Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Relevanta dokument
Insekter i höstraps i ÖSF-området

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Veckorapport - Linköping vecka 22

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Inventering av cystnematoder i Västergötland

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt

Jordbrukardagar 2017

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Växtinspektionen informerar

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Strategier mot skadegörare i ärter

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växjö möte 4 december 2012

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

HIR Grönsaksbrev. Nr 21 2 juli Aktuellt i fält. Hortosatsning på Borgeby Fältdagar

Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm

Bekämpning av svartpricksjuka

Inspirationskurs IPM. Linköping

Morotsproduktionen i Sverige

BESLUT. Beslut angående ansökan om nöddispens på växtskyddsomrädet för Raptol

Vilka problem har vi med skadedjur på våra golfbanor och vad gör vi åt problemen?

MINERARFLUGOR I VÄXTHUS

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Två såtidpunkter i höstvete

Vad påverkar växtodlingen

RÖDSOTVIRUS I HÖSTSÄD - RISKVÄRDERING OCH EFFEKTER AV VARMARE KLIMAT

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Veckorapporter Kalmar vecka 27 och

Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Bekämpning av insekter i vårsäd

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den januari Sniglarnas utseende

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

Jordbrukardagar 2016

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Rapsbaggen En skadegörare i oljeväxter

Jordbrukardagar 2019

Växtskyddsåret Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

VÄXTSKYDDSÅRET Gotland Småland Öland. Växtskyddscentralen. Ölandsgatan Kalmar

Användning får endast ske med särskild avdriftsreducerad utrustnings som reducerar avdriften med minst 90%.

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Transkript:

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara

Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o Rapsjordloppa o Kålbladstekel o Blåvingad och fyrtandad rapsvivel o Lilla kålflugan

Förväxlingsrisker Rapsjordlo Rapsjordloppa Rapsfjäril Kålbladstekel Åkersnigel

Forts. förväxlingsrisker Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel

Lilla kålfluga en ny skadegörare i våroljeväxter - även av betydelse i höstraps?

Skillnad på loppor och loppor Rapsjordloppa Psylliodes chrysocephala Jordloppor i våroljeväxter Phyllotreta spp.

Rapsjordloppa Fullbildad insekt 4-5 mm lång glänsande blåsvart huvud o ben rödbruna Larv blir ca 7 mm lång gulvit med mörk punktteckning på ryggen mörkt huvud 3 par bukfötter

Rapsjordloppans biologi Inflygning till nysådd höstraps i augusti/september Äggläggning i jorden nära plantorna Äggkläckning efter ca 20 dagar Nykläckta larver äter sig in i plantorna Larver övervintrar i bladskaft och i nedre delen av stjälken Under 3 C avstannar aktiviteten, larverna dör vid ca -12 C Förpuppning i jorden i maj Nya fullbildade rapsjordloppor kläcks i juni Sommarvila

Rapsjordloppa -bekämpningströsklar Riktvärde för gnagskador: mer än ca 10 % uppäten bladyta Larvskador: 50-100 rapsjordloppor/10 dm 2 skålyta i ackumulerad fångst under 3 veckor (tidigare gjordes även avräkning av antalet fullbildade rapsjordloppor nattetid med hjälp av ficklampa)

Exempel på förekomst av rapsjordloppa ett fält i Skåne och ett i Skaraborg under 2015

Bevakning av rapsjordloppor med av hjälp gulskålar i höstraps Område År Antal fält Andel fält över bekämpningströskel, % Skåne 2015 20 60 Skåne 2014 19 84 Östergötland 2015 4 25 Östergötland 2014 4 25 Västergötland 2014 5 0 Västergötland 2015 7 0

Kålbladstekel Fullbildad stekel Liknar en fluga 7-9 mm lång Orangegul bakkropp Svart huvud med mörka antenner

Kålbladstekel

Kålbladstekel - livscykel Två generationer per år Ägg läggs på bladens undersida Nykläckta larver är ca 2 mm långa och ljust grågröna Efter 3-4 veckor 15-17 mm långa med sammetsvart rygg med en ljus strimma på var sida, mycket glupska Provisorisk bekämpningströskel: 1 larv per planta

