981 85 Kiruna 0980-70 000 www.kommun.kiruna.se KIRUNA - en stad i omvandling
Niclas Sirén, vice ordförande i kommunstyrelsen, och Kristina Zakrisson, kommunalråd, är redo att starta bygget av Kirunas nya stadskärna. Foto: Jonas Sundberg Omslagsfoto: Jonas Sundberg, Ulrika Isaksson, Thomas Nylund En möjligheternas tid Kirunas stadsomvandling är en unik företeelse. Ingenstans i världen har ett så stort samhälle behövt flyttas på grund av en industriverksamhet. Det är ett projekt som innebär svåra utmaningar, men så många fler möjligheter. Det är ett projekt som väckt nyfikenhet över hela världen. Den 26 mars 2013 tog politikerna beslut om att gå vidare med den juryutsedda vinnaren i Kiruna kommuns stadsbyggnadstävling. 3
OCH VI HAR EN VINNARE! Den 4 mars 2013 tillkännagavs vinnaren i Kiruna kommuns stadsbyggnadstävling. Juryns val föll på bidraget Kiruna 4-ever, ritat av White arkitekter och Ghilardi + Hellsten arkitekter. Den 26 mars fastställde Kirunapolitikerna beslutet i ett extrainsatt kommunfullmäktigemöte. KYRKA STADSHUS MALMVÄGEN 6 Tio arkitektteam från hela Europa deltog i arkitekttävlingen och efter en lång process utsåg juryn bidraget Kiruna 4-ever till vinnare. Ordet långsiktighet löper som en röd tråd genom Kiruna 4-ever. Förslaget ska vara hållbart även i framtiden, trots förändrad gruvbrytning. Bidragets horisont ligger långt bortom arkitekttävlingens givna horisont år 2033, nämligen i ett Kiruna år 2100. Tanken är att det nya Kiruna ska få en tät, blandad och attraktiv stadskärna med nära koppling till naturen. Det ska bli en stad där det öppna vida arktiska landskapet möter den täta mänskliga gemenskapen. Inom en kvartersstruktur ges utrymme för en stor blandning och variation av byggnadstyper och funktioner. Publika lokaler av olika slag förläggs generellt i byggnaders bottenvåningar. Med dagens Malmvägen som huvudstråk i de första etapperna placeras viktiga funktioner som resecentrum, stadshus, Kiruna kyrka, badhus, hotell och ett stadstorg kring denna väg. Stadshuset ligger tillsammans med resecentrum på stadstorget. Kiruna 4-ever har delvis redan bearbetats sedan vinnaren utsågs, bland annat har E10 planerats utanför stadskärnan. JÄRNVÄGSSTATION ÅTERVINNINGS- PORTALEN Illustration: White arkitekter AB Kärnan i första etappen är Malmvägen som blivit stadens huvudstråk. Där kommer stadshus och järnvägsstation att ligga mitt emot varandra med ett torg emellan, kyrkan är placerad vid kyrkogården och det finns en återvinningsfabrik, Portalen, där det gamla Kiruna tillvaratas och återbrukas.
