Doktorandenkät 2010 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Sammanställning av resultat Vilka har svarat? Enkäten gick ut till samtliga registrerade doktorander vid institutionen oberoende av aktivitetsgrad, totalt 109 personer. Efter 3 påminnelser har 64 svar kommit in. Det innebär en svarsfrekvens på 59 % vilket får anses som relativt bra. I den centrala enkäten som gick ut över hela universitetet hade Kirurgiska vetenskaper en svarsfrekvens på 35 %. De svarande kunde vara anonyma vilket gör att variabler som kön och ålder inte framgår. Många har dock svarat via e-post eller uppgivit sina namn. Bland dem är 20 män och 18 är kvinnor. Resterande 28 vet vi inte hur de fördelar sig på kön. Flertalet doktorander vid institutionen för kirurgiska vetenskaper kombinerar doktorandutbildning med klinisk tjänstgöring. Institutionens enkät kom delvis till för att den universitetsövergripande enkäten inte tog med de särskilda villkor som gäller för kliniskt verksamma. Fördelning vanliga doktorander/ doktorander med klinisk tjänstgöring bland svarande. Nästan 90 % av de svarande är doktorander med klinisk tjänstgöring. Fråga 16: Vilken forskargrupp tillhör du? De grupper som har flest svarande är ortopedigruppen och kärlgruppen. Det faktiska antalet forskarstuderande (möjligt antal svarande) varierar stort mellan olika forskargrupper. 8 av 64 (12,5%) har inte angivit forskargrupp. Ytterligare 7 personer har angivit forskargrupp men inte enligt den uppdelning som används vid institutionen, de har ändå kunnat placeras in i efterhand. Några kommentarer till frågan om forskargruppstillhörighet: Vet inte. Är doktorand hos N.N. och har inga doktorandkollegor i Sverige egentligen. Har god handledning men saknar 1
kontakt inom ngt slags grupp/doktorandkollektiv. Doktorandseminarierna som drar igång nu ser jag hoppfullt på. Svår fråga. Min huvudhandledare är till största delen på X, men jag är anställd på Y. Snacka om att vi sitter mittemellan många gånger. Fråga 2: Hur länge har du varit inskriven som doktorand? Mer än hälften har varit inskrivna som doktorander i mindre än 3 år. Resultat i siffror Fråga 3; Hur mycket forskningstid har du uppskattningsvis haft per termin? Denna fråga riktar sig till kliniskt verksamma doktorander. De som har ren doktorandtjänst har tagits bort i sammanställningen. 76 % uppger att de har haft 4 forskningsveckor eller mindre per termin. Fråga 4: Hur många artiklar har du publicerat? Drygt hälften av de svarande har publicerat 1-2 artiklar, 30 procent har ännu inte publicerat något. 2
Fråga 5: Hur mycket handledartid har du haft den senaste terminen? 31 % har haft mindre än 5 timmars handledning under den senaste terminen. 37 % anger mellan 5 och 10 timmar. Vilka åsikter framförs i enkäterna? Fråga 6: Tycker du att du har fått tillräckligt stöd av din handledare? Mer än tre fjärdedelar är nöjda med stödet från handledaren. Såväl bland de som är nöjda som bland de som är missnöjda finns synpunkter på hur handledningen kan bli bättre. 26 personer har bidragit med åsikter. Här är en sammanställning: Tre personer ger bara lovord åt sina handledare och den handledning de får. 17 personer önskar mer struktur och formalisering av handledningen. Schemalagda möten med handledaren är ett starkt önskemål, det ska inte vara spontana kaffemöten utan regelbundna möten, helst bokade för en hel termin i taget. Planering, dead-line för uppgifter och uppföljningar önskas. Flera personer påtalar att det borde finnas en gräns för hur många doktorander en handledare får ha och att det finns en otydlighet i rollerna handledare/ bihandledare. Ett par personer menar att bihandledarna lägger för mycket ansvar på huvudhandledaren, att bihandledarna borde vara mer aktiva och ta mer ansvar. Handledning eller utbildning för handledarna föreslås, samt att tid för handledning ska schemaläggs även för handledaren. Så här skriver en person: Handledarna får schemalagd tid för handledning. Som det är nu förväntas kliniskt aktiva handledare sköta all handledning på fritid. Forskningen prioriteras inte trots att detta är ett universitetssjukhus. En person föreslår riktlinjer för vad som är lagom mängd tid när det gäller handledning. Kanske bör man ställa krav på dokumenterad handledning för doktorander. I slutändan handlar det om att handledarna ska ha tillräckligt med tid för sina doktorander och rimligt antal doktorander så att de klarar av det. Några doktorander har påtagligt negativa erfarenheter av handledare: Vb vet knappt vad jag gör. Handledaren ska kunna ämnet, det borde åtminstone innebära att det finns ett intresse från vb. Max antal doktorander per handledare.. Det behövs oerhört mycket mer och bättre 3
