Byggherren ansvarar för fuktsäkerheten

Byggherren ansvarar för fuktsäkerheten Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, har skapat ett sammanhängande system som identifierar nödvändiga aktiviteter för att säkerställa en god fuktsäkerhet i ny- och ombyggnad. Utgångspunkten är att beställaren skall ställa kraven, styra och slutligen verifiera att det byggda inte kommer att leda till fuktrelaterade problem. Foto Torrt bygge??? Bygge med tak Systemet för fuktsäkerhet i byggandet redovisas i SP rapport 2003:09 Byggherrens krav, styrning och verifiering för fuktsäker byggnad. Om systematiken som rapporten anger tillämpas vid projektering, byggande och förvaltning borde fuktrelaterade problem bli betydligt färre än idag. Kunskaperna finns Innan tillkomsten av den nya plan och bygglagen låg mycket av ansvaret för kontroll av att gällande byggregler följdes på samhället, i form av byggnadsnämndernas byggnadsinspektörer. Nu vilar ansvaret helt och hållet på byggherrarna, dvs. på den part i byggprocessen som oftast har minst kunskaper om byggande. De vet vad de vill ha men inte hur det skall gå till att åstadkomma detta i praktiken. Således anlitar byggherrarna konsulter och entreprenörer, som skall se till att de får ett hus som uppfyller krav och behov både funktionsmässigt och byggnadstekniskt. Två av tre byggherrar litar, enligt SPs rapport, på att de anlitade aktörerna självklart tar hänsyn till fuktproblemen och tar därför inte upp detta som en särskild fråga vid upphandlingen. Konsekvensen blir inte sällan att frågan ramlar mellan stolarna och det nybyggda eller ombyggda huset blir ett sjukt hus. Kunskaperna för att undvika detta finns men brister i kravställande, samordning, information och uppföljning gör att de inte kommer till användning i tillräcklig utsträckning. Ett sammanhållet system Efter att ha undersökt hur fuktfrågorna hanteras, eller inte hanteras eller hanteras på fel sätt i byggande och förvaltning utvecklade SP ett sammanhängande system, baserat på 10 checklistor och hjälpmedel, som om det tilläm- 17

pas borde leda mot målet att åstadkomma byggnader utan skadlig fukt. Den grundläggande tanken bakom systemet för byggherrens styrning mot en fuktsäker byggnad kan sammanfattas i fyra punkter: 1. Ställ tydliga krav baserade på den risknivå som kan accepteras. 2. Tydliggör hur ansvaret för fuktsäkerheten fördelas på projektörer, entreprenörer m.fl. Dessa skall verifiera (t.ex. genom mätning) och signera att byggherrens preciserade krav är uppfyllda. 3. Kontrollera att upphandlade konsulter och entreprenörer har tillräcklig kompetens eller att de anlitar specialister som har den nödvändiga kompetensen. 4. Kontrollera att projektörens och entreprenörens verifieringar och mätningar är signerade av ansvarig person. Genomför egna stickprovskontroller och mätningar. Genom att ansätta dessa fyra grundkrav på olika skeden i bygg- och förvaltningsprocesserna har SP kommit fram till en generell checklista för byggherrens styrning mot fuktsäkert byggande. Checklistan bör fungera oberoende av den entreprenadform som väljs. Det är en fördel om de olika arbetsuppgifterna i fuktstyrningen infogas i den normala kvalitets- eller miljöledningsplanen för projektet, så att antalet handlingar reduceras. Detaljer om vilka åtgärder som Byggherren bör vidta finns i de tio ovan nämna mycket matnyttiga bilagorna. Checklista för styrning mot fuktsäkerhet Projektstartskedet Ansvarsfördelning Klargör för byggherreombudet eller projektledaren att han har ansvaret för att de uppgifter som framgår av