Säkerhetsplanering för Pojke 1 år

Relevanta dokument
Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Hur det är att leva med NPF

Adhd och Autism i vardagen

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Frågeformulär till vårdnadshavare

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Dagverksamhet för äldre

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

BUP-skrivning HT 2014

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Strandgården är ett privat HVB-hem för föräldrar och barn i natursköna Strand i hjärtat av Dalarna.

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

Delaktighet - på barns villkor?

Nå dina mål. Fredrik Alm

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

Standard, handläggare

Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.

Gå ett steg framåt för varje fråga du svarar på. Mål. Start. Leg. logoped Julia Andersson

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

Reda ut-häfte om våld

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Förebygga våld mot barn

Lärarmaterial. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

"De 7 vanligaste misstagen de flesta gör vid viktminskning och hur DU gör för att undvika dem!"

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

Utredningshem för familjer i hjärtat av Dalarna

Attentions Ekonomikoll. 1

Familje- och nätverksteam

1

ENKÄTSAMMANSTÄLLNING: VÅRDNADSHAVARE

När föräldern har kognitiva svårigheter

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

Att förstå sin egen diagnos eller utredning

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Koll på vardagsekonomin

Svenska från början 3

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

- Kom och kolla Tom det är registrerings numret till bilen som körde över mig? Skrek jag till Tom på andra sidan gatan Han kom springande och krama

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten?

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Till alla barn och ungdomar

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Förkortad version av Dr Seuss saga The cat in the hat. Berättelsen är utan rim.

Öppna och stängda frågor

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Kvalitetsindex. Rapport Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

BRUKARENKÄT: VÅRDNADSHAVARE

Ideell förening för ekonomisk samverkan i Örebro. Hur kan ohälsa förhindras med hjälp av förebyggande ekonomisk rådgivning?

Lärarhandledning. Sofia med knuff inte ett dugg annorlunda Målgrupp mellanstadiet.

Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Drogvaneundersökning 2018

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Har du 64/47: Brukar du känna dig förvirrad? Tillåt att du inte alltid har svaret men det kommer ett aha över tid

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Lärarhandledning. Sofia med knuff inte ett dugg annorlunda Målgrupp lågstadiet.

Samverkan varför, när och hur?

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

HANDLEDARSTÖD: NORMER & DISKRIMINERING

Förskolan Akvarellen

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Adhd och Autism i vardagen

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Transkript:

Säkerhetsplanering för Pojke 1 år Målet för säkerhetsplaneringen är att Pojke 1 år ska kunna bo med Mamma och att han ska få alla sina behov tillgodosedda så att han är trygg och utvecklas väl Framtida Risk / Trygghetsmålen Den allvarligaste oron handlar om: Mamma ser att en oro är - Bristande planering - Hattande runt för Pojke 1 år - Svårt vara ensam - Att Mamma har svårt att sitta still och att Pojke 1 år får sitta för mkt i vagnen Familjehemmet - Mammas egen inre osäkerhet - Mkt kontakter med andra på mobiltelefon Om det inte sker en förändring/förbättring är vi mest oroliga för att: Styrkor och resurser Mamma hörde av sig under grav o ville ha hjälp o stöd Mamma har en stark vilja Kärleken och omtanken om Pojke 1 år Samarbetar med soc, psyk mm Öppen Har skett en förändring efter diagnos och medicinering: lugnare Mamma har börjat planera vardagen bättre Tycker hon klarar det praktiska runt Pojke 1 års behov bra som mat, blöjbyte, läggning, lek, utevistelse, kärlek och omtanke Planering Det viktigaste målet för Mamma är: - Att säga nej till andra och sätta upp ett nej inför mig själv påminna mig själv att säga nej. - Blocka/ta bort folk som inte är okay på facebook. - om Mammas syster och Mammas systers man ser att det inte blir så som Mamma vill så ska de prata med Mamma, säga ifrån om vad de tycker är fel och ge tips om hur hon kan göra istället. - Ett viktigt mål för Mamma är att kunna ta råd från bara de viktigaste och närmaste, t.ex Mammas syster och Mammas

Familjen - Att Mamma inte klarar av att säga nej till folk och att hon börjar umgås med folk som inte är okay, blir utnyttjad som chaufför och lämnar bort Pojke 1 år till många olika personer Det viktigaste målet för Mamma är: - Att säga nej till andra och sätta upp ett nej inför mig själv påminna mig själv att säga nej. - Blocka/ta bort folk som inte är okay på facebook. - om Mammas syster och Mammas systers man ser att det inte blir så som Mamma vill så ska de prata med Mamma, säga ifrån om vad de tycker är fel och ge tips om hur hon kan göra istället. - Att få hjälp, stöd och stöttning Familjehemmet Mamma säger att en viktig lärdom är att hon måste säga nej Mammas koll på ekonomin bättre och samarbetet lugnare Familjehemmet ser Mammas vilja, kärlek och försök att tillgodose Pojke 1 års behov och har en bättre struktur, kommer ihåg saker Psykiatrin ser att självskattningen visar på en förbättring Mammas syster ser att Mamma är social, leker och sköter A bra Mammas äldsta dotter, Mammas 18 åriga dotter, ska flytta hem till Mamma. Det går bättre för Mammas äldsta dotter idag. systers man och att tala med professionella om vikten att budskapen inte blir kritik/kränkningar - Ett viktigt mål för Mamma är att begränsa sin tid som hon lägger på att prata i telefon, smsa, kolla facebook mm. Om Mamma glömmer bort detta och håller på mycket med sin telefon ska personer runt henne säga ifrån. Insats Att Mamma får stöd i en samspelsbehandling och att nätverket Mammas syster, Mammas systers man,mammas väninna m.fl också får information om de viktigaste målen i detta arbete för att stödja samspel och anknytning Egen hälsa? Tidsplaner och Nästa Steg Mamma tänker att datum för hemflytt permanent i den nya lägenheten är en