Så började det hela för över 100 år sedan I över 100 år har järnmalmsbrytningen pågått i Kiruna utan att nämnvärt påverka stadskärnan. År 2004 stod det klart att den tiden var över. Då presenterade gruvföretaget LKAB, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag, en prognos för hur sprickbildningen kommer att nå in i själva staden. Gruvbrytningen är basen i Kirunas industri och därför är Kiruna kommun beredd att flytta delar av staden. Ingen infrastruktur 1890-talets Kiruna var egentligen långt ifrån lämpat för gruvbrytning. Det fanns ingen att anställa på plats, inga ekonomiska aktörer, kunder eller leverantörer. Det fanns inga vägar, hus eller affärer. Men järnvägen skulle förändra förutsättningarna och göra det möjligt att varaktigt bryta den rika Kiirunavaaramalmen. 1903 invigdes Malmbanan mellan Kiruna och norska Narvik, vilket gav tillgång till en hamn som var isfri året om. Ett samhälle växer fram Snart började gruvarbetare från Malmberget och Norberg och rallare att flytta till denna isolerade del längst uppe i norra Sverige. En man vid namn Hjalmar Lundbohm kom till Kiruna redan i slutet av 1800-talet för att genomföra geologiska undersökningar, och han blev kvar större delen av sitt liv. Han utsågs till Hjalmar Lundbohm (1855-1926). Foto: Borg Mesch LKAB:s förste disponent i Kiruna och hade stora planer och visioner, inte bara för gruvföretaget, utan även för det nya samhället. Han ville göra Kiruna till en bra plats att bo på, med all nödvändig infrastruktur och samhällsservice för att på så sätt även säkra gruvans framtid. Många kallar därför Kiruna för mönsterstad. Klimatanpassad stadsplan Hjalmar Lundbohm hade också många kontakter, såväl i näringslivet som i kulturkretsar. Många av dem bjöd han upp till Kiruna, bland andra arkitekten Gustaf Wickman, som ritat de flesta husen i Bolagsområdet. En person, som Hjalmar Lundbohm anlitade, och som blivit historiskt viktig för Kiruna var samhällsplaneraren Per- Olov Hallman. Han fick i uppdrag att rita en plan för den stad som ännu inte fanns. Den första stadsplanen kunde fastställas redan år 1900 och var Sveriges första klimatanpassade stadsplan. I stället för att följa det traditionella rutnätet lät Hallman gatorna följa terrängens variationer på fjället Haukivaara, ett sätt att bromsa de kalla vindarna. Valet av Haukivaaras sluttning på andra sidan dalgången sett från gruvberget Kiirunavaara innebar också en annan fördel, som vare sig Hjalmar Lundbohm eller Per-Olov Hallman kunde veta vid den tidpunkten. Det var att den nya staden, Kiruna, i lugn och ro skulle kunna fortsätta att utvecklas och växa på Haukivaara under hela 1900-talet. 8 Kirunabornas första bostäder byggdes av spillvirke, bland annat från lådor. Därför kallades bostäderna för fläsklådor eller tobaksrullar. Foto: Borg Mesh, Bildarkivet/Kiruna kommun Kirunas gamla stadsplan visar tydligt rutnätet som följer terrängens variation. Ett lyckat drag för att bromsa kalla vindar. Karta: Bildarkivet, Kiruna kommun 9
Från och med nu påverkas centrum Järnmalmsbrytningen i Kiirunavaara pågick först i dagbrott och från och med 1960-talet under jord. I dag ligger den nya huvudnivån på 1 365 meters avvägning. Den invigdes i maj 2013 och kommer att förlänga gruvans livslängd fram till runt år 2030. Och redan påverkas stadens bebyggelse på allvar. Malmkroppen i Kiirunavaara ligger nämligen infälld som en snedställd skiva i berget i 60 graders lutning sluttar den nedåt och inåt, mot bebyggelsen. I augusti 2013 stängs järnvägsstationen och ersätts av en tillfällig ett par kilometer norrut. Även Gruvvägen stängs av vid den så kallade gruvbron under hösten. Marken påverkas först LKAB:s brytningsmetod