2007-09-25 Åtgärdsdokument kopplat till Operationellt program För främjande av Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge under perioden 2007 2013 Skåne-Blekinge Blekinge län Skåne län 2007-09-25
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...3 1.1 Syfte... 3 1.2 Programvision... 3 1.3 Övergripande mål... 3 1.4 Strategi... 4 1.5 Skåne-Blekinge... 4 2. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR...5 2. 1 Svensk offentlig medfinansiering... 5 2.2 Privat medfinansiering... 5 3.URVALSKRITERIER...6 3.1 Grundläggande villkor... 6 3.2 Generella urvalskriterier... 6 3.3 Horisontella kriterier och hållbar utveckling... 7 4. INDIKATORER...10 4.1 Horisontella indikatorer... 11 4.2 Aktivitets- och resultatindikatorer... 12 4.3 Effektindikatorer... 12 5 PROGRAMMETS INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER...13 5.1 Innovation och förnyelse... 14 5.1.1 Entreprenörskap... 14 5.1.2 Utveckling av nya och befintliga företag... 17 5.1.3 Innovativa miljöer... 22 5.2 Tillgänglighet... 26 5.2.1 En sammanhållen region... 27 5.2.2 Ett utvecklat informationssamhälle... 31 5.3 Särskilda storstadsinsatser... 34 5.3.1 Storstadsområdets roll som tillväxtpol... 34 5.3.2 Lokala områdesinsatser... 37 5.3.3 Samverkan med andra storstadsregioner... 40 5.4 Tekniskt stöd...42 6. FINANSIERINGSPLAN...43 2
1. INLEDNING 1.1 Syfte Åtgärdsdokumentet (ÅD) ska (enligt Bilaga 1 till regeringsbeslut 2006-06-29 nr 18) beskriva de planerade insatserna/aktiviteterna under varje insatsområde. Åtgärdsdokumentet skall spegla det regionala strukturfondsprogrammet (operationellt program = OP) och vara det dokument som används i den dagliga hanteringen som stöd vid beredning och urval av insatser. I åtgärdsdokumentet redovisas de urvalskriterier som används för bedömning och urval av projektansökningar. Åtgärdsdokumentet ska inte notifieras hos Europeiska kommissionen. Åtgärdsdokumentet är en fördjupning och precisering av det operationella programmets (OP) mål och prioriteringar. 1.2 Programvision Analysen i OP tecknar en bild av en region med stora möjligheter och styrkepositioner med europeisk spetsklass. Skåne-Blekinge har goda förutsättningar att vara en av Europas starkaste regioner och kan därmed bidra till att EU som helhet uppfyller Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. För Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram har följande programvision formulerats: Skåne-Blekinge ska vara en av Europas starkaste regioner när det gäller att uppfylla Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. Visionen är knuten till den studie som gjorts inom forskningsprogrammet ESPON (European Spatial Planning Observation Network) där Lissabonstrategin följts upp med indikatorer för de europeiska regionerna, http://www.espon.eu/mmp/online/website/content/publications/98/855/file_1500/esponbriefing2.pdf 1.3 Övergripande mål Enligt regeringens direktiv ska ett övergripande mål för det regionala strukturfondsprogrammet skall identifieras och motiveras. Målet skall vara uppföljningsbart och ligga inom programmets räckvidd. Målet ska kvantifieras och till målet ska indikatorer kopplas. I OP:n har fastslagits följande övergripande mål: Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till: En ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag 3
Programmets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) 1.900 Antal nystartade företag 500 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 65 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 55 Deltagande företag i satsningar inom programmet 4.100 Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 300 1.4 Strategi Strategin för att nå målet och visionen är följande: Stärk och främja näringslivets medverkan och deltagande i programgenomförandet Använd, stärk och utveckla samverkansstrukturer inom ramen för programmets insatsområden Främja program- och processgenererande initiativ Genomför strategiska informations- och utbildningsinsatser Understöd insatser för regional konkurrenskraft utifrån de skilda möjligheter, förutsättningar och behov som finns inom regionen som helhet, beakta den inomregionala heterogeniteten Samagera med andra EU-program och nationella/regionala program/planer Samverka med angränsande regioner Bygg upp och utveckla lärande system 1.5 Skåne-Blekinge Skåne och Blekinge län har en sammanlagd befolkning på 1,32 miljoner invånare, varav 86 procent bor i Skåne. Områdets totala area uppgår till 17 133 km 2. Landskapet har skiftande karaktär Sydvästra Skåne domineras av stora städer med förorter och jordbrukslandskap. Norra Skåne domineras av skogsbygd, vilket även gäller för Blekinges inland. Städerna i Blekinge ligger längs kusten. Skåne har 33 kommuner och Blekinge 5 (se karta B1). I området finns, enligt SCB, sex arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg, Kristianstad, Tomelilla/Simrishamn, Karlshamn och Karlskrona. Kristianstads arbetsmarknadsregion omfattar både kommuner i Skåne och Blekinge genom att Sölvesborgs kommun i Blekinge ingår i Kristianstads LA. Osby i Skåne tillhör Älmhults arbetsmarknadsregion. Regionen/området delas in i fem delregioner: Skåne delas in i fyra områden, vilka motsvarar de befintliga kommunala samverkansområden som finns i Skåne (nordvästra Skåne - NOSAM, nordöstra Skåne Skåne Nordost, sydöstra Skåne - Ystad-Österlenregionen samt sydvästra Skåne - SSSV). Blekinge län utgör det femte området. I den följande beskrivningen av Skåne-Blekinge 4
kommer denna indelning i fem regioner att användas för att identifiera inomregionala förhållanden. Karta B1 Programområdet Skåne-Blekinge, dess regiondelar samt kommuner 2. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 2. 1 Svensk offentlig medfinansiering Enligt finansieringsplanen finansierar strukturfondsmedlen i genomsnitt 50 % av den godkända offentliga finansieringen. I enlighet med regeringens direktiv för strukturfondsperioden 2007-2013 erfordras en nationell offentlig medfinansiering i varje projekt. Den huvudsakliga svenska offentliga medfinansieringen utgörs av medel från självstyrelseorgan, samverkansorgan, statliga myndigheter och institutioner (central, regional eller lokal nivå), kommuner, landsting, statliga och kommunala bolag m.m. Beslut om offentlig medfinansiering fattas av respektive offentlig aktör i varje enskilt projekt eller ramprogram. 2.2 Privat medfinansiering Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. En tvärgående målsättning under programgenomförandet syfte att stärka näringslivets, social ekonomi och andra icke offentliga aktörers medverkan i 5