- Att Mamma kan ha svårt att ta till sig råd hon får kring hur hon ska sköta Pojke 1 år därför att hon kan känna sig kränkt som förälder och kan visa ett burdust sätt då Mamma har ett jäkla humör. Det viktigaste målet för Mamma är att kunna ta råd från bara de viktigaste och närmaste, t.ex Mammas syster och Mammas systers man och att tala med professionella om vikten att budskapen inte blir kritik/kränkningar - Att nätverket inte orkar/kan stödja Socialtjänsten - Att Mamma har svårt i anknytningen, t.ex att de signaler Pojke 1 år sänder tolkas fel eller inte besvaras så att anknytningen mellan Pojke 1 år och mamma tar skada och att Pojke 1 år blir otillfredställd/känner sig sviken. OM det blir så är det en risk att vecka innan Pojke 1 år börjar på dagis den 5/10, dvs runt den söndag 27/9 Utslussningsperiod 3 månader: - Dagar i veckorna i lägenheten i ökande utsträckning - Familjeteamet finns med som stöd för Mamma och Pojke 1 år - Kontaktfamillj som stöd var 3:e helg Viktiga steg på utslussning vägen är: v36 29/8-3/9 Mammas systers kalas v37-5 dgr hemma 8-13/9-5 dgr i familjehemmet 13-18/9 osv till 3/10 7 dgr hemma 3 dgr i familjehemmet fram till den 7/11 Därefter heltid hemma Insatser som ska köra igång direkt på måndagen i v36

han kan få egna anknytnings- och relationssvårigheter och låg självkänsla när han växer upp.. Det kan ske t.ex på grund av att Mamma distraheras av andra personers behov eller konflikter Att Mamma får stöd i en samspelsbehandling och att nätverket Mammas syster, Mammas systers man,mammas väninna m.fl också får information om de viktigaste målen i detta arbete för att stödja samspel och anknytning - Att om Mamma distraheras så kan Mamma tappa uppmärksamhet så att Pojke 1 år kan skadas allvarligt, t.ex genom att bränna sig på spisen, få kokande vatten över sig, ramla o slå sig, springa ut i trafiken och blir påkörd eller ner i vattnet o drunknar Ett viktigt mål för Mamma är att begränsa sin tid som hon lägger på att prata i telefon, smsa, kolla facebook mm - Familjeteamet är på plats - Möte med nätverket hemma där denna säkerhetsplanering repeteras och om det behövs läggs punkter till - Planering för ekonomi och ev arbete/praktik - Mamma går till AF och skriver in sig där - Planering finns för ev timanst på bussbolag Planering för - Marte-Meo insats - Deltagande i ADHD grupp via psykiatrin Personliga hälsomål - Ytterligare 8 kg viktminskning - Sluta röka - Starta på gym - Fortsätta gå promenader - 5/2 diet Kontakter som behöver tas: - Med Mammas äldsta dotter om hur det blir när/om hon flyttar hem till Mamma

- Att Mammas självförtroende inte växer i hur hon ska sköta Pojke 1 år och då fråga en massa folk och få många olika svar och det kan göra henne förvirrad och ännu mer osäker. Det kan också leda till att det skapas konflikter Viktigt mål är att Mamma har ett tryggt nätverk som hon kan bolla frågor och få stöd från - Att Mammas ekonomi är tuff och att Mamma inte betalar räkningar och hyror så att de blir vräkta, eller börjar låna och hamnar i en ond cirkel och skapar stress som distraherar Mamma och att det inte finns pengar till Pojke 1 års behov - Att nätverket inte orkar/kan/vill hjälpa Mamma och Pojke 1 år i framtiden om det uppstår problem som påverkar Pojke 1 år negativt eller i lägen när Pojke 1 år behöver skydd. - Kontakt med Kommun x ang Mammas äldsta dotter Insatser - Marte- Meo samspelsträning Psykiatrin kan erbjuda: - Deltagande i ADHD grupp för att lära sig hantera vardagen och få rutiner - arbetsterapeuten och familjepedagog kan samarbeta och se över hur M löser vardagen i hemmet

- Att det kan bli en påfrestning för Mamma som kan påverka Pojke 1 år negativt