Handledarutbildning Hösten 2016

Relevanta dokument
Handledarutbildning. ST-kansliet. Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland. Region Östergötland

ST-introduktion för handledare och adepter

ST-introduktion för handledare och adepter

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

ST-introduktion för handledare och adepter

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Nytt i nynya ST (2015:8)

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Nya bestämmelser om läkarnas ST

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Läkarnas ST - vad krävs?

Del 3: Checklista för inspektion

Appendix. A. Verksamheten

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Ansvar för att utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samband med handledaren och ST-läkaren.

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Frågor och svar om läkarnas ST enligt SOSFS 2008:17

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SPUR-inspektion Information till kliniken

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

ST- Utbildningskontrakt

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Enskilda basspecialiteter

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Transkript:

Handledarutbildning Hösten 2016 ST-kansliet

Program Dag 1 Dag 2-3 8.30-9.30 Välkommen 8.30-17.00 (?) 9.30-9.50 Kaffe 09.50-12.00 ST-formalia Genomgång och träning av modeller och redskap för handledning och återkoppling Move 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.30 Kompetensvärdering 14.30-14.50 Kaffe 14.50-15.00 Klinisk återkoppling 15.00-16.30 Utbildningsprogram och dokumentation 16.45 Avslutning

Vilka kompetenser behöver en bra specialist i din verksamhet? Pedagogik Ledarskap Kommunikation Vetenskapligt Förhållningssätt Medicinsk kompetens

Vad är en bra ST? Tjänstgöringens innehåll Utbildningsklimat Individens förutsättningar Strukturfrågor

Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 eller 2015:8 Styrande: Regionens riktlinjer för ST ST-broschyren Lokala riktlinjer för ST Rådgivande: Specialitetsföreningarnas rekommendationer www.lio.se/studierektorskansliet

Vad regleras? ST:ns ramar och innehåll Utbildningsprogram Handledning Dokumentation Ansvarsfördelning Krav på innehåll och form vid ansökan om specialistbevis www.lio.se/studierektorskansliet

ST enligt SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8 5 år heltid (minst) För disputerad 4,5 år (minst) Utbildning enligt målbeskrivningen Nya ansökningsblanketter och intyg Krav på handledning även under sidotjänstgöring Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Förbättrings-/ kvalitetsarbete Man kan tillgodoräkna sig max 2,5 år av tjänstgöring från tidigare ST

Specialitetsindelning Basspecialiteter Grenspecialiteter - kräver en specifik tidigare ST Tilläggsspecialiteterkräver någon av flera specifika tidigare ST Bas Bas Bas Gren Tillägg

Förändring i SOSFS 2015:8 Förändrad struktur på delmål A) Lika för alla specialiteter B) Lika för många specialiteter C) Specialitetsspecifika delmål Utökat antal gemensamma delmål Definition av kurs ändrad för att möjliggöra även webbutbildning Krav att genomföra och dokumentera bedömningar Ökad möjlighet för specialister från land utanför EU/ EES att tillgodoräkna sig tjänstgöring från utbildningslandet

Handledning Skiljer mellan handledning och instruktion Huvudansvarig handledare SKALL: Specialist i specialitet som ST-läkaren avser uppnå Genomgått handledarutbildning BÖR: Tid för handledning i schemat Handledningen bör innefatta handledning, pedagogik, kommunikation, etik och bedömning Tjänstgöra vid moderkliniken

Bedömning av kompetens Handledare och verksamhetschef SKALL Bedöma kompetensutveckling kontinuerligt Dokumentera skriftligt BÖR Bedömningen görs med kända och överenskomna metoder Om brister i kompetensutvecklingen Ändra utbildningsplanen Förändra verksamhetens utbildning Förtydliga kraven på ST-läkarens insatser

Vårdgivarens ansvar (RÖ) SKALL Skriftiga rutiner för genomförande av ST Förutsättningar för ST-utbildning (Skall granskas - SPUR) Studierektor Kompetenta handledare Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner BÖR Extern granskning vart 5e år

