Preliminära uppgifter från kommunernas resultat- och balansräkning

Transkript

1 OE 24 SM 0401 Kommunernas resultat 2003 Preliminära uppgifter från kommunernas resultat- och balansräkning Statement of accounts for the municipalities Preliminary data from profit/loss statements and balance sheets I korta drag Fortsatt överskott för kommunerna tillsammans Kommunernas resultaträkningar för 2003 visar ett sammanlagt resultat på 1,5 miljarder kronor före extraordinära poster. Detta var en ökning från föregående år med 0,9 miljarder kronor. Ett positivt finansnetto på 3,1 miljarder kronor 2003 ligger bakom resultatökningen för kommunerna. Årets resultat fortsatte däremot att försämras, och var 2,1 miljarder kronor 2003, vilket kan jämföras med 3,0 miljarder kronor 2002 och 11,1 miljarder kronor Sämre resultat för många kommuner Fyra av tio kommuner hade ett underskott Ungefär lika många kommuner hade ett underskott före extraordinära poster 2003 som 2002 och 2000 medan det fanns färre kommuner med underskott Antalet kommuner med ett underskott som var större än minus 500 kronor per invånare har däremot ökat varje år från 2001 medan antalet kommuner med ett överskott på mer än 500 kronor per invånare minskat hade två av tio kommuner ett underskott på mer än 500 kronor per invånare, och drygt var fjärde kommun ett överskott på mer än 500 kronor per invånare. Resultatet för en enskild kommun varierar mellan åren men 20 kommuner har haft ett underskott alla tre åren och tre av tio kommuner ett överskott de senaste tre åren i följd. Kostnaderna för verksamheterna ökade med 18 miljarder kronor Kommunernas verksamhetskostnader var 387,6 miljarder kronor 2003, en ökning med 18 miljarder kronor (5 procent) från Skatteintäkterna har fortsatt att öka Kommunernas intäkter från av kommunalskatter, statsbidrag och verksamhetsintäkter, var 399 miljarder kronor Detta var en ökning med 15,6 miljarder kronor (4 procent) från föregående år. Den största intäkten är skatteintäkter som Alf Pettersson, SCB, tfn , offentlig.ekonomi@scb.se Ingegerd Berggren, SCB, tfn , offentlig.ekonomi@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Offentlig ekonomi OE 24 SM Utkom den 23 mars Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 OE 24 SM 0301 svarar för två tredjedelar av dessa intäkter. Kommunernas skatteintäkter var 269,8 miljarder kronor 2003, en ökning med 13,9 miljarder kronor (5 procent). Minskat stöd från staten Sammanlagt var kommunernas intäkter netto från de generella statsbidrags- och utjämningssystemen enligt resultaträkningens uppställning 39,3 miljarder kronor 2003 vilket är en minskning med 0,9 miljarder jämfört med De generella, invånarrelaterade och åldersrelaterade, statsbidragen på sammanlagt 35,1 miljarder kronor minskade med 1,4 miljarder. Bland bidragen från staten finns också tillfälliga sysselsättningsstöd och övriga bidrag, som inte är direkt riktade till någon speciell verksamhet. Sådana bidrag ökade med en halv miljard och uppgick till 3,5 miljarder kronor Uppgifter för enskilda kommuner finns på nätet Resultaten är hämtade från kommunernas resultat- och balansräkningar som samlats in och sammanställts av Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgifterna från varje kommun finns tillgängliga på SCB:s webbplats på Internet under adressen asp

3 SCB 3 OE 24 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Fyra av tio kommuner hade ett underskott Stor skillnad mellan landets kommuner 4 Fortsatt överskott för kommunerna tillsammans 5 Ett positivt finansnetto skapar överskottet 5 Årets resultat fortsätter att försämras 5 Kostnaderna för kommunernas verksamhet ökade med 18 miljarder kronor 5 Verksamhetsintäkterna ökade i långsammare takt 6 Skatteintäkterna ökade mest 6 Minskat stöd från staten 6 Oförändrad soliditet 7 Anläggningstillgångarna ökar omsättningstillgångarna minskar 8 Tabeller 9 Teckenförklaring 9 1. Resultaträkning för kommuner , miljarder kronor 9 2. Balansräkning för kommuner , miljarder kronor 9 Fakta om statistiken 10 Detta omfattar statistiken 10 Definitioner och förklaringar 10 Resultaträkning 10 Balansräkning 10 Så görs statistiken 11 Statistikens tillförlitlighet 11 Bra att veta 11 Annan statistik 11 In English 13 Summary 13 List of tables 13 List of terms 14

