Välkomna till NCK:s tvådagarkurs Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar 16-17 februari 2012 Utveckla, sprida, utbilda, forska och ge stöd Sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande Sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor Bedriva utbildning Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning Vara ett stöd för myndigheter och organisationer, stödja metodutveckling och verka för en effektiv samverkan Erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående
Nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor och närstående Ett regeringsuppdrag Drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid inom ramen för landstinget i Uppsala län Numret är 020-50 50 50 Kostnadsfritt att ringa Samtalet syns inte på telefonräkningen Kvinnofridsmottagningen Sjuksköterskor med KBT-utbildning Allmänläkare Psykiater Gynekolog Grupper
Utbildning Kunskap om våldet och dess konsekvenser är avgörande för att ge våldsutsatta kvinnor ett bra bemötande och stöd bedriva förebyggande arbete förändra attityder i samhället Utbildningsverksamhet Universitetskurser för studenter och yrkesverksamma Medverkar i grundutbildningar vid Uppsala universitet och andra universitet och högskolor. Samarbete med Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Brottsoffermyndigheten och Ungdomsstyrelsen Uppdragsutbildningar
Regeringsuppdrag till 2010 Implementering av handlingsprogram för omhändertagande efter sexuella övergrepp Metoder för att upptäcka våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården Sprida kunskap och information om hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr 2007/08:39) Regeringsuppdrag till 2011 Handledning för hälso- och sjukvården om stöd till flickor som drabbas av hedersproblematik (Skr 2009/10:229) Nationellt program för omhändertagande av offer för sexualbrott Framtaget för hälso- och sjukvårdens personal för att förbättra omhändertagandet efter sexuella övergrepp
Spårsäkringssats Framtagen i samarbete med SKL Metoder för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet (Anamnesuppdraget, Skr 2007/08:39) Litteraturgenomgång nationellt och internationellt Antologi Rekommendationer Film och utbildningsmaterial Åtta scener från vården Diskussionsfrågor
NCK:s rapportserie Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv definitioner, förekomst och konsekvenser Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Utbildningsdagar för yrkesverksamma Uppsala den 16-17 februari 2010 Annika Björck Chef, utbildningsenheten Nationellt centrum för kvinnofrid FN beskriver våldet som ett hot mot kvinnors hälsa och säkerhet
CEDAW-konventionen (1979) FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Juridiskt bindande för stater som ratificerat Saknar text om våld mot kvinnor. Kompletterades 1992 Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1993 Denna deklaration är av historisk och praktisk betydelse, eftersom den klart definierar och synliggör mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem. Deklarationen innehåller tre huvudpunkter: En definition av våld, våldets grundläggande orsak, medlemsstaternas ansvar En definition av våld FN definierar våld mot kvinnor enligt följande: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.
Våldets grundläggande orsak I deklarationen har medlemsländerna enats om att mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Dessa maktförhållanden har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor samt tvingar in kvinnor i en underordnad ställning. Som våldets grundläggande orsak pekar FN på en könsmaktsordning där män är överordnade och kvinnor underordnade. Medlemsstaternas ansvar FN-deklarationen tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våld mot kvinnor: Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor. Staterna bör fördöma våld mot kvinnor och bör inte åberopa någon sed, tradition eller någon religiös hänsyn för att undvika sina åtaganden vad gäller våldets avskaffande. Tillägg från kvinnokonferensen i Bejing1995 (Bejingplattformen) Definitionen utvidgades till att också omfatta bl a Änkebränning Tvångsäktenskap I avsnittet som rör flickor: Selektiv abortering av flickfoster Incest