programmets genomförande. I vissa åtgärder anges indikativ privat medfinansiering. Den privata finansieringen genererar emellertid inte strukturfondsmedel. Däremot kommer privat medfinansiering att beaktas i urvalsprocessen som indikator på näringsliv, ideella organisationers behov, engagemang och delaktighet i de aktuella projekten. 3.URVALSKRITERIER 3.1 Grundläggande villkor Det är förvaltande myndighets uppgift att pröva huruvida projektet följer regelverket och passar in i programmet. I dessa grundläggande beslutsvillkor ingår prövning av måluppfyllelse, finansiering, kostnadseffektivitet och genomförandekapacitet. Dessa villkor är gemensamma för alla program och samtliga projekt som går vidare till partnerskapet för prioritering ska uppfylla dessa grundläggande beslutsvillkor. Därutöver finns generella urvalskriterier och åtgärdsspecifika kriterier för detta program 3.2 Generella urvalskriterier De generella urvalskriterierna är kvalitativa till sin karaktär och ska appliceras i bedömning av ansökningar inom samtliga åtgärderna. Generella urvalskriterier används vid bedömning av ett projekt för att uppskatta ett projekts kvalitet och för att säkerställa att de insatser som genomförs får avsedda effekter på de uppställda programmålen. Urvalskriterierna ska vara en tydlig vägledning vid val av projekt för finansiering. De projekt som bäst uppfyller de generella och åtgärdsspecifika urvalskriterierna bör ha högsta prioritet. De generella urvalskriterierna är följande: Samordning med andra strategier Projekt ska ligga i linje med de regionala utvecklingsprogrammen. God överensstämmelse med andra program eller strategier för utveckling av regionen eller dess olika regiondelar är också värdefullt. Spridning Avser projekt som innefattar aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i projektplan. I sådana projekt är det viktigt att kostnader för detta budgeteras. Förnyelse och vidareutveckling Projekt som är innovativa, eller har innovativa inslag prioriteras framför projekt som bygger på beprövade och traditionella verksamheter och metoder. Gränsöverskridande verksamheter och projekt prioriteras i urvalsprocessen. Löpande driftstöd till befintlig och etablerad verksamhet 6
finansieras normalt inte med strukturfondsmedel. Dessa används primärt för att finansiera verksamheter under planerings- och uppbyggnadsfasen. Överlevnad och långsiktighet Som projekt med långsiktiga effekter avses sådana som efter avslutning är till nytta för regionen i enlighet med programmets intentioner. Projekt med som ger långsiktiga effekter samt bidrar till internationell konkurrenskraft har hög prioritet. En bedömning av ett projekts långsiktiga effekter bör göras i relation till andra projekt av liknande karaktär. Projekt prioriteras som efter avslutad projektperiod med EU-stöd bedöms uppnå sådan stabilitet och styrka att det kan fortleva på egna villkor, i de fall avsikten är att projektet skall leda vidare till kontinuerlig verksamhet. Medverka till att utveckla regionens starka sidor Se under 2.2 SWOT-analys i operativt program (OP) för Skåne-Blekinge. Näringslivets medverkan Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. En tvärgående målsättning under programgenomförandet syfte att stärka näringslivets, social ekonomi och andra icke offentliga aktörers medverkan i programmets genomförande. I finansieringsplanerna anges en indikativ privat medfinansiering. Projekt som baseras på företagens behov och engagemang kan återspegla detta i t ex att projektet har privat finansiering (likvida medel), om en viss andel av projektets totala finansiering. Horisontella kriterier och hållbar utveckling Se under avsnitt 3.3 nedan. Vid prioritering av projekt kommer samtliga generella urvalskriterier ovan att beaktas. De följande tre generella urvalskriterierna ges dock en högre prioritet än övriga: Samordning med andra strategier, Överlevnad och långsiktighet samt Förnyelse och vidareutveckling. För de fall en prioritering mellan projekt som representerar de olika kriterierna ovan blir oundviklig, skall rangordningen dem emellan vara: 1. Samordning med andra strategier 2. Överlevnad och långsiktighet 3. Förnyelse och vidareutveckling 3.3 Horisontella kriterier och hållbar utveckling I genomförandet av programmet för Skåne-Blekinge är utgångspunkten att insatserna skall stärka Skåne-Blekinge sett ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv och samtidigt leda till en avtagande miljöpåverkan, en stärkt social utveckling och samanhållning. Detta innebär att människor inte slits ut, att alla människor efter förmåga inkluderas i arbetslivet och att kvinnor och mäns resurser tas tillvara på lika villkor i arbetslivet. Insatser för jämställdhet och integration/ mångfald används för att öka tillgången på arbetskraft och för att starta fler företag samt för att 7
stärka t.ex. utsatta stadsdelars attraktivitet. Miljödriven näringslivsutveckling är exempel på en åtgärd som bidrar till en hållbar tillväxt. De perspektiv som bildar begreppet hållbar utveckling; ekonomi, miljö, sociala drivkrafter (integration/mångfald och jämställdhet) kommer att utgöra värdegrund för prövningen av alla insatser och projekt. De strategier och program i Skåne och Blekinge som finns framtagna för jämställdhet, miljö samt integration är viktiga ingångsvärden för programmets horisontella perspektiv. kommer att utgöra värdegrund för prövningen av alla insatser och projekt. De strategier och program i Skåne och Blekinge som finns framtagna för jämställdhet, miljö samt integration är viktiga ingångsvärden för programmets horisontella perspektiv. Vid hantering av projektansökningar kommer förväntade effekter att analyseras och bedömas. De urvalskriterier som kommer att användas är; Långsiktigt miljömässig hållbar utveckling Jämställdhet Integration För dessa urvalskriterier finns obligatoriska indikatorer som alltid skall kvantifieras av den sökande. I vilken utsträckning ett projekt bidrar till att uppfylla målen inom ovan nämnda områden skall