handledning i början av arbetet, då projektet läggs upp Mer tid och bättre handledning Min forskning ligger på is. Två handledare har försvunnit av olika skäl och den kliniska verksamheten tar all tid. Fråga 8: Tycker du att du får tillräckligt med forskningstid? Här liksom i frågan om antalet forskningsveckor, har heltidsstuderande doktorander tagits bort ur materialet. 40 % är nöjda med den tilldelade forskningstiden, 58 % är inte nöjda. Flera pekar på att det varierat över tid: Obefintligt tidigare men det har blivit bättre det senaste året. Det finns naturligtvis kvällar och nätter men ett sådant upplägg är ofta svårt att förena med ett familjeliv som omfattar småbarn. Forskar på distans och arbetar mycket kliniskt, därför blir mycket forskning på fritid. Fråga 9 och 12 redovisas tillsammans: Förslag på förbättringar när det gäller forskningstid och förslag på hur doktorandernas villkor kan förbättras. Forskningstid De vanligaste önskemålen är mer tid avsatt för forskning och i längre sammanhängande perioder samt regelbundenhet. Det är 18 personer som skriver om detta. Sammanhängande ledigheter utan jourtjänstgöring. Kliniken bör få ersättare den tid man är borta annars blir det kliniska arbetet för tungt för de som är kvar i klinisk tjänst. Gäller framför allt på mindre kliniker om flera vill vara forskningslediga. Om man fick forska på halvtid skulle forskningsproduktiviteten och hastigheten dramatiskt förbättras. Forskningstiden ska schemaläggas och ska inte, som det är nu, kunna dras in med kort varsel. Några förslag: 3 veckor per termin + 1 vecka inkl undervisning. Doktorander får forskningstid inlagd i schemat regelbundet enligt en bestämd struktur längre tid, tex 1-2 månader inte 2-3 veckor Viktigt få sammanhängande tid för att kunna vara effektiv Bättre med flera veckor - månader i sträck än enstaka utspridda veckor. Minst 4 veckor krävs för att prestera något vettigt. 8 veckor/ år kan knappast kallas för halvtidsanställning. Mer tid, mer tid och mer tid behövs. Jag tycker att man ska vara ledig i perioder om ca 3 månader insprängt i kliniken. Jag kan inte få något vettigt gjort under någon kompvecka då och då. Forskningskurserna ska man inte behöva göra på sin komptid. Mycket tid av ALF går åt till kandidaterna Jag får göra mer och mer arbete åt institutionen, inte jobba med min studie. Regelbunden återkommande tid, Jag har aldrig fått ALF-tid utan forskat på min fritid Mer tid Vi måste arbeta mycket på fritiden Det är helt enkelt omöjligt att åstadkomma en avhandling när man får 2-3 forskningsveckor/ termin. Fyra års heltidsstudier verkar gälla för alla utom läkare!!! 4
Vissa läkare gnäller på att de får jobba lite på somrarna och får för mycket semester, ge dem forskningstid. Lägg in forskningstid i schemat och se det inte som något man bara kan plocka bort. Man är inte forskningsledig utan har forskningstid!! Nog viktigt att vi slutar säga forskningsledigt, precis som vi inte gjorde något på den tiden. Varför ska vår forskningstid gå att dra in med kort varsel för att det fattas folk? Vi sitter ju inte bara och hänger, man kan ha planerat in mycket som ska göras den tiden. Bra irriterande när det dras in tre dagar innan. Jag skulle helst vilja forska på heltid. Man måste ändra synen på forskning på kliniken så att det inte betraktas som icke-arbete Under tiden som man disputerar önskar jag att tyngden på klinik/forskning läggs på forskning och att det ska vara tillåtet så att inte processen blir för långdragen. Det är egentligen hur man skall hitta en balans mellan tid för forskning o klinisk tjänstgöring. Som kirurg vill man vara med och operera så att man inte tappar färdigheten. Det är det som är