OE 25 SM 0601 Kommunernas hushållning med resurser 2005 Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005 Municipal use of resources, 2005; data from municipal financial statements I korta drag Kommunernas verksamheter kostade 410,5 miljarder Den sammanlagda kostnaden för kommunernas verksamhet var 410,5 miljarder kronor vilket är en ökning med 12,4 miljarder i löpande priser (3,1 procent) jämfört med 2004. Motsvarande kostnadsökning 2003-2004 var 8,9 miljarder kronor (2,3 procent). Kostnaden för den anställda personalen utgjorde 57 procent av kommunernas totala kostnad. Personalkostnaden uppgick till 234,9 miljarder kronor, en ökning med 2,3 procent jämfört med 2004. Detta innebär att kostnaden för kommunernas personal ökade procentuellt mindre än totalkostnaden. Kostnaderna för förskolan ökade med 9 procent Inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade kostnaderna med 3,1 miljarder till 51,2 miljarder, en ökning med 6,3 procent jämfört med 2004. Det var förskolan (dagis) som stod för hela ökningen, kostnaden uppgick till 37,5 miljarder, vilket är 9 procent mer än året innan. Däremot minskade kostnaderna för familjedaghem och öppen förskola. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen totalt var den kommunala verksamhet som procentuellt visade den största kostnadsökningen. Ökningstakten för kostnaderna avseende verksamheten stöd och service till funktionshindrade var 5,7 procent och fortsatte även 2005 att vara större än kommunernas genomsnittliga kostnadsökning. Kostnaden uppgick till 42,4 miljarder kronor. Kostnaden för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ökade med 5,8 procent till 32,6 miljarder medan kostnaderna för Komvux minskade från 4,9 till 4,7 miljarder. Stort plus både för kommuner och kommunkoncerner Årets resultat 2005 visade ett stort överskottet för kommun och kommunkoncern. För kommunerna var årets resultat 11,4 miljarder, en ökning med 6,2 miljarder kronor. Årets resultat för koncernerna ökade med 7,4 miljarder och uppgick till 14 miljarder kronor. Alf Petterson SCB, tfn 019-17 63 32 Elisabeth Siegrist SCB, tfn 019-17 63 09 Jessica Kühne SCB, tfn 019-17 70 31 Offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5818 Serie Offentlig ekonomi OE 25 SM 0601. Utkom den 14 sept. 2006. URN:NBN:SE:SCB-2006-OE25SM0601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.
SCB 2 OE 25 SM 0601 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Kommunernas kostnader ökade med 3,1 procent 4 57 procent av kostnaden var personalkostnader 4 Olika kostnadsutveckling för verksamheterna 4 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest 5 Gymnasieskolan ökade, vuxenutbildning minskade 5 Kostnadsökningen för äldreomsorgen låg under snittet 5 Kostnadsökning för ordinärt boende, minskning för särskilt boende 5 Stöd och service till funktionshindrade fortsatt att öka 6 Kostnaderna för stöd och service enligt LSS och LASS var 35,3 miljarder kronor 6 Affärsverksamhetens kostnader i stort oförändrade 6 Fortsatt ökning av entreprenadkostnader 2005 7 Köp av verksamhet ökade även 2005 7 Mindre än hälften av bidrag gick till enskilda 9 Finansiering av verksamheternas kostnader 9 63 procent av kommunernas intäkter kom från kommunalskatten 10 Ökning av intäkter från utjämningssystemen och generella statliga bidrag 10 Övriga bidragsinkomster minskade något 11 Minskad intäkt från taxor och avgifter 12 Både externa utgifter och inkomster ökade med över 4 procent 12 Ökning av kommunernas investeringar 13 Kommunkoncernens överskott var 14 miljarder 13 Ökad balansomslutning 14 Kommunalförbundens ekonomi 14 Tabeller 16 Teckenförklaring 16 1. Kostnader för kommunernas verksamhet 2005. Miljoner kronor 16 1B. Kostnader för kommunernas verksamhet 2000 2005. Löpande priser 18 2. Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet 2005. Miljoner kronor 19 3. Köp av verksamhet, entreprenader efter verksamhetsområde och säljare 2005. Miljoner kronor 21 4. Bidrag och transfereringar efter verksamhetsområde och bidragsmottagare 2005. Miljoner kronor 22 5. Externa utgifter 2005. Miljoner kronor 23 6. Externa inkomster 2005. Miljoner kronor 24 7A. Investeringsutgifter och investeringsinkomster efter verksamhetsområde 2005. Miljoner kronor 25 7B. Exploateringsverksamhet 2005. Miljoner kronor 25 8A. Resultaträkning för kommun 1999 2005. Miljoner kronor 26
SCB 3 OE 25 SM 0601 8B. Resultaträkning för kommunkoncernen 1999 2005. Miljoner kronor 26 9. Balansräkning för kommun och kommunkoncern 2005. Miljoner kronor 27 10. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser 2000 2005. Miljoner kronor 27 11. Kostnader och intäkter för kommunalförbundens verksamhet 2005. Miljoner kronor 28 12. Resultaträkning för kommunalförbunden 2000 2005. Miljoner kronor 28 13. Balansräkning för kommunalförbund 2000 2005. Miljoner kronor 29 Fakta om statistiken 30 Detta omfattar statistiken 30 Definitioner och förklaringar 30 Lagar som reglerar äldre- och handikappomsorgen 34 Skolverkets definitioner avseende förskoleverksamhet 35 Skolverkets definitioner avseende skolbarnsomsorg 35 Så görs statistiken 36 Statistikens tillförlitlighet 36 Bra att veta 36 Annan statistik 36 In English 37 Summary 37 Municipalities concentrate on schools and elderly care 37 Personnel is the greatest resource of the municipalities 37 The purchase of services is increasing 37 List of tables 37 List of terms 38
SCB 4 OE 25 SM 0601 Statistiken med kommentarer Kommunernas kostnader ökade med 3,1 procent År 2005 var den sammanlagda kostnaden för kommunernas verksamhet 410,5 miljarder kronor, (tabell 1) en ökning med 12,4 miljarder (3,1 procent) i löpande priser jämfört med 2004. Motsvarande kostnadsökning från 2003-2004 var 8,9 miljarder kronor (2,3 procent). 57 procent av kostnaden var personalkostnader Den största kostnaden för kommunerna var för den anställda personalen. År 2005 utgjorde den 234,9 miljarder kronor, en ökning med 5,4 miljarder (2,3 procent) från 2004, vilket är procentuellt lika mycket som året innan. Personalkostnaden utgjorde i genomsnitt 57 procent av kommunernas totala kostnader, vilket är en procentenhet lägre än året före. Ökningen av kommunernas kostnader för sin personal 2005 kan jämföras med ökningen av den genomsnittliga månadslönen för anställda i kommunerna som uppgick till 2,4 procent från den 1 november 2004 till den 1 november 2005. Ökningens storlek beror både på nominella löneökningar och strukturella förändringar i sammansättningen av personalstyrkan med personal i olika befattningar med skilda löner. Den 1 november 2005 var antalet sysselsatta i kommunerna cirka 783 500, en ökning med 7 000 (0,9 procent) jämfört med 1 november 2004. (Medlingsinstitutet och SCB, AM 52 SM 0601). Kostnadsandelen för den egna personalen av den totala kostnaden varierar mellan olika verksamheter. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vård- och omsorg om äldre och funktionshindrade var kommunernas kostnad för anställd personal omkring två tredjedelar av verksamhetskostnaden och för utbildningsverksamheten 56 procent. För verksamheterna inom området infrastruktur, skydd m.m. var personalkostnadernas andel i genomsnitt en tredjedel av de totala kostnaderna. För den del av kommunernas verksamhet som avser näringsliv och bostäder, kommunikationer och energi, vatten och avfall var personalkostnaden inte mer än omkring 13 14 procent. Personalkostnader och kostnader för övriga tjänster ökade procentuellt mindre (2,3 respektive 2,0 procent) än övriga kostnadsslag (tabell 1). Kostnaderna för externa varor ökade med 5,1 procent, köp av verksamhet med 4,9 procent, bidrag och transfereringar med 3,4 procent och externa lokalhyror med 5,7 procent. Olika kostnadsutveckling för verksamheterna Hur kommunernas kostnader för att bedriva verksamheten utvecklas över åren beror dels på förändringar i omfattning och kvalitet på verksamheten, dels på prisförändringar för de varor och tjänster kommunerna köper dels på sammansättningen och löneutvecklingen, för personalen.