alltid beaktas vid bedömning av projektansökningar. Projekt som bidrar till att uppfylla programmets horisontella mål och samtidigt bedöms uppnå en god kvalitet (de generella urvalskriterierna), prioriteras i den fortsatta bedömningen. Programmets horisontella mål är att; Ska vara energi och resurssnåla, främja innovationer och nyföretagande på miljöområdet, främja ökad konkurrenskraft och tillväxt hos miljödrivna företag samt inte äventyra människors hälsa, medverka till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster och insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning, samt medverka till att kvinnor och män med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar på arbetsmarknaden samt att företag som ägs av en man eller kvinna med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster och insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. De nedanstående horisontella urvalskriterier har behandlats och justerats vid övervakningskommitténs möte i Jönköping de 14 september. Enligt beslut i övervakningskommittén kommer de ytterligare att ses över och fastställas vid övervakningskommitténs nästa möte under våren 2008. Miljö De insatser som vidtas med stöd av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska stå i överensstämmelse med inriktningen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. För att stimulera omställningen i riktning mot en allt större miljömässig hållbarhet och de regionala miljömålen inom regionen ska under programperioden åtgärder och projekt som bidrar till att uppfylla ett eller flera av följande kriterier prioriteras. Projekt som strider mot kriterierna bör undvikas: Begränsa användningen av miljöskadliga ämnen 8
Öka effektiviteten i användningen av energi och andra naturresurser Främja användningen av förnybara råvaror Öka återbruk, återanvändning och återvinning Bevara, bruka samt utveckla natur- och kulturarvet Bevara och förbättra kvaliteten i vatten, luft och mark Begränsa klimatpåverkan Utveckla miljömedvetandet och kunskapen i miljöfrågor Utveckla nya produkter, tjänster och system inom miljöområdet som kan ersätta dagens mer miljöpåverkande motsvarigheter Jämställdhet Jämställdhetsperspektivet skall integreras inom alla områden och på alla nivåer i programmet. För att bidra till målet om en jämställd region med samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män är det av vikt att åtgärder och projekt som bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen prioriteras: Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Särskilda insatser ska vidtas i projekt som stärker kvinnornas position på arbetsmarknaden (i arbetslivet), bidrar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, ökar kvinnors företagande och ger ökad delaktighet bland kvinnor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Dessutom ska särskild fokus läggas vid projekt och åtgärder som inkluderar kompetenshöjande insatser gällande jämställdhet och genus. Integration I en allt mer internationaliserad värld är alla erfarenheter viktiga för regionens utveckling. Den viktigaste insatsen för att ta tillvara kunskaper och kompetens är att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Arbete är i många fall nyckeln till fortsatt integration i samhället. Integrationsperspektivet ska genomsyra alla områden och nivåer i det regionala strukturfondsprogrammet. Till detta kommer att olika insatser bör genomföras i projekt för att underlätta invandrarnas inträde på arbetsmarknaden, nyföretagande, utbildning och kompetensutveckling samt delaktighet i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Insatser och projekt som bidrar till att minst två eller flera av följande kriterier uppfylls kommer i urvalet att prioriteras: Motverkar rasism och främlingsfientlighet Främjar antidiskrimineringsarbete på arbetsmarknaden/arbetsplatser Breddar rekryteringsbasen med fokus på personer med utländsk bakgrund inom olika sektorer Ökar mångfaldskunskapen hos arbetsgivarna och anställda Ger möjlighet för utrikes föddas företag att utvecklas eller nå fler marknader Syftar till att öka sysselsättningen bland utlandsfödda Ökar delaktigheten och involverar fler grupper av människor i utvecklingsarbete Stimulerar entreprenörskap och öppnar nya marknader för människor med utländsk bakgrund i regionen 9
4. INDIKATORER Det finns ett stort intresse för hur programmet kommer att utvecklas och framförallt hur programmet kommer att utveckla Skåne-Blekinge. Intresse kring programmets utveckling och prestation finns förutom hos de regionala parterna även hos Kommissionen, departement, myndigheter, företag, organisationer, media samt allmänheten. Som underlag för uppföljning av programmets aktiviteter, resultat och effekter, finns ett antal fastställda indikatorer. Indikatorerna har valts utifrån de mål och syften samt grundläggande utgångspunkter som gäller för hela programmet. Vilka indikatorer som skall användas bör bedömas i varje enskilt fall. Det finns sex typer av indikatorer som används för att följa strukturfondsprograms resultat: Programindikatorer Horisontella indikatorer, Aktivitetsindikatorer, Resultatindikatorer, Effektindikatorer samt Ekonomiska indikatorer. Av figuren nedan framgår hur de olika indikatorerna hänger samman och kopplas till olika programnivåer. Indikatormodell Program/ regionnivå Effekter (Långsiktiga effekter) Övergripande mål Insatsområde/ åtgärdsnivå Resultat (Direkta och omedelbara effekter) Särskilda mål Program Mål Insatsområde/ åtgärdsnivå Aktiviteter (Mätbara fysiska och monetära enheter som projekten producerar) Operativa mål Insatta resurser Programnivå Programmets verksamhet/projekt Ekonomiska mål Källa: Regionalt strukturfondsprogram för Mellersta Norrland De indikatorer som valts för Skåne-Blekinges strukturfondsprogram finns redovisade under respektive insatsområde och presenteras även samlat i särskild bilaga. De programindikatorer som valts för Skåne-Blekinges strukturfondsprogram är kopplade till programmets kvantitativa mål. Programindikatorerna kommer att följas upp inom samtliga insatsområden. I tillämpliga fall 10