innebär att hålrum uppstår i berget när järnmalmen bryts och forslas bort. Hålrummen fylls sedan av gråberg som rasar ned. Ju mer malm som bryts, desto mer sjunker berget ovanför och till sist påverkas även markytan. I ett första skede brukar man tala om markdeformationer. Långt innan några synliga förändringar uppstår på markytan, så rör den sig, både i sidled och nedåt. Men det är inte husen som drabbas först när detta börjar ske. De skulle i själva verket kunna stå kvar ganska länge om det inte vore för att vi är Gruvbron som är en del av Gruvvägen stängs i slutet av augusti 2013. En ny infart kommer att byggas till LKAB. Foto: Ulrika Isaksson, Kiruna kommun Malmkroppen lutar i 60 grader in mot Kirunas nuvarande stadskärna. Illustration: LKAB Sprickor har uppstått i marken i det gamla bostadsområdet Ön, som inte längre finns. Foto: Kjell-Åke Halldén, Kiruna kommun 11
med att området kring Kiruna Stadshus skulle komma att påverkas kring år 2023 och området kring kyrkan år 2033. Nytt stadshus ska byggas Sedan den första prognosen har dock läget förändrats. Nu beräknas stadshuset påverkas redan mellan åren 2013 och 2017. Därför ska ett nytt stadshus stå klart i oktober 2016 i den nya stadskärnan. I september 2013 avgörs arkitekttävlingen för nytt stadshus i Kiruna. Fem team från hela Norden deltar i tävlingen. Kiruna kommun ansvarar för att utse en vinnare, LKAB blir byggherre och när byggnaden är klar övergår den i kommunal ägo. Fram till år 2033 kommer drygt 2 500 lägenheter att påverkas av gruvans utbredning. Detsamma gäller cirka 750 bäddar i hotell och vandrarhem samt närmare 200 000 kvadratmeter lokaler för bland annat handel, kontor, skolverksamhet och sjukvård. Under hösten 2012 kom LKAB med en ny deformationsprognos. Den visar att sprickorna når Kirunas centrala delar betydligt snabbare än företaget tidigare beräknat. Grafik: Svenska grafikbyrån 12 beroende av allt som grävts ned, till exempel vatten- och avloppsledningar, fjärrvärmekulvertar samt el- och teleledningar. Bostäder måste överges Så småningom kommer också synliga sprickor och sättningar att uppstå, men bostäder och fastigheter måste alltså överges flera år tidigare. Miljödomstolen har fastställt villkor för hur mycket marken får röra sig innan en plats måste omvandlas till gruvindustriområde. För att ha kontroll på markrörelserna har LKAB installerat mätpunkter, som kontrolleras med hjälp av GPS, från gruvindustriområdet och in mot staden. Detta, tillsammans med andra undersökningar, används för att göra deformationsprognoser. Sprickorna närmar sig snabbt År 2004 presenterade gruvföretaget sin första prognos. Den visade bland annat att markdeformationer och sprickor närmade sig staden i en takt som innebar att järnvägen genom Kiruna måste få en ny sträckning redan 2012. I denna första prognos räknade LKAB Kiruna stadshus byggdes 1962. Men år 2016 är det ordet nytt som gäller. Då ska staden ha ett nytt stadshus i den nya stadskärnan. Foto: Ulrika Hannu, Kiruna kommun 13
14 Ingen vet takten Exakt i vilken takt utvecklingen kommer att ske är svårt att säga. Prognoser är just bara prognoser som kan påverkas av flera faktorer. Till exempel kan berget ovanför malmen påverka hur snabbt markytan förändras. Om berget är kompakt tar det längre tid innan det spricker upp och sjunker nedåt. Är det i stället redan uppsprucket så går processen snabbare. En av Vattenfalls två nybyggda transformatorstationer. Bråttom med förändringarna Flera stora och viktiga projekt i stadsomvandlingen har redan påbörjats och i vissa fall redan genomförts. Att en ny järnväg måste stå klar 2012 var uppenbart redan åtta år tidigare. Men ännu närmare Kiirunavaara låg PT 92, Porjus