SCB 5 OE 25 SM 0601 Kostnader för vissa verksamheter 2000-2005. Miljarder kronor. Löpande priser Verksamhet / År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Förändr. 2004-2005, % Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 39,9 41,1 44,0 46,5 48,1 51,2 6,3 Stöd och service till funktionshindrade 27,8 30,3 34,6 38,0 40,1 42,4 5,7 Gymnasieskola, Komvux, gymn.särskola 30,7 33,1 33,8 34,7 35,7 37,3 4,4 Grundskola, förskoleklass, särskola 66,2 71,6 75,7 79,0 80,5 82,4 2,4 Individ- och familjeomsorg 23,7 23,9 25,1 26,2 26,8 27,3 2,0 Äldreomsorg 67,3 71,4 75,7 78,3 79,5 80,3 1,0 Övrigt 77,5 78,9 82,3 86,4 87,2 89,5 2,6 Summa verksamhet 333,1 350,3 371,2 389,1 398,0 410,5 3,1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ökade mest Kostnaden för verksamhetsområdena förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg uppgick 2005 till 51,2 miljarder jämfört med 48,1 miljarder 2004, en ökning som med 6,3 procent som är dubbelt så stor som året innan. Kostnaderna för förskolan ( dagis ) ökade med 3,1 miljarder (9,0 procent) till 37,5 miljarder, fritidshem och öppen fritidsverksamhet ökade med 0,1 miljarder (1,0 procent) till 10,6 miljarder medan kostnader för familjedaghem och öppen förskola minskade med 0,2 miljarder (-6,3 procent) till 3,0 miljarder. Gymnasieskolan ökade, vuxenutbildning minskade Den sammanlagda ökningen av kostnaderna för verksamheterna gymnasieskola, Komvux och gymnasiesärskola var 4,4 procent. Kostnaderna för gymnasieskola och gymnasiesärskola var 32,6 miljarder kronor 2005 och hade därmed ökat med 1,8 miljarder kronor (5,8 procent) från året före. Kostnaderna för den kommunala vuxenutbildning minskade däremot med 0,2 miljarder (-4,6 procent) från 4,9 till 4,7 miljarder kronor. Kommunernas kostnader för den obligatoriska skolan (grundskola och särskola) samt förskoleklass var 82,4 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor (2,4 procent) från 2004. För verksamhetsområden individ och familjeomsorg ökade kostnaderna från 26,8 miljarder till 27,3 miljarder (2,0 procent) vilket är lägre än den genomsnittliga ökningen för samtliga kommunala verksamheter 2005. Kostnadsökningen för äldreomsorgen låg under snittet Kostnaderna för vård och omsorg om de äldre som var 80,3 miljarder kronor 2005 ökade med 0,8 miljarder kronor (1,0 procent) och kostnadsökningen låg därmed under genomsnittet. (tabell 1 B) Kostnadsökning för ordinärt boende, minskning för särskilt boende Kommunernas sammanlagda kostnad för vård och omsorg om äldre enligt SoL och HSL var 78,9 miljarder kronor år 2005 och kostnaden för öppen verksamhet 1,4 miljarder kronor. Den största delen av kostnaden, 51,8 miljarder kronor, avsåg kostnader för de äldre i särskilt boende, det vill säga i gruppboende och övriga bostäder med särskild service och liknande. Denna kostnad hade dock minskat med 0,7 miljarder (-1,3 procent) jämfört med året innan. Kostnaderna för vård och omsorg om äldre som avser tjänster till personer i ordinärt boende uppgick till 27,1 miljarder, vilket är en ökning med 1,6 miljarder (6,3 procent) jämfört med året innan. Hemtjänsten utgjorde omkring två tredjedelar (18,7 miljarder kronor) av dessa kostnaderna och ökade därmed med 2,1 miljarder kronor (12,7 procent) mot 2004.
SCB 6 OE 25 SM 0601 Kostnader för vissa verksamheter för äldre och funktionshindrade 2000 2005. Miljarder kronor. Löpande priser. Verksamhet/år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Äldre Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 65,3 69,5 74,4 76,8 78,0 78,9 därav i ordinärt boende 18,1 20,3 22,8 24,0 25,5 27,1 varav hemtjänst........ 16,6 18,7 i särskilt boende 47,2 49,2 51,6 52,8 52,5 51,8 Öppen verksamhet.... 1,3 1,5 1,5 1,4 Summa 67,3 71,4 75,7 78,2 79,5 80,3 Funktionshindrade Vård- och omsorg enligt SoL och HSL 4,6 5,0 5,7 5,8 5,8 6,4 därav i ordinärt boende 2,2 2,5 2,9 3,0 3,0 3,6 varav hemtjänst........ 2,1 2,3 i särskilt boende 2,4 2,5 2,8 2,8 2,8 2,8 Insatser enligt LSS och LASS 23,2 25,4 28,3 31,5 33,5 35,3 därav boende enligt LSS 10,4 11,1 12,0 13,3 13,8 14,3 personlig assistans enligt LSS och LASS 7,3 8,2 9,8 11,0 12,1 12,9 andra insatser enl. LSS 5,4 6,0 6,5 7,2 7,5 8,1 Öppen verksamhet.... 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 27,8 30,3 34,6 38,0 40,1 42,4 Stöd och service till funktionshindrade fortsatt att öka Ökningstakten för kostnader avseende verksamheten stöd och service till funktionshindrade fortsatte att vara större än kommunernas genomsnittliga kostnadsökning på 3,1 procent. 2005 var kommunernas kostnad för stöd och service till funktionshindrade personer 42,4 miljarder kronor, 2,3 miljarder kronor (5,7 procent) mer än 2004. Kostnaderna för stöd och service enligt LSS och LASS var 35,3 miljarder kronor Kommunernas kostnader för stöd och service till funktionshindrade personer enligt SoL och HSL var 6,4 miljarder kronor 2005, en ökning med 0,6 miljarder (10,3 procent) jämfört med året innan. Denna kostnad ökade därmed för första gången på fyra år. Det var vård och omsorg i ordinärt boende som stod för denna ökning, från 3,0 miljarder till 3,6 miljarder. Däremot var kostnaden för särskilt boende med 2,8 miljarder i stort sett oförändrad sedan år 2002. Kostnaderna för insatser enligt LSS och LASS uppgick sammanlagt till 35,3 miljarder kronor 2005, vilket är 1,8 miljarder (5,4 procent) mer än 2004. Kostnaden för funktionshindrade personers boende enligt LSS var 14,3 miljarder kronor, medan kostnaderna för personlig assistans enligt LSS och LASS var 12,9 miljarder kronor. Kostnaderna för andra insatser enligt LASS, till exempel daglig verksamhet, personligt stöd, rådgivning med mera var 8,1 miljarder kronor mot 7,5 miljarder året innan. Affärsverksamhetens kostnader i stort oförändrade Verksamheter som huvudsakligen finansieras med taxor och avgifter redovisas som affärsverksamhet 1. 2005 var den totala kostnaden för dessa verksamheter 23,8 miljarder kronor vilket är cirka en tjugondel av kommunens totala verksamhetskostnader. 2005 var kostnaderna för affärsverksamheterna tre procent högre än år 2004. De största kostnaderna redovisades för vattenförsörjning och avloppshantering med 8,3 miljarder kronor och för avfallshantering med 4,7 miljarder kronor år 2005. 1 Dessa verksamheter ombesörjs av kommunerna för invånarnas räkning och kostnadsredovisningen ingår därför i driftredovisningen (tabell 1) men verksamheterna ligger utanför kommunernas egentliga verksamhet som huvudsakligen finansieras via skatter. Ser man till kommunens nettokostnad (samtliga kostnader minus samtliga intäkter) för affärsverksamheten är det i princip endast kollektivtrafiken som belastar kommunernas ekonomi. Övrig affärsmässig verksamhet finansieras genom avgifter.