Verksamhetschefens ansvar SKALL Individuellt utbildningsprogram (följs upp, revideras) Utse huvudhandledare Dokumentera bedömningen BÖR Utvecklingssamtal regelbundet

Studierektors ansvar SKALL Själv ha specialistkompetens och vara handledarutbildad Samordna utbildningar (externa och interna) BÖR Stöd till Vch, handledare och ST-läkare Utarbeta introduktion Delta i bedömningen

ST-läkarens ansvar Tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen Dokumentera tjänstgöring, kurser och handledarsamtal (ST 2008) Följa utbildningsplanen Skicka in ansökan om specialistbevis www.lio.se/studierektorskansliet

Målbeskrivning Delmål c1 allmänmedicin

Tjänstgöring Innebär självständigt arbete inte auskultation Enstaka kortare perioder av auskultation kan inkluderas i tjänstgöringstiden på hemmakliniken Intygas av aktuell handledare på tjänstgöringsintyg Intyget kan ha ett eller flera angivna delmål Om del av delmål anges, krävs minst två tjänstgöringsintyg med det delmålet Tjänstgöringstiden måste vara sammanlagt minst 60 månader och alla delmål som kräver tjänstgöring måste finnas med på tjänstgöringsintyg när ansökan om specialistbevis görs

Kurser Kompletterar tjänstgöringen i delmålet Se till att gå bra kurser! Enligt SOSFS 2015:8 kan handledaren skriva under kursintyg och kryssa i rutan handledare www.lio.se/studierektorskansliet

Kurscurriculum Östergötland Obligatoriska kurser för alla specialiteter Obligatoriska kurser för många specialiteter Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Ingår i "ST-LIV" Delmål b1 Kommunikation med patienter och närstående Ingår i vår kurs Patientkommunikation för STläkare Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet Ingår i vår kurs "Etik för STläkare" Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete Ingår i vår kurs "Patientkommunikation om levnadsvanor -motiverande samtal" Delmål a5 Medicinsk vetenskap Delmål a6 Hälso- och sjukvårdens organisation Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter Ingår i vår kurs Forskningsmetodik för STläkare Ingår i ST-LIV Ingår i vår kurs Juridik för ST-läkare Delmål b3 Läkemedelsbehandling Delmål b4 Försäkringsmedicin Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede Ingår i Socialstyrelsens webbkurs "Specialitetsövergripande klinisk farmakologi för STläkare" Ingår i vår kurs Försäkringsmedicin för STläkare Ingår i vår kurs Palliativ vård i livets slutskede För mer info se ST-hemsidan

Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer ST-läkaren har rätt att avsätta upp till 10 veckors arbetstid Arbetet genomförs enligt vetenskapliga principer Disputerad handledare i första hand Handledaren godkänner och skriver under, men ofta är någon annan aktuell handledare för det vetenskapliga arbetet

Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST: Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet Förändringen gäller även ST enligt SOSFS 2008:17 Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är arbete som genomförs i vilket STläkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning I utgångspunkten ska detta inte tolkas som att det skriftliga arbetet ska bort hos flertalet ST-läkare

Förbättringsarbete under ST Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten SOSFS 2008:17 Skilt från skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Innebär att man genomför en (serie av) aktivitet/er för att förändra beteende/ behandlingar/ bemötande Tidsomfattning bestäms i samråd med handledare och verksamhetschef Olika uppfattningar nationellt om krav Det räcker inte att skriva ett PM, men ett PM kan vara en del av ett förbättringsarbete

Andra aspekter på handledning Frågor till utdrag ur boken Vård av våra sjukaste av Cavalli- Björkman Hur ser det kollegiala stödet ut på din arbetsplats? Var kan du/ ST-läkaren ventilera svåra upplevelser? Hur önskar du att den kollegiala handledningen skulle se ut på din arbetsplats?

