FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen



Relevanta dokument
Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

Det nordiska språksamarbetet 2007 Hannele Ennab

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Sprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

STUDIEANVISNING SVENSKA SPRÅKET 3, NORDISKA SPRÅK I ETT MODERNT PERSPEKTIV, FÖRDJUPNINGSKURS, 714G49, (61 90 HP)

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Guldtavlorna i gräset

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Svensk invandringspolitik

Præsidiets betænkning over Medlemsforslag om godkännande av alla de nordiska ländernas nationalspråk som officiella arbetsspråk i Nordiska rådet


Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering INS-projektet, Lunds universitet

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

Sprog i Norden. Språksamarbete i Norden Titel: Birgitta Lindgren. Forfatter: Sprog i Norden, 2000, s Kilde:

Nordiska språk. Västnordiska. Finsk-ugriska. Östnordiska. Finska. Isländska Färöiska Norska. Samiska (minoritetsspråk) Eskimåiska Grönländska

Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden

Tid Tisdagen den 20 november 2012 kl Plats Institutet för de inhemska språken, Berggatan 24, Helsingfors, 5.

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Språkvård och språkpolitik

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren Forfatter: Elisabeth Alm.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Nytt på teckenspråksfronten i Finland

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för flaggning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen , 22

från välfärdsutskottet möte den 2 februari 2004 i Reykjavik, Island

PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET

Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Protokoll för NORNA-möte nr 105 måndagen den 11 maj 2017 kl i Lund

Språk så mycket mer än ord

Tal Språkpolitikens dag 2014

Seminariet Fri rörlighet och funktionshinder Köpenhamn 13 oktober 2015 Håkan Stoor

Regnskab"i"2015"presenterades."Återstående"rapport"från"FreiburgWprojektet"hade"kommit"och" presenterades."

2000 Norge Nyskick Häftad

Vad heter det i din kommun? Allt från kommunnamn till vägnamn

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

Myndighetskommunikation på två språk en jämförelse av pensionstexter på svenska och finska i Finland och Sverige

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Jordklotet GRUNDBOKEN sid. 4


Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk

DET MODERNA SPRÅKSAMHÄLLET, 714G47 (1 30 HP). DELKURS 1. SPRÅK, SPRÅKANDE, SPRÅKVETENSKAP (7.5 hp)

VERKSAMHETSPLAN 2010

Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren

Lisbeth Engström Pedagogiska institutionen Uppsala universitet Box Uppsala Kristina Hansson

Kulturfakta.

Swedish Language BA (B), 30 Credits

Modersmål och litteratur 5 sp Grannspråksdidaktik

NORDISK JÄRNBANETIDSKRIFT PRODUKTIONSPLAN ÅR 2014


Situationen i Sverige

Protokoll. för styrgruppen för Det nordiska universitetsadministratörssamarbetets möte fredagen den 15 maj 2009 i Helsingfors.

SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:1

Personlighet viktigare än pengar

Utgivningen av Nordisk heraldisk terminologi och Europeana Heraldica

Före: Varför kallas Barentsregionen för EU:s heta hörn, tror du? (jfr. kartan) Lektion 2 SCIC 20/09/2013

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Svensk författningssamling

Utlåtande om användningen av namnen Ahvenanmaa och Maarianhamina på Lantmäteriverkets kartor och i andra produkter

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

KURSPLAN Svenska språket, hp, 30 högskolepoäng

STADGAR RÖRANDE LANTMÄTARNAS NORDISKA SAMARBETE

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Att göra regionala skillnader till styrkor (GRESS)

Avtal. Artikel 1. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, nedan kallade de fördragsslutande staterna,

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige


Språkvård och språkteknologi i Norden

Love Peace and Understandning

PROTOKOLL FRÅN DNHL:s KONGRESS 2013 DEN 26 OKTOBER PÅ SCANDIC CROWN I GÖTEBORG.

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Tid Lokalerna finns i Time Edit. ti 23 jan KMB CL LA. ons 24 jan Läsa:

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev

Danskträffen Dag & Natt Lönsboda Resultat Dag skjutning

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Protokoll fört vid NORNA-möte nr 100 i Köpenhamn fredagen den 14 november 2014 kl. 9.15

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

ARTIKLAR EDUCARE VETENSKAPLIGA SKRIFTER

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram

1. Nuläge. RP 191/1997 rd

5 sp Collin Må Arken Jöns Budde (M218) 5 sp Stendahl On Arken Jöns Budde (M218)

Transkript:

INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle till Eaglewing. Om svenska personnamnsregler... 35 Sonja Entzenberg och Eva Brylla Finlandsk personnamnslagstiftning. Får man sjalv bestamma over sitt namn? 45 Pirjo Mikkonen Den islandske navnelov................ 59 Hamldur Bernharosson Færøsk personnavnelovgivning... 75 Anfinnur j ohansen Flerkulturell navnenormering i Norge... 87 Ivar Utne Persontecken inom teckenspråket.................................. 101 Tomas Hedberg ORTNAMN Danske stednavne - officielt og uofficielt............................. 115 Bente Holmberg Stadnamnnormering i Noreg... 125 Terje Larsen Stabila socknar eller tlyktiga forsamlingar. Om namn och regional indelning i Sverige............................................... 135 Staffan Nystr6m Svenska ortnamn i Finland i internationellt perspektiv....... 145 Mikael Reuter