Transformatorstation 92, som försåg hela Kiruna och delar av LKAB med elström. Utan detta ställverk skulle stora delar av Kiruna helt enkelt bli mörklagt. Därför måste PT 92 liksom Banverkets intilliggande omformarstation som försörjde tågtrafiken med el flyttas till säker mark. Och det var bråttom. Största nätinvesteringsprojektet Redan 2008 måste de nya ställverken och omformarstationen kunna tas i drift för att inte riskera problem med elförsörjningen. Men det var inte bara att bygga ett nytt ställverk och en ny omformarstation. Stadsomvandlingen tvingade Vattenfall att bygga om hela elförsörjningssystemet för Kiruna, vilket gjorde det till ett jättelikt projekt. Det gamla ställverket ersattes av två nya, ett vid foten av Luossavaara och ett i Råtsi vid Nikkaluoktavägen, sex kilometer söder om centrum. Där byggde också Banverket den nya omformarstationen. Dessutom byggdes transformatorstationen i Tuolluvaara om, det drogs miltals med nya ledningar, både ovan och under marken. Detta var enligt Vattenfall ett av de absolut största nätinvesteringsprojekt som genomförts i Sverige. Foto: Lina Näsström, Kiruna kommun I augusti 2012 invigdes den nya järnvägssträckningen, som går bakom Kiirunavaara, av infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Foto: Ulrika Isaksson, Kiruna kommun Ny järnvägssträckning Ett annat projekt som det var bråttom med var en ny huvudavloppsledning. Den tidigare låg också oroväckande nära den växande sprickzonen. Projektet startade 2007 och två år senare kunde en ny ledning tas i drift. Det hittills största projektet är dock en ny järnväg förbi Kiruna. Även i detta fall har alla inblandade parter fått arbeta i betydligt högre takt än vad som är praxis i denna typ av projekt. Den 7 september 2009 invigdes projektstarten av dåvarande infrastrukturministern Åsa Torstensson. Då hade förberedelserna pågått i flera år. Tre år senare kom nästa infrastrukturminister, Catharina Elmsäter-Svärd, och invigde den Det hittills största projektet är dock en ny järnväg förbi Kiruna. färdigbyggda järnvägssträckningen. I dag passerar 18 kilometer ny järnväg Kiruna på södra sidan av Kiirunavaara i stället för genom själva staden. 15
Järnvägens nya sträckning går bakom Kiirunavaara. Trafikverket arbetar med de nya sträckningarna av E10 och väg 870. Här visas verkets föreslagna sträckning för den nya E10. För Kiruna kommun är det dock viktigt att hitta en bättre lösning för rekreations- och friluftsområdena som ligger längs den nya sträckningen. Bild: Trafikverket 16 Bild: Trafikverket 17
Kirunas nya stadskärna byggs i öster Ullspiran avvecklas De närmaste åren börjar också bostadsbebyggelsen att påverkas. Under 2014 avvecklas bostadsområdet Ullspiran, med 148 lägenheter, i etapper. LKAB, som äger lägenheterna, erbjuder områdets hyresgäster andra lägenheter inom sitt eget bestånd. Framtidens Kiruna Kiruna kommun anser att det är viktigt att satsa på dagens centrum, trots att den nya stadskärnan snart byggs upp öster om den nuvarande. I de beslut som fattats ingår även att bostadsutveckling ska ske i övriga delar av staden. Men innan bostäder börjar byggas och gamla byggnader flyttas måste det planeras för nya områden. Därför beslutade Kiruna kommunfullmäktige i slutet av år 2004 att kommunen skulle ta fram en ny stadsplan för centralorten en fördjupad översiktsplan. Det måste alla kommuner i Sverige ha enligt Plan- och bygglagen. Två olika alternativ I januari 2007 fastslog kommunfullmäktige den nya fördjupade översiktsplanen som skulle bli det ledande dokumentet i arbetet. Planen innehöll många alternativ för framtida bebyggelse i Kiruna, huvudsakligen norr om den nuvarande staden i ett bälte från