checklistan blir genomförda. Vid behov kan projektledaren behöva stöd av en specialist. Byggherreombudet/projektledaren ansvarar således t.ex. för att fuktsäkerhetskraven i checklistan framgår av det förfrågningsunderlag som ligger till grund för upphandling av projektörer och entreprenörer och att de binds vid dessa kontraktsmässigt. I bilaga 2 Fuktsäkerhetsprogram finns utrymme för att fastställa vem som ansvarar för vad. Byggherrens val av risknivå I bilaga 1 Val av acceptabel nivå för fuktrisker identifieras tre säkerhetsnivåer där nivå 1 motsvarar liten risk för fuktskada och 3 större risk för fuktskada. Där diskuteras val av åtgärder, säkerhetsmarginaler etc, som har betydelse för fuktsäkerheten och vilka konsekvenser dessa val får när det gäller initialkostnader och tidsåtgång. Med utgångspunkt från projektets fuktkänslighet kan man där välja en acceptabel risknivå. Kravformulering för fuktsäkerhet Med utgångspunkt från vald risknivå kan Byggherren med hjälp av förslag till kravformuleringar precisera sitt projektspecifika Fuktsäkerhetsprogram. Kraven är indelade i fyra avdelningar: Tekniska krav och krav på material (Bilaga 2). Krav på projektering Krav på Byggande Krav på Förvaltning Vi återkommer till detta underrubriken Fuktsäkerhetsprogram. Projekteringsskedet Krav på konsulter Kraven på konsulterna återfinns dels i Fuktsäkerhetsprogrammet dels i en checklista för kontraktsgenomgång. (Bilaga 10). I denna checklista koncentreras intresset kring kompetensfrågor, referensobjekt, organisation, metodik för fuktdimensionering, interna rutiner för kvalitetssäkring bl.a. med uppgift om hur avvikelserapporter hanteras och hur information sprids inom projekteringsföretaget och mellan projektör och entreprenör. Tidig identifiering av fuktrisker Projektören skall genomföra en tidig identifiering av fuktrisker i projektet och informera beställaren om dessa. Uppföljning av att fuktsäkerhetskraven uppfyllts Byggherren kontrollerar att alla uppgifter enligt Fuktsäkerhetsprogrammet är uppfyllda, genom att kontrollera att alla kvalitetsdokument är signerade av den ansvarige och gör om han så önskar egna stickprovskontroller. Projektörens uppgifter till entreprenörens Fuktplan Byggherren kontrollerar att alla fuktrelaterade uppgifter från projekteringsfasen överlämnas till entreprenören så att han kan ta in dem i sin fuktplan inför byggskedet. Byggskedet Byggherrens krav på fuktsäkerhet vid upphandling av entreprenör Kraven i Fuktsäkerhetsprogrammet skall ingå som en del av förfrågningsunderlaget, och 18

även finnas med i ett eventuellt anbudsformulär. I upphandlingsföreskrifterna bör man ange att i anbudsvärderingen kommer anbudslämnarens kompetens och rutiner för fuktsäkring värderas. Inför kontraktsskrivning görs genomgång med entreprenören i vanlig ordning och vid denna går man också igenom anbudsgivarens anbud med avseende på fuktsäkerhet för att säkerställa rätt kompetens, rätt resurser och rätt rutiner. Entreprenörens fuktplan Entreprenören skall senast 3 veckor efter byggstart redovisa sin fuktplan (Bilaga 4) för projektet. Byggherren granskar denna och gör de påpekanden han önskar för att slutligen godkänna den. Byggherrens uppföljning under byggskedet. Byggherren går igenom alla kvalitetsdokument med bäring på fukt och dokumentation från fuktmätningar och provtagningar. Dessutom görs lämpligen ett antal stickprovsmässiga besök på arbetsplatsen, under vilka allmänna förhållanden kontrolleras, t ex med avseende på lagring av material, egenkontrollens genomförande, att kalibrerade mätinstrument