Ortnamn och tvåspråkighet - praktiska problem.................... 157 johanna Lehtonen Ortnamnsvård i FN.............................................. 165 Leif Nilsson Stedsnavn på Island -lov og forvaltning... 175 Ari Pdll Kristinsson Nunat Aqqinik Aalajangiisartut - Grønlands stednavnenævn... 185 Carl Chr. Olsen Kvenske stedsnamn i Nord-Norge... 189 Irene Andreassen Minoritetsspråkens stållning i ortnamnsbruket i Sverige... 205 Ulla Swedell Samiska ortnamn i Finland och Norge... 213 Kaarina Vuolab-Lohi 6VRIGANAMN Varumarken... '....... 223 j ørgen Schack Uttalande från Nordiska språkmotetjnordmålforum 2007 om namnvård och språkpolitik... 231 Litet grand, jodå, nej! Om uppfoljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik............................................... 235 Olle josephson Språk i fokus: Finska............................................... 241 Paula Ehrnebo Det nordiska språksamarbetet 2007................................... 249 Hannele Ennab

Ny språklitteratur....... 255 Ari Pdll Kristinsson, Hannele Ennab, Rikke E. H auge, Charlotta cif Hdllstriim-Reijonen, Anna-Liisa Kristiansson-Seppala; Birgitta Lindgren, Svein Nestor, Jørgen Nørlry Jensen, KJaas Ruppel Samnordisk utgivning.................................. 255 Danmark...................................................... 257 Fin/and............................... 265 Island................................................. 275 Norge...................................... 277 Sverige.......................................................... 283 Om forfattarna.................... 297 Instruktioner till forfattarna... 301 Adresser till språknamnderna i Norden.... 303 Skrifter.......................................................... 305 Rapporter.... 307

FORORD Språk i Norden 2008 innehåller framst artiklar som baserar sig på fbredrag på Nordiska språkmbtet/ Nordmålforum i Uppsala 7-9 september 2007. Mbtet hade namn, namnvård och språkpolitik som tema. Darfbr ar också temat for denna årgång av Språk i Norden namnvård och namnlagstiftning. Namnforskning ar en gren av språkvetenskapen. De viktigaste områdena inom namnforskningen ar ortnamns- och personnamnsforskning. Och på samma satt som språkvården fbrhåller sig till språkvetenskapen, dvs. kan ses som tillampad språkvetenskap, på samma satt fbrhåller sig namnvården till namnforskningen. Namnvård ar den gren av språkvården som befattar med namn, framst ortnamn och personnamn. Artiklarna i denna skrift kan grovt taget delas in i två grupper, de som behandlar personnamn och de som behandlar ortnamn. I fråga om personnamnen kan man se att lagstiftningen inte ar likadan i alla de nordiska landerna. Vi har de lander som har en liberallagstiftning (Danmark och Norge), de som har en konservativ lagstiftning (Island och Farbarna) och de som kan placeras någonstans daremellan. Man kan också notera att namnskicket i de nordiska landerna har fbrandrats ratt kraftigt på.senare år, bland annat till fbljd av bkad invandring. Artiklarna i denna avdelning får ett mervarde av att publiceras så har tillsamrnans, så att man som Jasare kan jamfbra lagstiftning och praxis i de olika nordiska landerna. I den andra avdelningen behandlar artiklarna ortnamn. Dar kan man notera att minoritetsspråk lyfts fram i många av artiklarna. Man noterar också att ortnamn ofta vacker kanslor hos lokalbefolkningen. Många fbredrar till exempel gammaistavade namn på orterna. Av artiklarna i denna avdelning kan Leif Nilssons artikel namnas. Den behandlar ortnamnsvård i FN, och skrevs som ett svar på den debatt om utlandska namn (exonymer och bverforing av ortnamn till latinskt alfabet) som uppstod under språkmbtet. Bland artiklarna inom temat namn finns ave n Jørgen Schacks artikel om varumarken. Varumarken ar en alldeles egen typ av namn, som med sin ofta avvikande stavning kan ge upphov till många problem i lbpande text. Vi har återupplivat en artikelserie som inleddes i Språk i Norden 2002, dvs. Språk i fokus. I Språk i Norden 2002 sattes fokus på islandskan, och i årets nummer ar det dags fbr finskan. Attiklarna i serien ska belysa de olika nordiska språkens sardrag.

Som tidigare år innehåller Språk i Norden en oversikt over det nordiska språksamarbetet under det gångna året oeh en bibliografi over ny språklitteratur från de nordisk a landerna. Sedan 2005 har Språk i Norden haft engelska sammanfattningar av de publieerade artiklarna. Tanken med detta har varit att aven personer som inte laser skandina visk a språk flytande lattare ska kunna få en uppfattning om vad artiklarna handlar om. Från oeh med detta nummer har vi dessutom oversatt sammanfattningarna tih finska, samiska oeh islandska. De har av utrymmesskal inte kunnat publieeras i den tryekta boken, men finns allmant tihgangliga på webbadressen http://www.nordisk-sprakrad.no/ nsclitt.htm. Språk i Norden ar en årsbok for språknamnderna oeh språkråden i orden oeh utges med stod av Nordens språkråd. Språk i Norden redigeras av de nordiska sekreterarna på språknamnderna oeh språkråden i Danmark, Finland, Island, Norge oeh Sverige. Huvudredaktoren ar for narvarande från Finland. Redaktionen for Språk i Norden 2008 ar: Ari Pall Kristinsson (Stofnun Arna Magnussonar l Islenskum fræoum, Island), Hannele Ennab (Språkrådet, Sverige), Rikke E. Hauge (Språkrådet, Norge), Pia Jarvad (Dansk Sprognævn), Birgitta Lindgren (Språkrådet, Sverige), Svein Nestor (Språkrådet, Norge) oeh Charlotta af Hallstrom-Re ijonen (Forskningseentralen for de inhemska språken, Finland). Helsingfors, april 2008 Charlotta af Hallstrom-Reijonen huvudredaktor