövervakning. Dessa bör inriktas mot berörda områden. 2.6 Utsatt för våld Med anledning av det låga antal respondenter runt frågor gällande utsattheten för våld, gör analysgruppen inga djupare analyser med utlåtanden gällande dessa frågor inom trygghetsundersökningen. En viktig förförståelse är att våldsbrott kan sägas karaktäriseras av stora mörkertal, vilket ytterligare försvårar möjligheterna att kommentera och dra slutsatser kring våld och dess komplexa dynamik 10. Nedan beskrivs endast kortfattat vad som varit anmärkningsvärt runt denna punkt. Den ålderskategori som innehar högst andel av respondenter, vilka uppger att de blivit utsatta för våld som gett smärta, är delgruppen 15-19 år (6 procent). Fortsättningsvis kan det nämnas att de våldsdrabbade respondenterna frekvent uppger att platsen för våldshandlingen antingen varit På gata, torg, eller annan allmän plats (35 procent), Inne i din bostad (21 procent), samt På din arbetsplats (16 procent). Enligt 2011 års trygghetsundersökning drabbas män och kvinnor i lika stor utsträckning av våld, och det geografiska område som i störst utsträckning innehåller personer som utsatts för våld är Norrby stadsdel (3 procent). Rekommendation: Oundvikligen bör det våldspreventiva arbetet innehålla diskussion rörande alkoholens påverkan och betydelse för våldsanvändning. I skuggan av detta konstaterande bör kontroll och tillsyn även fortsättningsvis riktas mot krogar, barer, och andra ställen som innehar utskänkningstillstånd. En beståndsdel i detta arbete är även att verka mot överservering av alkohol, samt att direktförverkanden sker. 10 Sarnecki, J. (2009) Introduktion till kriminologi 12

Öppettider är en viktig del i det alkoholrelaterade våldspreventiva arbetet, och därför anser analysgruppen det gynnsamt att denna fråga hålls levande. Värdegrundsarbete kan även genomföras med syfte att förändra attityden kring unga och alkoholkonsumtion. 2.7 Tillgrepp/stöld 2.7.1 Uppger i trygghetsundersökningen att de utsatts för stöld I 2011 års trygghetsundersökning uppger 8 procent av Borås Stads respondenter att de blivit utsatta för stöld de senaste 12 månaderna. Andelen som uppger att de utsatts för stöld har reducerats då 2011 års trygghetsundersökning relateras till tidigare genomförda trygghetsundersökningar åren 1999 (15 procent), 2000 (16 procent), 2003 (14 procent), 2004 (12 procent), 2005 (13 procent), samt 2006 (13 procent). Nedan framställning syftar till att tydliggöra denna nedåtgående trendutveckling rörande självrapporterad utsatthet för stöld. Självrapporterad utsatthet för tillgrepp 18% 16% 14% 12% Procent 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 7. Illustrerar utvecklingen av respondenternas självrapporterad utsatthet för stöld över tid i Borås Stad. n=3629. Vilka omständigheter karaktäriserar de situationer där respondenterna uppger att de utsatts för stöld? De svarsalternativ som anges mest frekvent av de stölddrabbade är: På vinden, i källaren, i garage eller annat förvaringsutrymme som tillhör bostaden (35 procent), Annan stöld de senaste 12 månaderna (på arbetet, på resa eller annat) (28 procent), och Av cykel, moped, mc eller delar av dessa i området där du bor (22 procent). Den delgrupp som innehar högst andel av stölddrabbade är 20-29 år (14 procent). Det geografiska område som innehåller störst andel av självrapporterade 13

