STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2004 Statistiska institutionen NÅGOT OM WEBBENKÄTER Karin Dahmström
1. Inledning Användningen av internetbaserade undersökningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gäller framför allt sådana enkäter som erbjuds via en www-adress (World Wide Web) samt skickas tillbaka elektroniskt till en server; dessa undersökningar kallas i fortsättningen här för webbenkäter. Webbenkäter kan kortfattas beskrivas som en självadministrerad undersökning med datorstöd, dvs en CASI-metod (Computer-Assisted Self Administered Questionnaire). Skillnaden mot en postenkät är hur enkäten når respondenten och hur den skickas tillbaka, medan likheten är att man själv, när man har tid, kan sätta sig och besvara frågorna; ingen intervjuare påverkar vilka svar man avger. En egenskap hos webbenkäter som kan vara förrädiskt lockande - är att den i princip kan göras snabbt och billigt. Detta kan gälla vid avgränsade populationer där alla har tillgång till internet och man känner e-postadresserna. I många andra situationer har man inte någon ram alls att utgå ifrån och de som svarar kan karakteriseras som särskilt intresserade personer med datorvana och som väljer att svara på en enkät som de kanske råkar se på sin skärm. Dessa personer kan inte uppfattas som representativa för någon större population utan slutsatserna kan bara gälla de som speciellt har valt att delta. Eftersom de som svarar troligen skiljer sig från allmänheten med avseende på de variabler som undersöks, kan man räkna med stora systematiska fel till följd av detta om man drar alltför långtgående slutsatser om vilken grupp av personer som svaren kan generaliseras till. Det blir nu allt viktigare att både producenter och konsumenter blir medvetna om att den kvalitet man kan förvänta sig av en webbenkät beror på hur den är genomförd. Ett alternativt sätt att säga detta är att det uppkommer olika typer av fel, vars effekt på slutsatserna måste kunna bedömas. Som alltid måste kvalitetskravet ställas i relation till vad man vill uppnå, vilken målsättning man har med undersökningen, givet de faktiska förutsättningarna för densamma. I fortsättningen av denna stencil kommer de olika fel som kan uppstå, täckningsfel, mätfel och bortfallsfel att diskuteras och då speciellt med inriktning på hur de skall undvikas eller bli så små som möjligt. För att få den rätta bakgrunden till detta är det viktigt att utgå från hur de svarande har rekryterats eller valts ut, vilket tas upp i nästa avsnitt. 2. Rekryteringen av respondenter och möjligheter till generalisering För att kunna dra statistiskt säkra slutsatser till en population, krävs att man har dragit ett slumpmässigt urval från denna. När det gäller deltagarna i webbenkäter har de i många fall rekryterat sig själva ( self-selection ), utan att något urval från en bakomliggande väldefinierad population har gjorts. Detta förhållande bidrar till att många är kritiskt inställda till denna form, men har också medfört att mycket forskning pågår för att försöka kompensera för de fel som uppstår med denna metod, se t ex Lorenc (2003). En skiljelinje går här mellan om de som deltar i undersökningen själva har bestämt sig för att vara med utan att man kan definiera någon population som dessa tillhör eller om det finns en population av enheter (personer, företag) för vilken man har tillgång till en ram och som man drar ett slumpmässigt urval ifrån. I det första fallet kan man inte bestämma någon urvalssannolikhet för deltagarna medan detta är möjligt i det senare. Man kan därför skilja mellan om icke-sannolikhetsbaserade eller sannolikhetsbaserade metoder har varit utgångspunkten för deltagarna i en webbenkät. Inom dessa två grupper kan man urskilja följande metoder, vilka beskrivs närmare nedan.