används och att man mäter på rätt mätdjup. För att ytterligare säkerställa att kraven är uppfyllda kan byggherren genomföra stickprovsmässiga mätningar och provtagningar. Eventuella avvikelser från rätt utförande dokumenteras (om de inte kan rättas till) och överlämnas till förvaltningsskedet för observation och uppföljning. Byggherrens övervakning av information från byggskedet till förvaltningsskedet.. Uppgifter av betydelse för förvaltningen skall sammanställas av entreprenören för att överlämnas till förvaltningen. Det kan gälla instruktioner för städning, rengöring och underhåll av ytmaterial både invändigt och utvändigt. Detaljer som har fuktkritisk betydelse skall pekas ut och andra från fuktsynpunkt väsentliga uppgifter från byggskedet skall redovisas. Den mera generella uppföljningen av fukttillstånd överlämnas till förvaltarna att planera och utföra. Förvaltningsskedet Krav och rutiner Förvaltarna ska utarbeta rutiner för att med utgångspunkt i kraven säkerställa en fuktsäker förvaltning. Redan i Fuktsäkerhetsprogrammet finns kraven på de aktiviteter som skall genomföras i förvaltningsskedet. En drift-och underhållsplan upprättas normalt alltid då en byggnad går in i förvaltningsskedet. Planen skall givetvis även omfatta fuktrelaterade frågor. En särskild checklista för detta finns i SPs rapport (Bilaga 7). Den omfattar t.ex. bevakning av de riskkonstruktioner som påpekas i projektörens och entreprenörens information från sina arbeten, kontroll av tänkbara läckageställen utvändigt och invändigt, kontroll av takavvattningens funktion, och kontroll av kritiska konstruktioner av typen kryprumsgrunder, ventilerade vindar, vattenförande rörstråk, schakt, dränering m.m. Byggherrens bör följa upp byggskedet med bla. stickprovsmässiga arbetsplatsbesök för kontroll av t.ex. lagring av material, egenkontroller och mätningar. 19

Fastighetsägarens uppföljning Fastighetsägaren följer årligen upp förvaltningens rutiner för fuktsäker förvaltning, t ex genom indikationer från felrapportering. Vart femte år bör man göra fuktindikeringar (Bilaga 8), speciellt på de ställen som utpekas i avvikelserapportering från projekterings- och byggskedena. Före garantitidens utgång bör en fuktindikering göras, återigen med tyngdpunkt på de ställen som varit föremål för avvikelserapportering, under mattor och på ställen där det finns indikationer på emissioner. Erfarenhetsåterföring Erfarenheter från förvaltningen återförs till byggherreorganisationen för att om möjligt undvika fel och förbättra konstruktioner, materialval etc. Fuktsäkerhetsprogram I bilaga 2 till rapporten ges ett förslag till Byggherrens fuktsäkerhetsprogram. Detta dokument är navet i byggherrens kravställande kring fuktfrågorna. I nio andra bilagor ges kompletterande information om andra viktiga frågor, se under rubriken Bilagorna. Fuktsäkerhetsprogrammet är, som vi tidigare har nämnt, uppdelat i fyra huvudavsnitt, där vart och ett ger exempel på krav som kan ställas relaterat till den risknivå som valts. För förvaltningsskedet upprättas en särskild checklista med bevakning av riskkonstruktioner. Det kan handla om kontroll av tänkbara läckageställen, takavvattning och rörstråk. Tekniska krav och krav på material I denna avdelning ställs krav på material som ska byggas in och på vissa tekniska funktioner som ska uppfyllas. Kraven på material ges för mikrobiell påväxt på byggnadsmaterial, trä, gips och träbaserade skivor och golvmaterial. Ett exempel: För trä gäller i den högsta säkerhetsnivån att fuktkvoten måste vara lägre än 0,16 kg/kg både