SCB 7 OE 25 SM 0601 Kostnaderna för kommunikationer var 4,5 miljarder kronor 2005. Den största delen av dessa kostnader utgjordes av kollektivtrafiken (d.v.s. buss, bil och spårbunden trafik) med 4,3 miljarder kronor. Kostnaden för verksamheter inom näringsliv och bostäder var sammanlagt 5,2 miljarder kronor 2005. Fortsatt ökning av entreprenadkostnader 2005 Kostnaderna för köp av verksamhet 2 var 52,2 miljarder kronor 2005. (tabell 3). Kommunerna kan välja att, i stället för att själva utföra en verksamhet de ansvarar för, köpa verksamheten från andra organisationer eller företag som utför verksamheten, det vill säga kommunen lägger ut verksamhet på entreprenad. Kostnaden för den personal som utför arbetet räknas då inte in bland kostnaden för anställd personal utan är en del av kommunernas kostnad för köp av verksamhet. Köp av verksamhet kan dels avse sådan verksamhet som huvudsakligen skattefinansieras som skola och omsorg, dels sådan verksamhet som brukarna till största delen själva finansierar som vattenförsörjning och avfallshantering. Av de sammanlagda kostnaderna för köp av verksamhet gick 2005 nästan en tiondel, cirka 4,5 miljarder kronor, till köp av stödverksamheter som till exempel städning. Köp av verksamhet ökade även 2005 Kostnaderna för köp av verksamhet ökade 2005 med 2,4 miljarder kronor (5 procent) från 2004 vilket kan jämföras med ökningen från 2003 till 2004 som var 2 miljarder kronor (4 procent). De största kostnaderna för köp av verksamhet, 8,6 miljarder kronor, fanns inom verksamhetsområdet vård- och omsorg om äldre. Kommunernas kostnader för köp av verksamhet utgjorde 13 procent av kommunernas totala driftkostnad. Detta är samma andel som året före. Kommunernas köp av verksamhet 1999 2005 Kostnad för köp, mdr Köp av verksamhet i procent av driftkostnaden Verksamheter/år 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År 2005 Driftverksamhet totalt 9 10 11 12 12 13 13 52,2 Äldreomsorg 10 11 12 12 12 12 11 8,6 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 8 9 10 12 13 13 14 7,0 Grundskola 5 6 6 8 8 9 10 7,5 Gymnasieskola 12 14 14 17 19 19 22 6,8 Stöd och service till funktionshindrade 13 12 11 12 11 11 11 4,6 Barn- och ungdomsvård 33 34 35 37 37 36 34 3,8 Affärsverksamhet 9 10 13 14 14 15 14 3,4 Infrastruktur 10 9 11 11 11 8 9 2,6 Missbrukarvård för vuxna 33 34 35 39 38 38 35 1,6 Kommunal vuxenutbildning 21 19 22 28 22 24 19 0,9 2 Kostnaderna för köp från andra kommuner är exkluderade
SCB 8 OE 25 SM 0601 Ökning av köp av verksamhet inom Förskoleverksamhet Den största delen av köp av verksamhet inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen på sammanlagt 7,0 miljarder kronor gjordes från föreningar och stiftelser, till exempel föräldrakooperativ (3,6 miljarder kronor). Köp av verksamhet från privat ägda företag, gjordes för 3,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder (14 procent). Kostnaderna för köp av verksamhet inom barnomsorgen ökade med 0,6 miljarder kronor (8,6 procent) från 2004. Betydande ökning av köp av verksamhet inom gymnasieskolan Inom utbildningsområdet gällde de största kostnaderna för köp av verksamhet grundskoleverksamheten och gymnasieskolan. Kommunernas kostnader för köp av grundskoleutbildning (förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola) var 8,4 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor (10 procent) mer än 2004. Köp av verksamhet för förskoleklass och obligatorisk särskola minskade något vilket innebär att ökningen enbart beror på grundskolans köp av verksamhet. Kostnaderna för köp av verksamhet för gymnasieutbildning var 6,8 miljarder kronor, 0,9 miljarder kronor (15 procent) mer än 2004. Kostnadsandelen för köp av verksamhet av den totala driftkostnaden för skolan fortsatte därmed att öka, framför allt gymnasieskolans andel. Grundskolans köp skedde främst från privat ägda företag men också en stor del från föreningar och stiftelser. För gymnasieskolans del var det vanligast med köp av utbildning från företag (47 procent), men även köp från kommunalförbund utgjorde en betydande del. Inom vuxenutbildningsområdet köpte kommunerna kommunal vuxenutbildning från andra utförare för 0,9 miljarder kronor 2005, vilket är en minskning av kostnader för köp av verksamhet med 0,3 miljarder mot föregående år. Kostnadsandelen för köp av verksamhet inom kommunal vuxenutbildning minskade därmed från 24 procent till 19 procent år 2005. Den största delen, 0,7 miljarder kronor, utgjordes av köp från privat ägda företag. Minskat köp av verksamhet inom individ- och familjeomsorgen Köp av verksamhet var vanligast inom individ- och familjeomsorg. 35 procent av kostnaden för verksamheten gick 2005 till köp av verksamhet av missbrukarvård för vuxna och 34 procent av kostnaden för barn- och ungdomsvård. I första hand gällde köpen platser i institutionsvård, främst från privatägda företag. Jämfört med förra året minskade köp av verksamheten. Detta gällde missbrukarvård för vuxna som sjönk med 4,7 procent till 1,6 miljarder, barn och ungdomsvård som gick ner med 2,8 procent till 3,8 miljarder och övrig individ- och familjeomsorgen där minskningen var 6 procent. Det var huvudsakligen köp av institutionsvård, främst inom barn och ungdomsvård, som stod för största delen av minskningen. Inom affärsverksamheten köptes verksamhet mest från företag Affärsverksamheten, det vill säga den kommunala verksamhet som huvudsakligen finansieras via taxor och avgifter avseende näringsliv och bostäder, kommunikationer, energi, vatten och avlopp, svarade för 3,4 miljarder kronor av kommunernas kostnader för köp av verksamhet vilket är lika mycket som 2004. Inom affärsverksamheten förekom huvudsakligen köp av verksamhet från privat ägda företag men en del av köpen avsåg också köp från de kommunägda företagen.