största problemet Så finns det personer som har andra önskemål: Tex en dag i veckan till forskning i stället för sammanhängande ALF-period så blir det mer kontinuerligt. Forskningstid måste bestämmas individuellt Ekonomi En handfull personer har kommenterat ekonomi på olika sätt. Mer lön! Forskningstiden ska vara med full lön. Problem med finansiering av forskningstiden finns alltid så mycket tid tas av fritiden och man tvingas jobba kliniskt för att försörja sig Det kanske måste ställas krav på handledare att finansieringen via anslag ska vara ordnat så doktoranden kan få mer tid. Fler synpunkter Mer akademisk prägel på sjukhuset, nu ingen skillnad från vilket sjukhus som helst men forskning ska också göras. Tydligare stöd från VC Varje doktorand måste få en arbetsplats. Det bör finnas en person på sjukhuset som man kan konsultera vid problem med statistikprogram. Det bör finnas en kontaktperson för doktorander som man kan vända sig till vid problem. Det bör finnas någon man kan vända sig till när inte handledningen fungerar. Mer stöd/förenklingar vad gäller all forskningsadministration som tar mycket av forskningstiden. Mycket lättare om man jobbar på samma enhet som sin handledare Doktorandseminarier skulle vara ett lämpligt forum för oss En av de svarande förordar forsknings AT som ett bra alternativ. Vi är nog den enda personalgrupp på sjukhuset som aldrig har arbetsplatsträffar och diskuterar våra villkor. Ett ökat engagemang från prof + handledare. Prof klagar på bristande progress men sätter sig inte in i vad det hela gäller utan utgår från att det är en lat doktorand. Det är idiotiskt att beslutet om tilldelning av f-tid kommer så sent. I mars/april är ju redan schemat för maj (och kanske över sommaren) redan lagt. Alltså återstår bara sept-dec om man inte vill forska en solig dag i juli (familjen blir inte glad) hösten kanske redan är inbokad med kurser och annat. Strax innan jul är ej bra att ta ut f-ledighet, man är stressad av annat då. 5
Fråga 10: Tycker du att klinikledningen i tillräcklig omfattning underlättat för dig att kunna ta ut tilldelad ALF-tid eller externt tilldelad tid för forskning? Kommentarer: De försöker så gott de kan men det måste ju finnas några kvar i klinisk tjänst. Ja, absolut senaste året, men tidigare har det varit si och så med det. Ja, tidigare har det varit så. Nu vet jag att man har dragit in på allt som inte har med sjukvårdsproduktion att göra En Ssk som går på viss procent ALF-tid under hela året tror att det är lättare att få ledigt från kliniken som ssk. Fråga 11: Anser du att doktorandernas arbetsvillkor är rimliga? 53 % tycker att doktorandernas villkor är rimliga. Ja men det kräver eget engagemang Ja, det är trots allt mycket förmånligt att kunna ta ut ALF jmf med andra arrangemang En svarar både och med kommentaren det beror väldigt på doktoranden själv och på handledaren hur arbetet flyter En av de som svarat nej tillägger absurda! Fråga 13: Anser du att du har möjlighet att producera en avhandling inom angiven tid (4 år på heltid eller 8 år på halvtid)? Den vanligaste kommentaren är: Visst är det möjligt att bli klar på 8 år på halvtid. Som doktorand med klinisk tjänstgöring är det dock ingen som har så mycket som halvtid för forskning. Idag har jag ca 20 % forsk tid. Andra kommentarer: Ja om man gör mycket på fritiden. Ja men det drabbar familjen, äktenskapet och avhandlingens kvalitet. 6
Ytterligare en kommentar till den ibland långdragna doktorandprocessen. Dessvärre kan frågeställningar, metoder etc bli inaktuella när man arbetar med ett projekt under en så lång tidsperiod. Fråga 14; Har du någon gång under doktorandtiden känt dig diskriminerad eller trakasserad av något skäl (exempelvis kön, etnicitet, ålder eller religion) Sex personer eller 9 % uppger att de känt sig trakasserade. Fråga 15: Beskriv på vilket sätt du blivit trakasserad. En person uppger att trakasserierna har med annan arbetsgivare att göra. En person menar att det beror på att vb inte är läkare, en annan anger kön som orsak. Två fall pekar mot doktorandens beroendeförhållande till handledaren. En person anger att han/hon ej fått information, e-post som berör doktorander på kliniken. 7