kommer även de valda parametrarna att redovisa kön, härkomst samt näringsgrenstillhörighet. Även miljöaspekter kommer att vägas in, till exempel antal nya produkter som utvecklas inom miljöområdet etc. En komplett lista över indikatorer och definitioner redovisas i bilaga 1. 4.1 Horisontella indikatorer De horisontella indikatorerna återfinns under alla åtgärder och är obligatoriska och måste anges av sökanden i varje projekt. De horisontella indikatorerna är kopplade direkt till de horisontella urvalskriterierna (indirekt till de generella urvalskriterierna), de förväntande horisontella effekterna på åtgärdsnivå samt programmets mål. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge kommer att väga in de horisontella målen miljö, jämställdhet och integration i projekturvalet. De projekt som gynnar de horisontella målen ges företräde framför likvärdiga projekt som inte gör det. Indikatorerna kommer under programgenomförandet att användas för kontinuerlig uppföljning av respektive insatsområde. Samtliga projekt ska klassificeras utifrån dess påverkan på de tre horisontella mål enligt beskrivningen nedan: Klassificeringsindikatorer för de horisontella kriterierna Indikator Mått Definition Jämställdhet Antal projekt som direkt syftar mellan kvinnor till att öka jämställdheten och män aktiviteter. Mångfald och integration Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som direkt syftar till att öka mångfalden och integrationen Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett mångfalds- och integrationsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett mångfalds- och integrationsperspektiv Ökad jämställdhet är en del av projektets målsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets En bedömning av projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande positiv påverkan. En bedömning av projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Ökad mångfald och integration är en del av projektets målsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter. En bedömning av projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande positiv påverkan. En bedömning av projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att 11
minimera de negativa effekterna. Bättre miljö Antal projekt som direkt syftar till att förbättra möjligheten att nå de regionala miljömålen Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan på miljön Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan på miljön Förbättrad miljö är en del av projektets målsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter. En bedömning av projektets påverkan på miljön redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande positiv påverkan. En bedömning av projektets påverkan på miljön redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. 4.2 Aktivitets- och resultatindikatorer Aktivitetsindikatorerna är avsedda att mäta vad som faktiskt gjorts i ett projekt. Resultatindikatorerna är avsedda att mäta resultatet av projektet. Dessa indikatorerna skall användas av sökanden om de är applicerbara för aktuellt projekt. Aktivitets- och resultatindikatorerna finns beskrivna under respektive åtgärd. 4.3 Effektindikatorer Effektindikatorerna belyser de långsiktiga effekterna som uppstår efter en viss tid men som är direkt kopplade till de insatser som genomförs i programmet. Effektindikatorerna kommer att följas upp efter en tid i samband med en utvärdering eller studie. För att säkerställa kvaliteten på denna utvärdering eller studie, kommer ett tillräckligt antal projekt att följas upp. Detta innebär att effektindikatorerna enbart kan följas vid särskilda tillfällen. I vissa fall, beroende på indikatorns karaktär, finns det behov av att komplettera med ett utgångsvärde. Följande effektindikatorer kommer att följas upp: Nya arbetstillfällen som kvarstår efter projektets avslutande Överlevnadsgraden hos nystartade företag 12
5 PROGRAMMETS INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Programmet har tre operativa insatsområden och ett fjärde för förvaltning och stöd till genomförande; 1. Innovation och förnyelse (46 % av programmets budget) har tre åtgärder. Dessa är Entreprenörskap (åtgärd 1.1), Utveckling av nya och befintliga företag (åtgärd 1.2) samt Innovativa miljöer (åtgärd 1.3). I åtgärden Entreprenörskap inkluderas såväl delar av utbildningsväsendet som näringsliv och offentliga aktörer som målgrupper. Åtgärden Utveckling av nya och befintliga företag riktar sig till såväl enskilda företag som företag i samverkan med andra företag eller aktörer. Den tredje åtgärden är Innovativa miljöer som fokuserar på bl.a. befintliga och nya tillväxtområden samt deras aktörssystem och noder. 2. Tillgänglighet (25 % av programmets budget) har två åtgärder. Dessa är En sammanhållen region (åtgärd 2.1) samt Ett utvecklat informationssamhälle (åtgärd 2.2). Inom åtgärden En sammanhållen region (åtgärd 2.2) ska insatser främjas för förbättrad tillgänglighet till, från och inom Skåne-Blekinge med utgångspunkt från olika gruppers behov och förutsättningar. Åtgärden Ett utvecklat informationssamhälle ska främja insatser för att stimulera användning, tillgängliggöra och öka nyttan av IT för såväl människor som företag. 3. Insatsområdet Särskilda storstadsinsatser (25 % av programmets budget) har tre åtgärder. Dessa är Storstadens roll som tillväxtpol (åtgärd 3.1), Lokala områdesinsatser (åtgärd 3.2) samt Samverkan med andra storstadsregioner (åtgärd 3.3). 4. Ett särskilt insatsområde för tekniskt stöd (4 % av programmets budget) kommer att finansiera kostnader för förvaltning och genomförande av strukturfondsprogrammet. Programmet följs på övergripande nivå upp med följande indikatorer: Aktivitetsindikatorer Deltagande aktörer i satsningar inom programmet Antal företag som deltar i projekt i programmet Antal företag ägda av kvinnor som deltar i projekt i programmet Antal företag ägda av män som deltar i projekt i programmet Antal företag med mixed ägande som deltar i projekt i programmet Resultatindikatorer Antal skapade arbetstillfällen Antal nystartade företag Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system Nya informationssamhälles relaterade tjänster I det följande beskrivs insatsområdena och åtgärderna mer i detalj. 13