Mänskliga rättigheter det internationella regelverket Begränsas till rättigheter som stater anser sig kunna säkra, och bara brott där staten (genom t ex enskilda poliser eller militärer) - men aldrig enskilda personer är förövare. Patriarkalt våld Det våld mot kvinnor som syftar till att upprätthålla föreställningar om mäns överordning och kvinnors underordning (FN:s specialrapportör) Könsmakt Begreppet syftar på hur kön generellt är avgörande för tillgång till makt och inflytande - Frågor som ska prioriteras - Resursfördelning
Våld mot kvinnor Förekomst 1/3 kvinnor utsätts för våld 1/5 kvinnor utsätts för våldtäkt eller våldtäktsförsök någon gång under livet 3,5 miljoner kvinnor och flickor dödas varje år 100 miljoner flickor har försvunnit WHO, Världsbanken FN:s barnfond UNICEF betecknar våld mot kvinnor som en global pandemi (dvs en epedemi som sprids över en eller flera världsdelar)
Fysiskt våld någon gång från nuvarande eller tidigare make/sambo (WHO + Sverige) 35 30 25 20 % 15 10 5 0 29 21 21 22 18 Kanada Schweiz Holland USA Sverige Krug et al. The world report on violence and health. Geneva: WHO, 2002. Brå:s statistik 2011 prel. anmälda brott 27 153 (+2%) Misshandel mot kvinna 18 år och äldre 6 509 (+11%) Våldtäkt inkl grov våldtäkt 2 481 (-1%) Grov kvinnofridskränkning Våld mot kvinnor - politiska åtgärder i Sverige 1993 Regeringen tillsätter en Kvinnovåldskommission 1998 Regeringens proposition Kvinnofrid antas i sin helhet av riksdagen. Ny lag om kvinnofridskränkning införs. 2000 Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättas, som ett rådgivande organ till regeringen 2005 Ny lag om sexualbrott 2006 Nationellt Kunskapscentrum 2006 Ändring i socialtjänstlagen 2007 Regeringens Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer
Våld - ett hot mot kvinnors hälsa och säkerhet Världsbanken lyfter fram våldet som en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor med följder som ökad dödlighet, invalidisering, könssjukdomar, depressioner, kronisk smärta, drogberoende och självmord Våldet mot kvinnor orsakar skada och död i samma omfattning som cancer WHO, Världsbanken Våld - ett hot mot kvinnors hälsa forts. Våldsutsatta kvinnor har sämre hälsa och konsumerar mer läkemedel än icke våldsutsatta Funderingar kring självmord och självmordsförsök är vanligare Slagen Dam, 20001 Sjukskriven p.g.a. våldet Vid första besöket 26 Efter 3 mån 20 Efter 9 mån 14 0 5 10 15 20 25 30 % Stenson et al, 2005
Storkonsumenter av sjukvård Utbrändhet Kroniskt trötthetssyndrom Fibromyalgi Långa sjukskrivningar Våld mot kvinnor samhällets ansvar Upptäcka, identifiera Bemöta, handlägga Samverka Arbeta förebyggande Förändra attityder Våld mot kvinnor i nära relationer - normalisering och uppbrott Våldsutsatta kvinnor samhällets ansvar. Utbildningsdagar för yrkesverksamma Uppsala den 16-17 februari 2010 Annika Björck Chef, utbildningsenheten Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet
Våld mot kvinnor i nära relationer - kännetecken, dynamik och effekter Antal våldstillfällen 1 gång 9 2-10 gånger 33 11-50 gånger 24 >50 gånger 34 0 10 20 30 40 % Stenson et al, 2005 Grov kvinnofridskränkning Den som begår brottsliga gärningar enligt 3,4 eller 6 kap. mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om gärningarna var för sig utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Har gärningen som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, skall istället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff.
Forskning och erfarenheter NCK:s forskning och erfarenheter Normalisering av våldet The Cycle of Violence Kvinnojourernas erfarenheter Uppbrottsprocessen Traumatisk bindning Stockholmssyndromet Tortyr Ett krympande livsrum Kontroll genom isolering växling mellan våld och värme. en krympande självkänsla Kontrollerande beteende Partner svartsjuk Kritiserar kvinnan och kallar henne nedsättande saker Kvinnan får ej besluta om pengar Bråkar när kvinnan vill träffa släkt och vänner Hindrar kvinnan från att ha fritidsaktiviteter Hotar att skada sig själv Förbjuder kvinnan att träffa släkt och vänner Skadar kvinnans ägodelar Skadar husdjur Förbjuder kvinnan att arbeta Hotar att skada barnen