SCB 9 OE 25 SM 0601 Mindre än hälften av bidrag gick till enskilda 25,0 miljarder kronor betalade kommunerna ut som bidrag och transfereringar. (tabell 4). Försörjningsstöd och bostadssociala bidrag var de huvudsakliga poster som betalats till enskilda och som uppgick till 10,5 miljarder. Förutom bidrag i vanlig bemärkelse redovisades här också kostnader för räddningstjänsten (cirka 2 miljarder kronor) under verksamhetsområdet infrastruktur, skydd mm., för kollektivtrafiken (cirka 3,5 miljarder) under affärsverksamheten och ersättning till försäkringskassan för personlig assistens (2,7 miljarder kronor). Dessa tre poster utgjorde omkring en tredjedel av bidrag och transferering totalt. Finansiering av verksamheternas kostnader De olika kommunala verksamheterna finansieras i olika grad av kommunernas intäkter från skatter, bidrag av skilda slag, taxor och avgifter, hyresintäkter och övriga externa intäkter. Den största delen av de verksamheter som alla kommuninvånare har tillgång till finansieras av skatter, utjämningssystemen och generella statliga bidrag. Kommunerna fördelar själva dessa resurser till olika verksamhetsområden efter behoven i kommunen. En mindre del av kommunens kostnader för verksamheterna täcks av avgifter och taxor som brukarna betalar och av riktade bidrag till verksamheten. Nästan alla verksamheter som räknas som affärsverksamheter, det vill säga inom områdena näringsliv och bostäder, kommunikationer och energi, vatten och avfallsförsörjning finansieras av brukarna själva. (tabell 2) Kostnader för kommunernas verksamheter efter finansieringssätt 2005. Miljarder kronor Politisk verksamhet Flyktingmottagn. o arbetsmarknadsåtgärder Kultur o fritid Affärsverksamhet Individ- o familjeomsorg Infrastruktur Förskoleverksamhet o skolbarnomsorg Utbildning Omsorg om äldre, funktionshindrade 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 Skatter o generella statsbidrag Avgifter och övriga verksamhetsintäkter Högst andel finansiering av verksamheten via skatter och generella statsbidrag hade utbildning, individ- och familjeomsorgen och politisk verksamhet. Dessa verksamheter hade en skattefinansieringsgrad på över 90 procent. Flyktingmottagning finansierades till 89 procent av riktade bidrag från staten, liksom kommunernas arbetsmarknadsåtgärder som finansierades med riktade statsbidrag till 42 procent.
SCB 10 OE 25 SM 0601 63 procent av kommunernas intäkter kom från kommunalskatten Kommunernas slutliga skatteintäkter på 285,3 miljarder kronor utgjorde 63,2 procent av kommunernas totala intäkter på 451,1 miljarder kronor (tabell 6). Detta är en ökning med 8,3 miljarder från året före. Näst största inkomstkälla med 10,7 procent var bidrag från utjämningssystemen inkl. generella statliga bidrag. Riktade bidrag, där t.ex. specialdestinerade driftbidrag från staten och ersättning för LASS från försäkringskassan ingår, uppgick till 6,9 procent av intäkterna. Drygt 80 procent var alltså intäkter från skatt och bidrag från staten. Taxor och avgifter från hushållen uppgick till 6,4 procent av kommunernas intäkter. Ökning av intäkter från utjämningssystemen och generella statliga bidrag Mellan 2004 och 2005 har en ändring av utjämningssystemen och generella statliga bidrag genomförts, vilket gör det svårt att jämföra mot tidigare år. Det nya systemet för inkomstutjämning motsvarar inkomstutjämning och generellt statsbidrag i tidigare system. Det innebär i huvudsak att staten finansierar utjämningen. Kommunerna garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av en uppräknad medelskattekraft. Förutom rena tillskott från staten har även förts riktade statsbidrag samt intäkter som tidigare redovisades bland skatteintäkterna (200 kronan). I kommunernas resultaträkning (tabell 8A), liksom i tabellerna för externa inkomster och utgifter, redovisas posten utjämningssystem och generella statliga bidrag netto. Brutto uppgick bidragen till 59,9 miljarder kronor, exkluderas kommunernas avgifter till utjämningssystemen blir nettobeloppet 48,3 miljarder kronor. En hundralapp av kommunalskatten gick till.. Hur den samlade intäkten från skatter och generella statsbidrag fördelades på de olika verksamheterna kan beskrivas genom en bild av hur mycket av en hundralapp i kommunalskatt som gick till respektive verksamhet. (tabell 2). Kommunalskattens fördelning på kommunala verksamheter 2005. Kronor per hundralapp. 5 kr: Kultur o fritid 4 kr: Öv rig verksamhet 6 kr: Infrastruktur 8 kr: Indiv id o familjeomsorg 34 kr: Utbildning 12 kr: Förskolev erksamhet o skolbarnomsorg 31 kr: Omsorg: äldre, funktionshindrade Fördelningen av kommunalskattemedel på olika verksamheter har varit densamma de tre senaste åren. Utbildningsverksamheterna tilldelades 34 kronor av en hundralapp i kommunalskatt medan vård och omsorg om äldre och funk-
SCB 11 OE 25 SM 0601 tionshindrade fick 31 kronor. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg fick 12 kronor per hundralapp. Endast en liten del av kommunalskatten användes till politisk verksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och affärsverksamheten samt viss verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet som i diagrammet sammanförts till övrig verksamhet. Sammanlagt var det 4 kronor per hundralapp i kommunalskatt som gick till dessa verksamheter. Övriga bidragsinkomster minskade något Kommunernas verksamheter finansieras förutom av skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag även av driftbidrag av olika slag. Sammanlagt för både drift- och investeringsverksamhet erhöll kommunerna 31,3 miljarder kronor i bidragsinkomster 2005, vilket är 0,3 miljarder kronor mindre än 2004. De riktade statsbidragen från staten och statliga myndigheter var på 16,4 miljarder kronor och driftbidragen från kommuner och landsting på 1,0 miljarder kronor. Dessutom erhöll kommunerna ersättning från försäkringskassan för personlig assistans enligt LASS på 7,7 miljarder kronor 2005. Andra bidragsinkomster härrörde från momsbidrag för köp av ej skattepliktig verksamhet på 2,8 miljarder kronor, statliga investeringsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag t.ex. från företag och enskilda. Kommunernas bidragsinkomster 2001 2005. Miljoner kronor, löpande priser År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Driftbidrag från staten och statliga myndigheter 9 559 13 871 14 476 14 819 13 277 Driftbidrag från AMS 2 177 2 621 2 591 2 844 3 098 Driftbidrag från kommuner och landsting 972 950 1 072 891 955 Ersättning från försäkringskassan enl. LASS 4 983 5 722 6 419 7 019 7 669 Momsbidrag för köp av ej skattepliktig verksamhet 1 914 2 258 2 380 2 554 2 803 Statliga investeringsbidrag 1 178 1 115 985 828 634 EU-bidrag 713 1 226 1 088 994 952 Övriga bidrag 1 580 1 603 1 724 1 602 1 874 Summa 23 076 29 366 30 735 31 551 31 262 Av de riktade bidragen från staten och AMS samt ersättningen från försäkringskassan gick den största delen, 8,1 miljarder kronor, till verksamhetsområdet omsorg om äldre och funktionshindrade. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildning fick 4,5 miljarder kronor var. Driftbidrag från staten och AMS och ersättning från försäkringskassan 2001 2005. Miljoner kronor. Löpande priser Verksamhet / År År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Infrastruktur 913 945 1 075 1 174 1 139 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 135 3 602 3 952 3 677 4 479 Utbildning 4 560 5 368 5 437 6 415 4 519 Omsorg om äldre och funktionshindrade 5 778 6 663 7 347 7 454 8 146 Flyktingmottagande 1 806 1 808 2 147 1 869 1 414 Arbetsmarknadsåtgärder 1 821 2 101 2 016 2 172 2 252 Övrig verksamhet 2 272 1 994 1 512 1 921 2 095 Totalt 17 285 22 481 23 486 24 682 24 044