5.1 Innovation och förnyelse Övergripande mål för insatsområdet Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning och starkare innovationsstrukturer för att öka regionens internationella konkurrenskraft Insatsområdets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) 1.500 Antal nystartade företag 400 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 40 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 15 Deltagande företag i satsningar inom programmet 3.800 Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 150 Beaktande av horisontella mål Miljö Det finns en potential i många branscher och företag att direkt eller indirekt bidra till ökad miljöeffektivitet. Inom ramen för insatsområdet ska samarbete mellan företag och miljöforskning främjas, liksom samverkan mellan företag och offentlig sektor för att öka efterfrågan på och utvecklingen av miljöanpassade produkter, tjänster och systemlösningar. Integration och mångfald Genom att öka mångfalden i företagen kan innovationsförmågan och de internationella kontakterna stärkas. Insatsområdet ska främja insatser som medverkar till att företagare med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer. Jämställdhet Insatsområdet ska främja insatser som medverkar till att kvinnor och män som driver företag i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer. 5.1.1 Entreprenörskap Åtgärdsmål Att bidra till fler nya företag och ökad sysselsättning i regionen Aktiviteter Mer positiva attityder till och ökande kunskaper om entreprenörskap Skolan har en viktig roll för hur unga människor uppfattar sina framtida möjligheter i samhället och arbetslivet, och därmed även en viktig roll för unga människors attityder till företa- 14
gande. Det är viktigt att de företrädare för näringslivet som lyfts fram som förebilder är såväl kvinnor som män, inrikes som utrikes födda, gamla som unga samt har varierande utbildnings- och erfarenhetsmässig bakgrund. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska främja insatser som handlar om att utveckla och implementera metoder och program för ökat entreprenörskap. Dessa metoder och program kan användas på eftergymnasial nivå, men ska även kompletteras med insatser som involverar det övriga samhället. Det är viktigt att kvinnor och män med idéer får kunskap om vilka möjligheter det finns att utveckla dessa idéer som företagare. - entreprenörskap på eftergymnasial nivå - samverkan mellan näringsliv och universitet och högskolor - samverkan mellan utbildningsinstitutioner, näringsliv och/eller samhällets olika aktörer - sprida kunskap om företagandets villkor och möjligheter - stimulera entreprenörskap i hela arbetslivet - insatser för att främja entreprenörskap i befintliga och potentiella tillväxtområden - insatser för att främja samhällsentreprenörskap - utveckla och implementera metoder och program för ökat entreprenörskap - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - förstudier, analyser, kartläggningar Nyföretagande I Skåne och Blekinge finns det många aktörer som stödjer nyföretagande. För att nå fler potentiella företagare och lyckas med individinriktad rådgivning och information krävs en mångfald i erfarenheter och bakgrund bland rådgivningsaktörer samt en mångfacetterad kunskaps- och metodbank. Insatser inom det regionala strukturfondsprogrammet ska riktas mot att stimulera till att starta nya företag. Av analysen framgår att kvinnor är underrepresenterade bland nyföretagarna, kvinnor startade cirka en tredjedel av företagen år 2004. För att få fler att starta företag krävs därför särskilda insatser för att stimulera kvinnors företagande. Insatser ska stödjas som syftar till att rådgivare inom området får kunskap om genusfrågor för att på så sätt anpassa sin verksamhet till sina kunder och därmed bl.a. bidra till målet om fler kvinnor som företagare. Analysen visar vidare att utrikes födda startar egna företag i genomsnitt oftare än svenskar. Nätverksskapande åtgärder i form av ökat samarbete och erfarenhetsutbyte med andra aktörer, företagarorganisationer samt näringsliv i regionen, ska främjas för att skapa bättre förutsättningar för utrikes föddas företagande. - utveckling av rådgivningsinstrument för företagens olika skeden - och för olika grupper av företagare - utveckling och utbyggnad av systemsamverkan mellan aktörer som är resurser för ökat nyföretagande - insatser som syftar till att offentliga rådgivare inom området får kunskap om horisontella perspektiv - strategiska affärsutvecklingsinsatser/-rådgivning 15
- insatser för att stimulera kvinnors företagande - insatser för att underlätta utrikes föddas företagande - insatser för att stimulera och stödja nyföretagande inom miljöområdet - främja nya företag med ursprung från högskolor och universitet - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar Stöd till idébärare Idébärare och företagare, i såväl näringsliv som offentlig sektor och på högskola/universitet, ska ges möjlighet till kvalificerad rådgivning och stöd under företagets olika skeden. Rådgivningsfilosofin bör vara av öppen innovations karaktär, dvs att rådgivaren arbetar efter att varje fas i ett utvecklingsprojekt skall inkludera så många kompetensperspektiv som möjligt för att bidra till fler och mer framgångsrika processer. Strukturfondsprogrammet kommer att stödja modeller som kan fungera som första stödinstans för idébärare och företag som har en uttalad vilja att utveckla en ny produkt eller tjänst för kommersialisering. En öppen innovationsmodell bygger på samverkan varför samarbete mellan flera innovations-, entreprenörs- och affärsutvecklande organisationer och system kommer att främjas. Inom det FoU-intensiva näringslivet finns en betydande potential för avknoppning av nya företag. Det finns också möjligheter att bilda ännu fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Fler innovationer och uppfinningar med utvecklingspotential ska ges förutsättningar att bli kommersiellt gångbara. - modeller som kan fungera som första stödinstans för idébärare och företag som har en uttalad vilja att utveckla en ny produkt eller tjänst för kommersialisering - processer och system för utveckling av vardagsnära innovationer - främja att fler innovationer och uppfinningar blir kommersiellt gångbara - samarbete mellan flera innovations-, entreprenörs- och affärsutvecklande organisationer och system - utveckla modeller och system för en ökad behovsorienterad dialog mellan kommuner, företagsservicegivande aktörer och företag - stödja och underlätta generationsskifte och ägarskifte - underlätta satsningar på avknoppningar - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar Indikatorer Aktivitetsindikatorer Antal projekt med inriktning mot eftergymnasial nivå, företag eller företagande. Antal deltagande personer i projekt som främjar entreprenörskap med inriktning mot eftergymnasial nivå, företag eller företagande Antal deltagande företag i projekt som främjar entreprenörskap med inriktning mot eftergymnasial nivå, företag eller företagande. 16
