Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud



Relevanta dokument
Vi behöver en psykosocial föreskrift. Arbetsmiljöbarometern

Arbetsmiljöbarometern

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Skyddsombudsundersökning

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöbarometern

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Guide för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Micke Svedemar Kontaktombudsman

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Arbetsmiljöbarometern

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Arbetsmiljöbarometern

Innovativa och ergonomiska arbetstider. Kommunmarknad Helsingfors Ledande arbetsmarknadsombudsman Suvi Kämäri

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Guide för en bättre arbetsmiljö

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

vem har arbetsmiljöansvaret?

Mejl och mobilpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Att ha kontoret i mobilen

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

SAM vid uthyrning av

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Förtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Belasta rätt vid personförfl yttning

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

REGLER OCH HANDLÄGGNINGSORDNING RÖRANDE NATTARBETE, ENSAMARBETE SAMT ÖVERNATTNING I GÖTEBORGS UNIVERSITETS LOKALER

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

REGLER FÖR UPPGIFTSFÖRDELNING I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

Varsågod! För dig som ska anställa eller är ny som arbetsgivare. Här är en praktisk handbok om arbetstid. Senast uppdaterad:

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Arbetsmiljö INNEHÅLL. Ansvaret är arbetsgivarens. Du som förtroendevald kan

Koncernkontoret Koncernstab HR

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

KS 2008/10 Hidnr

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Övertid. ST inom Sveriges Domstolar

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Angående schemaläggning och bemanning m.m. inom äldreomsorgen

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Det är Arbetsgivarverkets, OFR/S,P,O, Saco-S och Sekos utgångspunkt att

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

Arbetsmiljöpolicy 2012

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka Pia Johansson och Alen Fazlic

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Riskbedömning genom friskfaktorer

Bilaga J till AB I LYDELSE Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän

OHÄLSOQUIZ AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Transkript:

Arbetsmiljöbarometern, del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

2

Arbetsmiljöbarometern del 2 Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer. Bilagan redovisar en undersökning som gjordes av Unionens regionala arbetsmiljöombud när de under tre veckor besökte arbetsplatser som saknar arbetsmiljöombud. Vid dessa besök ställdes frågor kring arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och förekomsten av olika arbetstidsmönster. De frågor som ställdes var ett urval av de frågor som ingick i en webbenkät till Unionens samtliga arbetsmiljöombud (se Arbetsmiljöbarometern ). Denna rapport är en bilaga till Unionens Arbetsmiljöbarometer och är sammanställd av Annelie Carlberg, Avtalsenheten, sektionen för samordning och avtalsutveckling. Om du har synpunkter på innehållet i denna rapport, hör gärna av dig till avtalsenheten@unionen.se. Sammanfattning Inte ens en tredjedel av arbetsplatserna där det saknas arbetsmiljöombud har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Färre har avtal med företagshälsovård där arbetsmiljöombud saknas. På sex av tio arbetsplatser förekommer obekväma arbetstider. På sex av tio arbetsplatser förekommer regelbundet övertidsarbete. På en femtedel av arbetsplatserna förekommer sjukskrivningar relaterat till arbetstiden. Inte ens hälften genomför riskbedömningar med avseende på arbetstid som medför hälsorisker eller vid förändring av arbetstiden. 3

Bakgrund I samband med årets arbetsmiljöbarometer beslutades att en kompletterande undersökning skulle göras vid arbetsplatser som inte har arbetsmiljöombud. Dels har vi i tidigare rapporter av Arbetsmiljöbarometern hänvisat till att redovisade siffror endast gäller för arbetsplatser där Unionen har ett utsett arbetsmiljöombud, varför vi bara har kunnat spekulera i hur det ser ut på arbetsmarknaden som helhet. Dels valde vi att för årets fördjupande undersökning genomföra besök på arbetsplatserna i stället för att göra ännu en webbenkät. Unionens regionala arbetsmiljöombud fick därför i uppdrag att under tre veckor besöka arbetsplatser som saknar arbetsmiljöombud och där ställa ett urval av de frågor som ställts till arbetsmiljöombuden i årets webbenkät. Metod Unionens regionala arbetsmiljöombud, RAMO, har under vecka 44 46 genomfört 638 arbetsplatsbesök. De besökta arbetsplatserna valdes utifrån att Unionen inte har något arbetsmiljöombud, AMO, registrerat vid arbetsplatsen. Men på flertalet arbetsplatser visade det sig finnas ett arbetsmiljöombud, utsett av annat förbund eller av arbetsgivaren. 295 besök gjordes på arbetsplatser som saknade arbetsmiljöombud. Det är dessa RAMO-besök, på arbetsplatser som saknade arbetsmiljöombud, som redovisas i denna bilaga. Vid besöken har frågor ställts till arbetsgivaren och eventuellt arbetstagarna kring arbetsplatsens arbetsmiljöarbete samt förekomst av olika arbetstidsmönster. Frågorna utgjordes av ett urval av de frågor som ingick i årets webbenkät till Unionens arbetsmiljöombud. De regionala arbetsmiljöombuden registrerade sedan svaren i ett rapportsystem. De besökta arbetsplatserna utgörs främst av arbetsplaster med 1 till 99 anställda. Därför redovisas, som en jämförelse, arbetsmiljöombudens svar på webbenkäten från motsvarande storlek på arbetsplatser, vilket motsvarar 1 266 svarande arbetsmiljöombud. 4