Icke-sannolikhetsbaserade metoder: Underhållningsenkäter, en generell uppmaning att besvara en webbenkät Öppna enkäter som erbjuds utan restriktioner Skapande av en panel av frivilliga för att användas i kommande undersökningar Gemensamt för dessa metoder är att deltagarna är självrekryterade, s k självval ( self-selection ). Sannolikhetsbaserade metoder: Intercept surveys Ram över en avgränsad mängd internetanvändare från vilken urval dras Som en alternativ möjlighet för att besvara en enkät, dvs i en mixed-mode survey I förväg rekryterade paneler av populationer som har tillgång till internet. Demografiska och andra fakta om panelen kan samlas in. Sannolikhetsurval från en generell population Gemensamt för dessa metoder är att undersökaren vet hur deltagarna är rekryterande. I de s k underhållningsenkäterna ( entertainment surveys ), som finns på många, ofta kommersiella, hemsidor, finns ingen kontroll över vem som svarar och de åsikter som redovisas kan bara hänföras till dessa, aktiva personer. Man kan troligen utgå från att man antingen har starkt positiva eller starkt negativa åsikter i den aktuella frågan. Man kan också ofta under insamlingsperioden, t ex en viss dag, få veta ställningen för de olika svarsalternativen. Det finns heller inte säkert någon garanti för att det inte kan gå att rösta flera gånger. I bästa fall har den ansvarige för hemsidan en brasklapp om att resultatet inte kan generaliseras till någon större population. En annan icke-sannolikhetsbaserad metod är när man utan någon speciell begränsning får en inbjudan på hemsidan att vara med i en aktuell undersökning, och att det sedan framhålls som en positiv egenskap att ett stort antal personer svarar på denna enkät. Antalet personer skall alltså ge trovärdighet åt resultaten och att också personer med olika bakgrund påstås är med bland de svarande. Ett tredje sätt att göra en webbenkät med i grunden icke-sannolikhetsbaserade metoder är att skapa en panel av frivilliga internetanvändare för att sedan låta dessa svara på kommande enkäter. Det finns möjlighet att välja personer med olika demografisk bakgrund eller andra egenskaper till denna panel; ett exempel är att man skall ha försökt att sluta röka det senaste halvåret. Urvalet av personer som blir tillfrågade kan alternativt utgå från ett kvoturval, så att man t ex vill ha med män och kvinnor i olika åldrar i förutbestämda proportioner. Även om man från denna panel senare gör ett sannolikhetsurval har ändå den ursprungliga panelen skapats genom att deltagarna har rekryterat sig själva. Om en webbenkät skall baseras på ett sannolikhetsurval, måste man vara medveten om att det inte kan förutsättas att allmänheten har tillgång till internet och att det inte finns några tillförlitliga ramar över webbanvändare. Här diskuteras de fem ovan nämnda metoderna. Med utgångspunkt från internetanvändare kan man låta ramen utgöras av de som besöker en viss hemsida och att man därefter gör ett slumpmässigt urval bland dessa, t ex genom ett systematiskt urval. I Couper (2000) kallas denna metod för intercept surveys. Ansatsen kan vara lämplig om man vill utvärdera en hemsida eller undersöka kundnöjdheten hos besökare som använder tjänster hos den ansvarige för hemsidan. Två specifika problem är dels att många väljer att inte delta i undersökningen, dels hur länge man skall låta urvalsproceduren pågå. En andra ansats innebär att man avgränsar målpopulationen till sådana personer som man vet har tillgång till internet så att det definitionsmässigt inte förekommer någon undertäckning. Därefter krävs en ram över aktuella e-postadresser så att det till ett slumpmässigt urval av dessa kan skickas en