Resultatindikatorer Antal nya metoder/modeller/verktyg för att främja entreprenörskap i utbildningssystemet Antal deltagande företag i projektet för rådgivning Åtgärdsspecifika urvalskriterier Projekt inom åtgärdsområdet skall bidra till: Stödja utveckling av metoder och modeller för att främja entreprenörskap inom utbildningssystemen (ej inom grund- och gymnasieskola) Nyföretagande Utveckling av nya produkter, tjänster, processer och/eller marknader Nyföretagande inom miljösektorn Huvudsakliga stödmottagare Företagsorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, lokala organisationer, ekonomiska och ideella föreningar, social ekonomi, självstyrelse- och samverkansorgan, kommuner, kommunalförbund, landsting, statliga myndigheter och organ, små och medelstora företag, företag i grupp/nätverk, högskolor/universitet. 5.1.2 Utveckling av nya och befintliga företag Åtgärdsmål Att bidra till fler växande företag och sysselsättning Aktiviteter Stöd till produkt- och processutveckling Om det under programperioden visar sig finnas behov av kapital för små och medelstora företag i programområdet, ska programmet ha möjlighet att - ensamt eller gemensamt med andra regioner - investera i en fond, tex. i form av en JEREMIE-fond, för att förse företagen med riskkapital, lånemöjligheter garantier, räntebidrag m.m. Fondens närmare utformning, förvaltning och inriktning får beslutas av Förvaltningsmyndigheten, efter samråd med Övervakningskommittén. Fonden skall ha möjlighet att låna medel hos Europeiska Investeringsbanken. Analysen visar på behov av att stärka och utveckla regionens näringslivs positioner på nationella och internationella marknader. För att detta ska vara möjligt ökar trycket på ständig förnyelse av produkter, tjänster och processer i näringslivet. Programmet kommer att stödja insatser som bidrar till utveckling av varor, tjänster och processer. Det är strategiskt viktigt för företagare att hitta rätt marknad för sina produkter och tjänster och därför ska insatser främjas som skapar verktyg och strukturer för det. 17
I en värld av ökande konkurrens måste varje regions näringsliv skärpa sin egen konkurrensförmåga och skapa mervärden som köparen uppskattar. Inte minst i branscher som traditionellt haft ett litet designanvändande, kan tillgång till t.ex designkompetens fungera som katalysator för ökat förädlingsvärde i produktionen av varor och tjänster. Programmet ska främja insatser som uppmuntrar Skåne-Blekinges näringsliv och offentliga aktörer att använda design som ett värdehöjande element i verksamheten. Det ökande miljöintresset och en ökande kunskap har lett till att många företag sett en ny potential att växa genom aktivt miljöarbete. Miljö, sett ur ett brett perspektiv, har blivit en strategisk fråga och ett konkurrensmedel i likhet med kvalitet och pris. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att främja arbete med miljörelaterad utveckling i små och medelsstora företag. - insatser som bidrar till utveckling av varor, tjänster och processer - insatser som ökar små och medelstora företags möjlighet att använda forskning i sin produktutveckling - designfrämjande och stödjande insatser riktade mot framförallt små och medelstora företag - metodutveckling för ökad designanvändning inom icke traditionellt designanvändande verksamheter - insatser för miljörelaterad utveckling i små och medelstora företag - samverkan mellan företag och miljöforskning - samverkan mellan företag och offentlig sektor för att utveckla efterfrågan på miljöanpassade produkter, tjänster och systemlösningar - insatser som skapar verktyg och strukturer för företagare att hitta rätt marknad - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - insatser som ökar konkurrenskraften genom införande av ett nytt arbetssätt; att bara producera det som kunden verkligen vill ha i processer som förbrukar så lite resurser som möjligt - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - uppbyggnad och vidareutveckling av nätverk och samverkansstrukturer - förstudier, analyser, kartläggningar Stöd till kunskapsutveckling För att företag ska utvecklas och växa behöver de uppdatera och utveckla kunskapsinnehållet i sina verksamheter. En utmaning för regionen är att gå från en industri som till stor del är arbetsintensiv och priskonkurrerande till en mer kunskapskonkurrerande industri. Strukturer för kunskaps- och tekniköverföring mellan såväl företag som företag, forskning/akademi och samhälle ska stärkas. Även andra former av stöd som syftar till utvecklandet av företags förmåga att ta till sig kunskap samt företags erfarenhetsutbyte ska främjas. Skåne och Blekinge har traditionellt haft låg exportandel i relation till näringslivets omsättning, även om denna på senare år visat tecken på att stiga något. Programmet ska främja insatser för utvecklingen av ett näringsliv med ökat nationellt och internationellt affärsutbyte. - insatser som syftar till företagsutveckling genom exempelvis mentorskap, coaching och management 18