4 SCB 4 OE 24 SM 0301 Statistiken med kommentarer Fyra av tio kommuner hade ett underskott 2003 Fyra av tio kommuner redovisade ett underskott 2003 när man ser till resultatet före extraordinära poster 1. I resultatet före extraordinära poster ingår skatteintäkter och finansnetto. Andel kommuner efter resultatnivå Resultat före extraordinära poster. Procent kr/inv. eller mer kr/inv kr/inv. 500 kr/inv. eller mer Lika många kommuner, omkring 115 kommuner, hade ett underskott före extraordinära poster 2003 som 2002 och 2000 medan det var färre kommuner med underskott Antalet kommuner med ett underskott som var större än minus 500 kronor per invånare har däremot ökat varje år från 2001 medan antalet kommuner med ett överskott på 500 kronor eller mer minskat. Resultatet för en enskild kommun varierar mellan åren men 20 kommuner har haft ett underskott alla tre åren och tre av tio kommuner ett överskott de senaste tre åren i följd. Hälften av kommunerna försämrade sitt resultat före extraordinära poster från 2002 till 2003, och hälften förbättrade resultatet. Det var dock vanligare bland kommuner som hade ett överskott 2002 att försämra sitt resultat till 2003 och 58 av dessa kommuner gick dessutom från ett överskott till ett underskott. Bland kommunerna med ett underskott 2002 hade de flesta kommunerna istället förbättrat sitt resultat till 2003, dock hade endast 57 kommuner kunnat byta ett underskott till ett överskott Stor skillnad mellan landets kommuner Ett negativt resultat var vanligare bland landsbygdskommuner och glesbygdkommuner. Sex av tio av landsbygdskommunerna och drygt hälften av glesbygdskommunerna hade ett underskott före extraordinära poster 2003, medan endast 20 procent av förortskommunerna hade ett negativt resultat. Däremot finns det inget tydligt statistiskt samband mellan kommunernas storlek och dess resultat. Kostnader, intäkter och resultat för enskilda kommuner finns tillgängliga på SCB:s webbplats på Internet asp 1 Eftersom årets resultat också omfattar extraordinära poster, det vill säga poster som inte förekommer varje år, är det resultatet före extraordinära poster som bäst beskriver kommunens löpande verksamhet.