inbjudan. Fördelarna med denna kontaktform är att det går snabbt och är billigt samt att brevet kan innehålla krav på en verifikation på mottagandet. Problemen är om man verkligen hittar en aktuell och rättstavad e-postadress, att respondenterna kan ha flera adresser och att eftersändning av e-post kan vara svårt. Vidare måste det klart framgå hur adressen har erhållits, så att inte hela brevet uppfattas som skräppost, s k spam. Denna urvalsmetod kan t ex användas för undersökningar bland studenter som man vet har fått en e-postadress via sin utbildning eller för interna företagsundersökningar. Kvalitetsmässigt är det helt dominerande problemet bortfallet som ligger långt över vad som fås i traditionella postenkäter. För att generellt öka svarsfrekvensen i en undersökning, måste den s k uppgiftslämnarbördan göras så liten som möjligt. Detta är speciellt viktigt vid upprepade undersökningar för t ex företag. Då kan respondenten erbjudas att själv välja hur svaren skall lämnas varvid svar via internet kan vara ett alternativ. Detsamma kan gälla vid påminnelser för att höja svarsfrekvensen i en enstaka undersökning. Man kan då också kombinera en telefonintervju med en webbenkät på så sätt att intervjun stöds genom att respondenten följer med på skärmen när frågorna ställs. I dessa situationer kan populationen vara mer generell än bara internetanvändare och urvalet kan ha gjorts med någon sannolikhetsbaserad metod. Att använda flera insamlingsmetoder i samma undersökning kallas ofta för att man genomför en mixed-mode survey. I detta sammanhang kan de olika insamlingsformerna i sig ha olika konsekvenser för svaren och de fel som kan bli följden, vilket måste beaktas. En fjärde möjlighet att använda webbenkäter är när man rekryterar internetanvändare till en panel med hjälp av sannolikhetsbaserade urvalsmetoder, t ex telefonkontakt via random digit dialing (RDD). Vid denna telefonkontakt samlar man in olika bakgrundsvariabler samt tar reda på om vederbörande har tillgång till internet eller ej. Därefter skickas e-post med förfrågan om deltagande i en viss enkät. Att rätt person svarar, och bara svarar en gång, kan kontrolleras genom olika identifikationsnummer och/eller lösenord. Man försöker här generalisera slutsatserna till internetanvändare. Ett sannolikhetsurval från en generell population med webbenkäter måste ta hänsyn till att inte alla har tillgång till internet. Den rampopulation som skulle kunna gå att skapa kommer därför att avvika kraftigt från målpopulationen; vi får i praktiken ett stort undertäckningsfel, dvs personerna i målpopulationen har ingen möjlighet att komma med i ett urval från ramen. I princip kan man erbjuda en person som inte har tillgång till internet olika möjligheter att få detta, t ex genom lån av utrustning eller uppmaning att gå till t ex bibliotek eller internetkafé med denna service. Det får dock anses vara realistiskt att ännu inte ha målsättningen att på ett strikt statistiskt sätt genomföra sådana undersökningar. Se vidare i kap 4 om bortfall om hur tillgången till internet varierar i befolkningen. 3. Mätfel Eftersom en webbenkät förutom frågorna innehåller många olika typer av visuella inslag, blir också felen delvis annorlunda och specifika för denna insamlingsmetod. Hur själva frågan formuleras är viktig i alla undersökningar, men här är layouten, grafiken, färgen och stilen några av de faktorer som dessutom påverkar hur man svarar på en webbenkät. Det kan t ex gälla sättet att fylla i svaren med hjälp av olika s k svarsoptioner eller om och hur man kan förflytta sig i själva enkäten. Svarsoptionerna: - Radio buttons - används vanligen om endast ett svarsalternativ skall markeras (runda ringar) - Check boxes - om flera svarsalternativ är möjliga ( check all that apply boxes ) (svarsrutor) - Drop boxes och textboxes - markering av alternativ som visas genom att menyer dras ner Specifikt för webbenkäter är rullgardinsmenyerna som man drar ner ( drop-boxes, drop-down menus ) där de olika svarsalternativen visas. Fördelar: - Sparar plats på skärmen, speciellt om alternativlistans längd överstiger skärmsidans storlek.