- strukturer för kunskaps- och tekniköverföring mellan såväl företag som företag, forskning/akademi och samhälle ska stärkas. - stödja företagens förutsättningar och förmåga att ta del av kunskapsutveckling inom universitet, högskola och forskningsinstitut - stödja företags marknadsutvidgning på såväl inhemska marknader som internationella - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - insatser för utvecklingen av ett näringsliv med ökat nationellt och internationellt affärsutbyte - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - främja möjligheter för små och medelstora företag att engagera doktorander från universitet och högskola - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar Främja tillgång till kapital Tillgång till kapital är en grundförutsättning för etablering av företag och tillväxt i befintliga företag samt utveckling av idéer som befinner sig i det mycket tidiga skedet. Det kan också finnas skillnader i möjligheterna för män, kvinnor, ungdomar, utrikes födda och andra personer med utländsk bakgrund att få tillgång till kapital. Ett diversifierat näringsliv kräver att det existerande kapitalförsörjningssystemet kompletteras med nya lösningar. Den efterfråga på kapital som inte marknaden kan möta bör tydliggöras och instrument utvecklas för att tillgodose denna efterfrågan. Det är viktigt att öka samverkan mellan aktörer inom området för att underlätta för företag att utnyttja möjligheterna. Programmet ska förstärka insatserna både i form av kapitalutbud och samordning/samverkan. Programmet ska även främja insatser som syftar till att attrahera utländskt riskkapital t.ex. genom internationell marknadsföring. Om det under programperioden visar sig finnas behov av kapital för små och medelstora företag i programområdet, ska programmet ha möjlighet att ensamt eller gemensamt med andra regioner investera i en fond, tex. i form av en JEREMIE-fond, för att förse företagen med riskkapital, lånemöjligheter, garantier, räntebidrag m.m. Fondens närmare utformning, förvaltning och inriktning får beslutas av den förvaltande myndigheten, efter samråd med övervakningskommittén. Fonden skall ha möjlighet att låna medel hos Europeiska Investeringsbanken. - öka samverkan mellan aktörer inom området - främja insatser som syftar till att attrahera utländskt riskkapital - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar - möjlighet att ensamt eller gemensamt med andra regioner investera i en fond, tex. i form av en JEREMIE-fond Utveckling av näringsverksamhet med bas i natur och kulturmiljöer samt turistnäringen Skåne-Blekinge präglas av en stor spridning och variation av olika kulturmiljöer. Baserat på en regions naturmiljöer, kultur och kulturarv finns det en stor potential att utveckla näringsverksamhet för inhemsk produktion, konsumtion och för export. Det regionala strukturfondsprogrammet ska främja insatser som syftar till utvecklingen av nya produkter 19
och tjänster som anknyter till regional och lokal kultur eller natur. Sådana insatser kan ha både positiv och negativ inverkan på möjligheten att uppnå de för regionen uppsatta miljömålen. Det är därför viktigt att beakta målkonflikten mellan den ekonomiska och miljömässiga dimensionen vid insatser på området. Turismen har under lång tid utvecklats mot att bli alltmer internationell. En framgångsrik turistnäring genererar inte bara arbetstillfällen inom turistföretagen, utan leder även till viktig näringslivsutveckling, service och sysselsättning inom andra områden. Förändringar av mönster i det turistiska beteendet under senare år pekar på efterfrågan i en allt högre grad av upplevelser av olika slag mer sammansatta upplevelser. En viktig framgångsfaktor inför framtiden är förmågan att snabbt kunna ställa om den egna verksamheten och kunna erbjuda nya kombinationer av upplevelser. Detta förutsätter ett brett förhållningssätt där man på olika sätt tänker in kulturella och miljömässiga infallsvinklar. Produktutveckling skall alltid utgå från ett marknadsbehov samt ett hållbarhetsperspektiv som innebär att värden förädlas och förstärks och brukas ansvarsfullt. Det finns stora möjligheter till samverkan genom att det finns många aktörer inom natur- och kultursektorn i Skåne och Blekinge. Denna styrka ger möjligheter till att utveckla och förädla natur- och kulturturism. Nätverk/Samverkan mellan olika intressenter och olika sektorer ger ökade möjligheter att förstärka värden och samtidigt öka kvalitén i arbetet som planeras. Nätverken kan även bidra till att exempelvis motverka säsongsberoende och främja utvecklingen av nya produkter och tjänster. Programmet eftersträvar även ett ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan regionala och kommunala kultur- och naturinstitutioner och besöksnäringen - insatser som syftar till utvecklingen av nya produkter och tjänster som anknyter till regional och lokal kultur eller natur - insatser och teknikutveckling för bevarande av havsmiljön - utveckling av regionalt sjösäkerhetssamarbete - utveckling av ny teknik inom området förnybar energi - utveckla och stärka upplevelseindustrin - utveckla och stärka turistindustrin - utveckla och stärka natur- och kulturturism - coachingverksamhet för att stärka aktörer inom turistnäringen - satsningar för att underlätta den fysiska tillgängligheten för exempelvis funktionshindrade - utveckla och stärka evenemang/eventsektorn - framtagande av handlingsplaner för att exempelvis förstärka besöksnäringen och motverka säsongsberoende inom den - utveckling av besökscentra - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar Aktivitetsindikatorer Antal projekt för att främja utveckling av varor, tjänster eller processer Antal personer som deltar i projekt med inriktning mot att främja utveckling av varor, tjänster eller processer 20
Antal projekt som främjar energi- och resurssnålhet när det gäller utveckling av varor och tjänster. Antal deltagande företag i projekt som främjar energi- och resurssnålhet när det gäller utveckling av varor, tjänster eller processer Antal personer som deltar i projekt som främjar energi- och resurssnålhet när det gäller utveckling av varor, tjänster eller processer. Antal projekt med inriktning mot internationalisering. Antal personer som deltar i projekt med inriktning mot marknadsutvidgande insatser i företag. Marknadsutvidgande insatser på internationella marknader eller inhemska marknader Antal projekt som syftar till utveckling av näringsverksamhet som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv. Antal deltagande företag i projekt som syftar till utveckling av näringsverksamhet som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv. Antal personer som deltar i projekt som syftar till utveckling av näringsverksamhet som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv Antal projekt för utveckling eller ökad användning av förnybar energi. Resultatindikatorer Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad Antal nya nätverk och samarbeten mellan företag Antal nätverk som stärkts Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad och har en inriktning på miljöförbättring som affärsidé Åtgärdsspecifika urvalskriterier Projekt inom åtgärdsområdet skall vara/bidra till: Gränsöverskridande samarbete (nationellt och/eller internationellt) Nyföretagande Utveckling av nya produkter, processer och/eller marknader Huvudsakliga stödmottagare Företagsorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, lokala organisationer, ekonomiska och ideella föreningar, social ekonomi, högskolor och universitet, fou-miljöer, självstyrelse- och samverkansorgan, kommuner, kommunalförbund, landsting, statliga myndigheter och organ, små och medelstora företag, företag i grupp/nätverk, högskola/universitet 21