5 SCB 5 OE 24 SM 0301 Fortsatt överskott för kommunerna tillsammans Kommunernas resultaträkningar för 2003 visar ett sammanlagt resultat på 1,5 miljarder kronor före extraordinära poster. Ett år tidigare var resultatet 0,6 miljarder kronor vilket innebär att det sammanlagda resultatet för kommunerna ökade med 0,9 miljarder kronor. Kommunernas resultat Miljoner kronor, löpande priser Resultat före ex traordinära poster Årets resultat Ett positivt finansnetto skapar överskottet Ökningen mellan 2002 och 2003 beror till största delen på att finansnettot har gått från 0,2 miljarder till + 3,1 miljarder kronor. Finansnettot beräknas som finansiella kostnader minus finansiella intäkter. I bokslutet 2002 redovisades som finansiell kostnad 1,7 miljarder kronor som värdeminskning (nedskrivning) av finansiella anläggningstillgångar. I 2003 års bokslut återförs 1,1 miljarder av dessa nedskrivningar som finansiell intäkt vilket gör att finansnettot blir bättre. Nedskrivningarna 2002 och återföringen av nedskrivningarna 2003 av de finansiella anläggningstillgångarna beror på de kraftiga svängningarna på börsen som skett de senaste åren. Årets resultat fortsätter att försämras Årets resultat, som inkluderar extraordinära poster fortsätter att försämras, och var 2,1 miljarder kronor 2003, vilket kan jämföras med 3,0 miljarder kronor 2002 och 11,1 miljarder kronor Från 2001 har nettot från de extraordinära posterna minskat, vilket försämrar årets resultat. Nettot från de extraordinära posterna var 0,6 miljarder kronor 2003, jämfört med 2,5 miljarder kronor De extraordinära intäkterna, till exempel försäljning av aktier, anläggningstillgångar och liknande, minskade med 3,7 miljarder kronor från 2002 till 2003, medan de extraordinära kostnaderna endast minskade med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för kommunernas verksamhet ökade med 18 miljarder kronor Kommunernas kostnader för verksamheten var 387,6 miljarder kronor De sammanlagda kostnaderna för kommunerna hade ökat med 18 miljarder kronor, 5 procent, i löpande priser, jämfört med 2002 då motsvarande kostnad var 369,8 miljarder kronor. I kostnaden ingår alla externa kostnader för drift av den kommunala verksamheten, som till exempel kostnaderna för löner, lokaler, köp av varor och tjänster och entreprenader. Kommunernas kostnader för avskrivningar var drygt 13 miljarder kronor, vilket var i stort sett samma som tidigare år.

6 SCB 6 OE 24 SM 0301 Verksamhetsintäkterna ökade i långsammare takt Kommunernas intäkter från verksamheterna var 89,9 miljarder kronor 2003, en ökning med 2,6 miljarder kronor (3 procent) från Verksamhetens intäkter kommer främst från taxor och avgifter, försäljning av verksamhet, hyror och arrenden samt bidrag. I posten bidrag ingår specialdestinerade driftbidrag (riktade bidrag) från staten, varav de största är bidraget till kommuner som infört maxtaxa i barnomsorgen (3,4 miljarder kronor) och bidraget för personalförstärkning i skolan (2,5 miljarder kronor). De specialdestinerade bidragen ska komma en uttalad verksamhet i kommunen tillgodo, till skillnad mot de generella bidragen. Kommunernas intäkter , miljarder kronor Verksamhetens intäkter 78,3 82,5 87,3 89,9 Skatteintäkter 226,0 243,4 255,9 269,8 Därav Allmän kommunalskatt 220,9 235,5 251,1 270,7 Slutavräkning för år T inkl.just av slutavr. år T-1 3,8 6,7 3,5-1,8 Mellankommunal kostnadsutjämning 0,1 0,2 0,3 0,0 "200-kronan" för år T inkl. justering för år T-1 1,2 1,1 1,0 0,9 Generella statsbidrag och utjämning netto 41,3 39,4 40,2 39,3 Summa intäkter 345,6 365,3 383,4 399,0 Intäkter från verksamheterna kan endast finansiera en mindre del av kommunernas kostnader. Resterande del ska finansieras av skatter och intäkter från statsbidrags- och utjämningssystemen. Kommunernas sammanlagda intäkter av kommunalskatter, statsbidrag och övriga bidrag samt verksamhetsintäkter var 399 miljarder kronor 2003, vilket var 15,6 miljarder kronor mer än Detta är en intäktsökning på 4 procent från 2002 till 2003, vilket innebär att ökningen av dessa intäkter är något lägre än kostnadsökningen. Skatteintäkterna ökade mest Kommunernas skatteintäkter, efter att hänsyn tagits till slutavräkningar från föregående år, var 269,8 miljarder kronor Detta var 14 miljarder kronor mer än året före. Därmed utgjordes två tredjedelar av kommunernas sammanlagda intäkter av skatteintäkter, vilket var en något större andel än föregående år. Kommunernas intäkter från kommunalskatten var 270,7 miljarder kronor 2003, vilket var en ökning med 19,6 miljarder kronor från 2002 då kommunalskatten gav en intäkt på 251,1 miljarder kronor. I huvudsak härrör ökningen av skatteintäkterna från den ökning av skatteunderlaget 2 som skett mellan åren. Från 2002 till 2003 var ökningen av skatteunderlaget 6 procent, en ökning som var ungefär lika stor som de två tidigare åren. Även den procentuella andel av skatteunderlaget som tas ut i kommunalskatt, skattesatsen, påverkar kommunernas intäkter av kommunalskatt. Den genomsnittliga skattesatsen för kommunerna 2003 var 20,70 procent, vilket innebar en ökning med 0,17 procentenheter från Variationen mellan olika kommuner är dock stor. (SCB OE18SM0301) Minskat stöd från staten Sammanlagt var kommunernas intäkter från staten genom bidragen från de generella 3 statsbidrags- och utjämningssystemen 39,3 miljarder kronor 2003 vilket var nästan en miljard kronor mindre än Skatteunderlaget utgörs av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den kommunala inkomsttaxeringen omfattar enbart fysiska personer och dödsbon. 3 De bidrag som är riktade till en viss kommunal verksamhet ingår inte i det generella stödet från staten utan redovisas under verksamhetens intäkter.