- Kodningsfel kan minska om beskrivningar av svarsalternativen ges; alternativet skulle vara att respondenten skriver in t ex vad arbetsuppgifterna i ett yrke innebär. - Möjligt att låta slumpen avgöra ordningen på de olika svarsalternativen. Nackdelar: - Flera musklickar krävs av respondenten, dvs det går långsamt. Detta märks speciellt om svaret i stället enkelt skulle kunna skrivas direkt, t ex födelseåret. - Man får ingen snabb och enkel överblick över de de tänkbara alternativen; kanske bara det första alternativet visas när frågan kommer upp. Multimedia blir nu en möjlighet med tillgång till grafiska bilder, ljud och rörliga bilder (video). Ett speciellt användningsområde kan vara för igenkänning av varumärken och att testa annonser. Men det är en minneskrävande metod och nerladdningen tar lång tid. På sikt finns det en stor potential för att vidga frågebegreppet. Men vi vet inte hur svaren påverkas av olika visuella former. En fråga att ställa sig här är: Används grafiken som ögongodis ( eye candy ) eller är den väsentlig för enkäten? Målsättningen bör vara en avvägning mellan en estetiskt tilltalande design som gör respondenten motiverad och intresserad och ett sätt att underlätta för respondenten att besvara enkäten fullständigt. Förflyttningen/navigeringen i enkäter avgörs av om man har en scrollad (statisk) eller en interaktiv (dynamisk) webbenkät. Scrollade enkäter liknar postenkäter. Respondenten kan i dessa få en överblick över hela frågeformuläret, både dess innehåll och omfattning, genom att bläddra igenom det innan han börjar besvara frågorna. Han kan också sedan hoppa över frågor eller ändra redan avgivna svar. Inga svar lämnas definitivt förrän man bestämmer sig nu är jag klar och skickar iväg svaren. Detta kräver inte så avancerad programvara och utrustning, det går lätt att programmera och ladda ner. Inga hopp- eller konsistenskontroller är dock möjliga. Det är också större risk för ofullständiga formulär eller inga svar alls, t ex om kontakten bryts under själva svarsprocessen eller systemet kraschar. I en interaktiv enkät kan varje skärmsida uppfattas som ett (del)formulär, på vilka svaren skickas iväg innan man ser nästa. Dessa kan då utsättas för olika konsistenskontroller samt att alltid nästa skärmsida blir den rätta utifrån de tidigare avgivna svaren. Det är också möjligt att det partiella bortfallet blir mindre om man är tvungen att besvara en fråga för att kunna gå vidare. Om det blir ett avbrott i överföringen av svar, har ändå vissa svar kunnat lämnas. Respondenten har emellertid svårare att uppleva frågeformuläret som en helhet och t ex veta var i frågeprocessen han befinner sig: hur mycket är det kvar?, vad svarade jag på några frågor bakåt? osv. Denna typ av enkät kräver mera programmering och mera avancerad utrustning inklusive ständigt kontakt med en server, vilket ökar risken för tekniska problem. Valet mellan de olika ansatserna beror bl a på längden och komplexiteten hos enkäten; ju längre och mera komplex en enkät är, desto större fördelar har den interaktiva modellen. 4. Bortfall orsaker och förebyggande åtgärder 4.1 Olika typer av bortfall och orsaker till bortfall Definitionen av bortfall utgår ifrån att man har en population och en ram. Alltså: Bortfall är de enheter i ramen som man har planerat att undersöka, men som man ej fick något svar ifrån (eller motsvarande).