stölddrabbade respondenter är Centrum (13 procent). Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de utsatts för stöld. 2.7.2 Till polisen anmälda tillgreppsbrott (stöld) Antalet anmälda tillgreppsrelaterade brott kan sägas minska över tid i Borås Stad. Även antalet anmälda bilangrepp 11 tycks minska över tid, och sammantaget kan därmed antalet anmälningar hänförbara till tillgrepp och biltillgrepp sägas vara nedåtgående. Ett annat brottsområde vars utveckling har beaktats är bostadsinbrott 12, och vad som kan konstateras är att antalet anmälningar rörande bostadsinbrott tycks uppvisa en relativt konstant nivå, där varken en positiv eller negativ trend kan observeras. Antal anmälda tillgrepp 7000 6000 5000 Antal 4000 3000 Tillgrepp Bilangrepp Bostadsinbrott 2000 1000 0 1999 2001 2003 2005 2007 2009 tal Diagram 8. Illustrerar hur antalet anmälningar rörande tillgreppsbrott har utvecklats över tid i Borås Stad. I absoluta tal. I likhet med utvecklingstrenden gällande självrapporterad utsatthet 13 för stöld följer antalet anmälda tillgreppsrelaterade brott samma nedåtgående trend. Rekommendationer: Här rekommenderar analysgruppen att både polisen och kommunen ska sträva efter att öka tryggheten i de olika bostadsområdena. Detta kan ske genom att de boende involveras och engageras genom grannsamverkan. Ett moment som skulle kunna behandlas vid de möjliga informationsmötena är erfarenhetsutbyte mellan de olika stadsdelarna. 11 Försök till och fullbordat biltillgrepp, samt stöld ur eller från motordrivet fordon, släpvagn och husvagn. 12 Fullbordat inbrott i villa/radhus, fullbordat inbrott i lägenhet. 13 Se diagram 7. 14

2.8 Oro att utsättas för brott Andelen av respondenterna i Borås Stad som uppger att de oroat sig för att utsättas för brott uppgår i 2011 års trygghetsundersökning till 59 procent. Därmed kan en nedåtgående trend i oro observeras, det vill säga andelen som oroar sig har minskat relaterat till samtliga år, undantaget 2008. Övriga trygghetsundersökningar har motsvarande andel uppgått till: 64 procent (1999), 66 procent (2000), 64 procent (2003), 64 procent (2004), 63 procent (2005), samt 62 procent (2006). Delgruppen 45-59 år innehar högst andel respondenter som uppger att de upplevt oro för att utsättas för inbrott i den egna bostaden (51 procent). Då oro för att utsättas för inbrott i förråd, källare, vindsutrymme eller garage beaktas finner vi att delgruppen 30-44 år innehar högst andel oroliga respondenter (52 procent). De respondenter som i störst utsträckning uttryckt oro inför att deras diverse fortskaffningsmedel ska utsättas för stöld eller skadegörelse om den är parkerad i området där du bor kan sorteras in i delgruppen 20-29 år (53 procent). Samma delgrupp innehar även högst andel respondenter som uttrycker oro för att utsättas för att Bli överfallen eller misshandlad i området där du bor (37 procent). Den centrala analysgruppen vill även uppmärksamma problemområdet där respondenternas upplevda oro över tid har reducerats i högst utsträckning: Att din bil, mc, moped eller cykel skall utsättas för stöld eller skadegörelse om den är parkerad i området där du bor. Över tid har andelen som upplever oro för att utsättas för denna sorts brottshandling reducerats med 9 procentenheter, från 52 procent (1999) till 43 procent (2011). Åldersgruppen som totalt sett innehar högst andel oroliga respondenter är 20-29 år (69 procent). Kvinnor uttrycker i större utsträckning än män oro för att utsättas för brott i 2011 års trygghetsundersökning. Det geografiska område som innehåller högst andel av oroliga respondenter är Hulta (73 procent). Rekommendationer: Se rekommendationerna i avsnitt 2.9. 2.9 Känner sig trygg eller otrygg i samband med utevistelse kvällstid Andelen av respondenterna i Borås Stad som uppger att de känner trygghet i samband med utevistelse kvällstid, i det egna närområdet, uppgår i 2011 års trygghetsundersökning till 71 procent. Därmed kan en svagt uppåtgående trend ifråga om trygghet observeras. För att konkretisera kan andelen trygga i 2011 års trygghetsundersökning relateras till motsvarande andel i trygghetsundersökningar som genomförts åren 2000 (68 procent), 2003 (67 procent), 2004 (67 procent), 2006 (65 procent), samt 2008 (69 procent). Andelen som upplever otrygghet för den ovan diskuterade situationen uppgår i 2011 års trygghetsundersökning till 16 procent. Det är här tal om en reducering av andelen otrygga i Borås Stad jämfört med motsvarande andel i trygghetsundersökningar genomförda åren 2005 (19 procent) och 2006 (20 procent). Andelen av Borås Stads respondenter som uppgett Vet ej uppgår till 10 procent. Trygghetsundersökningens utformning inbjuder de respondenter som uppger att de känner sig otrygga att, i ett öppet svarsalternativ, närmare specificera den direkta 15