Kålbladstekel i två fält 2015 gulskålfångster, antal steklar/vecka 10 8 6 4 2 0 V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 Mulltorp Forsby

Rapsvivlar i höstraps Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel Blygrå rapsvivel

Blåvingad och fyrtandad rapsvivel livscykler Blåvingad rapsvivel inflygning till höstrapsen i sept. okt äggläggning på blad o bladskaft under feb-mars kläckning efter 7-9 dygn larver gnager sig in i stjälken larvutveckling 4-5 veckor förpuppning i jord vivlarna kläcks i juli sommarvila i barr- /lövskog vilan bryts i början av sept. Fyrtandad rapsvivel till höstrapsen i april (ca 15 C) äggläggn. börjar efter en mån. kläckning efter 5-7 dagar larver gnager sig in i stjälken ibland minor på bladen larvutveckling 3-4 veckor puppstadiet ca 2 veckor i jord vivlarna kläcks i juli övervintring i skogsdungar

Tidsrymd när larver av vivlar och rapsjordloppor finns i fält Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel aug sept okt nov dec jan feb mars apr maj juni juli

Larver som minerar stjälkar Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel

Angreppsklasser och beräkning av index, stjälkskador av vivellarver Angreppsklasser: Klass 1: inget angrepp Klass 2: svagt angrepp. Större delen av märgen oskadad, endast någon enstaka larv Klass 3: måttligt angrepp. Kraftig missfärgning av märgen, dock inte ut i stödjevävnanden. Klass 4: starkt angrepp. Hela märgen förstörd på minst 2-3 cm längd. Skador även på kärl- och ledningsvävnad. Beräkning av angreppsindex: % starkt angripna stjälkar % måttligt angripna stjälkar x 0,5 +% svagt angripna stjälkar x 0,25 = index Bekämpningströskel saknas

Inventering av skador av blåvingad rapsvivel, Östergötland År Antal fält Inget angrepp, % Svagt angrepp, % Medel angrepp, % Starkt angrepp, % Index Antal larver/ stjälk 1974 6 12 57 26 5 32 1976 6 20 67 11 2 24 1981 11 55 43 2 0 12 1989 37 36 35 26 3 25 2,1 1990 32 9 64 21 6 32 6,2

Försök med bekämpning av blåvingad rapsvivel Behandling 1989 Skörd 1989 Angreppsindex 1990 Skörd Obehandlat 3690 (100) 28,8 3780 (100) 34,9 Decis, okt 3700 (100) 1,7 3910 (103) 16,1 1990 Angreppsindex Decis, mars 3660 (99) 7,9 3910 (103) 14,5 Decis, okt+mars 3800 (103) 4,2 3970 (105) 11,8 Antal försök 3 E-län 4 E-län, 1 C-län

Blåvingad rapsvivel i två fält 2014 fångster i gulskål, antal/vecka 120 100 80 60 40 20 0 V37 V38 V39 V40 V41 V42 Jung Djursätra

Lilla kålflugan Foto: Ulf Nilsson, SLU

Lilla kålflugan Ägg

Lilla kålflugan Angrepp i höstraps i Skåne 2013 och 2014 Betydelsen oklar Varm sensommar och höst gynnar flugans 3:e generation Bekämpningströskel saknas Svårbekämpad Angrepp i vårraps

Månadsmedeltemperatur april-september 2013-2015, Hällum, källa: SMHI 20 18 16 14 12 10 8 2013 2014 2015 normal 6 4 2 april maj juni juli augusti september

Vädret Faktorer av betydelse för populationsdynamiken - insekter generellt Värdväxt Skadegöraren Under känsliga utvecklingsstadier i grödan Under tidigare perioder Naturliga variationer, ex. rapsjordloppa Naturliga fiender etc. Tillgång på föda Migration Hur vi odlar Både höst- och våroljeväxter inom samma odlingsområde Såtidpunkt Tillgången på naturliga värdväxter Bekämpning eller ej Preparat, tidpunkt

Tack för uppmärksamheten!