under byggtiden och bruksskedet, i mellannivån får fuktkvoten vara 0,2 kg/kg under byggtiden men 0,16 kg/kg i bruksskedet och i den lägsta säkerhetsnivån accepteras 0,2 kg/kg under byggtiden och 0,18kg/kg i bruksskedet. Kraven på tekniska funktioner ges för lufttäthet, tryckskillnad och fukttillskott inomhus. Ett exempel: För tryckskillnad gäller i den högsta säkerhetsnivån att undertrycket skall skapas med hjälp av ventilationen, i mellannivån kan invändigt övertryck accepteras om fukttillskottet är lågt och i den lägsta säkerhetsnivån kan längre perioder med invändigt övertryck accepteras. I kravlistan finns också uppgift om konsekvenser av att ett visst krav inte uppfylls. Om det t.ex. finns mikrobiell påväxt på material så skall det bytas ut. Vad som skall bytas ut framgår av vald fuktsäkerhetsnivå. Program- och projekteringsskede aktiviteter. I denna avdelning ställs krav på aktiviteter som skall genomföras i projekteringen och vem som är ansvarig för dessa. Aktivitetslistan inleds med att projektörens kompetens och resurser skall säkerställas och att denne får erforderlig information om de fuktrelaterade krav som ställs. Projektören förutsätts i tidiga skeden identifiera tänkbara riskkonstruktioner och i samråd med byggherren försöka undvika dessa. Utgångspunkten är att den risknivå som beställaren begärt skall underskridas. Projektören skall med fuktdimensionering visa att materialens kritiska fuktnivå (inklusive säkerhetsmarginaler) inte överskrids. Hur fuktdimensioneringen kan genomföras visas i en omfattande bilaga. (Bilaga 3) En utomstående expert skall fuktgranska samtliga ritningar och andra handlingar. Perspektivet bör inte enbart vara detaljer utan även en övergripande diskussion om val av lösningar, naturligtvis i syfte att undvika riskkonstruktioner. Fuktfrågorna skall vara en stående dagordningspunkt på projekteringsmöten. Tidplanen skall ifrågasättas, med hänsyn till frågan om den innehåller tillräcklig tid för att göra ett fuktsäkert jobb. Projektören skall lämna alla uppgifter som behövs för entreprenörens fuktplan, t ex 20

fuktkritiska detaljer och byggmoment och fuktrisker att bevaka i byggskedet. Dessa uppgifter skall ingå i förfrågningsunderlaget Byggskedet aktiviteter I denna avdelning ställs krav på aktiviteter i byggskedet och vem som ansvarar för vad. Även i detta fall inleds aktivitetslistan med uppgifter om kontroll av kompetens och resurser. Entreprenören måste i tidigt skede kontrollera att erforderliga fuktsäkerhetsåtgärder kan genomföras inom ramen för tidplanen Entreprenören redovisar för byggherren sina rutiner och plan för fuktskyddet. Byggherren väljer med utgångspunkt från sitt val av fuktsäkerhetsnivå typ av väderskydd. I högsta nivån skall det vara ett heltäckande väderskydd, i mellannivån lokala inklädnader och i lägsta nivån inget väderskydd alls. Entreprenören skall granska handlingarna utifrån produktionstekniska utgångspunkter. Ser han behov av justeringar eller ändringar diskuteras detta med projektören och byggherren. Entreprenören skall upprätta en fuktplan för bygget. En checklista för vad en sådan bör innehålla finns som en bilaga i rapporten. All personal hos entreprenören skall innan arbetena påbörjas informeras om vad man måste ta hänsyn till för att fuktsäkerheten skall upprätthållas. Egenkontrollen enligt fuktplanen skall dokumenteras. Om avvikelser uppdagas skall de åtgärder vidtas i enlighet med de konsekvenser som är beslutade i förteckningen över krav på material och funktioner. Fuktfrågorna skall vara en stående dagordningspunkt