7 SCB 7 OE 24 SM 0301 Statsbidrag netto enligt kommunernas resultaträkning, miljoner kronor Redovisningspost/år Generella statsbidrag, invånarrelaterade Generella statsbidrag, åldersrelaterade Skattekostnader Utjämningsbidrag Utjämningsavgift Införandetillägg Införandeavdrag Nivåjustering Tillfälligt sysselsättningsstöd, generellt Tillfälligt sysselsättningsstöd, nyanställningsstöd Bidrag för befolkningsminskning Övrigt Statsbidrag netto Lägre generella statsbidrag men inga skattekostnader De generella statsbidragen (invånarrelaterat respektive åldersrelaterat) till kommunerna var 35,1 miljarder kronor 2003, en minskning med 23,5 miljarder kronor från Denna kraftiga minskning av de generella statsbidragen beror på en förändring av kommunkontosystemet, vilket kompenserar kommunerna för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Tidigare finansierades systemet genom att kommunerna betalade avgifter till systemet vilket redovisades som en skattekostnad, avsedda att täcka uttagen från kommunkontosystemet. Från och med 2003 avskaffas kommunernas avgifter till systemet och uttagen sker från statsbudgeten. Det generella statsbidragets invånarrelaterade del minskades 2003 med anledning av detta. Kommunerna finansierar själva utjämningssystemen Kostnads- och inkomstutjämningssystemen har till syfte att kompensera för sådana skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan kommunerna som beror på strukturella och befolkningsmässiga olikheter. Totalt omfördelas cirka 21 miljarder kronor i utjämningssystemen varav 14,1 miljarder kronor i inkomstutjämningen och 5,2 miljarder kronor i kostnadsutjämningen. Systemen är i princip självfinansierade, vilket innebär att de avgifter vissa kommuner betalar in till systemen bekostar de bidrag andra kommuner erhåller. För att minska effekterna för enskilda kommuner av systemändringar 4 finns också särskilda övergångsregler. För att finansiera detta görs en så kallad nivåjustering, vilket innebär ett generellt avdrag i kronor per invånare från samtliga kommuner. (SCB OE26SM0301). Tillfälliga stöd från staten ökar Övriga bidrag från staten till kommunerna, bland annat tillfälliga stöd för sysselsättning och bidrag med anledning av befolkningsminskning, var sammanlagt 3,4 miljarder kronor Detta är en fortsättning på den ökning av tillfälliga bidrag från staten som började året före. Oförändrad soliditet Soliditeten, förhållandet mellan eget kapital och tillgångar, som är ett uttryck för kommunernas betalningsförmåga på lång sikt uppgick till 53 procent för kommunerna Soliditeten har därmed legat på ungefär samma nivå de fem senaste åren. 4 Den senaste systemförändringen skedde För närvarande förbereds en proposition om förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemen som utgår från förslag från utjämningskommittén i SOU 2003:88, Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn.