Resultat Systematiskt arbetsmiljöarbete Diagram 1 Bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen? 6 5 Fungerar/ Fungerar och ger effekt/ Ja Påbörjat/ Ja, delvis Finns ej/ Inte ens en tredjedel av arbetsplatserna som saknar arbetsmiljöombud har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta kan jämföras med de arbetsplatser där det finns ett arbetsmiljöombud där nästan dubbelt så många anger att det bedrivs ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Endast var tionde arbetsplats med arbetsmiljöombud saknar systematiskt arbetsmiljöarbete medan fyra av tio arbetsplatser saknar det då de också saknar arbetsmiljöombud. Att utse ett arbetsmiljöombud på arbetsplatsen är ett bra sätt att få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa på våra arbetsplatser. 5

Företagshälsovård Diagram 2 Arbetsstället omfattas av företagshälsovårdsavtal? 9 8 7 6 5 Ja Inte ens sex av tio arbetsplatser som saknar arbetsmiljöombud har tillgång till ett företagshälsovårdsavtal, att jämföra med nästan nio av tio på arbetsplatser som har ett arbetsmiljöombud. Att samverka arbetsgivare och arbetsmiljöombud med att teckna avtal om företagshälsovård är viktigt. Där arbetsmiljöombud saknas finns ingen att samverka med kring detta. Ett av arbetsmiljöombudets uppgifter är att bevaka så att kompetens finns för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Saknas arbetsmiljöombudet så finns risken att ingen driver att kompetens ska finnas eller att företagshälsovård ska anlitas. 6

Arbetstid är mer än pengar Diagram 3 Förekommer det på arbetsplatsen ordinarie arbete på oregelbundna tider bland tjänstemännen? 6 5 Ja, alla Ja, vissa grupper Hälften av de besökta arbetsplatserna har inget ordinarie arbete på oregelbundna tider. Här skiljer det sig inte mycket från övriga arbetsplatser med arbetsmiljöombud. Men det är ändå många arbetsplaster som måste kunna hantera oregelbundna arbetstider. 7

Diagram 4 Förekommer det på arbetsplatsen att ordinarie arbetstid är förlagd utanför tidsramen 6 18 vardagar (obekväm arbetstid) bland tjänstemännen? 7 6 5 Tidiga skift Sen kväll Natt Helg Fri Det är vanligare att arbetsplatser utan arbetsmiljöombud har arbetstid förlagd till obekväma tider. Sena kvällar är mest vanligt. Men de arbetsplatser med arbetsmiljöombud som ändå har obekväma arbetstider har dem mer spridda över dygnet och veckan. 8

Diagram 5 Förekommer det på arbetsplatsen övertid/mertid varje månad eller återkommande perioder varje år bland tjänstemännen? 7 6 5 Ja, alla Ja, vissa grupper Det är färre arbetsplatser som använder sig av regelbunden övertid eller mertid bland de som saknar arbetsmiljöombud. Men fortfarande förekommer det på sex av tio arbetsplatser. 9

Diagram 6 Förekommer det på arbetsplatsen jour eller beredskap bland tjänstemännen? 8 7 6 5 Ja, alla Ja, vissa grupper Jour eller beredskap är mindre vanligt på de arbetsplatser där arbetsmiljöombud saknas.