väst till öst. För ett framtida centrum fanns två alternativ, ett i nordväst och ett österut sett från den nuvarande stadsbebyggelsen. Att välja det östra alternativet skulle innebära en mer sammanhållen bebyggelse i staden. Men den dåvarande politiska majoriteten beslutade att Kirunas nya centrum skulle ligga i nordväst. Det skulle innebära att stadsbebyggelsen blev mer utdragen på längden i takt med att sprickzonen tränger in i staden. Ett centrum i nordväst var också vad LKAB förordade. Det hade 2006, i sitt remissvar till kommunen angående den fördjupade översiktsplanen, också lämnat in ett eget förslag på utformningen av staden. Det finns en klar politisk majoritet för att Kirunas framtida centrum ska byggas i öster. Från nordväst till öst Verkligheten skulle dock förändra planerna. 2009 presenterade LKAB en utredning av markförhållandena i nordväst. Den visade att delar av området är underminerat av den tidigare gruvbrytningen i Luossavaara. I andra delar av området finns malmförekomster. Dessutom vill det australiensiska gruvbolaget Avalon återuppta brytningen av koppar i anslutning till den tidigare Viscariagruvan. Till sist gjorde Kiruna kommun bedömningen att det inte längre finns en tillräckligt stor sammanhållen yta i nordväst för att rymma ett helt centrum. Politiska majoriteten för I slutet av 2009 föreslogs en revidering av översiktsplanen. Det finns i dag en klar politisk majoritet för att Kirunas framtida centrum ska byggas i öster. Den kommunala organisationen arbetar nu med full kraft för att så snart som möjligt förverkliga planerna. 18 Kvarteret Ullspiran är det första bostadsområdet som avvecklas i Kiruna. Foto: Ulrika Isaksson, Kiruna kommun Kiruna kommunfullmäktiges beslut den 19 september 2011 Vid kommunfullmäktiges möte i Kiruna den 19 september 2011 togs beslut om att Kirunas nya centrum ska placeras mellan Jägarskolan och Tuolluvaaraområdet, öster om den nuvarande stadskärnan. Kommunfullmäktige beslutade att en arkitekttävling ska genomföras som en första etapp av det nya centrumet. Arkitekttävlingen genomförs tillsammans med Sveriges arkitekter och dess tävlingsorganisation. Kiruna kommun ansöker hos Statens Fastighetsverk om att köpa mark i området.
Hur flyttar man en stad? Att flytta en stad är ett oerhört komplicerat projekt. Det finns en nästan ändlös rad frågor som måste lösas: Var och när kan nya bostäder byggas för att de som tvingas flytta ska ha någonstans att bo? Hur hanterar man att nybyggda bostäder har betydligt högre hyror än de bostäder folk tvingas lämna? Vilka byggnader är värda att bevara och är det tekniskt möjligt att flytta dessa? Hur bygger man upp ett nytt centrum utan att det befintliga tillåts förfalla? Och vem ska betala? Inga liknande erfarenheter Omvandlingen av Kiruna är ett unikt projekt i världen. I Tyskland har brunkolsbrytningen sedan 1920-talet orsakat flyttningar av cirka 120 byar. Men då har det på sin höjd handlat om några hundra invånare per by. I Kiruna centralort bor 18 000 personer. Det är svårt att hitta samtalspartners som kan dela med sig av sina erfarenheter. Det civilrättsliga avtalet Lyckligtvis behöver inte alla frågor lösas på samma gång. Omvandlingen av Kiruna kommer att ske i etapper. Det civilrättsliga avtalet Det är viktigt att planera för det framtida Kiruna. Men lika viktigt är att planera för hur de delar av staden som inte längre kan finnas kvar på bästa tänkbara sätt avvecklas. I februari 2011 undertecknades två mycket viktiga avtal, dels ett civilrättsligt avtal mellan Kiruna kommun och LKAB, dels avtalet om att genomföra den gemensamma idén Gruvstadsparken. Det civilrättsliga avtalet anger för vad och hur mycket LKAB ska betala när Det civilrättsliga avtalet anger för vad och hur mycket LKAB ska betala när de första områdena av Kiruna avvecklas och ersätts av nya områden på en annan plats. LKAB betalar bygget av ett nytt stadshus som ska stå klart senast den 1 oktober 2016. 