8 SCB 8 OE 24 SM 0301 Anläggningstillgångarna ökar omsättningstillgångarna minskar Summan av kommunernas tillgångar var 449,0 miljarder kronor 2003 vilket var en ökning med 11,2 miljarder kronor (i löpande priser 3 procent) från Den största delen av tillgångarna utgjordes av anläggningstillgångar. De materiella anläggningstillgångarna (inklusive immateriella anläggningstillgångar) uppgick till 244,0 miljarder kronor 2003, vilket var 5,2 miljarder kronor mer än De finansiella anläggningstillgångarna till 129,3 miljarder kronor, en ökning med 10,6 miljarder från året före. Omsättningstillgångarna uppgick till 75,7 miljarder kronor 2003 vilket är en minskning med 4,3 miljarder från Kommunernas skulder fortsätter att öka Kommunernas sammanlagda skulder och avsättningar ökade med 9,4 miljarder kronor under 2003 och uppgick den 31 december 2003 till 210,8 miljarder kronor. Detta var en fortsättning på kommunernas ökande sammanlagda skulder som började 2001 då skulderna uppgick till 187,1 miljarder kronor, ett skuldbelopp som var i stort detsamma som Skulderna 2003 utgjordes till största delen av långfristiga skulder på 108,1 miljarder kronor och av kortfristiga skulder på 85,4 miljarder kronor.

9 SCB 9 OE 24 SM 0301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Resultaträkning för kommuner , miljarder kronor 1. Profit and loss account for municipalities , SEK billions Verksamhetens intäkter 77,7 78,3 82,5 87,3 89,9 Verksamhetens kostnader -318,8-328,9-349,4-369,8-387,6 Avskrivningar -12,6-12,9-12,4-12,8-13,1 Verksamhetens nettokostnader -253,7-263,4-279,4-295,3-310,8 Skatteintäkter 211,2 226,0 243,3 255,9 269,9 Generella statsbidrag/utjämningsbidrag 43,1 41,3 39,4 40,2 39,3 Finansiella intäkter 8,0 8,8 9,2 10,3 11,3 Därav återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar 1,1 Finansiella kostnader -7,7-7,5-7,9-10,5-8,2 Därav nedskrivning/värdeminskning av finansiella tillgångar ,7.. Resultat före extraordinära poster 0,9 5,2 4,7 0,6 1,5 Extraordinära intäkter 12,9 7,4 11,0 5,7 2,0 Extraordinära kostnader -7,6-3,9-4,7-3,2-1,4 Årets resultat 6,2 8,7 11,1 3,0 2,1 2. Balansräkning för kommuner , miljarder kronor 2. Balance sheet for municipalities , SEK billions Materiella inkl. immateriella anläggningstillg. 228,8 223,1 229,3 238,8 244,0 Finansiella anläggningstillgångar 95,7 103,9 108,4 118,7 129,3 Omsättningstillgångar 61,8 77,7 83,3 80,3 75,7 Summa tillgångar 386,3 404,7 421,0 437,8 449,0 Eget kapital 210,1 216,8 233,9 236,4 238,1 Avsättningar för pensioner 13,1 7,1 6,9 7,3 7,8 Avsättning löneskatt. 1,3 1,3 1,7 1,4 Andra avsättningar 8,3 3,8 5,3 7,5 8,1 Långfristiga skulder 91,2 87,9 89,2 97,8 108,1 Kortfristiga skulder 63,5 87,8 84,4 87,1 85,4 Därav upplupen löneskatt, individuell del. 3,2 2,3 1,6 1,9 upplupen pensionsk., individuell del. 12,6 5,4 6,0 6,1 Summa skulder och avsättningar 176,2 187,9 187,1 201,4 210,8