SCB 12 OE 25 SM 0601 Minskad intäkt från taxor och avgifter Kommunernas externa intäkter från taxor och avgifter, inkl. anslutningsavgifter, var 29,1 miljarder kronor 2005 vilket kan jämföras med 29,8 miljarder kronor 2004 (tabell 6). Hälften av intäkterna i affärsverksamheten kom från taxor och avgifter. Kommunernas egentliga verksamheter finansieras i allmänhet till en liten del med intäkter från taxor och avgifter. Det är främst inom omsorgen om äldre och funktionshindrade samt förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen som taxor och avgifter förekommer. Intäkterna från taxor och avgifter i omsorgen om äldre och funktionshindrade är svåra att särskilja från intäkter för de bostadshyror som de boende betalar och därför redovisas dessa intäkter sammanslagna i tabellen nedan. Inom affärsverksamheten kommer de största intäkterna från taxor och avgifter inom vattenförsörjning och avgiftshanteringen och inom avfallshanteringen. (tabell 2) Intäkter från taxor och avgifter för vissa verksamheter 1999-2005 Avgiftsintäkt, Mdr Andel avgiftsfinansiering i procent av kostnaden Verksamhet / År 2005 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Vattenförsörjning och avloppshantering 7,8 95 95 92 91 91 94 93 Vård och omsorg, äldre o. funktionshindrade 7,9 8 7 8 7 6 6 6 Avfallshantering 4,3 94 92 91 91 93 92 91 Förskola 2,8 16 15 14 8 7 7 7 Gator, vägar och parkering 1,7 14 14 14 14 13 16 17 Fritidshem 1,5 24 23 24 14 14 15 15 Idrotts- och fritidsanläggning 0,7 11 10 10 10 11 11 10 Musik- och kulturskola 0,2 12 13 12 12 12 12 11 För nästan alla de verksamheter där avgiftsfinansiering är vanligt förekommande, svarade taxor och avgifter för lika stor andel av kommunernas kostnader för verksamheten 2005 som året före. Avgiftsfinansieringsgraden för gator, vägar och parkering fortsatte dock att öka, medan den för vattenförsörjning och avloppshantering och för avfallshantering hade minskat sedan 2004. Införandet av maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorgen medförde en kraftig minskning av kommunernas intäkter från taxor och avgifter för dessa verksamheter 2002, vilket förklarar den minskade andelen avgiftsfinansiering jämfört med tidigare år. Både externa utgifter och inkomster ökade med över 4 procent I externa utgifter (tabell 5) och externa inkomster (tabell 6) ingår kommunernas samtliga externa utgifter och inkomster. Utöver verksamhetens kostnader och intäkter ingår här även investerings- och exploateringsutgifter och inkomster samt realiserade finansiella poster och vissa extraordinära poster. De externa utgifterna ökade med 18,6 miljarder kronor (4,3 procent) jämfört med föregående år. Utgifter för personalen var med 244,4 miljarder den största posten och utgjorde 54,7 procent av kommunens externa utgifter. Förutom löner och sociala avgifter ingår här även utgifter för pensioner. Ökningen av de externa inkomster jämfört med förra året är 19,9 miljarder kronor (4,6 procent). Skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen och generella statliga bidrag var 333,6 miljarder vilket är 73,9 procent av externa inkomster. Diverse bidrag, där även riktade driftbidrag från staten ingår, är 31,3 miljarder kronor vilket var 0,3 miljarder lägre än 2004.
SCB 13 OE 25 SM 0601 Ökning av kommunernas investeringar Kommunernas sammanlagda investeringsutgifter 2005 var 26,6 miljarder kronor vilket är 2,1 miljarder kronor (8,6 procent) mer än 2004. Entreprenader och konsulttjänster på 16,6 miljarder kronor var den största delen av investeringsutgifterna. Kommunernas investeringar avseende inköp av maskiner och inventarier ökade med 10 procent och var 3,0 miljarder kronor. Utgifterna för inköp av mark, byggnader och anläggningar uppgick till 2,0 miljarder kronor 2005 något mindre än 2004. (tabell 7) De största investeringar 2005 gällde gemensamma lokaler och verksamheter på tillsammans 5,2 miljarder kronor, följda av investeringar i gator, vägar och parkering (3,9 miljarder kronor) samt vattenförsörjning och avloppshantering (2,7 miljarder kronor). Kommunerna redovisade investeringsinkomster på sammanlagt 4,7 miljarder kronor, vilket betyder att kommunernas nettoinvesteringarna uppgick till 21,9 miljarder kronor. Den största delen av investeringsinkomsterna, 2,7 miljarder kronor, härrörde från försäljning av anläggningstillgångar. Statliga investeringsbidrag uppgick till 0,6 miljarder kronor. Nettoinvesteringarna ökade därmed med 1,3 miljarder (6 procent) mot 2004. I förhållande till Investeringsredovisningen utgjorde exploateringsverksamheten bara en liten del. Det totala exploateringsutgifter uppgick till 1 miljard kronor, nästan hälften var entreprenader. Försäljningen av exploateringsfastigheter uppgick till 1,5 miljarder kronor. (se fakta om statistiken) Kommunkoncernens överskott var 14 miljarder Verksamhetens nettokostnader uppgick 2005 till 328,2 miljarder kronor för kommunen och till 309,2 miljarder kronor för koncernen. Detta är 11,9 miljarder respektive 12,1 miljarder högre än året innan. Kommunernas resultaträkning visade dock ett överskott före extraordinära poster 3 på 9,0 miljarder kronor 2005, en ökning med 6,6 miljarder mot 2004, då överskottet var 2,4 miljarder kronor. En del av överskotten berodde på finansnettot, som var 3,7 miljarder kronor 2005, att jämföra med 3,1 miljarder kronor 2004. Största orsak till överskottet var de högre skatteintäkter (+8,3 miljarder) och de förändrade och högre bidragen för utjämning och generella statsbidrag (+9,7 miljarder). Koncernerna som helhet hade ett överskott före extraordinära poster på 15,5 miljarder kronor 2005 vilket var 7,0 miljarder kronor mer än 2004. Ser man till årets resultat 2005 var kommunens överskott 11,4 miljarder kronor och kommunkoncernens överskott 14,0 miljarder kronor. Både kommunens och koncernens överskott var mycket större än året före. (tabell 8) Kommunkoncernen omfattar dels den verksamhet kommunerna driver i förvaltningsform dels den verksamhet kommunen lagt i kommunala bolag. 4 Kommunerna kan organisera sin verksamhet på olika sätt, och bland annat bedriva sin affärsmässiga verksamhet i bolagsform i stället för förvaltning. De kommunala bolagens ekonomi påverkar kommunernas ekonomi och verksamhet. En kommun som äger företag som ger ett överskott kan dra nytta av det medan en kommun med företag som går med underskott kan tvingas ge ägartillskott till detta bolag. 3 Extraordinära poster avser sådana intäkter och utgifter som tillfälligt förekommer ett visst år. Resultatet före de extraordinära posterna är därför ett bättre mått på den löpande verksamhetens ekonomi. 4 För att ett kommunalt bolag ska räknas som kommunägt ska minst 50 procent av röstetalet innehas av kommuner.