anledningen till den upplevda otryggheten. Respondenterna i Borås Stad har i störst utsträckning angivit Rädsla för överfall/misshandel (21 procent), Allmänt otrygg (16 procent), samt Alkohol-/drogpåverkade personer (14 procent) som anledningar till sin upplevda otrygghet. Den högsta andelen otrygga respondenter återfinns inom ålderskategorin 20-29 år (25 procent), medan den högsta andelen trygga respondenter går att finna i delgruppen 30-44 år (77 procent). Kvinnor upplever i större utsträckning än män otrygghet inför den aktuella problemsituationen. Det geografiska område som innehåller högst andel av trygga respondenter är Sandhult (84 procent), och motsvarande geografiskt område rörande otrygghet är Brämhult stadsdelen Hässleholmen (33 procent). Rekommendationer: Analysgruppen vill i detta avsnitt påminna om de tidigare rekommenderade satsningarna på den fysiska miljön. Dessa insatser kan även vara gynnsamma då trygghetsskapande åtgärder diskuteras. Annan rekommendation riktar sig till att upprätta forum där individer med olika etniciteter, eller religiös tillhörighet, kan mötas. Resultatet av detta interagerande kan bli att det skapas en gemensam grund, och att förståelse mellan individer cementeras, vilket i sin tur kan vara en god grogrund i det trygghetsskapande arbetet. Även det faktum att anonymiteten bland medborgarna torde reduceras i samband med ökad interaktion är positivt. För att reducera den höga grad av obefogad otrygghet och oro somliga individer upplever kan det vara nyttigt att polisen och kommunen försöker förmedla och klargöra hur en situation eller händelse verkligen ser ut. Viktigt är att nyttja de olika informationskanaler som finns att tillgå. Slutligen existerar det goda exempel då ihärdighet tycks ha lönat sig. Exempel på detta är upputsningen av tunneln vid Fjärdingsskolan. Slutsatsen är att det faktiskt existerar goda exempel på lyckande insatser som riktat sig till att hålla stadsdelarna rena och trygga. Analysgruppen vill uppmuntra till att berörda parter ska låta sig inspireras av dessa exempel. 2.10 Polisen bryr sig eller bryr sig inte om de lokala problemen Borås Stads respondenter upplever i mindre grad att polisen bryr sig om de lokala problemen. Då samtliga tidigare genomförda trygghetsundersökningar relateras till 2011 års trygghetsundersökning kan det konstateras att andelen som anser att polisen bryr sig om de lokala problemen har reducerats. Jämförs 2011 års trygghetsundersökning (35 procent) med 2008 års trygghetsundersökning (41 procent) talar vi om en nedgång om 6 procentenheter. Vi kan skönja en omvänd utveckling kring uppfattningen att polisen inte bryr sig om de lokala problemen. I 1999 års trygghetsundersökning uppger 9 procent av Borås Stads respondenter att de anser att polisen inte bryr sig. Motsvarande siffra i 2011 års trygghetsundersökning är 16 procent. Därmed har andelen som anser att polisen inte bryr sig ökat med 7 procentenheter under denna period. Resonemanget som förts 16

ovan tydliggörs i diagram 9. Viktigt att poängtera är att andelen av Borås Stads respondenter som valt alternativet Vet ej uppgår till 49 procent. Andelen som upplever att polisen bryr sig eller inte bryr sig 45% 40% 35% 30% Procent 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 tal Diagram 9. Andelen av respondenterna i Borås Stad som anser att polisen bryr sig, eller inte bryr sig, över tid. I relativa tal. n=3370. Den delgrupp som innehåller högst andel svaranden vilka anser att polisen bryr sig om de lokala problemen är 15-19 år (47 procent). Samma åldersgrupp, 15-19 år, innehar störst andel av individer som anser att polisen inte bryr sig om de lokala problemen (25 procent). Ifråga om kön kan den centrala analysgruppen konstatera att män i något högre grad än kvinnor, upplever att polisen både bryr sig, och inte bryr sig. Det geografiska område som innehåller störst andel av respondenter med uppfattningen att polisen inte bryr sig är Norrby stadsdel (28 procent). Granskar vi vilket geografiskt område där respondenterna är av motsatt uppfattning, det vill säga att polisen bryr sig, finner vi även detta vara Norrby stadsdel (55 procent). Rekommendationer: Rörande detta problemområde kan det först konstateras att polisen måste bli bättre på att nyttja traditionella mediekanaler för att på ett fullgott vis förmedla till omvärlden när polisiära insatser genererar samhällsnyttiga resultat. Det kan även vara gynnsamt att förmedla vilka aktuella satsningar och insatser som görs. Den lokala polisen bör helt enkelt få ökad exponering i medierna, och då framför allt i positiv bemärkelse. Slutligen bör polisens ingripandeverksamhet karaktäriseras och vägledas av nyckelord som synlighet och närvaro. 17