10 SCB 10 OE 24 SM 0301 Fakta om statistiken Statistiska centralbyrån (SCB) har sedan 1996 sammanställt preliminära bokslutsuppgifter för kommunerna. Uppgifterna avser kommunernas resultatoch balansräkning och används i arbetet med vårpropositionen och för kommunvisa jämförelser. Uppgifter för varje kommun finns tillgängliga på Internet under adressen asp Detta omfattar statistiken Statistiken avser samtliga kommuner och deras senaste preliminära bokslut. Redovisningen sker på riksnivå i miljarder kronor och på kommunnivå som nyckeltal i kronor/invånare. I nyckeltalen för Gotlands kommun har SCB justerat bort de 35 procent av variabelvärdena som anses motsvara landstingsverksamheten. På Gotland ansvarar kommunen nämligen själv för sådan verksamhet som i övriga kommuner är landstingets ansvarsområde. Definitioner och förklaringar Resultat- och balansräkningen följer kontoplanen Kommun-Bas02 som bygger på den kommunala redovisnings lagen. Resultaträkning I resultaträkningen redovisar kommunen sitt ekonomiska resultat för den löpande verksamheten. De resultatnivåer som ingår är verksamhetens nettokostnader, resultat efter skatteintäkter och finansnetto samt årets resultat. Skatteintäkter I SCB:s redovisning av skatteintäkter förtrycks allmän kommunalskatt för 2003, prognostiserad slutavräkning för 2003 och definitiv justering av slutavräkning för Dessutom ingår 200-kronan för år 2003 inkl. justering för Kommunen uppger mellankommunal och inomregional utjämning. Generella statsbidrag/utjämningsbidrag I generella statsbidrag/utjämningsbidrag ingår inkomst- och kostnadsutjämning och generella statsbidrag. Dessa och Tillfälligt sysselsättningsstöd, generell del samt statsbidrag för befolkningsminskning förtrycks i undersökningen. Kommunen uppger ev. bidrag från kommundelegationen samt tillfälligt sysselsättningsstöd, nyanställningsstöd Avgiften till kommunkontosystemet (Skattekostnaden) har upphört Pensionskostnader Från och med 1998 redovisas pensionskostnaderna enligt den s.k. blandade modellen. Kostnader för den individuella delen av pensioner samt löneskatten på pensioner redovisas i Räkenskapssammandraget (RS). De resultat som redovisas av SCB kan i vissa fall avvika från de resultat som en kommun redovisat i sina bokslut. Skillnaden beror främst på att kommunen valt att periodisera och beräkna slutavräkningarna av kommunalskatt på annat sätt än vad Rådet för kommunal redovisning rekommenderar. SCB har följt rådets rekommendationer. Balansräkning I balansräkningen sammanställs kommunernas tillgångar och skulder och avsättningar vid årets slut.

11 SCB 11 OE 24 SM 0301 Det egna kapitalet motsvarar skillnaden mellan kommunens samtliga tillgångar och skulder inklusive avsättningar. Under avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas kommunens pensionsskuld enligt den s.k. blandade modellen, i vissa fall även individuell del, samt andra pensionsliknande skulder, som t.ex. garantipensioner. Långfristiga skulder är skulder som förfaller till betalning senare än ett år från boksluts dagen medan kortfristiga skulder förfaller inom ett år från boksluts dagen. Upplupen löneskatt individuell del, och upplupen pensionskostnad, individuell del, räknas till kortfristiga skulder. Dessa förfaller i mars månad efter bokslutsåret. Soliditet definieras som eget kapital dividerat med summa tillgångar. Så görs statistiken Uppgifterna samlas in årligen från alla kommuner på en elektronisk blankett via Internet. De inkomna uppgifterna granskas, och vid behov kontaktar SCB uppgiftslämnarna för att få förklaringar och upprättningar. Kommunerna har, före offentliggörandet, via Internet tillgång till sina och andra kommuners resultat i form av nyckeltal. Kommunerna är skyldiga att lämna denna statistik enligt författning SCB-FS 2004:4, Statistiska centralbyråns föreskrifter om uppgifter till statistik om kommunernas årliga bokslut. Statistikens tillförlitlighet Redovisningen är fortfarande preliminär eftersom den politiska behandlingen i alla kommuner ännu inte är klar. De förändringar som kommer att göras torde dock erfarenhetsmässigt bli av mindre omfattning. Samtliga 290 kommuner finns med i redovisningen för Uppgifterna för är definitiva och avser samtliga kommuner. Bra att veta När ett värde har markerats med punkter [..] i tabellerna betyder detta antingen att uppgift saknas eller att värdet är för osäkert för att redovisas. Uppgifter rörande statsbidrags- och utjämningssystemet publiceras i statistiskt meddelande, OE 26 SM 0301 och uppgifter om kommunalskatterna, skattesatser och skatteunderlag, i statistiskt meddelande, OE 18 SM Uppgifterna finns också i SSD, se ämnesområde offentlig ekonomi. Annan statistik Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, De definitiva uppgifterna från kommunernas resultat- och balansräkning publiceras även i publikationerna Den offentliga sektorn. Bokslut för verksamhetsåret 2003 (SCB) på riksnivå samt som nyckeltal på kommunnivå i Vad kostar verksamheten i Din kommun? (Svenska kommunförbundet och SCB) samt i Årsbok för Sveriges kommuner (SCB). Ekonomiska nyckeltal publiceras också i Kommundatabasen,