SCB 14 OE 25 SM 0601 Resultat före extraordinära poster för kommuner och kommunkoncerner 1999 2005. Miljarder kronor 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Kommun Kommunkoncern Koncernens resultat före extraordinära poster var 6,5 miljarder kronor mer än kommunens resultat före de extraordinära posterna. Skillnaden av årets resultat, som också innehåller extraordinära poster, var däremot mindre, 2,5 miljarder kronor. Förklaringen är att nettot av de extraordinära poster gav ett tillskott på 2,4 miljarder kronor till kommunerna, medan koncernens tillskott från extraordinära poster endast var 0,2 miljarder kronor. Koncernen hade dessutom skattekostnader på 1,8 miljarder kronor som belastade årets resultat. Ökad balansomslutning Kommunernas sammanlagda balansräkning visade en ökning av summa tillgångar med 30,1 miljarder kronor till 490,9 miljarder. Den största ökningen avser de finansiella tillgångarna som ökade med 14,4 procent från 138,0 miljarder till 157,9 miljarder. På skuldsidan minskade avsättningarna med 2,6 miljarder till 16,5 miljarder. Avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser (inklusive löneskatt) minskade med 0,4 miljarder vilket innebär att huvuddelen av minskningen kan hänföras till andra avsättningar. Både långfristiga och kortfristiga skulder ökade mot året innan, de långfristiga med 8,9 miljarder till 112,6 miljarder och de kortfristiga 6,9 miljarder till 103,6 miljarder. Summa borgens- och ansvarsförbindelser var 166,5 miljarder kronor, vilket är en liten ökning med 1,3 miljarder (0,8 procent) mot år 2004. Ökningen av pensionsförpliktelser inklusive löneskatt har nästan avstannat, den var 1,1 miljarder vilket är 0,7 procent mer än förra året. Kommunalförbundens ekonomi Många kommuner ser fördelar med att samverka och samverkan mellan kommuner finns oavsett storlek på kommun. Ett kommunalförbund 5 kan bildas av två eller flera kommuner/landsting och det sköter driften av vissa verksamheter åt de samverkande kommunerna. Kommunalförbunden producerar inte varor och tjänster för marknaden och motsvarar därmed i princip primärkommunerna. Begreppet kommunalförbund innefattar förutom vanliga kommunalförbund även regionala och finansiella former av samverkan. Regionala samverkansorgan består av ett landsting/region och länets samtliga kommuner och har till uppgift att arbeta för länets utveckling. Den nya lagen om finansiell samordning trädde i kraft den 1 januari 2004, och ger försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting möjlighet att 5 Kommunalförbund är ett offentligrättsligt reglerat samverkansorgan enligt regler i kommunallagen. Medlemmarna överlämnar beslutanderätten i den eller de frågor för vilka kommunalförbundet bildats samt skjuter till nödvändiga medel. Ett kommunalförbund kan även ha myndighetsuppgifter.
SCB 15 OE 25 SM 0601 bilda finansiella samordningsförbund. Syftet är att samordna och prioritera rehabiliteringsinsatser så att den enskilde individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Kommunalförbunden vanligast inom utbildningsverksamhet och räddningstjänst Det fanns 110 kommunalförbund 2005 vilket var 19 fler än 2004. Ökningen beror främst på de nya finansiella samordningsförbunden som startade under 2005. Den sammanlagda kostnaden för kommunalförbundens verksamhet var 7,5 miljarder kronor, 0,8 miljarder kronor mer än 2004. De finns flest kommunalförbund inom gymnasieskolan och räddningstjänsten. Driftkostnaderna för utbildningsverksamheter (2,3 miljarder kronor) och räddningstjänsten (2,3 miljarder kronor) tillsammans svarade för nästan två tredjedelar av kommunalförbundens totala driftkostnad. (tabell 11). Kommunalförbundens största kostnad är, i likhet med kommunerna, kostnader för personalen. Särskilt inom räddningstjänsten utgör personalkostnaden en stor del med tre fjärdedelar av den totala driftkostnaden, medan personalkostnaden för utbildningsverksamheterna är hälften av den totala driftkostnaden. Ökat överskott för kommunalförbunden Kommunalförbunden hade 2005 totala intäkter på 8 miljarder. De största intäkterna, 5,6 miljarder, kommer från förbundens medlemskommuner/ -landsting. Kommunens kostnad för den verksamhet kommunalförbunden bedriver för kommunens räkning redovisas i kommunernas bokslut som köp av verksamhet och motsvaras i kommunalförbundens redovisning av intäkter från medlemmarna. Årets resultat för kommunalförbunden visade ett överskott på 145 miljoner kronor för 2005, vilket var en förbättring från föregående års resultat på 105 miljoner med 40 miljoner. Kommunalförbundens samlade tillgångar var 5,1 miljarder kronor 2005, vilket kan jämföras med 4,6 miljarder kronor året före. Skulderna, som var 3,5 miljarder kronor 2005, har minskat med 0,3 miljarder sedan 2004, medan avsättningar och eget kapital på tillsammans 1,6 miljarder kronor 2005 ökat med 0,2 miljarder kronor.