Vid bestämning av bortfallsandelen ( non-response rate ) i en undersökning, kan denna strikt bara bestämmas i ovanstående situation. Detta gör att man inte kan tala om bortfall i denna mening i de webbenkäter där deltagarna själva har valt att vara med, dvs är självrekryterade, och då vi heller inte har någon rampopulation. Detta gäller alltså underhållningsenkäterna och panelerna av frivilliga personer. I övriga webbenkäter som baseras på sannolikhetsurval är det emellertid meningsfullt att tala om bortfall. Det finns dock anledning till att vara beredd på stort bortfall i många undersökningar samt att bortfallsfelet kan ha stor inverkan på slutsatserna, eftersom de som inte svarar troligen har andra egenskaper än de svarande. Den sociala, ekonomiska och tekniska nivån och infrastrukturen i ett land påverkar ytterst möjligheterna att kunna genomföra webbenkäter, även om tillgången till internet ökar kraftigt överallt. Erfarenheten att svara på enkäter och marknadsundersökningar är naturligtvis en gynnsam faktor även för att man skall vara villig att delta i dessa nya former för datainsamling. Det är också viktigt att det finns lagregler som omfattar skydd för enkätsvar som lämnas via olika datamedier. Svarsfrekvensen påverkas i alla undersökningar av respondentens egenskaper. Här är det speciellt om man har vana vid datorer och internetanvändning. De som hamnar i denna kategori är framför allt yngre personer, högutbildade med god inkomst och män. En annan avgörande faktor är inställningen till att besvara enkäter i allmänhet. Här kan ett nytt medium som internet utgöra en positiv faktor för gruppen yngre män, som i traditionella undersökningar ofta utgör en grupp med lägre svarsfrekvens än t ex äldre personer. Även för andra kan det finnas en positiv nyhetseffekt även om den snabbt kan avta om man nås av alltför många enkäter av detta slag. En mycket viktig faktor här är också om man har utrustning som fungerar för detta ändamål så att man inte blir negativt inställd till att delta. Antag nu att en respondent har nåtts av ett meddelande om en uppmaning att besvara en webbenkät. Vad kan då hända? - Följande är en punktvis beskrivning av olika hinder på vägen till en fullständigt besvarad och ivägskickad enkät. 1. Fullständigt bortfall (individbortfall) - ingen inloggning sker av respondenten, ingen information fås. 2. Deltagare som kanske inte har bestämt sig om enkäten skall besvaras eller ej: lurkers ( lurpassare ), clickers ( klickare ) - Loggar in, men svarar inte färdigt på några frågor - I en statisk enkät: några frågor besvaras innan man lämnar enkäten. - I en interaktiv enkät: inga frågor besvaras. 3. Hoppar av enkäten, slutför den inte ( drop-outs ), (partiellt bortfall) - Går delvis igenom enkäten innan man lämnar den. 4. Partiellt bortfall (variabelbortfall) - Slutförd enkät, men vissa frågor överhoppade. 5. Fullständigt ifylld enkät och ivägskickad. Varför uppstår dessa problem? 1. Ej nåbara personer - Okända, felaktiga eller ofullständiga e-postadresser. 2. Tekniska brister - långsam eller bruten internetkontakt, inkompatibel mjukvara
3. Otillräcklig kompetens - för att öppna formuläret, att handskas med svarsoptionerna, osv 4. Utformningen av formuläret - den visuella presentationen kan medföra att man missar några frågor/svarsalternativ, att man har svårt att hoppa till rätt fråga i statiska formulär, osv 5. Bristande följsamhet ( noncompliance ) - Man har (avsiktligt) bestämt sig för att inte delta eller inte besvara vissa frågor eller att avsluta svarandet 4.2 Förebyggande åtgärder: Att kunna förebygga att bortfall uppstår är naturligtvis det mest effektiva. Några av de åtgärder som delvis är specifika för webbenkäter är att använda en progress indicator att ge olika belöningar att designa frågorna användarvänligt på skärmen att inte tvinga fram svar på alla frågor Att få veta var i formuläret man är, hur mycket som är kvar, kan göras med hjälp av en progress indicator. En sådan markerar t ex hur stor andel av frågorna som är besvarade alternativt hur stor andel som återstår. Man kan också välja att ange den förväntade tid som behövs