Diagram 7 Har tjänstemännen på arbetsplatsen möjlighet att ta ut minst 4 veckors sammanhängande semester? 7 6 5 Ja, alla tar minst 4 veckor sammanhängande Ja, men vissa väljer kortare perioder, vissa, ingen kan grupper eller ta 4 veckors indivder kan sammanhängande ej ta 4 veckor semester sammanhängande Möjligheten att ta ut fyra veckors sammanhängande semester nyttjas mer på arbetsplatser som saknar arbetsmiljöombud. 11

Diagram 8 Kan de anställda på arbetsplatsen själva påverka arbetstidens förläggning (t ex genom flextid eller fria arbetstider, förtroendearbetstid e d)? 5 Ja, alla Ja, vissa grupper Möjligheten att påverka arbetstiden skiljer sig inte så mycket beroende om det finns arbetsmiljöombud eller ej. På de flesta arbetsplatser kan de anställda i någon form påverka sin arbetstid. 12

Diagram 9 Hur stor andel av tjänstemännen på arbetsplatsen uppskattar du har varit/är sjukskrivna på grund av ohälsa relaterad till arbetstiden den senaste ettårsperioden? 7 6 5 1 5 6 11 21 mer Vid arbetsplatser utan arbetsmiljöombud rapporteras färre sjukskrivningar med avseende på arbetstiden än vad arbetsmiljöombuden rapporterade avseende sina arbetsplatser. Men fortfarande förekommer sjukskrivningar relaterade till arbetstiden vid var femte arbetsplats. Och där finns då inte något arbetsmiljöombud man kan vända sig till för att få hjälp och stöd att förbättra sin situation så den inte leder till fortsatt ohälsa. 13

Systematiskt arbetstidsarbete Diagram Förs anteckningar om övertid/jourtid/mertid enligt Arbetstidslagen 11? 7 6 5 Ja, alla Ja, vissa grupper Det är vanligare med arbetsplatser där alla rapporterar sin arbetstid bland de som saknar arbetsmiljöombud. Samtidigt som siffran att ingen rapporterar också är högre för dessa arbetsplatser. 14

Diagram 11a Genomförs på arbetsplatsen riskbedömning vid förändringar av arbetstiden? 7 6 5 Ja, för alla Ja, vissa Diagram 11b Genomför ni riskbedömningar av arbetstidsmönster som innebär hälsorisker? 6 5 1/år Vartannat år Ja, men sällan, endast vid besvär På mindre än hälften av besökta arbetsplatser förekommer ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete avseende arbetstiden och dess hälsorisker, och då oftast av reaktiv karaktär när problem/besvär redan har uppstått. 15

Slutsatser Att arbetsmiljöombuden är viktiga för att det ska bedrivas ett systematiskt arbetsmiljöarbete på våra arbetsplatser är tydligt. Inte ens en tredjedel av arbetsplatserna där det saknas arbetsmiljöombud har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Skrämmande är också att där det saknas arbetsmiljöombud lyser även företagshälsovården med sin frånvaro i större utsträckning. Att då sjukskrivningarna är till synes lägre på dessa arbetsplatser hjälper inte dem som ändå drabbas av ohälsa och inte har någon att vända sig till. Skillnaderna i olika arbetstidsmönster mellan arbetsplatser med eller utan arbetsmiljöombud kan inte bara förklaras enbart med denna faktor. Men kanske den fackliga närvaron som ett arbetsmiljöombud utgör skapar förutsättningar för att lokalt kunna hantera vissa arbetstidsmönster på ett sätt så att ohälsa ändå kan förebyggas. Men då måste arbetstiden hanteras som den arbetsmiljöfråga den är. Att det på 6 procent av arbetsplatserna förekommer obekväma arbetstider och på lika många regelbunden övertid kräver en medvetenhet om hur ohälsa ska förebyggas. Särskilt när nästan en femtedel av arbetsplatserna fortfarande inte ger sina arbetstagare möjlighet att kunna påverka sin arbetstid och mer än var tionde inte skapar förutsättningar för en fyra veckors sammanhängande semester som återhämtning. Då håller det inte att hälften av arbetsplatserna inte ens gör riskbedömningar avseende arbetstiden. Avsaknaden av arbetsmiljöombud lägger ansvaret tungt på arbetsgivaren, särskilt som samverkan med arbetstagarna kring arbetsmiljöarbetet ska ske enligt lag. Att utse ett arbetsmiljöombud som får kunskap och tid att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet gör det både smidigare och effektivare. Unionens regionala arbetsmiljöombud besöker ständigt arbetsplatser för att inspirera till att komma gång med det systematiska arbetsmiljöarbetet och att utse arbetsmiljöombud för en bättre samverkan på arbetsplatsen. Allt i syfte att vi ska må bra på och av arbetet. 16