Kompetensvärdering

Vad är kunskap? Aristoteles: Episteme sakkunskap om faktaförhållanden Techne Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något. Även medicin och musik räknades hit Fronesis Praktisk visdom, omdöme, klokhet 26

Vad är medicinsk kompetens? Kompetens är en vana -Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik Kompetens är en kontextuell företeelse - Den beror inte bara på faktakunskap utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm (man kan vara kompetent att bedöma huvudvärk på en neurokirurgisk vårdavdelning utan att vara det på att bedöma huvudvärk i primärvård eller på en smärtmottagning) Önskad kompetens är olika beroende på var i sin utveckling man befinner sig (Skulle du som handledare klara ATtentan? ) 27

Kunskapsklassificering i Socialstyrelsens kursmål Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap (Kunskap om hur man tänker och lär) 28

Taxonomi för lärandemål Hierarkisk klassificering av kunskaper 29

Blooms reviderade taxonomi 30

Socialstyrelsens termer Term Behärska Bedöma Ha kunskap Ha kännedom Definition Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker. Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning. Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område. 31

Återkoppling

Viktigt om återkoppling En av de viktigaste faktorerna för trivsel på arbetsplatsen Fråga om lov att få ge återkoppling Ta inte på dig att framföra någon annans återkoppling Saklig Specifik Utgå från observationer

Hatties återkopplingsmodell Återkoppling (feed back) syftar till att uppmärksamma förhållandet mellan nuvarande prestation och den önskade Svarar på tre frågor Vad förväntades jag göra? =ideal/ mål (Feed up) Hur gick det? (Feed back) Vad bör jag göra för att nå målet? (Feed forward) (Hattie och Timberley) Feed up Feed back Feed forward 34

I praktiken Börja med en självvärdering! Vad gick samtalet/ proceduren ut på? Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden? Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad Vad bör göras för att förbättra prestationen? Vägen framåt 35

Bedömningsmetoder

Bedömning av ST-läkarens kompetens Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet Bör ske med på förhand överenskomna metoder Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av: Justering av utbildningsprogrammet Tydligare krav på ST-läkaren www.lio.se/studierektorskansliet

Metoder för kompetensvärdering Medsittning / sit-in Mini-CEX DOPS 360 grader Specialistkollegium CBD Granska Skickade remisser Remissvar Journalanteckningar Metodik vid signering av lab-svar Mm, mm Elektroniska mallar finns på http://lisa.lio.se/st Dokument och länkar www.lio.se/studierektorskansliet

Frågor till grupparbete med instruktioner till blanketterna Hur ska metoden användas? Vad lämpar den sig för? Finns det potentiella fallgropar?

Frågor till samtal efter videobedömningarna Bedömde ni läkarnas insatser på liknande sätt? Var det någon del av bedömningsprocessen som var svår?

Årligen för varje ST-läkare Ett specialistkollegium 2 sit-in (mini-cex/ DOPS / metodtentamina / rondobservation, etc beroende av verksamhetstyp) 2 CBD Utvärdering av tjänstgöringsavsnitt efter varje sidotjänstgöring Ett Word-/ Exceldokument där korta noteringar görs löpande under ST efter observation av t ex lab-listehantering, remisshantering, föreläsning, etc 360 graders utvärdering under ST-LIV och ytterligare en gång under ST Alla dokument bör förvaras i klinikens G-mapp, en mapp per STläkare med åtkomst för ST-läkaren, HL, SR och Vch Förslag till dokumentation av kompetensutveckling

Potentiella fallgropar Halo-effekt ett enstaka bra eller dåligt resultat kan smitta av sig när flera saker ska bedömas. Social smidighet svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning. Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt? 42

Utbildningsprogram och dokumentation

Vad ska dokumenteras? Utbildningsprogram Tjänstgöringsprogram Kurser Vetenskapligt arbete Kvalitetsarbete Handledningstid och översiktligt innehåll Bedömningsmetoder Löpande dokumentation Tjänstgöringstid och plats Kurser (på SoS intyg) Bedömningar Andra obligatoriska utbildningsmoment Annat, tex vissa mottagningar eller ingrepp http://lisa.lio.se/st www.lio.se/studierektorskansliet

Utbildningsprogram ST-läkaren skall ha ett utbildningsprogram som utgår från specialitetens målbeskrivning Intern och extern utbildning Forskning och kvalitetsarbete Självstudier Handledning