5.1.3 Innovativa miljöer Åtgärdsmål Att bidra till samverkan mellan aktörer och starkare innovationsstrukturer för att skapa tillväxt och sysselsättning i regionen Aktiviteter Regional innovationsstrategi I Gemenskapens strategiska riktlinjer understryks vikten av regionala innovationsstrategier. Dessa kan lägga en grund för samsyn och samagerande i fortsatt arbete med att främja teknikoch kunskapsutveckling, innovation och entreprenörskap. I Skåne-Blekinge finns i dag processer igång inom detta område, bl.a. Blekinge InnovationsModell (BiM) respektive Innovationsforum i Skåne. Programmet kommer att understödja fortsatt strategiskt arbete i detta avseende för insatser i Skåne-Blekinge. Samspel och erfarenhetsutbyte kommer att sökas med andra regioner såväl i Sverige som inom EU som helhet. - framsynsprocesser - regionala innovationsstrategier - regional it-strategi med fokus på samspel näringsliv och forskning - strategiskt arbete avseende innovationer - samspel och erfarenhetsutbyte med andra regioner såväl i Sverige som inom EU och övriga världen - förstudie, analyser och kartläggningar Tillväxtområden Analysen visar att regionen har ett antal tillväxtområden inom bland annat life science, IT/Telecom, livsmedel, fordonstillverkning, miljöteknik, miljövänligt byggande och logistik. Ytterligare exempel på potentiella tillväxtområden som finns i regionen är nanotech, rörlig bild, livsmedel mot kostrelaterad ohälsa och logistik (ITS). Programmet kommer att stärka och utveckla de tillväxtområden som i nuläget är identifierade men en utvecklingsberedskap för nya tillväxtområden ska finnas. Det handlar om att vara lyhörd för nya kombinationsmöjligheter mellan regioner, branscher och aktörer. Innovationer och nya värden uppstår sällan som isolerade händelser utan sker i gränssnitt mellan flera aktörer och kompetensområden. Programmet för Skåne-Blekinge främjar ett starkt entreprenörskap och innovationer samt utveckling av nya och befintliga strukturer kring samarbete mellan företag och mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor. Med bas i den forskning som drivs vid universiteten, och de satsningar på miljöinnovationsområdet som Region Skåne gör i samverkan med andra aktörer finns en stor potential för nya företag inom t ex energieffektiva produkter och tjänster, förnybara bränslen och grön kemi. Området kopplar till såväl befintliga styrkeområden i regionen, som till olika EU-program (ETAP, CIP, FP7) och har en intressant utvecklingspotential. Tillväxtområden som karakteriseras av små företag kan vara i behov av andra åtgärder än tillväxtområden där stora företag dominerar, forskningsintensiv verksamhet kan kräva andra åtgärder än arbetsintensiv osv. Inom programmet ska speciell hänsyn tas till dessa skilda förutsättningar vid genomförande av aktiviteter. 22
- stärka och utveckla nya och befintliga tillväxtområden - insatser för att fler innovationer och uppfinningar blir kommersiellt gångbara - utveckling av nya och befintliga strukturer kring samarbete mellan företag och mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor - Stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - förstudier, analyser och kartläggningar Investeringsfrämjande Utländska företagsetableringar i regionen ökar. För att understödja en fortsatt sådan utveckling samt verka för att befintliga företag med internationellt ägande stannar kvar i regionen kommer inward investment-insatser att främjas. Med syfte att verka för att komplettera Skåne-Blekinges innovationssystem och styrkepositioner kommer programmet att bidra till att marknadsföra regionen internationellt, skapa täta relationer med befintliga utlandsägda företag och företag med internationell inriktning i regionen samt erbjuda rådgivning och information till företag som vill etablera sig i regionen. - inward investment-insatser - marknadsföra regionen internationellt - insatser för att främja internationell handel - skapa täta relationer med befintliga utlandsägda företag och företag med internationell inriktning i regionen - erbjuda rådgivning och information till företag som vill etablera sig i regionen - stärka samverkan mellan investeringsfrämjande och export och import främjande samt internationell affärsutveckling Vidareutveckling av kluster och innovationssystem Inom ramen för programmet ska de existerande och potentiella skånska och blekingska klustren vidareutvecklas. För att förstå dynamiken i klustren är det också av stor betydelse att belysa entreprenörskapets former och villkor. I ett dynamiskt kluster förekommer alltid entreprenörer. Det är viktigt för utvecklingen av kluster och innovationssystem att det finns både etablerade företag i världsklass och mindre nystartade företag. Programmet ska stödja insatser som stöttar klusterprocesserna och dess aktörer. Innovativa miljöer är en grundförutsättning för att innovationer, innovationssystem och kluster ska komma till stånd, utvecklas och spridas. Genom att komplettera innovativa miljöer med processer och verktyg för affärsutveckling, kapital och kompetensförsörjning kan utveckling av nya och befintliga nätverk, kluster och innovationssystem ske och därmed ska sådana insatser främjas inom ramen för programmet. Programmet ska vidare främja strukturer för att identifiera potentialen i en idé, för att kommersialisera forskningsresultat samt för att stärka samarbetet mellan privat och offentlig sektor, universitet/högskolor och teknikcentra. Hälso- och sjukvården är i hög grad forskningsdriven. Interaktionen mellan universitet/högskolor, offentlig sektor och näringslivet ska kunna leda till nya produkter och tjänster samt effektivisering och förbättring av gamla. 23