12 SCB 12 OE 24 SM 0301 De definitiva uppgifterna kommer även att finnas redovisade i Sveriges statistiska databaser (SSD) i början av september 2004 samt, tillsammans med uppgifter från kommunernas driftredovisning m.m., i ett statistiskt meddelande, OE 25 SM 0401, i september. Dessa finns på SCB:s webbplats, Primärmaterial och specialbearbetningar Detta är preliminärt material som kommer att ersättas med definitiva uppgifter. Specialbearbetningar görs ej på det preliminära materialet men kan efter publiceringen av definitiva uppgifter i SSD utföras efter kontakt med enheten offentlig ekonomi, mailto:offentlig.ekonomi@scb.se

13 SCB 13 OE 24 SM 0301 In English Summary The municipalities had costs for operations in 2003 of SEK 387,6 billion, which is SEK 18 billion, 5 per cent, more than the year before. From 2001 to 2002 this increase was 6 per cent. Municipal income, in the form of tax revenues, government grants and revenues from operations, was SEK 399,0 billion, an increase by a total of 4 per cent from the 2002 level. The increase the year before was 6 per cent. The municipalities recorded a profit before extraordinary items of SEK 1,5 billion. That profit was SEK 0,6 billion, in 2002 and SEK 4,7 billion in In 2003, tax revenues came to SEK 269,9 billion while general government grants and equalisation grants amounted to SEK 39,3 billion. The revenues from operations was SEK 89,9 billion in In 2003, just 60 per cent of the municipalities had a positive result. The number of municipalities with a positive result were about the same as the year before. The equity and debt ratios vary widely from one municipality to another. According to the balance sheet, the municipalities have an equity ratio of 53 per cent, which is virtually the same as previous years. This is shown by the preliminary profit/loss statements and balance sheets compiled by Statistics Sweden. Data on the individual municipalities is available on our website, while the present report gives an overall picture of municipal finances as a whole. List of tables Explanation of symbols 9 1. Profit and loss account for municipalities , SEK billions 9 2. Balance sheet for municipalities , SEK billions 9

14 SCB 14 OE 24 SM 0301 List of terms Andra avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avskrivningar Eget kapital Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella tillgångar Generella statsbidrag/utjämningsbidrag Materiella, inkl immateriella tillgångar Omsättningstillgångar Pensionsförpliktelser som inte upptagits i balansräkningen Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Resultat före extraordinära kostnader/- intäkter Skatteintäkter Soliditet Summa kortfristiga skulder Summa långfristiga skulder Summa skulder Summa tillgångar Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav förändrad pensionsavsättning Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Other provisions Provisions for pensions and similar commitments Depreciation Equity Extraordinary income Extraordinary expenses Financial income Financial costs Financial assets Government grants, incl. equalisation grants Tangible and non-tangible assets Current assets Pension commitments not accounted for in balance sheet Profit/loss after tax revenues and net financial income/costs Profit/loss before extraordinary expenses/incomes Tax revenues Equity ratio Total current liabilities Total long-term liabilities Total liabilities Total assets Total revenue from operations Total costs for operations of which changes in pension provisions Total net current costs Net profit/loss for the year