för att besvara de återstående frågorna. Dock kan man ej få entydiga uppgifter om detta om det förekommer hoppfrågor. Om en progress indicator behövs beror framför allt på om man kan gå fram och tillbaka i enkäten. Detta kan man göra i statiska enkäter men inte i interaktiva, varför det är i de senare som det kan finnas behov, speciellt om formuläret är relativt omfattande. De erfarenheter som har gjorts på detta område visar att andelen helt besvarade enkäter kan öka. För att inte drabbas av variabelbortfall eller att enkäten inte fullföljs, får den maximala tidsåtgången för en webbenkät, liksom för alla former av enkäter, inte vara alltför lång; enligt en uppgift sägs denna tid här vara 10-15 minuter. För att förebygga bortfall i undersökningar generellt har presenter, belöningar av olika slag alltid rekommenderats. Även i webbenkäter har sådana incentives blivit en åtgärd som har uppmärksammats, kanske mest för man verkligen skall besvara hela enkäten och inte lämna den i förtid, dvs att undvika s k drop-outs. De studier som har gjorts tyder på att ge någon form av belöning är -bättre än ingenting -bättre att ge något i förväg än att man lovar att ge om man svarar -bättre att ge alla en mindre belöning än att ge alla en chans att vinna en större belöning via utlottning. Belöningar ökar troligen svarsfrekvensen om inte respondenten har ett speciellt intresse att svara: är medlem, är med i någon intressegrupp och är extra intresserad av ämnet, svarar på en nöjd-kundenkät och har de mest positiva respektive mest negativa åsikterna eller hör till de respondenter som regelbundet utvärderar en viss hemsida. Man får dock se upp så att inte kostnaden per utskick blir alltför stort. Det är också svårare att rent konkret skicka presenter vid webbenkäter jämfört med försändelser tillsammans med en vanlig postenkät. Ett alternativ till presenter av typ trisslotter, blomstercheckar och biocheckar är att respondenten får möjlighet att välja någon hjälporganisation till vilken undersökaren skickar ett bidrag som tack för deltagandet i undersökningen. En egenskap som skiljer webbenkäter från postenkäter är att det är extra viktigt med designen av frågorna och svarsalternativen samt hur man förfar vid själva svarandet. Även om allt fler blir vana vid internet och olika sätt att fylla i enkäter på skärmen, måste man överväga att ge instruktioner antingen
inledningsvis eller vid olika frågor. Alternativt skall det finnas möjlighet att klicka sig fram till hjälp vid behov. Det måste också tydligt framgå hur svaren skall ges, t ex om endast ett svar eller flera är tillåtna. Om man skall svara med rullgardinsmenyer ( drop-boxes, drop-down menus ) kanske bara ett alternativ visas och om detta ej känns som det rätta, kanske frågan hoppas över om man inte vet att det finns andra alternativ och inte vet hur man skall få fram dessa. Man måste också se till att alla svarsalternativ på stora matrisfrågor syns samtidigt på skärmen utan att man behöver förflytta sig, dvs det kan annars bli både mätfel och bortfall. Rent tekniskt måste utseendet på skärmen testas noga på olika utrustningar så att respondenten verkligen ser det som undersökaren har tänkt sig, så att inte innehållet förvanskas. För att enkäten helt allmänt skall kännas användarvänlig så att man bestämmer sig för att besvara den, krävs också att tiden för nerladdning inte blir för lång. Respondenten skall uppleva att undersökningen hanteras seriöst så att det känns positivt och meningsfullt att svara på en webbenkät. Av detta skäl är det viktigt att inte tvinga respondenten att svara på en viss fråga i en interaktiv enkät för att kunna fortsätta enkäten, dvs att man faktiskt tillåter variabelbortfall. En stor risk är annars att de följande svaren kan bli föga genomtänkta eller att ett avbrott blir följden. I stället för att tillåta variabelbortfall, kan man utforma svarsalternativen på ett användarvänligt sätt. Det är t ex viktigt att alternativet Vet inte finns med på frågorna. Man kan därefter antingen kräva att man svarar på frågan eller att man tillåts hoppa över frågan. En variant är att man på varje fråga