21 kulturbyggnader flyttas enligt detta avtal till det nya Kiruna. Kommunen arbetar intensivt med att skapa möjligheter att bygga nya bostäder. LKAB betalar 85 miljoner kronor för marken och ledningar i den första Gruvstadsparken. Ett antal hus av typen Bläckhorn ska flyttas med till nya Kiruna. de första områdena av Kiruna måste avvecklas och ersättas av nya. Det innehåller bland annat att LKAB betalar för ett nytt stadshus. I avtalet är Kiruna kommun och LKAB överens om att 21 av Kirunas kulturbyggnader, bland annat Kiruna kyrka med klockstapel, Hjalmar Lundbohmsgården och bostadshus av den modell som kalllas Bläckhorn, ska flyttas med till det nya Kiruna. I samband med att avtalet undertecknades meddelade LKAB att det avsatt tre miljarder kronor till samhällsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget. Intensivt arbete för bostäder Kommunen arbetar intensivt med att skapa möjligheter att bygga bostäder, som kan ersätta dem som kommer att försvinna under kommande år. Kiruna kommun Foto: Thomas Nylund, Kiruna kommun har under de senaste åren tagit fram 171 nya bostäder. Sommaren 2011 påbörjades markundersökningar i området öster om nuvarande centrum. Kiruna kommun fick 2012 ja av regeringen till att köpa marken av Statens Fastighetsverk och just nu tas en utvecklingsplan för stadens nya stadskärna fram. Kiruna kyrka är en av de byggnader som ska tas ned och få en ny placering. Foto: Thomas Nylund 21
En buffertzon mellan stad och gruva Kristina Zakrisson, Kirunas kommunalråd, och Lars-Eric Aaro, vd för LKAB, invigde Gruvstadsparken i september 2011. Foto: Mariann Nordmark, Kiruna kommun 22 Grundtanken med Gruvstadsparken är att inte hamna i en situation där Kirunabor blir närmaste granne med det instängslade gruvindustriområdet. Därför skapas en buffertzon mellan de boende och gruvområdet en gruvstadspark. När marken börjar röra på sig och husen måste bort kan det ännu dröja flera år innan några sprickor uppstår. Alltså är det fullt möjligt att fortsätta använda mar- ken som en park. När ett område måste utrymmas är idén att ta bort byggnader, vägar och gatubelysning, men spara gräsytor, träd och buskar för att sedan komplettera dessa med det som behövs för att skapa ett attraktivt parkområde. Första etappen invigd Arbetet med att ta fram en vision för den konstnärliga gestaltningen av parken är en del av det nationella samarbetet Samverkan om gestaltning i offentliga miljöer. I september 2011 invigde LKAB och Kiruna kommun etapp 1 av Gruvstadsparken. Det var den så kallade Iggesundsparken som rustats upp och försetts med konst och öppna ytor. Enligt LKAB:s prognoser kommer hela området nedanför Hjalmar Lundbohmsvägen mellan Stadshuset och Konsum Trädgårdsgatan att vara gruvstadspark kring åren 2018. Kirunaborna ska känna sig trygga Och så är det också tänkt att fortsätta. I takt med att gruvindustriområdet tränger in i staden, så kommer också Gruvstadsparken att göra det för att behålla den buffertzon som är nödvändig för att Kirunaborna ska känna sig trygga i denna omvandling. 23
FÖR YTTERLIGARE INFORMATION Kiruna kommun: www.kommun.kiruna.se, telefon: 0980-70 000 Tekniska Verken i Kiruna AB: www.tekniskaverkenikiruna.se, telefon: 0980-707 23 Kirunabostäder AB: www.kirunabostader.se, telefon: 0980-70850 Trafikverket: www.trafikverket.se, telefon: 0771-24 24 24 LKAB: www.lkab.com, telefon: 0920-380 00 Vattenfall: www.vattenfall.se, telefon: 08-739 50 00