på byggmötena. Fuktplanen skall kontinuerligt uppdateras, med hänsyn till inträffade händelser od. Materialspecifikationer och andra uppgifter för drift- och underhållsrutiner skall överlämnas till förvaltningen. Materialet skall tas fram i samverkan mellan entreprenör, projektör och förvaltare. Riskkonstruktioner identifieras och rapporteras till förvaltningen. Förvaltningsskede aktiviteter I denna avdelning ställs krav på aktiviteter i förvaltningsskedet och vem som ansvarar för vad. Tidigt identifieras riskkonstruktioner, bl.a. på basis av entreprenörens rapport. Kraven på drift och underhåll anpassas till rikskonstruktionerna och till gjorda materialval.. Detaljer om detta finns i bilaga 7. Genomförda drift- och underhållsåtgärder dokumenteras Vart femte år görs en inventering av ytor, konstruktioner och funktioner för uppföljning av tidigare identifierade fuktrisker och identifiering av nya risker. Bedöm fuktkonsekvenser av ändringar, ombyggnader etc. Felrapportering, särskilt med avseende på fukt, skall dokumenteras och undersökas.. En handlingsplan för agerande vid akuta vattenskador skall upprättas. I denna skrift finns, enligt vår uppfattning, basmaterialet för att åstadkomma ett fuktsäkert byggande. Det bör, också enligt vår uppfattning, integreras med befintliga upphandlingsmallar av typen AF-AMA, de vanliga AMA, Aff, AF för upphandling av konsulter osv. Branschen skulle, t ex inom ramen för Byggsektorns kretsloppsråd, samlas med målet att sjösätta rapportens tankar i det alldagliga arbetet med att ta fram styrande dokument för byggandet. Tar dessutom Byggherrarna sitt ansvar att ställa krav och i praktiken följa upp dem, så skulle fuktproblemen troligen minska påtagligt i omfattning. Källa.: Byggherrens krav, styrning och verifiering för fuktsäker byggnad, Eva Sikander, Jörgen Grantén. SP rapport 2003:09 Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Tio bilagor Kopplade till byggherrens checklista för styrning mot fuktsäkerhet och till Fuktsäkerhetsprogrammet (som i sig är bilaga 2) finns tio bilagor, med mycket matnyttigt innehåll. Bilaga 1, Bilaga 2, Bilaga 3, Bilaga 4, Bilaga 5, Bilaga 6, Bilaga 7, Bilaga 8, Bilaga 9, Bilaga 10, Byggherrens val av acceptabel nivå för fuktrisker, som ger preciseringar i tre säkerhetsnivåer Fuktsäkerhetsprogrammet Projektörens checklista för fuktdimensionering och fuktgranskning, som omfattar en i det närmaste heltäckande förteckning av vad som måste kontrolleras och åtgärdas. Entreprenörens fuktplan för byggskedet, som utgör en utmärkt generell mall för en sådan fuktplan. Entreprenörens mät- och analysmetoder, som talar om hur man ska göra om man vill göra rätt. Byggherrens uppföljning, som i princip säger att han skall kontrollera alla verifikat över att kraven är uppfyllda och göra egna stickprovskontroller. Förvaltningens checklista för drift- och underhållsplan, som omfattar de åtgärder som behöver vidtas för att upprätthålla fuktsäkerheten. Fuktinventering i befintlig byggnad, som beskriver vad man behöver inventera inför t.ex. en garantibesiktning eller en ombyggnad. Förvaltningens beredskapsplan och handlingsplan vid klagomål på innemiljö eller vid vattenskador. Byggherrens checklista för upphandling och kontraktsgenomgång, som innehåller förslag till innehåll i ett anbudsformulär, hur anbudsvärderingen bör göras med avseende på fuktsäkerhet och hur själva kontraktsgenomgången före kontraktsskrivande kan genomföras. Det finns två sådana checklistor en för hur projektören skall upphandlas och en för upphandling av entreprenören. 21