har alternativet Avstår från att svara, men att man kräver ett markerat svar för att gå vidare i enkäten. Några erfarenheter: - Om alternativet Vet ej finns explicit, ökar användningen av detta alternativ. - Om respondenten tvingas besvara alla frågor, ökar andelen enkäter som avbryts. - Erbjud en opt-out option, men gör den mindre iögonfallande än andra alternativ, t ex i en mindre storlek. - Använd en påminnelsemarkering om respondenten hoppar över en fråga, men tvinga inte fram ett svars Generellt: 1. Uppmuntra den respondent som börjat besvara en enkät att fullfölja - Positiv feedback under ifyllandet - Gör enkäten kort, intressant och lätt att besvara utan några känsliga frågor, dvs minska uppgiftslämnarbördan 2. Gör det inte för lätt för respondenten att överge enkäten - Erbjud inte svarsoptioner som uppmuntrar till att sluta - Hindra tillfälliga avbrott 4.3 Uppföljningar efter bortfall Efter utskicket av en webbenkät går det fortare att få in svaren än vid en postenkät och många svar fås relativt snabbt, redan inom en vecka. Valet av tid för påminnelser påverkas av detta. Se till att - respondenten får tillräcklig tid att svara - de som faktiskt svarat ej får påminnelser - underlätta för partiella kompletteringar, dvs informera om hur man kommer tillbaka till enkäten och att man kan fortsätta svara där man slutade. - ingen svarar mer än en gång,
Förutom påminnelser om överhoppade frågor, kan respondenten göras uppmärksam på orimliga svar eller svar utanför tillåtna gränser. Se till att vara positiv och framhålla betydelsen av kompletta enkäter och att man tar sig tid att svara på ett genomtänkt sätt. Sammanfattning: Förhindra fel upptäck fel rätta fel 5. Ytterligare att tänka på Inbjudan till deltagande i webbenkäter bör specifikt innehålla: - Hur man når webbadressen och loggar in - Webbadress och lösenord i början så att respondenten inte behöver scrolla för att kunna sätta igång. - Hur personens namn och adress har erhållits - Vad som krävs av respondenten vad avser innehållet och omfattningen Liksom vid alla enkäter är det viktigt att tänka på - Personlig inbjudan anpassad efter undersökningen - Informera om vem som gör undersökningen och avsikten med den - Försäkran om konfidentialitet Att få tillgång till frågeinstrumentet kräver vanligen olika sätt att bekräfta att rätt person har nåtts. Man kan förfara på olika sätt, med t ex IP(Internet Protocol)-nummer, ID(identifikations)nummer och lösenord. ID-numren bör helst skapas av datorn, vilket ger en större känsla av konfidentialitet. På välkomstskärmen behöver man sedan få en bekräftelse på att man har kommit till rätt hemsida. En påminnelse om löftet om konfidentialitet är positivt, liksom att man får reda på vilka möjligheter man har att få hjälp om man får problem. Här kan också allmänna instruktioner om hur man besvarar enkäten och skickar iväg den ges. Till sist: det är viktigt, mycket viktigt, att testa enkäten i förväg, både vad gäller det tekniska förfarandet och innehållet och dess utformning. Detta får inte glömmas bort när allt är nytt och spännande. Man måste testa både den ökade användningen av designverktyg samt mängden av varierande teknisk utrustning för mottagandet av enkäten och överföringen av svaren. Alltså: - Att göra en bra webbenkät tar tid och är jobbigt. - Att använda en bra design minskar troligen bortfallet och mätfelen - Att testa i förväg är extremt viktigt 6. Referenser Bosnjak, M (2003): Methodological Issues in Web-based Surveys. Workshop held on April 28 th, 2003, at the University of Linköping, Sweden. Couper, M P (2000): Web Surveys. A Review of Issues and Approaches. Public Opinion Quarterly, 64, pp 464-494. Couper, M P (2002): Web Survey Design. Kurs på SCB 24-25 september 2002.
Lorenc, B (2003): Effectiveness of Weighting by Stratification on the Propensity Score Using Double Samples. Research Report No. 2003:10, Statistiska institutionen, Stockholms universitet. Vehovar, V, Batagelj, Z, Manfreda K L, and Zaletel, M (2002): Nonresponse in Web Surveys. In Survey Nonresponse, eds: Groves, R M, Dillman D A, Eltinge J L, and Little, R J A. Wiley, New York.