3 Statistiska komplement Detta avsnitt avhandlar ytterligare brottsstatistik som hämtats ur polisens anmälningssystem, RAR. Denna information redovisas som ett komplement till trygghetsundersökningen och diskussionerna ovan. Ur nedanstående framställning framgår det att trenden som kan tillskrivas utvecklingen kring antalet anmälda brott i Borås Stad är att betrakta som svagt ökande. Antal anmälda brott 14000 12000 10000 9810 9926 12102 11921 10645 10774 11036 10341 10976 11711 10582 10704 8000 6000 4000 2000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 10. Framställningen blottlägger utvecklingen kring antalet anmälda brott i Borås kommun. I absoluta tal och över tid. 4 Ungdomar Följande avsnitt avhandlar information relaterad till ungdomar. Informationen är hämtad från CAN:s 14 drogvaneundersökning 2010 och polisens anmälningssystem, RAR. Inom kriminologisk forskning är ungdomsåren viktiga ur ett brottsperspektiv, och med anledning av detta redovisas vissa uppgifter kopplade till ungdomar separat under denna punkt. Det stora flertalet av alla ungdomar begår någon form av kriminalitet vid något tillfälle. 15 De flesta fastnar inte i någon långvarig kriminell karriär utan återgår till att bli skötsamma medborgare när de går in i vuxenlivet 16. Just för att ungdomsåren är en brottsaktiv period i en människas liv blir också denna aspekt extra intressant ur ett polisiärt och kommunalt perspektiv. 14 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 15 Estrada, F. & Flyghed, J. (Red.) (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten. 16 Ibid. 18

I CAN:s drogvaneundersökning 2010 uppger ungdomar i årskurs 9 i Borås Stad: att 21 procent av pojkarna är intensivkonsumenter 17 av alkohol att 19 procent av flickorna är intensivkonsumenter av alkohol att pojkarnas årskonsumtion av alkohol är större än flickornas (räknat i liter) att 23 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna röker ibland eller dagligen (försäljning till ungdomar under 18 är trots allt kriminaliserat!) att 9 procent av de svarande ungdomarna i Borås Stad någon gång använt narkotika att 5 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna någon gång har använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp med recept att 4 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna någon gång har använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp utan recept att 5 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna någon gång har tagit läkemedel tillsammans med alkohol att 2 procent av de svarande ungdomarna i Borås Stad någon gång använt anabola androgena steroider (AAS) utan läkares ordination Framställningen nedan påvisar hur utvecklingen ser ut kring antalet brott som utförts av 18-åringar och yngre, samt antalet gärningsmän som är 18 år och yngre. Brott utförda av ungdomar 18 år och yngre 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal gm 396 356 418 377 335 371 392 430 403 373 455 423 Antal brott 645 480 691 594 531 622 619 807 631 577 664 696 2010 Diagram 11. Illustrerar antalet brott som utförts av gärningsmän som är 18 och yngre, samt antalet gärningsmän som är 18 år och yngre. Över tid och i absoluta tal. Ifråga om utvecklingen rörande antal gärningsmän som är 18 år och yngre kan en svag uppåtgående trend skönjas, där antalet minderåriga gärningsmän tycks öka 17 Enligt CANs definition är en intensivkonsument: en individ som vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin, eller fyra burkar starköl, eller fyra burkar blanddryck, eller sex burkar folköl, eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). 19

försiktigt över tid. För att verifiera denna observerade trend har ytterligare framställning konstruerats nedan, och i denna har en trendlinje infogats. Antal gärningsmän 500 450 400 350 300 Antal 250 200 150 100 50 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 tal Diagram 12. Illustrerar utvecklingen kring antalet gärningsmän som är 18 år och yngre i Borås Stad. Trendlinje har infogats, denna baseras på utvecklingen kring antal gm som redovisas i diagrammet. Över tid och i absoluta tal. Denna bekräftar diskussionen rörande en svag uppåtgående trendutveckling av antalet gärningsmän som är 18 år och yngre. Vad det gäller utvecklingen av antalet brott som utförts av gärningsmän som är 18 och yngre tydliggörs detta i framställningen nedan. 20