Våldet Fysiskt våld örfil, piskrapp, knuff, spark, knytnävsslag, stryptag, hugg, knivstick, brännmärkning Hot om våld mot kvinnan, hennes barn eller någon annan i familjen. Hot mot husdjur Psykiskt våld förolämpningar, könsord, förstör ägodelar, kontrollerande beteende, nattliga rättegångar Sexuellt våld Fysiskt våld och hot Kastat föremål 42 Knuffat, hållit fast, släpat 77 Hotat med el använt vapen 24 Bankat ditt huvud mot något Tagit stryptag 36 37 Slagit med knytnäve 55 Varit våldsam på annant sätt 70 Något fysiskt våld 87 Hotat att skada andra 36 Hot göra kvinnan illa 66 0 20 40 60 80 100 % Stenson et al, 2005 Sexuellt våld Uttnyttjat sovande eller drogad 13 Försökt tvinga till sexuell aktivitet Tvingat till sexuell aktivitet 23 26 Något sexuellt våld 34 0 10 20 30 40 % Stenson et al, 2005
Våldsvågen våld våld upptrappning förlåtelse upptrappning förlåtelse värme Våldets normalisering Strategier för anpassning Överlevnad Gradvis internalisering av våldet isolering och växling mellan våld och värme förskjutning av orsak brist på gränser i våldsprocessen Våldets normalisering Förskjutning av orsak Han ansvarar för sina handlingar - Det är mitt fel att han slår Brist på gränser i våldsprocessen Min partner slår mig - Min partner är ingen misshandlare, han är oftast snäll Isolering Jag träffar vem jag vill när jag vill - Jag träffar inte så många längre, det är lugnast så Växling mellan våld och värme Han skulle inte slå mig om han inte brydde sig så mycket om mig
Effekter av våldet Skam- och skuldkänsla Rädsla Bagatellisering Bortträngning Identifikation med aggressor - traumatisk bindning Våldet som kontinuum X X X X X knuff stryptag Bortträngning Håller känslomässiga reaktioner borta Strategisk glömska undvikande av det omedelbara obehaget Ett sätt att orka bearbeta vad som inträffat Att åter börja minnas kan behöva få ta tid Viktigt med tillit
Traumatisk bindning ojämn maktbalans återkommande övergrepp isolering tid Det traumatiska bandet Uppbrottsprocessen Att bryta upp Vändpunkt. Det gäller livet för kvinnan eller någon annan riskerar att fara illa. Kvinnan ger upp. Att bli fri Frigörelseprocess genom fyra stadier: Bindning - avståndstagande - medlidande - likgiltighet Att förstå Kognitiv process. Definierar relationen som en misshandelsrelation. Skuldbefrielse. Helhetsperspektiv
Uppbrottsprocessen Komplexa kvarhållande/frigörande faktorer Att bryta upp Att bli fri Att förstå Att nån botten Vändpunkt Det gäller g livet eller någonn annan Frigörelseprocess relseprocess Bindning Avståndstagande Medlidande Likgiltighet Kognitiv process Definierar relationen som en våldsrelationv Skuldbefrielse Helhetsperspektiv Att bli fri Emotionell frigörelseprocess där huvuddelen av de emotionella banden bryts Ambivalens Jag älskar honom*) Jag hatar Honom Här r börjarb kärleken att brytas Jag tycker synd om honom Här r bryts hatet. Jag kännerk Ingenting Här r bryts medlidandet och hoppet *) Ifrågasättande kan ibland leda till ökat försvar och bindning till mannen Effekter av våldet - akut Fysiska skador blåmärken, sår, stickmärken, skärsår, rivmärken, bitmärken, brännskador, bortslitet hår, frakturer, trumhinneskador, märken efter tillhyggen, strypmärken Psykiska reaktioner akut stressreaktion
Effekter av våldet - på sikt Kroniska smärtor muskelvärk, huvudvärk, bröstsmärta, gynekologisk smärta Psykosomatiska besvär yrsel, domningar, stickningar, trötthet Psykiska besvär dysfori, depression, självmordsbenägenhet, sömnsvårigheter, ångest, panikattacker, missbruk, posttraumatiskt stressyndrom Konsekvenser av att inte fråga om våld bekräftar skam- och skuldkänsla ytterligare kränkning försvårar eller omöjliggör rättsprocess försenar eller omöjliggör upprättelseprocess Bemötande Ödmjukhet Lyhördhet Respekt Tålamod
Läkare Kurator Psykiatri Missbruksenhet Kvinnojour Brottsofferjour Andra ideella organisationer Barn och Familj Familjerätt Familjestöd Trappan Skolan BUP Akut / Primärvård Kriminalvården Barnahus Socialjour Advokat Målsägarbiträde Åklagare Rättsmedicin Polis Försörjningsstöd Boendeenhet Skyddat boende Brottsofferenhet Familjevåldsrotel Socialtjänst Ideella organisationer Rättsväsende Sjukvård Socialtjänst Ideella organisationer Rättsväsende Sjukvård
www.nck.uu.se