SCB 16 OE 25 SM 0601 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Kostnader för kommunernas verksamhet 2005. Miljoner kronor 1. Costs for municipal activities 2005, SEK millions Kostnader totalt Personalkostnader Externa varor Köp av verksamhet (externa) Övriga tjänster Därav Bidrag o transfereringar Externa lokalhyror Fördelade kostnader 1 Kalkylerade kapital kostnader Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet 2 250 1 588 44 13 289 31 25 103 157 Stöd till politiska partier 353 21 0 0 2 324 1 1 3 Revision 307 101 2 19 168 0 1 5 11 Övrig politisk verksamhet 1 623 737 26 24 486 151 6 81 113 Summa 4 533 2 447 72 55 945 506 34 190 284 Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o teknisk planering, bostadsförb. 4 847 2 584 511 200 997 178 84 445.. Näringslivsfrämjande åtgärder 1 728 408 74 108 528 420 30 60 100 Konsument- och energirådgivning 178 111 6 7 26 5 3 13 8 Turistverksamhet 740 216 82 82 145 81 14 38 81 Gator, vägar och parkering 10 232 1 802 3 072 1 560 742 287 63 853 1 852 Parker 2 694 843 469 394 239 8 11 455 275 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövn. 1 313 959 51 21 168 10 17 73 14 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 826 342 107 63 192 28 10 37 47 Alkoholtillstånd m.m. 99 73 2 3 9 0 1 4 7 Räddningstjänst 5 765 2 470 233 152 292 2 032 66 220 300 Totalförsvar och samhällsskydd 225 71 21 9 59 9 4 24 27 Summa 28 649 9 880 4 629 2 599 3 397 3 059 303 2 222 2 559 Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer 548 19 3 0 5 513 4 6.. Allmän kulturverksamhet, övrigt 3 510 1 055 215 92 444 910 196 320 278 Bibliotek 3 600 1 836 515 24 257 7 239 399 322 Musikskola / kulturskola 1 908 1 505 63 21 110 4 40 131 34 Summa 9 567 4 416 796 138 816 1 433 480 855 632 Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet 2 187 359 64 45 80 1 330 63 131 114 Idrotts- och fritidsanläggningar 6 529 1 649 989 304 374 138 422 1 210 1 443 Fritidsgårdar 1 742 1 011 126 86 102 69 82 191 75 Summa 10 458 3 020 1 180 435 556 1 537 566 1 532 1 632
SCB 17 OE 25 SM 0601 1. (forts) Kostnader totalt Personalkostnader Externa varor Köp av verksamhet (externa) Övriga tjänster Därav Bidrag o transfereringar Externa lokalhyror Fördelade kostnader 1 Kalkylerade kapital kostnader Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola 243 163 8 10 8 1 14 28 12 Förskola 37 544 23 681 1 409 5 706 647 31 1 042 3 007 2 021 Familjedaghem 0-12 år 2 795 2 082 26 326 204 3 14 92 47 Öppen fritidsverksamhet 157 103 9 19 3 0 4 16 3 Fritidshem 10 429 6 930 309 892 147 9 306 1 133 702 Summa 51 168 32 959 1 762 6 955 1 009 44 1 380 4 276 2 784 Utbildning Förskoleklass 3 958 2 417 118 341 91 3 225 429 333 Grundskola 74 437 44 594 3 453 7 516 2 530 72 2 287 8 509 5 478 Obligatorisk särskola 4 053 2 753 84 495 184 4 70 427 35 Gymnasieskola 30 722 14 310 1 679 6 755 1 581 399 974 2 820 2 204 Gymnasiesärskola 1 910 1 121 66 360 96 4 39 151 73 Grundläggande vuxenutbildning 834 514 28 91 33 1 37 80 49 Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb. 3 810 1 979 143 812 259 17 127 351 121 Särvux 170 120 5 15 5 0 4 14 7 Högskoleutbildning 619 216 41 63 120 33 46 50 51 Svenska för invandrare 877 491 23 261 28 2 32 75.. Uppdragsutbildning 435 280 42 43 77 2 14 24.. Summa 121 824 68 796 5 681 16 753 5 003 537 3 856 12 929 8 271 Primärvård 372 96 10 208 12 22 1 48.. Hälso- och sjukvård Gotland 927 537 94 77 90 0 2 94 33 Färdtjänst/riksfärdtjänst 1 701 103 6 1 127 345 64 2 26 27 Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Vård och omsorg enligt SoL och HSL 85 290 56 035 3 038 9 641 2 259 1 081 3 185 7 441 2 610 Insatser enligt LSS och LASS 35 374 23 793 596 3 382 897 3 141 811 2 289 465 Förebyggande verksamhet 2 021 1 092 229 90 108 128 142 212 20 Summa 122 685 80 921 3 863 13 112 3 265 4 349 4 138 9 942 3 094 Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård för vuxna Institutionsvård för vuxna missbrukare 1 972 482 36 1 181 64 65 37 74 32 Familjehemsvård för vuxna missbrukare 133 60 1 46 17 1 1 8.. Öppna insatser för vuxna missbrukare 2 573 1 208 80 421 168 152 235 235 74 Summa 4 678 1 750 118 1 649 249 218 274 317 104 Barn och ungdomsvård Institutionsvård för barn och unga 4 291 917 31 2 958 110 87 27 114 48 Familjehemsvård för barn och unga 3 365 1 946 18 451 619 55 15 127 135 Öppna insatser för barn och unga 3 588 2 288 55 434 321 80 78 213 119 Summa 11 244 5 151 104 3 843 1 050 221 121 453 302 Övrig individ- och familjeomsorg Övrig vuxenvård 1 558 762 34 330 70 67 139 97 58 Ekonomiskt bistånd 9 864 1 467 29 11 121 7 840 57 159 179 Summa Individ- och familjeomsorg 27 344 9 129 284 5 833 1 491 8 346 590 1 027 643 Familjerätt 491 342 7 34 42 2 11 24 29 Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande 1 590 432 16 46 66 812 32 106.. Arbetsmarknadsåtgärder 5 369 4 047 270 117 298 191 131 463.. Summa 6 959 4 478 286 162 364 1 003 163 569.. Summa egentlig verksamhet 386 679 217 125 18 670 47 488 17 335 20 903 11 526 33 734 19 898