Ungdomsbrott Borås stad 900 800 700 600 500 645 480 691 594 531 622 557 807 650 644 684 755 400 300 200 100 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 13. Illustrerar antalet ungdomsbrott i Borås Stad över tid, i absoluta tal. Vad som kan konstateras är att antalet brott där gärningsmannen är 18 år och yngre ökar över tid, i likhet med antalet gärningsmän som är 18 år och yngre. Dessa två utvecklingstendenser tycks kraftigare och mer utmärkande än utvecklingen kring det ökade totala antalet anmälda brott i Borås Stad. Brottstyperna som de brottsaktiva ungdomarna utför redovisas enligt nedan. Mest frekvent utförda brottshandlingar är stöldrelaterade brott, som i relativa tal utgör 51 procent av samtliga begångna brottshandlingar. 21

Utvalda brottstyper unga gm år 2010 Borås stad Skadeg., klotter 9% Narkotika 10% Våld 22% Hot ofred. 8% Stöld 51% Diagram 14. Framställningen som illustrerar vilka brottstyperna som de brottsaktiva ungdomarna, boende i Borås Stad, utför. 5 Samverkansöverenskommelsen Samverkansöverenskommelsen är ett resultat av en metodutveckling genomförd av Sveriges kommuner och landsting, Rikspolisstyrelsen och det nationella Brottsförebyggande rådet. Borås Stad och polisen inom polisområde Älvsborg upprättade under 2010 en överenskommelse om att samverka utifrån några prioriterade samverkansområden. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet mellan Svenljunga kommun och polisen inom polisområde Älvsborg, Polismyndigheten i Västra Götaland. Målsättningen med detta samarbete är att minska brottsligheten och öka tryggheten för medborgare och verksamma i kommunen. I samverkansöverenskommelsen mellan Borås Stad och polisen i polisområde Älvsborg prioriteras följande samverkansområden: det brottsförebyggande arbetets struktur trygghet i bostadsområden/förebyggande av tillgreppsbrott minskad offentlig alkoholkonsumtion en ren och vacker stad för minskad nedskräpning, klotter och skadegörelse. Runt dessa prioriterade samverkansområden uppsattes ett antal mål där staden har vissa utpekade åtgärdsområden, och polisen vissa utpekade åtgärdsområden, som kontinuerligt skall följas upp och eventuellt revideras. 22

6 Bakgrund och syfte 6.1 Bakgrund Inom PO Älvsborg har det mellan åren 1999-2011 genomförts nio trygghetsundersökningar, vilkas resultat främst kommit att användas av personal verksamma med brottförebyggande arbete. Undersökningarna har även nyttjats av personal som återfinns inom polisiärt och kommunalt ledningsarbete. Trygghetsundersökningen tar stora ekonomiska resurser i anspråk, polisledningen har därför önskat en utvärdering som behandlar hur materialet från trygghetsundersökningarna har använts, och hur det skulle kunna användas i framtiden. Slutsatsen utifrån denna utvärdering 18 indikerar att trygghetsundersökningens resultat inte tillvaratagits på ett tillfredsställande vis. För att på ett mer fullgott vis ta vara på den information och kunskap som trygghetsundersökningen kan generera har det upprättats en centralt lokaliserad analysgrupp. Även lokala analysgrupper, på kommunnivå, har upprättats. Personerna som ingår i både den centrala analysgruppen och de lokala analysgrupperna är sakkunniga som handplockats från polisen, kommunerna samt en student från Göteborgs universitet. 6.1.1 Analysgrupperna Analysgrupperna är uppdelade i en central analysgrupp och tio lokala analysgrupper, en i varje kommun. 6.1.1.1 Centrala analysgruppen Den centrala analysgruppen utgörs av en brottsförebyggande kommissarie, en brottsanalytiker, en pensionerad polis med stor erfarenhet av hantering av polisdatabaser, samt en student som för närvarande studerar vid mastersprogrammet i offentlig förvaltning. Samma student har sedan tidigare erhållit en kandidatexamen inom samma akademiska område. Den centrala analysgruppens arbetsgång kommer att ordnas utefter följande princip. Trygghetsundersökningens resultat kommer att granskas på ett övergripande plan, respektive kommun för sig. Jämförelser med tidigare trygghetsundersökningar kommer att göras, och särskilt fokus riktas därefter kring resultat som utmärker sig, både i negativ och positiv bemärkelse. Information skall sedan inhämtas från polisens egna datasystem, relevanta lokala undersökningar, samt ytterligare externa databaser. Slutligen skall denna samlade information jämföras med uppgifter från trygghetsundersökningen. Övriga metodologiska spörsmål kommer att diskuteras i nästkommande metodavsnitt. 6.1.1.2 Lokala analysgruppen Lokala analysgruppen består av någon representant eller representanter från kommunen och den lokala polisen. Även hela, eller delar av, den centrala analysgruppen kommer att ingå i respektive kommuns lokala analysgrupp. Uppgiften 18 Hellberg, S. (2010) Utvärdering av trygghetsmätningarna. 23

som ålagts denna arbetsgrupp är främst av kompletterande karaktär, där dessa kan bidra med en lokalt förankrad problembild som kan verka vitaliserande för den centrala analysgruppens arbete. 6.2 Syfte Det övergripande syftet med polisverksamhet är att minska brottsligheten och öka tryggheten. I arbetet mot detta övergripande mål skall Polismyndigheten i Västra Götaland utgå från ett medborgarperspektiv 19. Därför är polisens arbete beroende av information som rör medborgarnas syn på trygghet och även hur de upplever sin omgivning. En viktig komponent i att förvärva denna information kan vara trygghetsundersökningen, som kan delge medborgarnas syn på den egna upplevda tryggheten, synen på sitt närområde, samt de egna levnadsvillkoren 20. Inom ramen för föreliggande analysarbete kan följande konstateras. Analysarbetets syfte är att erhållna resultat från genomförd trygghetsundersökning skall handhas på ett i högre grad effektivare och mer kvalitativt sätt, och i slutändan underbygga djupgående och kompletta kommunspecifika analyser. Det handlar därmed om att dra nytta av den värdefulla kunskap som trygghetsundersökningen kan ge. Analysarbetet kan även komma att påverka de mellan respektive kommun och polis upprättade samverkansöverenskommelserna. 7 Metodologisk ram och datainsamling Inför föreliggande analytiska arbete har material inhämtats via: Trygghetsundersökningar, genomförda mellan 1999-2011 CAN Mediearkivet polisens interna databaser, såsom RAR och STORM 21. Analysarbetet tar sin utgångspunkt i bearbetning av statistisk data, vilken hämtas från resultatet av den standardiserade trygghetsundersökningen. Detta tillvägagångssätt indikerar att analysarbetets metodologiska ramverk är av kvantitativ karaktär. Metodiken innebär att analysarbetet koncentreras kring mätbara indikatorer, vilket både möjliggör jämförelser över tid och mellan andra analytiska ramverk 22. Ett huvuddrag i föreliggande analysarbete är ett jämförande perspektiv, där observerade förändringar kring trygghetsundersökningens resultat särskilt skall granskas. Den statistiskt grundade analysen kommer även att kompletteras och förädlas med kvalitativt inhämtad information från de lokala analysgrupperna. Därav kan det analytiska arbetet sägas kombinera en kvantitativ grund med kompletterande kvalitativt underlag. Ett sådant förhållningssätt har flertalet fördelar. Bland annat kan olika aspekter av ett fenomen belysas, vilket verkar för att en mer djupgående analys 19 Internetkälla: https://intrapolis.polisen.se/yoa561_97_631/sv/om-polisen/min-myndighet/vastra- Gotaland/Polismyndigheten-i-Vastra-Gotaland/Mal/ 20 Hellberg, S. (2010), s. 15, Utvärdering av trygghetsmätningarna. 21 System for tasking and operational resource management är polisens IT-system för att hantera alla inkommande händelser. Alla uppdrag polisen får via 112, 11414, via polisstationerna eller initierade av den enskilde polismannen registreras i STORM. Detta gör att man i efterhand kan följa ett ärende, även om händelsen inte leder till en misstanke om brott. 22 Bryman, A. (2008), Social Research Methods 24