SCB 18 OE 25 SM 0601 1. (forts) Kostnader totalt Personalkostnader Externa varor Köp av verksamhet (externa) Övriga tjänster Därav Bidrag o transfereringar Externa lokalhyror Fördelade kostnader 1 Kalkylerade kapital kostnader Näringsliv och bostäder Arbetsområden och lokaler 2 061 233 640 51 163 30 139 128 676 Hamnverksamhet 545 64 100 30 52 1 2 20 277 Kommersiell verksamhet 849 258 459 92 76 7 49 80.. Bostadsverksamhet 1 778 198 302 77 86 3 233 77 802 Summa 5 233 753 1 502 251 377 40 423 305 1 582 Kommunikationer Flygtrafik 164 35 13 14 19 45 0 5 32 Buss, bil och spårbunden trafik 4 268 76 137 120 147 3 504 10 83 191 Sjötrafik 79 34 10 9 9 4 0 3 9 Summa 4 511 145 160 144 175 3 553 10 91 233 Energi, vatten och avfall Elförsörjning + gasförsörjning 403 58 204 61 120 0 2 34.. Fjärrvärmeförsörjning 550 41 350 5 49 0 0 16 89 Vattenförsörjning och avloppshantering 8 330 1 600 2 299 648 990 3 23 823 1 946 Avfallshantering 4 748 604 421 2 296 981 2 7 297 139 Summa 14 030 2 302 3 273 3 009 2 140 6 32 1 170 2 099 Summa affärsverksamhet 23 774 3 200 4 935 3 404 2 692 3 599 465 1 566 3 914 Summa driftverksamhet 410 453 220 325 23 605 50 892 20 026 24 501 11 990 35 300 23 812 1) Externa kostnader för gemensamma verksamheter och lokaler 14 544 7 578 1 328 6 785 495 4 570 1B. Kostnader för kommunernas verksamhet 2000 2005. Löpande priser 1B. Costs for municipal activities, 2000 2005. Current prices Kostnader, miljoner kronor Förändring kostnader, % År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 2002-2003 2003-2004 2004-2005 Politisk verksamhet 4 077 4 241 4 227 4 605 4 553 4 533 8,9-1,1-0,4 Infrastruktur, skydd m.m. 22 711 24 762 25 728 26 789 27 910 28 649 4,1 4,2 2,6 Kulturverksamhet 8 078 8 494 8 902 9 186 9 252 9 567 3,2 0,7 3,4 Fritidsverksamhet 8 828 9 164 9 579 9 844 10 026 10 458 2,8 1,8 4,3 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 39 862 41 087 43 992 46 522 48 125 51 168 5,8 3,4 6,3 Förskoleklass 3 680 3 788 3 695 3 876 3 788 3 958 4,9-2,3 4,5 Grundskola inkl. obligatorisk särs. 62 548 67 786 71 992 75 120 76 730 78 490 4,3 2,1 2,3 Gymnasieskola inkl. gymnasiesärs. 24 104 25 652 27 459 29 539 30 847 32 632 7,6 4,4 5,8 Kommunal vuxenutbildning 6 614 6 464 6 171 5 197 4 870 4 644-15,8-6,3-4,6 Övrig utbildning 1 761 2 016 1 888 2 095 2 092 2 101 11,0-0,1 0,4 Primärvård och Hälso- och sjukvård Gotland 1 268 1 185 1 172 1 329 1 128 1 299 13,4-15,1 15,2 Färdtjänst / riksfärdtjänst 1 434 1 434 1 513 1 657 1 634 1 701 9,5-1,4 4,1 Äldreomsorg 67 300 71 424 75 668 78 280 79 475 80 256 3,5 1,5 1,0 Funktionshindrade 27 800 30 332 34 601 37 964 40 129 42 429 9,7 5,7 5,7 Missbrukarvård för vuxna 3 661 3 937 3 976 4 562 4 604 4 678 14,7 0,9 1,6 Barn och ungdomsvård 8 063 8 800 9 776 10 593 10 920 11 244 8,4 3,1 3,0 Övrig vuxenvård 1 287 1 387 1 684 1 519 1 398 1 558-9,8-8,0 11,4 Ekonomiskt bistånd 10 688 9 787 9 627 9 502 9 854 9 864-1,3 3,7 0,1 Familjerätt 359 392 412 437 459 491 6,1 5,0 7,0 Flyktingmottagande 2 046 2 177 2 047 2 315 2 060 1 590 13,1-11,0-22,8 Arbetsmarknadsåtgärder 5 176 4 917 5 206 5 184 5 122 5 369-0,4-1,2 4,8 Summa egentlig verksamhet 311 341 329 226 349 287 366 060 374 976 386 679 4,8 2,4 3,1 Näringsliv och bostäder 5 790 4 966 5 119 5 334 5 237 5 233 4,2-1,8-0,1 Kommunikationer 3 123 3 118 3 382 4 056 4 283 4 511 19,9 5,6 5,3 Energi, vatten och avfall 12 800 12 960 13 434 13 697 13 570 14 030 2,0-0,9 3,4 Summa affärsverksamhet 21 714 21 044 21 935 23 087 23 090 23 774 5,3 0,0 3,0 Summa driftverksamhet 333 055 350 270 371 222 389 147 398 066 410 453 4,8 2,3 3,1
SCB 19 OE 25 SM 0601 2. Intäkter och nettokostnader för kommunernas verksamhet 2005. Miljoner kronor 2. Revenues and net costs for municipal activities, 2005. SEK millions Intäkter totalt Taxor och avgifter Därav Externa bostads o lokalhyror Övriga Varav externa intäkter Driftbidrag fr. staten och AMS Nettokostnad Förändring av nettokostnaden 2005-2004, procent Politisk verksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet 37 11 0 26.. 2 213-5,8 Stöd till politiska partier -1 0 0-1.. 353-0,6 Revision 11 0 0 10.. 296 0,9 Övrig politisk verksamhet 58 20 1 37.. 1 565 10,2 Summa 105 31 1 73 31 4 428 0,2 Infrastruktur, skydd m.m. Fysisk o.teknisk planering, bostadsförbättr. 2 303 1 162 158 983.. 2 545-1,2 Näringslivsfrämjande åtgärder 599 33 28 538.. 1 129 0,9 Konsument- och energirådgivning 57 2 0 54.. 122 23,7 Turistverksamhet 287 88 31 168.. 453 0,6 Gator, vägar och parkering 3 155 1 725 13 1 417 279 7 077-1,9 Parker 372 44 38 290.. 2 322 9,7 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 451 381 0 70.. 862 2,1 Miljö, hälsa och hållbar utveckling 377 46 1 330.. 449 6,2 Alkoholtillstånd m.m. 84 67 0 17.. 15-21,4 Räddningstjänst 515 154 66 295.. 5 250 1,5 Totalförsvar och samhällsskydd 153 8 1 143.. 72 41,2 Summa 8 352 3 711 336 4 305 1 139 20 296 1,0 Kulturverksamhet Stöd till studieorganisationer 4 4 0 0.. 543-2,6 Allmän kulturverksamhet, övrigt 887 109 72 706.. 2 622 7,8 Bibliotek 261 77 11 174.. 3 339 1,9 Musikskola / kulturskola 269 214 1 54.. 1 640 2,2 Summa 1 423 403 84 935 200 8 144 3,5 Fritidsverksamhet Allmän fritidsverksamhet 120 19 26 75.. 2 067 3,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 1 412 672 238 502.. 5 117 5,8 Fritidsgårdar 128 25 15 89.. 1 614 3,9 Summa 1 659 715 279 665 64 8 799 4,8 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Öppen förskola 10 1 0 8.. 233-5,3 Förskola 7 009 2 755 65 4 189.. 30 535 8,0 Familjedaghem 0-12 år 394 281 1 113.. 2 400-5,2 Öppen fritidsverksamhet 17 8 0 10.. 140 8,4 Fritidshem 2 119 1 544 6 570.. 8 309 2,2 Summa 9 551 4 589 72 4 889 4 479 41 617 5,9 Utbildning Förskoleklass 67 3 1 63 32 3 891 5,5 Grundskola 2 867 123 44 2 700 1 894 71 570 4,8 Obligatorisk särskola 124 11 1 112 32 3 928 2,0 Gymnasieskola 1 559 175 72 1 313 511 29 162 6,7 Gymnasiesärskola 104 7 0 97 29 1 805 11,0 Grundläggande vuxenutbildning 98 5 1 92 40 735 2,8 Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb. 2 091 35 4 2 052 1 543 1 719-12,0 Särvux 17 2 0 15 10 154 5,5 Högskoleutbildning 337 10 7 319.. 283 10,0 Svenska för invandrare 78 6 0 72.. 799 3,9 Uppdragsutbildning 409 12 1 396.. 25-28,8 Summa 7 751 389 130 7 232 4 519 114 073 5,0 Primärvård 235 12 0 222.. 138-7,0 Hälso- och sjukvård Gotland 78 50 1 26.. 849 2,8 Färdtjänst/riksfärdtjänst 122 80 0 42.. 1 578 5,3