kan genomföras 23. Samtidigt kan flera möjliga förklaringsvariabler bakom ett fenomen åskådliggöras, vilket potentiellt enkom kvantitativ data inte skulle kunna åstadkomma 24. När statistiska analyser används är en vanligt förekommande frågeställning huruvida en förändring är signifikant, det vill säga statistiskt säkerställd. Den centrala analysgruppen har i denna fråga beslutat att i största möjliga mån endast redovisa resultat som är statistiskt säkerställda, vilket mer konkret innebär att resultat som redovisas är statistiskt säkerställt, om inget annat anges. I de fall då den centrala analysgruppen presenterar resultat som inte kan anses vara statistiskt säkerställt kommer detta att framställas tydligt och direkt. Den centrala analysgruppen vill även uppmärksamma läsaren på föreliggande analysrapports bruk och innebörd av problem, stort problem, och litet problem. I de fall där analysgruppen använder problem innebär detta att trygghetsundersökningens alternativ stort problem och litet problem har summerats. Detta med syfte att skapa en heltäckande bild av i vilken utsträckning som respondenterna anser ett område eller en händelse vara problematiskt. Så vidare inget annat anges, och analysgruppens framställan eller diskussion rör problem, så är det ovan resonemang som gör sig gällande. Är det så att stort problem eller litet problem står i centrum för en diskussion refererar dessa enkom till respektive svarsalternativ i trygghetsundersökningen. Totalt gjordes 14 051 postala utskick till målpopulationen som bestod av personer i åldrarna 16-85 år, boende i kommunerna inom polisområde Älvsborg, Västra Götaland. Svarsfrekvensen uppgår totalt till 71 procent, och i Borås Stad uppgår svarsfrekvensen till 71 procent. Antal nedbrytningar i Borås Stad uppgår till 15 stycken. Dessa är Centrum (Borås), Göta stadsdel, Göta annan del, Norrby stadsdel, Norrby annan del, Sjöbo stadsdel, Sjöbo annan del, Fristad, Sandhult, Trandared, Hulta, Brämhult stadsdelen Hässleholmen, Brämhult annan del, Dalsjöfors samt Viskafors. Inom varje nedbrytning har det genomförts ett obundet slumpmässigt urval om 300 personer, vilket innebar att trygghetsundersökningen i Borås Stads fall riktade sig till 4500 personer. De n-tal som presenteras i samband med diagramframställan av relativa tal baseras på en viktberäkning. Denna har gjorts för att förhindra eventuella skevheter i den insamlade datan jämfört mot populationen, och utan dessa vikter riskerar undersökningsresultat att bli helt missvisande. I Borås Stads fall innebär detta att den ovägda basen uppgår till 3170 personer, samtidigt som den vägda uppgår till 3686 personer. Vidare baseras de presenterade n-talen på antalet individer som svarat på den enskilda frågan, den så kallade nettobasen. 23 Bryman, A. (2008), Social Research Methods. 24 Bryman, A. (2008), Social Research Methods. 25

Referenser Bryman, A. (2008), Social Research Methods Oxford: Oxford university press. CAN (2010) CAN Uppdragsundersökning 25 Drogvanor i årskurs 9, Södra Älvsborg, 2010. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Claesson, A. (2010-05-25), Borås satsar hårt på cykeln, Borås Tidning. Estrada, F & Flyghed, J. (red.) (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. Hellberg, S. (2010), Utvärdering av trygghetsundersökningarna. Borås: Polismyndigheten i Västra Götaland; polisområde Älvsborg. MIND Research AB (2011) Trygghetsundersökningen i polisområde Älvsborg, Västra Götaland, 2011. Stockholm: MIND research AB. Rosenqvist, H. (2009-01-25), Hjulafton för cyklister Borås planerar bygga fler och säkrare vägar målet är att bli en av Sveriges bästa cykelstäder, Borås Tidning. Sarnecki, J. (2009), Introduktion till kriminologi. Stockholm: Studentlitteratur Söderström, J. (2011-04-27), Skräpet förfular ets stadskärna, s. 2, Borås Tidning. Övriga referenser Internetkällor: https://intrapolis.polisen.se/yoa561_97_631/sv/om-polisen/min-myndighet/vastra- Gotaland/Polismyndigheten-i-Vastra-Gotaland/Mal/ http://www.bt.se/nyheter/boras/article449341.ece 26